Bedömning av bedövningskvaliteten, fjäderfä
|
|
- Ola Falk
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bedömning av bedövningskvaliteten, fjäderfä Lotta Berg SLU Skara Varför ska man bedöma bedövningskvaliteten? Bedövad = medvetslös. Bedövning före slakt är något av det viktigaste man kan göra för djurskyddet. Bedövad tills permanent medvetslös pga blodförlusten. Alternativt dödande bedövning (inte detsamma som irreversibel bedövning) Det är ett absolut lagkrav att djuren ska vara bedövade. Gäller varje enskild individ. 1
2 Vad ska man titta efter? Bekräfta att bedövningen är bra? Leta efter tecken på att bedövningen INTE är bra, dvs tecken på medvetande? Olika tecken/indikatorer för a) olika bedövningsmetoder b) Olika tidpunkter Inte antingen eller det finns tveksamma mellanlägen. Det finns inga genvägar. Den perfekta indikatorn finns inte! Man måste alltid väga samman ett antal OLIKA indikatorer. 2
3 Metod för metod Elbedövning Gasbedövning Se EUWelNet-SOParna Finns på SCAWs webbplats Får användas fritt men bör rimligen anpassas till varje enskilt slakteri! 3
4 El i vattenbad Samma princip oavsett vilken typ av fjäderfä Vem ansvarar för kontroll av bedövningskvaliteten? Personalen varje djur Den personal som är placerad vid/direkt efter bedövaren gör extra noggrann bedömning av ett urval djur (minst 50 fåglar per flock) med avseende på tecken på medvetslöshet, d.v.s. god bedövning, när djuren lämnar vattenbadet, vid start av varje nu omgång. Den personal som efterkontrollerar bedövning och avblodning bedömer medvetslöshet hos samtliga fåglar (100 %) efter bedövning och tills dess att död uppnås. (Djurskyddsansvarig) (Den officiella veterinären) 4
5 Ansvar för djurskyddsansvarig: Förslag el i vattenbad: Den djurskyddsansvariga bedömer medvetslösheten hos 20 fåglar per leverans, företrädesvis i början av varje leverans. Bedövningseffekten kan påverkas av variationer i fåglarnas storlek; det är därför särskilt viktigt att djurskyddsansvarig övervakar bedövningskvaliteten när fågelstorleken ändras. Bedömningen ska göras från och med det att fåglarna går in i vattenbadet (förekomst av elchocker före bedövning), medan fåglarna befinner sig i vattenbadet (hur djupt huvudena sänks i vattnet) och från vattenbadets utgång tills fåglarna är döda (inga tecken på uppvaknande). Döden inträder genom att djuren avblodas, eller genom att hjärtstillestånd uppstår under bedövningen. Att kontrollera elbedövning Personalen (maskinoperatörer, manuell avblodningspersonal och den personal som efterkontrollerar bedövning och maskinell avblodning). Tecken hos en fågel som är vid liv (enkel, reversibel bedövning) efter bedövningen: Tecken på medvetslöshet hos en bedövad fågel är: Ingen rytmisk andning inom åtminstone de första 8 sekunderna efter att fågeln lämnat badet; Halsen lätt böjd, med huvudet hängande rakt nedåt; Öppna ögon; Vingarna hålls tätt mot kroppen; Stelt sträckta ben och ihållande små skakningar i kroppen. 5
6 Att kontrollera elbedövning Personalen (maskinoperatörer, manuell avblodningspersonal och den personal som efterkontrollerar bedövning och maskinell avblodning). Tecken hos en fågel som har dött i samband med bedövningen (irreversibel bedövning, bedövningsmetod som i sig leder till döden (genom hjärtstopp)): Helt avslappnad kropp; Ingen andning (titta efter bukrörelser i kloakregionen); Bortfall av 3:e-ögonlocks-reflexen; Utvidgade pupiller. Att tänka på Svårigheter att bedöma effektiviteten vid bedövning vid användning av elektriskt vattenbad på slakteri kan bero på: Den (vanligtvis) höga slakthastigheten Bedövning i vattenbad leder till att rytmisk andning upphör, men inte alltid till att hornhinnereflexen slås ut. Frånvaro av andning är inte nödvändigtvis detsamma som medvetslöshet, eftersom andningsbortfallet kan bero på muskelstelhet orsakad av det elektriska flödet genom fågelns kropp. Variationer i fåglarnas storlek är den främsta orsaken till att fåglar missar vattenbadet och den automatiska halsavskärningen. Fåglar där halsen skärs av framifrån har lägre förekomst av reflexer (spontana och provocerade) jämfört med fåglar där halsavskärningen sker från sidan. 6
7 Djurskyddsansvarigas uppgift Bedömning av följande processer: När fåglarna går in i vattenbadet för att försäkra sig om att fåglarna inte utsätts för elchocker före bedövning Hur djupt huvudena sänks ner i vattnet för att försäkra sig om att huvudet på varje fågel är helt nedsänkt (visuell bedömning, bara titta) Bedövningens effekt Båda halsartärerna skärs av vid halsavskärningen Hur standardrutinerna följs av personalen, och förmågan och genomförandet hos den personal som kontrollerar bedövning och avblodning att bedöma just bedövningskvalitet och avblodning. De journaler/loggar som registrerar funktionen och inställningarna hos vattenbadet och halsavskäraren. Det räcker inte att bedöma! Korrigerande åtgärder när bedövningen inte är fullgod: Bedöva om! (när, var, hur). Reservutrustning Kontroll av utrustningen 7
