Bilg 1 Mteril vseende resultträkning, blnsräkning och finnsieringsnlys
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1 Bilg 1 Mteril vseende resultträkning, blnsräkning och finnsieringsnlys Innehållsförteckning 1 Redovisningsprinciper...5 2 Noter...7 3 Smmnställning v den sttlig sektorn...33 4 Sttlig dotter- och intresseföretg...37 5 Sttlig myndigheter och fonder 1999...39 3
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1 Tbellförteckning 1.1 Den sttlig sektorns smlde tillgångr och skulder... 33 1.2 Stor företg med sttligt ägnde... 35 1.3 Sttlig dotter- och intresseföretg... 37 1.4 Fondställningr per 1999-12-31... 42 4
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1 1 Redovisningsprinciper Allmänt Underlg till årsredovisning för stten grunds på de sttlig myndigheterns årsredovisningr, vilk upprätts enligt förordning (1996:882) om myndigheters årsredovisning m.m. Räkenskpsåret utgörs v klenderår. För periodisering v kostnder och intäkter tillämps normlt bokföringsmässig grunder. Uppbörd och trnsfereringr redoviss dock i huvudsk enligt kontntmässig principer men behndls i resultträkningen som om de utgjorde intäkter och kostnder. Omklssificeringr v poster Viss typer v trnsktioner omklssificers i sttens årsredovisning i förhållnde till myndigheterns redovisning. Anledningen till dett är tt de ur sttens perspektiv utgör t.ex. kostnder för verksmheten och inte trnsfereringr. Ett exempel är omklssificering v sttens tjänstepensioner som redoviss som personlkostnd i sttens årsredovisning men som trnsferering i myndighetens årsredovisning. I någr fll följer inte myndighetern de resultt- och blnsräkningsschemn som är föreskrivn. Dett medför tt resultt- och/eller blnsräkningen måste omklssificers innn konsolidering görs. Konsolidering Avgränsning v redovisningsenheten Blns- och resultträkningrn smt finnsieringsnlysen omfttr myndighetern under riksdg och regering, med undntg för Riksbnken som hr en självständig ställning och därför inte ingår. Riksbnkens grundfond ingår dock med 1 miljrd kronor. Försäkringskssorn betrkts i dett smmnhng som myndigheter och ingår bl.. därför tt de ingår i den sttlig redovisningsorgnistionen. En förteckning över vilk myndigheter och fonder som ingår i denn årsredovisning återfinns i bilg 1.5. Principer för konsolidering Med konsolidering vses åtgärdern tt efter eliminering v intern trnsktioner summer och redovis smtlig myndigheter som om de vore en enhet. Konsolidering v stten sker genom smmnläggning v myndigheterns blnsräkningr och resultträkningr ur myndigheterns årsredovisningr efter det tt intern mellnhvnden i form v t.ex. fordringr, skulder, intäkter och kostnder melln myndighetern eliminerts. Informtionen från myndighetern hr hämtts både från sttsredovisningen och ur myndigheterns årsredovisningr. Utöver elimineringr v trnsktioner melln myndigheter hr även trnsktioner som vrken är intäkter eller kostnder respektive fordringr eller skulder för stten som helhet eliminerts. Exempel är sttens rbetsgivrvgifter för egen personl. Dess redoviss som personlkostnd hos myndighetern och som intäkt v uppbörd hos Rikssktteverket. Förändrde redovisningsprinciper Till följd v ESV:s ändrde föreskrifter till förordningen (1996:882) om myndigheters årsredovisning m.m. hr uppställningsformen för blnsräkningen ändrts och redoviss 1999 i omvänd likviditetsordning jämfört med tidigre. Den ny uppställningsformen innebär även tt skulder inte längre dels upp på långfristig respektive kortfristig. Dessutom infördes blnsposten fonder 1999. Där redoviss viss medel som är vsedd tt nvänds för trnsfereringsändmål och som inte uppfyller definitionen på skuld och/eller vsättning. Dess medel