TENS. Rutin för äldreomsorgen, funktionshinderverksamheten och socialpsykiatrin i Borås Stad

Transkript

1 TENS Rutin för äldreomsorgen, funktionshinderverksamheten och socialpsykiatrin i Borås Stad Fastställt av: Dokumentet framtaget av: För revidering ansvarar: Dokumentet gäller till och med: 1

2 DELEGERING AV ARBETSUPPGIFTER INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD (SOSF 1997:14) Delegering kan endast ges för enstaka arbetsuppgifter Delegering är alltid personlig Beslut om delegering kan gälla för enstaka tillfälle eller begränsad tid, högst ett år. Delegeringsbeslut kan inte utfärdas att gälla tills vidare Delegering av arbetsuppgift får inte ske mot någons vilja Undantag: Akut nödsituation då det kan bli nödvändigt att beordra någon att utföra viss arbetsuppgift. Betraktas inte som delegering. Den som delegerar (Arbetsterapeut/ Fysioterapeut) -har formell kompetens genom utbildning och/eller legitimation -måste förvissa sig om att den som delegeras kan utföra arbetsuppgiften/uppgifterna -ansvarar för sitt beslut om delegering -kan när som helst återkalla sitt beslut om delegering -omfattas av Patientsäkerhetslagen SFS 2010:659 Den som tar emot delegering (omvårdnadspersonal) -har reell kompetens via praktisk yrkeserfarenhet -måste innan delegering meddela den som delegerar om man anser sig sakna kunskap för att utföra arbetsuppgiften -ansvarar för sitt sätt att utföra arbetsuppgifterna -får inte vidaredelegera en arbetsuppgift -omfattas av Patientsäkerhetslagen SFS 2010:659 Uppföljning av delegering med samtal och kunskapstest bör utföras fortlöpande. Delegering upphör att gälla när den som mottagit delegering eller den som delegerat lämnar sin befattning 2

3 Patientsäkerhetslagen 2010:659 Lagen omfattar i princip alla som arbetar i offentlig och privat hälso- och sjukvård och som medverkar i vård av patienter. Lagen anger samhällets krav på hälso- och sjukvårdspersonal. Man är skyldig att: Utföra arbetet enligt vetenskaplig och beprövad erfarenhet. Ge patienten sakkunnig och omsorgsfull vård. Visa patienten omtanke och respekt. Avliden patient ska behandlas med respekt och de anhöriga med hänsyn och omtanke. Ge patienten individuellt anpassad information om hälsotillstånd och olika behandlingsmetoder. Följa Offentlighets- och sekretesslagen SFS 2009:400 bestämmelser. Uppgifter om patientens hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden är sekretessbelagda. Rapportera om patienten drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom. Särskilda blanketter för avvikelserapportering finns på varje enhet. Man ansvarar själv för hur man sköter sina arbetsuppgifter. För alla personalkategorier gäller: Om man som hälso-och sjukvårdspersonal gör ett allvarligt fel kan detta anmälas enligt bestämmelserna i Patientsäkerhetslagen SFS 2010:659. 3

4 Introduktion TENS (Transkutan Elektrisk NervStimulering) används inom Borås Stad framförallt för smärtlindring och sårläkning. Metoden bygger på att man stimulerar kroppens egna smärtlindrande och cirkulationsbefrämjande mekanismer. Därför har den få biverkningar och kan vara ett bra alternativ/komplement till läkemedel. TENS-behandling utförs av fysioterapeut, eller omvårdnadspersonal med delegering. Varje patient har individuellt utprovad behandling. Det är fysioterapeut som bestämmer hur behandling ska utföras, och delegerad personal ska följa instruktionen. Återkoppla till ansvarig fysioterapeut om patienten vill ändra något i behandlingen. Smärtlindring TENS ger smärtlindring genom att impulser från elektroderna går via nervsystemet in till ryggmärgen. Där frisätter kroppen ett ämne som helt eller delvis hindrar smärtsignaler från att gå upp till hjärnan. Detta sker vid högfrekvent och modulerad stimulering. Det är först när en smärtsignal kommer till hjärnan som man blir medveten om smärtan. TENS ger också smärtlindring genom endorfinfrisättning (endorfiner = kroppens eget morfin). För att få endorfinfrisättning behöver man framkalla muskelsammandragning. Detta sker genom lågfrekvent stimulering. Sårläkning TENS stimulerar sårläkning genom att blodcirkulationen förbättras. TENS sägs också ge en ökning av vissa typer av vita blodkroppar, och stimulering på cellnivå, vilket bidrar till läkning. När man provar TENS för sårläkning sker ofta en förändring av såret de första veckorna: det blir mer vätskande och smetigt. Det betyder att TENS har effekt. Händer det ingenting under de första fyra veckorna har TENS troligen ingen effekt på sårläkningen. När vi använder TENS för sårläkning sker det alltid i samarbete med sjuksköterska, och i samråd med läkare. TENS-apparaten Patienten kan få låna en TENS-apparat som ett hjälpmedel under begränsad tid. Har man behov av fortsatt behandling får man köpa en egen apparat. Elektroder, sladdar och batterier får man från början, men när de är utslitna får patienten själv köpa nya tillbehör. Fysioterapeut gör inställning av program och tid (vid behov). 4

