DEPLYFTET implementering av SFBUPs riktlinje Depression

Relevanta dokument
Deplyftet våg 2. Journalkoll 2017 års journaler

Deplyftet. Våg 2-1:a journalkoll. 21 november 2018

Deplyftet. Våg 1-2:a journalkoll. 21 september 2017

Deplyftet. Våg 2-2:a journalkoll. 16 januari 2019

Deplyftet. Våg 1-8:e journalkoll. 22 januari 2019

DEPLYFTET. implementering av SFBUPs riktlinje Depression. Magnus Oleni, BUP Halland Håkan Jarbin, SFBUP

DEPLYFTET. Välkomna till kick off 2 för nästa steg på vägen

Välkomna till Deplyftet

ROBERT HOLMBERG & JENS KNUTSSON, INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET

Välkomna till Deplyftet

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Självmordsriskbedömning

ROBERT HOLMBERG & JENS KNUTSSON, INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Röster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

DEP LYFTET. Återfallsförebyggande Helena Essunger Maria Zetterqvist Anna Santesson Håkan Jarbin Markus Andersson

Implementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

DEP LYFTET. Aktivering Helena Essunger Maria Zetterqvist Anna Santesson Håkan Jarbin Markus Andersson

Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin

BUSA. Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

ROBERT HOLMBERG & JENS KNUTSSON, INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Välkomna till SK(A) kurs Psykofarmakologisk behandling av barn och ungdomar!!

Suicidalt beteende bland personer med schizofreni

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

DEP LYFTET. Skola Helena Essunger Maria Zetterqvist Anna Santesson Håkan Jarbin Markus Andersson

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Riv 65-årsgränsen och rädda liv. Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

Nybesök på BUP sammanhang och fokus på individen

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Psykisk ohälsa under graviditet

DEP LYFTET. Utvärdering Anna Santesson Håkan Jarbin

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

Implementering rekommendation. Utredning. nationellasjalvskadeprojektet.se

Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa

Patienters tillgång till psykologer

DEP LYFTET. Psykosocial basbehandling Tillvägagångssätt vid samtalen i behandlingsdelen

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Verksamhetsberättelse för Svenska föreningen för Barn- och ungdomspsykiatri till

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Implementering. Robert Holmberg Institutionen för psykologi Lunds universitet

Verksamhetsberättelse för Svenska föreningen för Barn- och ungdomspsykiatri till

Kammarkollegiet Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr :010

Brännpunkt: Barn som anhöriga. Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?

DEP LYFTET. Anna Santesson Juni Version 1. ARBETSMATERIAL Ej färdigt för användning utanför Deplyftet

Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel

RETTS-BUP Emma Nilsson, specialistsjuksköterska psykiatri Jessica Svahn, Vårdenhetsöverläkare BUP-akutenhet Göteborg

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Självskadeprojektet för VGR och Örebro

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog

Integrerad beteendehälsa i primärvården

Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik

Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Underlag för psykiatrisk bedömning

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:

Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri

DEP LYFTET. Diagnostik och bedömning. Undervisningsmaterial. Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin. Version

SFBUP:s Riktlinje för depression

Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga?

2(23) De i avtalet uppsatta målen för 2014 är alla uppnådda:

Psykisk ohälsa hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem. Mikael Dahlberg, IKM, Institutionen för pedagogik och lärande

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Att (in)se innan det går för långt

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Konferens Första linjen

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.

Barn med psykisk ohälsa

Vuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Bedömning inför psykoterapi. Inledning Sammanhang

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Screening och utredning av drogproblem

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Ekot, P1, , inslag om en metod för behandling av barn och ungdomar med depression; fråga om opartiskhet och saklighet

AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst

Att fråga om våldsutsatthet som rutin i barnhälsovården. Värna våra yngsta

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet Självmordstankar och självmordsförsök

Transkript:

DEPLYFTET implementering av SFBUPs riktlinje Depression

Välkomna till Deplyftet!! NV Skåne Anna Santesson, Halland Norrbotten Jönköping Håkan Jarbin, SFBUP/ Halland Maria Zetterqvist, Linköping Västerbotten Västmanland Johanna Mikaelsson, Halland Jens Knutsson, Lund Johanna Rindler, Örebro Värmland Robert Holmberg, Lund Ulrika Thornadsson; Örebro

Därför deplyftet!! Depression drabbar årligen 6% av tonåringar Olsson, G. et al., Eur Ch Ad Psych, 1997, 81-7. Ger störst funktionsnedsättning (mätt med quality adjusted life years, WHO) Tonårsdebut innebär sämre prognos Williams, J.M., et al., J Affect Disord, 2012. 138(1-2): p. 173-9. Hälften av självmord sker vid depression Thapar, A., et al,. Lancet, 2012. 379(9820): p. 1056-67. Depression är viktig för självskadebeteende Greydanus, DE et al. Keio J Med, 2009. 58: 144-51. Behandling på BUP sker utifrån personlig preferens och inte utifrån psykiatrisk bedömning och evidens Psykisk ohälsa hos unga. 2009, Socialstyrelsen Förändring av vård kräver planerad implementering