redovisdes tidigre hos myndighetern som skuld eller under kpitl som särskild vsättning. Enligt de ny bestämmelsern redoviss årets vsättning lterntivt upplösning v fonder under en särskild post i resultträkningen. Härutöver förekommer tt ändrde principer hos viss myndigheter påverkr underlget till årsredovisning för stten. Jämförelsetlen för 1998 hr i llt väsentligt justerts i enlighet med de ändrde redovisningsprincipern. Justeringrn hr bl.. inneburit tt Avsättning till/upplösning v fonder redoviss med 8 045 miljoner kronor och tt årets underskott 1998 hr justerts med 7 986 miljoner kronor till -31 383 miljoner kronor. Blnsräkningens omslutning hr justerts med 6 932 miljoner kronor till 635 757 miljoner kronor. Fonder redoviss med 29 811 miljoner kronor och sttens nettoförmögenhet hr justerts med 22 596 miljoner kronor till -1 176 884 miljoner kronor. 5
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1 Infsningspengr från Allmänn pensionsfonden Som ett led i den finnsiell infsningen v det ny ålderspensionssystemet hr enligt riksdgsbeslut 45 miljrder kronor överförts från Allmänn pensionsfonden till Riksgäldskontoret 1999. Riksdgen hr också beslutt tt ytterligre 45 miljrder kronor skll överförs 2000 och 155 miljrder kronor 2001. Syftet med överföringrn är tt reducer den ökning v sttens lånebehov som det ny ålderspensionssystemet nnrs leder till. I enlighet med regeringsbeslut hr Riksgäldskontoret återredovist de överförd medlen som en kssmässig korrigering som hr debiterts postgirokonto och krediterts sttsverkets checkräkning. I den konsoliderde årsredovisningen för stten återfinns de 45 miljrdern som ett kpitltillskott som ej redoviss över resultträkningen. I blnsräkningen ingår de i nettoförmögenheten. Se not 39. Anläggningstillgångr Anläggningstillgångr värders till nskffningsvärde med vdrg för ckumulerde vskrivningr. Avskrivningstider npsss till respektive tillgångs förväntde ekonomisk livslängd. Aktier och ndelr Aktier och ndelr i dotter- och intresseföretg hr värderts enligt kpitlndelsmetoden. Metoden innebär tt sttens ndel v bolgens justerde egn kpitl och ckumulerde vinster, reducert med utbetld utdelningr, hr tgits upp i myndigheterns redovisning. Kpitlndelsmetoden hr nvänts för både intresse- och dotterföretg eftersom myndighetern inte upprättr någon koncernredovisning. Affärsverkens dotterbolg ingår dock med ktierns nskffningsvärde. I bilg 1.4 redoviss det bokförd värdet (kpitlndelsvärdet) för vrje bolg. I de fll stten innehr ktier i börsnoterde företg presenters även mrkndsvärdet för ktiern i denn bilg. Värderingsprinciper Myndigheter följer normlt generell värderingsprinciper för sttlig redovisning i enlighet med bokföringsförordningen (1979:1212). Det finns dock myndigheter som p.g.. verksmhetens särrt, genom dispens, särskilt regeringsbeslut eller v nnt särskilt skäl vviker ifrån dess. Sådn vvikelser v väsentligre rt kommenters i not till ktuell post. Omsättningstillgångr Omsättningstillgångr värders enligt lägst värdets princip. Dett innebär tt de ts upp till nskffningsvärdet eller till det verklig värdet om dett är lägre. Med verkligt värde vses försäljningsvärde med vdrg för beräknd försäljningskostnd. Om tillgångens särskild beskffenhet eller ndr omständigheter ger nledning till dett får det verklig värdet bestämms till åternskffningsvärdet eller nnt värde som är förenligt med god redovisningssed. Vidre får omsättningstillgångr ts upp över nskffningsvärdet om det föreligger särskild omständigheter och det smtidigt är förenligt med god redovisningssed. Osäkr fordringr redoviss med det belopp vrmed de beräkns inflyt. Fordringr och skulder i främmnde vlut värders till blnsdgens kurs. 6