5 Det finns olika typer av elektroder. De vanligaste är självhäftande. På dessa ska man inte använda gel. Självhäftande elektroder ska förvaras på plastfilmen, i lufttät förpackning. Då bevaras de längre. Denna typ av elektroder kan återfuktas med lite vatten när vidhäftningsförmågan avtar. Det finns också kolgummielektroder som man tejpar fast. Med kolgummielektroder används Blågel för att få god kontaktyta mot huden. Man kan också använda Tac-gel som är självhäftande. Självhäftande elektroder Kolgummielektroder Så här gör man Applicera TENS-elektroderna enligt instruktion. Elektroderna ska placeras på fräsch hud, aldrig på sårig eller irriterad hud. Undvik också större födelsemärken/leverfläckar. Det ska vara mellan 3 och 30 cm mellan elektroderna se instruktionen. 5

6 Det svarta stiftet på sladden markerar att det är den starkaste stimuleringen på den elektroden. Följ instruktionen så att svart respektive röd hamnar rätt. Om det inte står något om detta i instruktionen spelar det ingen roll. Koppla sladdarna till apparaten, kontrollera mot instruktionen att det blir rätt kanal. Ibland är det olika typ av stimulering på högre respektive vänster kanal. Öka strömstyrkan (amplituden) med pilknapparna se instruktion hur högt man ska höja. Det finns en låsning som går in om man inte rör piltangenterna på några sekunder (säkerhetsåtgärd). För att låsa upp trycker man på pilen som sänker strömstyrkan. Efter ca 10 minuters behandling ska man ibland höja något, eftersom kroppen vänjer sig vid stimulansen. Om patienten säger att behandlingen gör ont eller är obehaglig ska du stänga av direkt. När behandlingen är klar stänger man av apparaten innan elektroderna tas bort från huden. Om det inte går att höja strömstyrkan trots att knapplåset är av, beror det oftast på att det är dålig kontakt mellan elektroder och huden (säkerhetsåtgärd). Dålig kontakt kan bero på att man tagit för lite gel (kolgummielektroder), eller på att självhäftande elektrod är uttjänt och inte klistrar fast ordentligt. Prova med mer gel, eller med nya självhäftande elektroder, som är hela och fäster bättre på huden. Kvarstår felet kan det bero på att sladden är trasig, eller sitter i fel uttag på apparaten. Kontrollera också att batterierna är laddade. Ska laddas i medföljande laddare. När ska man återkoppla till fysioterapeut? Meddela ansvarig fysioterapeut om: - Patienten får en pacemaker eller annat elektriskt implantat - Patienten får hudbesvär eller sår där elektroderna ska sitta - Patienten tycker att behandlingen är obehaglig eller smärtsam - Patienten inte vill ha TENS-behandling - Skriftlig instruktion eller signeringslista saknas Kontraindikationer (dvs när ska man inte använda TENS) Personer med pacemaker, intrakardiell defibrillator eller andra aktiva implantat skall normalt sett inte behandlas med TENS. Det finns undantagsfall och då är det alltid läkaren som avgör om TENS får användas. Försiktighet under graviditetens tre första månader. Nedsatt allmäntillstånd (t ex lunginflammation eller kräksjuka) är inget hinder för att använda TENS, men fråga alltid patienten om han/hon vill ha TENS. 6

7 Instruktioner, signeringslistor Det ska alltid finnas ett skriftligt instruktion, signeringslista och rehabplan. I vissa fall kan fysioterapeuten bedöma att det förutom den skriftliga instruktionen också behövs en praktisk instruktion för den delegerade personalen hemma hos patienten. Eftersom det är beställd HSL-insats ska signeringslista alltid fyllas i efter utförd behandling. Man ska även fylla i om patienten inte har fått behandling och orsak till detta. Om behandlingen inte utförts ska avvikelse skrivas av den omvårdnadspersonal som upptäcker det. Samma rutin som vid missade läkemedel. Den skriftliga instruktionen innehåller en skiss på var elektroderna ska placeras, vilket program som ska användas, vilken amplitud som gäller samt hur lång tid behandlingen ska ske. Om skriftlig instruktion eller signeringslista saknas ska du säga till ansvarig fysioterapeut. Egenvård/eget ansvar Om patienten själv klarar av att hantera TENS-apparaten och kan förklara hur elektroderna ska fästas och hur behandlingen ska utföras, kan TENS utföras som på eget ansvar. Då behöver personalen ingen delegering. Referenser: 7