8 Djurskyddsansvariga: Om ett eller flera tecken på medvetande ses, och detta inte har upptäckts av personalen, eller om trots att detta upptäckts inga korrigerande åtgärder har vidtagits: Be personalen att bedöva och avbloda/avliva den aktuella fågeln (omedelbart). Omgående undersöka anledningen till den bristande bedövningen, inklusive kontrollera inställningarna på vattenbadet (på kort sikt) och åtgärda det bakomliggande problemet. Gå igenom standardrutinerna med personalen. Genomför internrevision (på lång sikt). Journalföring, personalen Antal fåglar som visar tecken på medvetande. Vidtagna åtgärder. Journal över regelbundet underhåll av vattenbadet. Enkelt journalsystem! 8
9 Journalföring, djurskyddsansvariga Följande journalanteckningar bör dagligen föras för de djur som bedöms: Antal otillräckligt bedövade djur. Antal otillräckligt bedövade djur som inte upptäcks av personalen. Åtgärder som personalen vidtagit. Antal fåglar som inte avblodats helt eller endast delvis, och som inte upptäckts av personalen. Beslutsmallar? 9
10 Även standardrutiner för själva vattenbadet och dess funktion Bröststöd Våta fotbyglar Kurvor på linjen Elchocker Den strömförande elektroden Jordskenan Huvudets nedsänkningsdjup Exponeringstid Elektriska inställningar Gasbedövning CO 2 Slaktkyckling Koldioxid i olika koncentration Exponeringstid / varaktighet Koncentration 10
11 CO 2 Att kontrollera gasbedövning Personalen (maskinoperatörer, manuell avblodningspersonal och den personal som efterkontrollerar bedövning och maskinell avblodning). Tecken hos en fågel som är irreversibelt bedövad eller som har dött i samband med bedövningen: Helt avslappnad kropp; Ingen andning (titta efter bukrörelser i kloakregionen); (Ingen hornhinnereflex, ingen vokalisering) Djurskyddsansvarigas uppgift CO 2 Bedömning av följande processer: Tecken på medvetande från genomförande av bedövningen tills döden inträder, med hjälp av följande indikatorer: Rättningsreflex Vokalisering Rytmisk andning Positiv hornhinnereflex Hur standardrutinerna följs av personalen, och förmågan och genomförandet hos den personal som kontrollerar bedövningskvaliteten att bedöma medvetande hos djuren. De journaler som förts över bristande bedövningseffekt och korrigerande åtgärder / ombedövningar. 11
12 CO 2 Det räcker inte att bedöma Korrigerande åtgärder när bedövningen inte är fullgod: Bedöva om! (när, var, hur). Kontroll av utrustningen (inklusive inställningar för koncentration och exponeringstid) innan den används vidare. Djurskyddsansvariga: CO 2 Om ett eller flera tecken på medvetande ses, och detta inte har upptäckts av personalen, eller om trots att detta upptäckts inga korrigerande åtgärder har vidtagits: Be personalen att bedöva och avbloda/avliva den aktuella fågeln (omedelbart). Bedöm rutinerna vid bedövning. Gå igenom standardrutinerna med personalen. Genomför internrevision (på lång sikt). 12
13 CO 2 Journalföring, personalen Djur som visar tecken på medvetande. Vidtagna åtgärder. Journal över regelbundet underhåll av gasbedövningsutrustningen. Enkelt journalsystem! CO 2 Journalföring, djurskyddsansvariga Följande journalanteckningar bör dagligen föras för de djur som bedöms: Antal kontrollerade djur. Antal otillräckligt bedövade djur. Antal otillräckligt bedövade djur som inte upptäcks av personalen. 13
14 Frågor, synpunkter?, koldioxid 14
STANDARDRUTINER BEDÖMNING AV MEDVETSLÖSHET HOS FJÄDERFÄ EFTER BEDÖVNING I ELEKTRISKT VATTENBAD
STANDARDRUTINER BEDÖMNING AV MEDVETSLÖSHET HOS FJÄDERFÄ EFTER BEDÖVNING I ELEKTRISKT VATTENBAD Mål: Att bedöma medvetslöshet från bedövningen tills fågeln är död, genom antingen avblodning eller genom
STANDARDRUTINER BEDÖMNING AV FUNKTIONEN HOS ELEKTRISKA VATTENBAD FÖR BEDÖVNING AV FJÄDERFÄ
STANDARDRUTINER BEDÖMNING AV FUNKTIONEN HOS ELEKTRISKA VATTENBAD FÖR BEDÖVNING AV FJÄDERFÄ Mål: Att säkerställa att korrekta elektriska inställningar och konstruktion av elektriska vattenbad för fjäderfä,
STANDARDRUTINER ÖVERVAKNING AV BEDÖVNINGSEFFEKT HOS GRIS EFTER BEDÖVNING MED KOLDIOXIDGAS
STANDARDRUTINER ÖVERVAKNING AV BEDÖVNINGSEFFEKT HOS GRIS EFTER BEDÖVNING MED KOLDIOXIDGAS Mål: Att övervaka bedövningseffekten genom bedömning av indikatorer för medvetande tills djuret dött. Ansvar: Djurskyddsansvarig
STANDARDRUTINER ÖVERVAKNING AV BEDÖVNINGSEFFEKT HOS FÅR OCH LAMM EFTER ELEKTRISK BEDÖVNING
STANDARDRUTINER ÖVERVAKNING AV BEDÖVNINGSEFFEKT HOS FÅR OCH LAMM EFTER ELEKTRISK BEDÖVNING Mål: Att övervaka bedövningseffekten genom bedömning av indikatorer för medvetande tills djuret dött. Ansvar:
STANDARDRUTINER. Ansvar: Djurskyddsansvarig och personal vid bedövning, länkning och avblodning.