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1 2 Noter Noter till resultträkningen (1 12) Not 1 Sktter m.m. Arbetsgivrvgifter och särskild lönesktt 248 868 235 575 Mervärdessktt 162 611 153 251 Sktter m.m. fysisk personer 150 617 126 946 Sktter juridisk personer 91 570 87 737 Övrig sktter på vror och tjänster och tullvgifter 74 665 74 126 Utjämningsvg. kommuner och lndsting 20 525 21 265 Riksbnkens inlevererde överskott 7 600 9 300 Fordonssktt 6 403 6 339 Ofördelbr sktter m.m. 4 713 6 407 Stämpelsktt 4 294 3 768 Betlningsdifferenser skttekonto -8 497 15 091 Övrigt 6 789 2 448 Summ 770 158 742 253 skll 80 procent v det genomsnittlig resulttet före bokslutsdispositioner under den senste femårsperioden ligg till grund för beräkningen v inlevernsen till sttsverket. Till dispositionsfonden skll årligen vsätts 10 procent v smm underlg. Återstoden v årets överskott vsätts till ett resulttutjämningskonto. Betlningsdifferenser skttekonto är skillnden melln debiterde sktter och betld belopp. År 1999 vr inbetlningrn 8 miljrder kronor mindre än debiteringrn. År 1998 vr inbetlningrn 15 miljrder kronor större än debiteringrn. Skillnden melln 1999 och 1998 är således en minskning på 24 miljrder kronor. Förändringen beror på tt en del v slutvräkningen v inkomstsktter som debiters under december betls först under våren 2000. Betlningsdifferenser redoviss v Sktteförvltningen. Totlt ökde sktter m.m. med 28 miljrder kronor 1999 jämfört med 1998. Arbetsgivrvgifter och särskild lönesktt ökde med 13 miljrder kronor. Det förklrs främst v tt lönesummn ökt. Arbetsgivrvgifter och särskild lönesktt redoviss v Sktteförvltningen. Mervärdessktten ökde med 9 miljrder kronor. Den viktigste orsken till ökningen är ökd privt konsumtion och till viss del ökde bygginvesteringr. Mervärdessktt redoviss v Sktteförvltningen och Tullverket. Fysisk personers inkomstsktter ökde med 24 miljrder kronor. Ökningen beror på högre sysselsättning, ökd lönesumm och ökde kpitlinkomster hänförlig till relistionsvinster. Sktt på juridisk personer ökde med knppt 4 miljrder kronor. Sktt på fysisk och juridisk personer redoviss v Sktteförvltningen. Riksbnkens inlevererde överskott redoviss v Kmmrkollegiet. Fullmäktige i Riksbnken fstställde under 1998 riktlinjer för Riksbnkens bokslutsdispositioner och inleverns till sttsverket. Enligt riktlinjern skll det årsresultt som läggs till grund för inlevernsen till stten inte påverks v en eventuell upp- och nedskrivning v kronns värde eller v växelkurseffekter som en följd v växelkursregim med flytnde kron. För tt uppnå stbilitet i inlevernsen till stten 7
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1 Not 2 Intäkter v vgifter och ndr ersättningr Offentligrättslig verksmhet Insättningsgrntinämnden 2 270 2 198 Rikssktteverket 772 804 Lntmäteriverket 581 564 Vägverket 561 543 Luftfrtsverket 3 094 2 854 Sjöfrtsverket 1 094 1 071 Svensk krftnät 2 128 2 142 Övrig 3 016 3 160 Summ offentlig verksmhet 13 517 13 335 Uppdrgsverksmhet Sttens institutionsstyrelse 836 783 Exportkreditnämnden 832 567 Vägverket 810 690 Bnverket 964 290 Luftfrtsverket 1 484 1 409 Sjöfrtsverket 96 102 Sttens järnvägr 11 014 11 183 Övrig 6 951 6 245 Summ uppdrgsverksmhet 22 987 21 268 Andr ersättningr Arbetsmrkndsstyrelsen 2 984 2 974 Regeringsknsliet 1 624 1 561 Exportkreditnämnden 1 432 1 104 Vägverket 1 084 789 Övrig 2 937 3 464 Summ ndr ersättningr 10 062 9 892 Summ 46 566 44 495 I noten indels intäktern beroende på om de genererts i offentligrättslig verksmhet, uppdrgsverksmhet eller är tt betrkt som nnn ersättning. Smmntget ökde dess vgifter och ndr ersättningr med drygt 2 miljrder kronor melln 1998 och 1999. Om det rör sig om