En riktlinje - tio manualer... Öl Anna Santesson Ps Markus Andersson Ps Helena Essunger Maria Zetterqvist Håkan Jarbin Öl, med dr, leg terapeut Håkan Jarbin Psykolog, med dr, leg terapeut Maria Zetterqvist Prof em Anne-Liis von Knorring

...tio samtalsstöd... tar riktlinjerna ut till samtalet

...och 30? filmklipp

Modulerna steg för steg 1. Diagnostik 8. utvärdering 9. Återfallsförebyggande 2. psykoedukation och vårdplan 7. relationer 3. Intro problemlösning; skola och sömn 6. aktivering suicidbedömning 4. föräldrastrategier 5. sömn och aktivering

Effektiv implementering vad säger forskningen? 3 år + egen kaskadutbildning Monitorering depspår, journal, (patient) Medsittning Depspår Rollspel Triagering Rätt medarbetare Data feedback Fixsen, DL et al. (2005).Implementation Research: A Synthesis of the Literature. Tampa, FL; Nat Impl Research Network

Feed-back på förbättring Journalerna & Depspår x3/termin Identifiering av depression (av nybesök) Depspår (antal nya-diagnos-vårdplan) Kvalitetsindikatorer ur journal (ST-läkare) Medsittning med feedbackformulär x3

Feedback och programtrohet från patient Online från patient/förälder èbehandlare/deplyftet Symtomskalor Funktion Nöjdhet med samtal Följsamhet till kärnkomponenter i riktlinjerna Start när kursen blivit godkänd (jan 2018)

Kaskadutbildning hemma på klinik Kick off Göteborg jan 2018 5 heldagar med egna behandlare 3 medsittningar hemma

Utgångsläget utifrån enkät till medarbetare -belyser determinanter för implementering n INNOVATIONEN Riktlinjen ter sig förståelig, användbar samt nyttig. n ANVÄNDARNA Medarbetarna inom BUP är positiva till sitt arbete och till evidensbaserad vård. De flesta på BUP har jobbat <5 år. n INRE KONTEXT De flesta är belastade och undanträngning från andra diagnoser. Bekymmer med hög personalomsättning. Varierande förtroende för ledningen, ofta gott klimat nyttre KONTEXT Ledningen bör mer betona kvalitet och utvärdering av vården.

Andel depressionsdiagnoser 2016 Samtliga nybesök under 2016 och andelen av dessa som någon gång under året få> depressionsdiagnos (F32-34) 100% 90% 80% 119 113 121 63 185 153 70% 60% 50% 40% 30% 911 1065 2128 667 1491 374 F32-F34 Ej dep 20% 10% 0% 5 6 7 8 9 10 Andelen depressionspatienter bör ligga på (20-) 30%

Anhedoni Helt räg om det både beskrivs glädjelöshet och ag aktiviteter därför minskat

Nedstämdhet Helt räg om nedstämdheten beskrivs/negeras vad gäller stämningsläge och inte bara reaktiv ledsenhet

Sömn

Energilöshet Helt räg om energibristen beskrivs/negeras som nytillkommen och genomgående

Aptitstörning

Koncentration

Självnedvärderande tankar

Dödstankar Helt räg om nivån av aktuella döds-/s-tankar beskrivs

Episodicitet Helt rätt om förloppet beskrivs dvs hur symtom/funktion varierat från det patienten var helt frisk o fram till idag

Samsjuklighet ångestsyndrom Helt rätt om det tydligt anges att man tagit upp minst ett av ångestsyndromen

Samsjuklighet beteendestörning Helt rätt om det tydligt anges att man tagit upp minst en av beteendestörningarna (trots, cd)

Samsjuklighet ADHD Helt räg om det framgår ag man kollat av adhd symtom före depressionen

Missbruk Helt räg om bruk av tobak, alkohol eller droger beskrivs med någon precisering

Mani Helt rätt om "mani" tydligt beskrivs men även "Uppvarvning" godkänns

Tidigare suicidförsök Helt räg om det anges när s-försöket skedde och metod/allvar

Självskadebeteende Helt räg om det anges när patienten skadade sig (period) och omfagning/allvar (frekvens)

Suicidriskbedöming Helt räg om s-risk är graderad låg-medel-hög-svårbed; inkl någon motivering

Ärftlighet Helt räg info förekommer om "ärftlighet

SkaGningsskala

C-GAS

Familjefaktorer Helt räg om det kommenteras familjens mående som en kartläggning inför behandling

Kamrater Helt räg om kamratnivå beskrivs nu och jämförs med före depression

Skolgång Helt räg om skolgång beskrivs med någon detalj och om förändring i samband med depression

SammanfaGande bedömning

Riskfaktorer

Säkerhetsplan

SammanfaGning Samsjuklighet och mani Tidigare suicidförsök Anhedoni, energilöshet, CGAS, Missbruk, skattningsskala, säkerhetsplan Självskadebeteende, suicidbedömning Ärftlighet, nedstämdhet, sömn Dödstankar, kamrater, skola, familj