STANDARDRUTINER ÖVERVAKNING AV BEDÖVNINGSEFFEKT HOS NÖTKREATUR EFTER ANVÄNDNING AV PENETRERANDE BULTPISTOL Mål: Att övervaka bedövningseffekten genom bedömning av indikatorer för medvetande tills djuret
DJURSKYDDSANSVARIGA I EUROPEISKA UNIONEN. Hälso- och konsumentfrågor
DJURSKYDDSANSVARIGA I EUROPEISKA UNIONEN Hälso- och konsumentfrågor 2 1. INLEDNING Enligt de nya EU-regler om djurskydd som gäller för slakterier (förordning (EG) nr 1099/2009) måste den som driver ett
SV Europeiska unionens officiella tidning L 303/1
18.11.2009 SV Europeiska unionens officiella tidning L 303/1 BILAGA I FÖRTECKNING ÖVER BEDÖVNINGSMETODER OCH DÄRMED SAMMANHÄNGANDE SPECIFIKATIONER (som det hänvisas till i artikel 4) KAPITEL I Metoder
DISA Djurvälfärd i samband med slakt och avlivning
Fotograf: Lotta Berg, SLU DISA Djurvälfärd i samband med slakt och avlivning En presentation av utbildningsmaterialet DISA Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW), Sveriges lantbruksuniversitet DISA
Minneslista vid godkännande: slakteristall Styrande instruktion för Livsmedelsverket
Minneslista vid godkännande: slakteristall Styrande instruktion för Livsmedelsverket Här finner du en minneslista att använda vid godkännandeprövning av livsmedelsanläggningar som ska godkännas med stöd
Synpunkter på Kommissionens förslag till Rådets förordning om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning, Dnr /08
Branschorganisationen svensk Fågel Telefon:08-787 55 21 Mobil: 0708-25 48 58 E-post: maria.donis@svenskfagel.se Stockholm den 23 oktober 2008 Jordbruksverket Att: Björn Dahlén Synpunkter på Kommissionens
10.1 Slakteriets ansvar
Slakt Ett slakteri som är certifierat för slakt ska också följa de allmänna reglerna i kapitel 2 och 3, samt reglerna i kapitel 20. Detta kapitel innehåller: 10.1 Slakteriets ansvar 10.2 Hantering och
Checklista. Personer som hanterar djur i samband med slakt eller annan avlivning och därmed sammanhängande verksamhet har relevant kompetensbevis.
Checklista 1(10) Slakteri Dokumentkontroll och arbetsrutiner Slakt 1 Personer som hanterar djur i samband med slakt eller annan avlivning och därmed sammanhängande verksamhet har relevant kompetensbevis.
Ärende DJURSKYDDSKRAVEN VID AVLIVNING AV ANIMALIEPRODUKTIONSDJUR SOM HÖR TILL DÄGGDJUREN ELLER FÅGLARNA
F 11 JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET BESLUT nr 18/VLA/96 Datum 11.7.1996 Dnr 863/00-96 ' Ikraftträdelse - och giltighetstid 1.8.1996 - tillsvidare Upphävs Jord- och skogsbruksministeriets beslut om krav
Slakt och avlivning. Viktigt med rätt kunskaper. Bultpistol eller annat skjutvapen
Slakt och avlivning Viktigt med rätt kunskaper När djur förs till slakt och när de slaktas, ska de skonas från onödigt obehag och lidande. Djur som är skadade, har svårt att gå eller röra på sig ska avlivas
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. om bedövningsmetoder för fjäderfä
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 19.12.2013 COM(2013) 915 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om bedövningsmetoder för fjäderfä SV SV RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET
Trängning i en inbogserad kasse genom upphissande av nätet inför nästa dags slakt. Bild tagen i Sverige 2011.