offentligrättslig, s.k. tvingnde vgifter, skll riksdgen h beslutt tt verksmheten skll bedrivs och tt den skll vr vgiftsbelgd. En vgift betrkts som offentligrättslig om den innebär ett ingrepp i enskilds ekonomisk förhållnden. Verksmheten styrs v bestämmelser i lg och förordning. Mn kn säg tt en offentligrättslig vgift i regel ts ut för en verksmhet som en myndighet bedriver med ensmrätt inom lndet. Till uppdrgsverksmhet hr hänförts smtlig vgifter som inte klssificerts som offentligrättslig. Med uppdrgsverksmhet vses i regel försäljning v sådn produkter som är frivilligt efterfrågde. Andr ersättningr än vgifter är oftst intäkter där ingen direkt motpresttion erhålls, t.ex. försäljning v sttligt ktieinnehv. De vgiftsintäkter som hänförs till offentligrättslig verksmhet ökde med 182 miljoner kronor melln 1998 och 1999. Insättningsgrntinämnden redovisr grntivgifter inom insättningsgrntisystemet som skll skydd insättningr om ett kreditinstitut går i konkurs. Rikssktteverkets offentligrättslig vgifter omfttr huvudskligen de utsökningsvgifter, vgifter i mål om betlningsföreläggnde m.m. som kronofogdemyndighetern tr ut. Lntmäteriet redovisr offentligrättslig vgiftsintäkter inom fstighetsbildningsområdet och expeditionsvgifter som skll finnsier inskrivningsverksmheten t.ex. nsökn om lgfrt vid köp v fstighet. Vägverkets offentligrättslig vgifter omfttr bl.. vgifter för uktoristion v fordonstillverkre, yrkesförre och ndr förre. Dett vser exempelvis vgifter för tillstånd till typbesiktning v fordon och för linjetrfik, prov för txiförrlegitimtion och för yrkeskompetens för förre v buss eller lstbil smt vgifter för förrprov, körkort och vid trfikskolor. Avgift ts även ut för finnsiering v bilregistret, vilken debiters i smbnd med uppbörd v fordonssktt. Affärsverkens verksmhet hr klssificerts som offentligrättslig enligt följnde. Luftfrtsverkets infrstrukturintäkter hr hänförts till offentligrättslig vgifter och omfttr bl.. lndningsvgifter och pssgerrvgifter. Sjöfrtsverkets intäkter omfttr främst frleds- och lotsvgifter. Svensk krftnäts intäkter kommer från försäljning v överföringskpcitet för trnsport v elektricitet vi stmnätet och utlndsförbindelsern. Totlt redovisr omkring 100 myndigheter offentligrättslig vgifter och vgiftern ts ut i en mängd verksmheter. Någr exempel är Centrl studiestödsnämnden (CSN), Ptent- och registreringsverket (PRV) smt Post- och telestyrelsen (PTS). CSN tr t.ex. ut vgift vid beviljning v studiestöd och återbetlning v stu- 8
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1 dielån. PTS redovisr vgifter för tillsyn och tillståndsärenden inom tele-, post- och rdioverksmhet. Vidre redovisr PRV vgiftsintäkter vid ptent-, bolgs- och vrumärkesregistreringr. De vgiftsintäkter som hänförts till uppdrgsverksmhet ökde med 1,7 miljrder kronor melln 1998 och 1999. Drygt 200 myndigheter bedriver vgiftsbelgd uppdrgsverksmhet. Sttens institutionsstyrelse svrr bl.. för tt de som behöver vård vid särskilt ungdomshem enligt lgen om vård v missbrukre bereds vård. Den del v verksmhetens kostnder som inte täcks v myndighetens rmnslg skll finnsiers med vgifter från kommuner. Exportkreditnämnden stödjer svensk exportindustri genom tt erbjud företgen grntier som blnd nnt skyddr mot risken tt gör kundförluster utomlnds. Premieintäktern (vgiftern) skll täck grntitgrns eventuell frmtid kundförluster. Grntin är frivillig för företgen och premiens storlek sätts på mrkndsmässig grunder. Vägverkets uppdrgsverksmhet omfttr projekteringsverksmhet, nläggnings-, underhålls- och driftproduktion smt färjeverksmhet. Dessutom ingår trfikrelterd informtionsförsörjning, utbildningsverksmhet och nnn uppdrgsverksmhet. Vägverket tillhndhåller också informtionsuttg från bilregistret mot vgift. Bnverkets uppdrgsverksmhet omfttr driftoch underhållstjänster smt nybyggnd v järnvägsnläggningr. Vidre bedrivs konsultverksmhet vseende bl.. projektering, byggstyrning v järnvägsnläggningr, teknisk tjänster för underhåll och investeringr, rådgivning m.m. Bnverket hyr även ut dt- och teleförbindelser till extern kunder smt förmedlr elförsäljning. Intäktern i Luftfrtsverkets uppdrgsverksmhet består frmför llt v vgifter vid bilprkeringr på smtlig v ffärsverkets flygpltser, uthyrning v lokler och vgifter från s.k. ground hndling, vilket inkluderr rmp- och expeditionstjänster, biljettkontor, flygplnsstädning och flygplnstnkning. Sjöfrtsverkets intäkter från uppdrgsverksmhet härrör bl.. från försäljning v sjökort, sjömätning och från konsultuppdrg inom ffärsverkets kompetensområde. Inom konsultverksmheten bedrivs till viss del även tjänsteexport. Sjömätningsuppdrgen finnsiers till störst delen v de offentligrättslig frledsvgiftern men även v extern kunder som beställer rbeten. Sttens järnvägrs (SJ) intäkter består i huvudsk v biljett- och godsvgifter. Övrig myndigheter som hr stor intäkter från uppdrgsverksmhet är t.ex. Lntmäteriverket. Avgifter ts ut vid försäljning v lndskpsoch fstighetsinformtion smt genom tt tillhndhåll lntmäteriservice på uppdrgsbsis. Vidre tr Riksförsäkringsverket ut vgift för dministrtion v ålderspension/atp. Blnd gruppen övrig finns också mång universitet och högskolor som får extern finnsiering genom tt bedriv utbildning och uppdrgsforskning. De ndr ersättningr som redoviss omfttr bl.. Arbetsmrkndsstyrelsens finnsieringsvgift från rbetslöshetskssor. Avgiften syftr till tt finnsier utbetld rbetslöshetsersättningr och för finnsiering v ett för kssorn gemensmt utjämningsbidrg. Regeringsknsliets intäkter v ndr ersättningr består bl.. v intäkter från försäljning v ktiebolget SAQ Kontroll och utdelning från Nordbnken. I posten Övrig under ndr ersättningr ingår bl.. 945 miljoner kronor från kärnkrftsindustrin som betls till kärnvfllfondens styrelse. Avgiftern betls för tt finnsier omhändertgndet v nvänt kärnbränsle och nnt rdioktivt vfll. Not 3 Intäkter v bidrg AP-fondsmedel 30 074 32 603 EU-bidrg 9 296 9 320 Bidrg till universitet och högskolor 3 866 3 675 Assistnsersättning från kommuner 1 541 1 308 Underhållsstöd 1 695 1 595 Bidrg till övrig myndigheter 2 691 1 358 Summ 49 163 49 859 AP-fondsmedel är en nettopost som utgörs v skillnden melln de medel som löpnde erhålls från Allmänn pensionsfonden vid utbetlning v ålderspensioner, och de inbetld pensionsvgifter som överförts till AP-fonden. Ålderspensionssystemet finnsiers i först hnd med ålderspensionsvgifter från rbetsgivre smt llmänn pensionsvgifter. Räcker inte vgiftern till, täcks underskottet v medel från APfondens vkstning. För 1999 blev dett underskott cirk 30 miljrder kronor. Posten APfondsmedel, som visr hur stor del v utbetld pensioner som inte täcks v inbetld socilvgifter och llmänn pensionsvgifter, hr minskt 9
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1 med cirk 2,5 miljrder kronor jämfört med föregående år med nledning v de förändringr i vgiftsuttg och AP-fondens kostndsnsvr som gjorts i smbnd med omläggningen v det llmänn pensionssystemet. AP-fondmedel redoviss v Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskssorn. EU-bidrget utgörs bl.. v relersättning, exportbidrg och djurbidrg och utbetls till Jordbruksverket inom rmen för jordbruksfondens grntisektion (6 773 miljoner kronor). Inom rmen för EG:s strukturfonder utbetls också struktur- och regionlstöd från jordbruksfondens utvecklingssektion till Jordbruksverket (365 miljoner kronor), bidrg från