Trängning i en inbogserad kasse genom upphissande av nätet inför nästa dags slakt. Bild tagen i Sverige 2011. Trängning i en svensk odling för manuell håvning. Bild tagen 2010. Bilden är tagen i Danmark
Landskapsförordning (1998:98) om slakt och avlivning av djur 1 kap. Inledande bestämmelser 1. 2. 2 kap. Behandling av djur i slakterier 3. 4.
Landskapsförordning (1998:98) om slakt och avlivning av djur 1998:098 Landskapsförordning (1998:98) om slakt och avlivning av djur LL (1998:98) om slakt och avlivning av djur 1 kap. Inledande bestämmelser
Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om hanteringen av vissa djurarter vid slakt eller annan avlivning;
Djurskyddsmyndighetens författningssamling Djurskyddsmyndigheten Box 80 532 21 SKARA Tel: 0511-274 00, fax 0511-274 90 ISSN 1652-3040 Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om hanteringen
(EUT L 303, , s. 1) nr sida datum Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/723 av den 16 maj 2018
02009R1099 SV 18.05.2018 001.001 1 Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna
Djurskydd vid slakt. - ett kontrollprojekt LIVSMEDELS VERKET. Rapport 16-2010. av Charlotte Berg och Torbjörn Axelsson
Rapport 16-2010 Djurskydd vid slakt - ett kontrollprojekt av Charlotte Berg och Torbjörn Axelsson LIVSMEDELS VERKET NATIONAL FOOD ADMINISTRATION, Sweden Innehåll Sammanfattning... 2 Introduktion... 3 Djurskyddskontroll
Bedövningsmetoder vid slakt av svin: en jämförelse ur djurvälfärdsperspektiv
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Bedövningsmetoder vid slakt av svin: en jämförelse ur djurvälfärdsperspektiv Johan Wallin Självständigt arbete i veterinärmedicin,
Regelförslag Bilaga 1
Regelförslag Bilaga 1 Ekokött:s och Ekologiska Lantbrukarnas remissvar 2002-10-31 KRAVs regler 2003 KAPITEL 10: SLAKT Allmänt 10.1.1 All hantering inklusive transport i samband med slakt skall utföras
Epizootihandboken Del I 15 Avlivning_130913
1 DEL I KAPITEL 15 AVLIVNING AV DJUR... 3 A. Värdering... 3 B. Avlivning... 4 C. Provtagning m. m. i samband med avlivning... 8 D. Skyddskläder och smittrening... 8 E. Övervakning och rapportering av slakt/avlivning...
24 Svar på skrivelse från Gabriel Kroon (SD) om halal- och kosherslakt i hälso- och sjukvården HSN
24 Svar på skrivelse från Gabriel Kroon (SD) om halal- och kosherslakt i hälso- och sjukvården HSN 2019-0813 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2019-0813 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Slakt. Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013
10 Slakt Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013 167 Alla som hanterar KRAV-certifierade djur ansvarar för att varje djur mår bra och för att djuren ska kunna bete sig naturligt. Det är viktigt
RÅDETS DIREKTIV 93/119/EG av den 22 december 1993 om skydd av djur vid tidpunkten för slakt eller avlivning. (EGT L 340, , s.
1993L0119 SV 05.01.2007 002.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B RÅDETS DIREKTIV 93/119/EG av den 22 december 1993 om skydd
För- och nackdelar med elektrisk- respektive koldioxidbedövning vid slakt av grisar effekter på köttkvalitet och djurvälfärd Jessika Berglund
Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för husdjurens utfodring och vård För- och nackdelar med elektrisk- respektive koldioxidbedövning vid slakt av grisar effekter på köttkvalitet
Regeltext kapitel 10 Slakt, avsnitt 5.11 och avsnitt 2.18 Med kommentarer av Sofia Wiberg, Vet med lic. 10 Slakt. Definitioner
Regeltext kapitel 10 Slakt, avsnitt 5.11 och avsnitt 2.18 Med kommentarer av Sofia Wiberg, Vet med lic. Nedan finns förslaget till nya regler som börjar gälla 1 januari 2014. Texten utgår från reglerna
Bedövningsmetoder för slaktkyckling En djurvälfärdsmässig jämförelse
Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Bedövningsmetoder för slaktkyckling En djurvälfärdsmässig jämförelse Ida Jonson Uppsala 2016 Veterinärprogrammet,
Mattias Gårdlund Djurskyddsinspektör Specialist inom djurtransport & slakt
Mattias Gårdlund Djurskyddsinspektör Länsstyrelsen i Skåne Specialist inom djurtransport & slakt Mattias Gårdlund Djurskyddsinspektör Specialist inom djurtransport & slakt https://www.animalrights.nl/animal-rights-filmt-mishandeling-van-varkens-slachthuis-tielt
1 Syfte och tillämpningsområde
F 7 JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET BESLUT nr 23/VLA/1997 Datum 9.7.1997 Dnr 106/00-97 Ikraftträdelse- och giltighetstid 1.8.1997 - tillsvidare Upphäver / Ändrar Bemyndigande 49 djurskyddsförordningen
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om uppfödning,
RÅDETS FÖRORDNING (EG)
18.11.2009 Europeiska unionens officiella tidning L 303/1 I (Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras) FÖRORDNINGAR RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1099/2009
UTSKRIFTSDATUM: [Utkast] UPPHANDLINGSMYNDIG- HETENS HÅLLBARHETSKRITERIER FÖR KYCKLING OCH KALKON
UPPHANDLINGSMYNDIG- HETENS HÅLLBARHETSKRITERIER FÖR KYCKLING OCH KALKON Innehållsförteckning OM KRITERIERNA I DETTA DOKUMENT 3 Transport av djur till slakt kyckling och kalkon 4 Ej näbbtrimning kyckling
SJUKVÅRD. DET ÄR BÄTTRE ATT GÖRA NÅGOT ÄN INGET Alla kan du komma i en situation där den kan bli fråga om att rädda liv.
SJUKVÅRD Kliv in och hjälp till DET ÄR BÄTTRE ATT GÖRA NÅGOT ÄN INGET Alla kan du komma i en situation där den kan bli fråga om att rädda liv. Att lära sig rädda liv är inte så svårt Varje år är det tusentals
Riskbedömning av djurvälfärd inom småskalig fårslakt
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Riskbedömning av djurvälfärd inom småskalig fårslakt Sofia Eriksson Uppsala
Hjärtkärlsjukdomar. Fysioterapeutprogramet Termin 2. Anton Gard, ST-läkare Kardiologi
Hjärtkärlsjukdomar Fysioterapeutprogramet Termin 2 Anton Gard, ST-läkare Kardiologi Vad ska vi lära oss? Förmaksflimmer Pacemaker Hjärtstopp Perifer kärlsjukdom Arytmier Hjärtats anatomi Hjärtats elektriska
Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:
Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2018-04-01 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje
IP SIGILL Mjölk Flik 10 Giltig från 2011-02-01. Bakom denna flik finns information om och plats för:
Flik 10, Djuromsorg Bakom denna flik finns information om och plats för: - Skriftliga skötselrutiner för djuren (exempel) - Avtal för inhyrd djurskötare (mall) - Dokumentation av klövverkning - Informationsblad
Sveriges nationella kontaktpunkt enligt artikel 20 i rådets förordning (EG) nr 1099/2009 om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning
RAPPORT SLU.scaw.2015.1.1.2 4 Nationellt centrum för djurvälfärd Swedish Centre for Animal Welfare (SCAW) Krister Scherling Sveriges nationella kontaktpunkt enligt artikel 20 i rådets förordning (EG) nr
Svar på remiss om ny EUförordning
jordbruksverket@jordbruksverket.se Ert dnr: 4.7.21-1335/14. 2014-05-09 Svar på remiss om ny EUförordning om ekologisk produktion Övergripande kommentarer Betoning på djurskydd och beteendebehov Det är
Twistterapi. Hetero Rak rörelse. Homo Cirkulär rörelse. Neuto Ingen eller mycket liten rörelse. Neutro Spiralrörelse
Allt som existerar rör sig hela tiden, även om vi inte ser det. Rörelser i rummet, växande och själva livet är en rörelse i tiden, allt detta är olika former av rörelser och förändringar. Jag tänker, alltså
Hjälp oss göra våra regler bättre!
Remiss, nya regler för slakt, kapitel 10, få ändringar i djurreglerna, kapitel 5 Svara senast 31 mars 2013 Svara till regler@krav.se Hjälp oss göra våra regler bättre! KRAVs styrka är en bred förankring
Nigsittande Stå på ett ben. A. Görs som en serie. 3 stödhopp från sida till sida - hoppa upp på bänken - gå på tå till bänkens slut - ljushopp ner
Barngymnastikmärket Barngymnastikmärket är indelat i tre olika nivåer med olika färger för varje nivå - grön, röd och blå. De redskap som behövs för övningarna är bom, bänk, matta, satsbräde, plint, (bock),
Grundläggande simning
Grundläggande simning En del av charmen med simning är den variation den erbjuder. I alla fyra simsätten gäller det att driva sig själv genom vattnet så effektivt som möjligt. Då är det inte överraskande
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om slakt och
Köpguide till hjärtstartare
Köpguide till hjärtstartare Oktober 2013 Vad är egentligen en hjärtstartare? När det inträffat ett plötsligt hjärtstopp har det oftast blivit ett elektriskt kaos i hjärtat. Detta är ett livshotande tillstånd
Sammanfattning. Förutsättningar. Innehållsförteckning
2017-11-18 22089 1 (14) Sammanfattning Rutinen beskriver hur man vänder patient. Vilket material som används. Beskriver även omvårdnadskontroller och tryckskador. Bilaga bilder. Innehållsförteckning Sammanfattning...
Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:
Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2018-01-01 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje
Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer
Försummelser i andra än de med kursiv märkta punkterna kan leda till stödavdrag. Datum för inspektionen Dokumentets nummer DJURSKYDDSINSPEKTION GÅS En utredning enligt 48 i djurskyddslagen (247/1996) om
Hur länge kan du hålla andan?
Inledning Hur länge kan du hålla andan? Varför går det inte att hålla andan så länge som man skulle vilja? Varför går det inte att simma längre stunder under vatten utan snorkel? Vad är det som gör att
PROGRAM STÅENDE YOGA. Hitta balansen
PROGRAM STÅENDE YOGA fokus på hållning, balans, rörlighet, kroppsmedvetenhet och styrka. Programmet avslutas med några sittande övningar. Inom parentes har vi lagt till de namn på sanskrit som ofta används
Vaccination mot rödsjuka
Vaccination mot rödsjuka Rödsjuka orsakas av en bakterie, Erysipelothrix rhusiopathiae. Vacciner mot bakteriella sjukdomar, som till exempel rödsjuka, innehåller avdödade bakterier eller delar av bakterier
Regeltext kapitel 10 Slakt, avsnitt 5.11 och avsnitt 2.18
KIWAS KOMMENTARER Regeltext kapitel 10 Slakt, avsnitt 5.11 och avsnitt 2.18 Nedan finns förslaget till nya regler som börjar gälla 1 januari 2014. Texten utgår från reglerna 2013, ny text är understruken
Statens jordbruksverks författningssamling
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om slakt och annan avlivning av djur; SJVFS 2012:XX Saknr L22 Utkom från trycket den XXX beslutade den XXXXX
Hantering vid avlivning av fjäderfä
Hantering vid avlivning av fjäderfä Jordbruksinformation 6 2010 1 2 Innehåll Du har ett ansvar som djurägare................................... 4 Vad säger lagen?...............................................
Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag
Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag 2 (6) Innehållsförteckning Policy för internkontroll... 1 för Stockholms
ERGONOMI. Rätt rörelser och belastning Ombordservice
ERGONOMI Rätt rörelser och belastning Ombordservice INLEDNING I din hand håller du en ergonomimanual som riktar sig till dig som arbetar inom Stena Lines ombordserviceverksamhet. Ergonomimanualen innehåller
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om slakt och
Function Kiropraktik & Rehab
1. Stående armrörelser Stå vanligt med fötterna en höftbredd isär Känn hur en ballong drar dig uppåt Magen blir då automatiskt något indragen Lyft båda armarna ovanför huvudet Känn hur magen dras in ännu
HEDE SAFETY. Vi gör det bättre!
HEDE SAFETY Vi gör det bättre! www.hedesafety.se Innehåll: 1. Introduktion Hjärtstartare Räddar liv. 2. Hur man använder CardiAid. 3. Underhåll. 4. Sammanfattning och priser. Beställ enkelt från hedesafety.se
Djurvälfärdsrevision kyckling, slakteri och uppfödning, Litauen
Djurvälfärdsrevision kyckling, slakteri och uppfödning, Litauen Revision utfördes den 27-28 mars 2017 av Lotta Waldenstedt, AgrDr Syftet med revisionen var att följa upp ställda djurskyddskrav hos leverantör
Genomförande av offentliga kontroller vid slakt av hägnat vilt
Genomförande av offentliga kontroller vid slakt av hägnat vilt Sid 1 (19) Innehåll Genomförande av offentliga kontroller vid slakt av hägnat vilt...4 1. Inledning...4 2. Syfte och omfattning...4 3. Definitioner...4
Hälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden
Hälsoångestmodellen Oavsett vad din hälsoångest beror på så har vi idag goda kunskaper om vad som långsiktigt minskar oro för hälsan. Första steget i att börja minska din hälsoångest är att förstå vad
Drakbåtsteknik. Steg av Katarina Forsberg. sammanställt av Birgitta Lagerholm
Drakbåtsteknik Steg 1-2016 av Katarina Forsberg sammanställt av Birgitta Lagerholm Drakbåtsteknik Steg 1-2016 INNEHÅLL: Sittställning - sätets placering - fötternas placering - handgreppet - ryggens vinkel
Register your product and get support at www.philips.com/welcome HP8655 HP8656. Användarhandbok
Register your product and get support at www.philips.com/welcome HP8655 HP8656 SV Användarhandbok a b c d e f g h c d i j k C 3 3CM 7~10 sec. 7~10 sec. 7~10 sec. 7 7~10 sec. Svenska Gratulerar till
FÅGELINFLUENSA INFORMATION TILL ANSTÄLLDA
DATUM: MITTEN AV OKTOBER 2005 FÅGELINFLUENSA INFORMATION TILL ANSTÄLLDA Efter omkring tre år har den nu aktuella stammen av fågelinfluensa (=influensa typ A, stam H5NI), slutligen nått Europa från Asien.
HEDE SAFETY. Vi gör det bättre!
HEDE SAFETY Vi gör det bättre! www.hedesafety.se Innehåll: 1. Introduktion Hjärtstartare Räddar liv. 2. Hur man använder CardiAid. 3. Underhåll. 4. Sammanfattning och priser. Beställ enkelt från hedesafety.se
Welch Allyn Connex -enheter snabbreferenskort. Swedish
Welch Allyn Connex -enheter snabbreferenskort Swedish 80019404 Welch Allyn Connex -enheter snabbreferenskort Ström på/displayens energisparläge Sitter på enhetens kåpa Sätter på monitorn Kort tryckning
Hjälp oss göra våra regler bättre!
Remiss, nya regler för slakt, kapitel 10, få ändringar i djurreglerna, kapitel 5 Svara senast 31 mars 2013 Svara till regler@krav.se Hjälp oss göra våra regler bättre! KRAVs styrka är en bred förankring
Barnens guide till Getteröns naturreservat
Barnens guide till Getteröns naturreservat Rödspov Tofsvipa Välkommen till Getterön! Naturum Getterön ligger vid ett av norra Europas fågelrikaste områden. Här kan du bekanta dig med fåglarnas spännande
Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl.
1(32) Dnr 31-298/11 2016-06-27 VERSION 2.0 Avdelningen för djurskydd och hälsa Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. Djurskyddskontroll på slakteri Fastställd 27 juni 2016 Jordbruksverket 551 82 Jönköping
EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING. Utveckling pågår
EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING Utveckling pågår ALLT LEVANDE PÅ JORDEN HAR ETT GEMENSAMT URSPRUNG. DET BETYDER ATT ALLA ORGANISMER BAKTERIER, SVAMPAR, VÄXTER OCH DJUR ÄR SLÄKT MED VARANDRA. ORGANISMER
kapitel elva EN LJUSKÄLLA, DRAMATISK FRAMTONING Dramatiskt sidoljus
kapitel elva EN LJUSKÄLLA, DRAMATISK FRAMTONING 175 LJUSSÄTTNING 176 Kapitel elva Ljussätt. Plåta. Retuscha. UTRUSTNING Övre blixt: 500-wattsblixt med en softbox på 100 x 100 cm. Inställning för övre blixt:
Lär dig rädda liv med naloxon
Samtalsstöd för att informera om opioid-motgiftet naloxon Om samtalsstödet till dig som ska hålla i samtalet Det här samtalsstödet är för dig som i ditt arbete vill informera och utbilda om naloxon, oavsett
Vägledning för djurskyddskontroll slakteri. Johan Loberg Jordbruksverket
Vägledning för djurskyddskontroll slakteri Johan Loberg Jordbruksverket 2 LST Utveckling och kalibrering: Ansvarig Jordbruksverket: process bestående av en tidig förankring med SLV, ett samarbete med SLU/SCAW,
BASF Coatings Safety Week. Andning
Andning 1 Luft Vad andas vi in? Luften består av 78 % Kväve 21 % Syre 1 % Andra gaser Kroppens begränsningar Försvarsystemets svagheter Smittsamma eller giftiga partiklar Giftiga gaser Stora kvantiteter
GOLFINSPIRATION 2015. Inledning. Släpp kontrollen
GOLFINSPIRATION 2015 Inledning Släpp kontrollen En golfsving är en komplex rörelse. Med många tankar, muskler och flera kroppsdelar involverade ska vi träffa en liten boll med ett verktyg som bara är 1
ph-mätare model 8690 Manual (ver. 1.0)
ph-mätare model 8690 Manual (ver. 1.0) 1 Innehållsförteckning Förord...3 Funktionsbeskrivning...3 Display...3 Knappar & indikatorer...3 Att mäta ph...3 Sleep mode...4 Övriga inställningar...4 Automatisk
Sammanställning av enkät rörande skakningar hos barbet
Bilaga 1 Sammanställning av enkät rörande skakningar hos barbet Totalt utskickade enkäter: 24 (inkl 1 export) Totalt inkommande enkäter: 21 Mörkertal: 3 obesvarade enkäter Av 21 besvarade enkäter uppger
Varför tror du att späckhuggaren har en fena på ryggen? Vad tror du att den använder fenorna på sidan till?
Välkommen!...till En resa genom djurens fantastiska värld här på Göteborgs Naturhistoriska museum. Du kommer att få göra olika uppdrag under resans gång samtidigt som du kommer se stora delar av muséet.
BRUKSANVISNING CEAPRO FRAMKALLNINGSMASKIN
BRUKSANVISNING CEAPRO FRAMKALLNINGSMASKIN På kommande sidor följer en kortfattad bruksanvisning som beskriver handhavandet av framkallningsmaskinen CEAPRO. Bruksanvisningen är till största delen en ren
Mobila och semi-mobila slakterier som alternativa slaktsystem
1 Mobila och semi-mobila slakterier som alternativa slaktsystem Eva Hedberg och Girma Gebresenbet 2 Referensgrupp Girma Gebresenbet, Institutionen för Lantbruksteknik Per-Anders Hansson, Institutionen
Meditativ Balans. Gör alla övningar extremt långsamt. Helén Kåselöv.
Meditativ Balans Meditation är det centrala i all form av traditionell yoga. Detta pass som är ämnat att skapa en fördjupad lugn-och-ro-respons och meditativ upplevelse i sig, syftar framförallt till att
Detta kommer vi att läsa om nu:
Våra sinnen Detta kommer vi att läsa om nu: Lukt Smak Känsel Syn Ljus Hörsel Ljud Hjärnan och nervsystemet Skador på syn, hörsel, hjärna och nervsystem Sömn Droger Hjärnan begrepp att kunna Hjärna Nerver
SE UPP FÖR ELEKTRICITETEN VID JÄRNVÄGEN!
Lektionsplanering 5 SE UPP FÖR ELEKTRICITETEN VID JÄRNVÄGEN! SE UPP FÖR ELEKTRICITETEN VID JÄRNVÄGEN! Läroämnen och lektioner där man gå igenom materialet Fysik och kemi (klass 5 6) Miljö- och naturkunskap
Kommandon för klickerträning
Kommandon för klickerträning Klickerträna din valp Klickerträningen utvecklades på 1940-talet av tränare av marina däggdjur som upptäckte att de kunde ge delfiner och valar signaler som uppmuntrade korrekt
Reflektioner från Enheten Forskning och utvärdering. - Angående Rambölls slututvärdering av Ung komp.
Reflektioner från Enheten Forskning och - Angående Rambölls slut av Ung komp. Af 00009_2.0_(2017-10-11, AF5000) Arbetsförmedlingen Författare: Johan Egebark och Gülay Özcan Datum: 2018-03-06 Diarienummer:
Jordfelsbrytare förhindrar nio av tio elolyckor
Jordfelsbrytare förhindrar nio av tio elolyckor Du, dina nära och kära får hundradelarna på rätt sida Varje år dör människor genom elolyckor och många skadas svårt. Olyckorna beror på att man av olika
Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Medicintekniska produkter (MTP)
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (10) 2013-05-28 Sjuksköterskor Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Medicintekniska produkter (MTP) Sida 2 (10) Innehåll REGEL
Bedömning av bedövningskvalitet i samband med slakt av laxfiskar
Bedömning av bedövningskvalitet i samband med slakt av laxfiskar Assessment of stun quality in connection with slaughter of salmonids Emma Johansson Skara 2015 Etologi och djurskyddsprogrammet Foto: Emma
Fåglar i närområdet Årskurs 1-2 MALMÖ STAD
Illustration: Malmö stad / Birger Emanuelsson Fåglar i närområdet Årskurs 1-2 Material: Eva Hörnblad och Bo Lindvall. www.malmo.se/pedagogiskakartor Fåglars kroppsdelar Mål: Eleven ska kunna utveckla sin
Instruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en titthålsoperation av skulderleden
Instruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en titthålsoperation av skulderleden VARSINAIS-SUOMEN SAIRAANHOITOPIIRI EGENTLIGA FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT Syftet med den här instruktionen
Ut och träna. Låt naturen inspirera dig. Jogga till ett utegym med Friskispressens träningsprogram nerladdat i mobilen.
Ut och träna Låt naturen inspirera dig. Jogga till ett utegym med Friskispressens träningsprogram nerladdat i mobilen. Ut och träna 1 Knäböj med axelpress. Tränar ben och axlar. Använd mycket fart och
Rörelseträning. Mmm... vid överbelastning i käksystemet... ...Fria rörelser
Rörelseträning vid överbelastning i käksystemet... Mmm......Fria rörelser Andning - Avslappning Undvik vanor som kan belasta käksystemet Träningsprogram Andning - Avslappning Andning... Hur du andas påverkar
Varför ska man stretcha? Råd vid genomförandet av stretchingen:
Varför ska man stretcha? Stretching bidrar till en bra hållning och avspända muskler. Det ger bättre balans i kroppen som i sin tur ger bättre träningsresultat. Syftet med stretchingen efter träningen
1000TR TEMP. Svensk manual
1000TR TEMP Svensk manual INNEHÅLL 1. INTRODUKTION... 2 1.1 ALLMÄN INTRODUKTION... 2 1.2 DELAR & TILLBEHÖR... 2 2. INSTALLATION... 3 2.1 KAPSLING... 3 2.2 MONTERING... 3 2.3 ELEKTRISK INSTALLATION... 3
Snabbguide om slakt- och förmedlingsanmälan för får och getter. Eviras anvisning
Snabbguide om slakt- och förmedlingsanmälan för får och getter Eviras anvisning Eviras anvisning Tas i bruk 10/2009 TIHY Godkänd av Föredragande Mera information Matti Huttunen Pia Vilen Dataadministrationsenheten
Yogaövningar. för mer. Energi
Yogaövningar för mer Energi Livet är som att cykla. För att hålla balansen, måste du fortsätta röra dig. Albert Einstein Stå upprätt med armarna utsträckta, horisontellt med axlarna. Snurra medsols, precis