socilfonden till Arbetsmrkndsstyrelsen (1 112 miljoner kronor), bidrg från regionlfonden till Närings- och teknikutvecklingsverket (923 miljoner kronor) och bidrg från fonden för fiskets utveckling till Fiskeriverket (2 miljoner kronor). Vägverket (80 miljoner kronor) och Luftfrtsverket (11 miljoner kronor) hr fått bidrg till trnseuropeisk nätverk. Övrig bidrg från EU hr utbetlts till ytterligre någr myndigheter med mindre belopp. Underhållsbidrg och Assistnsersättning från kommuner redoviss v Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskssorn. Not 4 Trnsfereringr och bidrg Socilförsäkring Ersättning vid ålderdom pensioner inkl. 169 489 164 858 ATP Ersättning vid sjukdom och hndikpp 80 738 71 484 förtidspension, vårdbidrg Stöd till brnfmiljer 43 827 43 993 Läkemedelsförmåner 14 200 12 862 Summ 308 254 293 197 Arbetsmrknd Arbetslöshetsersättning 34 400 34 138 Arbetsmrkndspolitisk åtgärder 29 815 29 384 Bidrg till Smhll AB 4 262 4 456 Lönegrntier m.m. 815 2 136 Summ 69 292 70 114 Bistånd och invndring Bidrg vi SIDA m.fl. 8 524 7 739 Interntionell orgnistioner 3 570 3 719 Invndringsbidrg till kommuner 2 750 2 715 Summ 14 844 14 173 Övrigt Generell bidrg och utjämningsbidrg till 99 182 96 171 kommuner och lndsting Vrv utjämningsbidrg 20 526 21 265 Avsättning till premiereserven 23 528 11 366 Ränt på premiereserven 2 264 2 028 Studiestöd och vskrivningr lånefordringr 22 380 18 283 Sveriges vgift till EU m.m. 21 067 21 210 Stöd till jordbruket 8 364 8 558 Räntebidrg m.m. 7 367 10 814 Bidrg inom skolväsendet 4 241 4 029 Bidrg till folkbildningen 2 494 2 418 Bidrg till näringslivet m.m. vi NUTEK 2 465 1 873 Bidrg till investeringr i infrstruktur 1 599 1 480 Bidrg till enskild och kommunl högskoleutbildningr 1 474 1 461 Kreditgrntier vid bostdsbyggnde 1 259 2 580 Bidrg till kulturverksmhet 1 172 1 166 Övrigt 15 324 11 639 Summ 214 180 195 076 Totl summ 606 570 572 560 Trnsfereringr och bidrg ökde totlt med 34 miljrder kronor melln 1998 och 1999. Av ökningen förklrs drygt 12 miljrder kronor v ökning v vsättningen till premiereserven och 9 10
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1 miljrder kronor v ökning för ersättning vid sjukdom. Med socilförsäkring vses Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskssorns definition v densmm vilket innebär tt utöver ålderspensionssystemet ingår bl.. stöd till brnfmiljer, sjukpenning och förtidspensioner. Inom socilförsäkring ökde trnsfereringrn netto med drygt 15 miljrder kronor. Ersättningen vid sjukdom ökde med drygt 9 miljrder kronor. En v de mest mrknt förändringrn under 1999 vr tt den genomsnittlig dgsjukpenningen dessutom ökt mer än motsvrnde genomsnittlig lönenivå. Slutstsen måste bli tt det blivit en ökd ndel mer inkomststrk grupper blnd de sjukskrivn. Dessutom hr ntlet erstt sjukpenningdgr ökt krftigt bl.. som följd v tt långtidssjukskrivningrn ökt. Stöd till brnfmiljer sjönk något bl.. till följd v det sjunknde födelsetlet och därmed minsknde ntl brnbidrgsberättigde. Även bostdsbidrg till brnfmiljer fortsätter tt sjunk p.g. det ny bidrgssystemet som infördes 1997. Utbetld pensioner ökde med drygt 4,5 miljrder kronor p.g.. tt ntlet ATPpensionärer blir fler och tt den genomsnittlig ATP-pensionen blir llt högre. Arbetsmrkndsstödet minskde med nästn 1 miljrd kronor vilket förklrs v tt rbetslösheten sjunkit och tt utbetlde lönegrntier minskt. Bistånd och invndring visr på en ökning med knppt 800 miljoner kronor under 1999 vilket främst utgörs v bidrg från SIDA för instser relterde till stormen Mitch i Centrlmerik smt Kosovo-biståndet. Trnsfereringrn under rubriken övrigt ökde med 19 miljrder kronor under 1999. Som nämnts ovn förklrs drygt 12 miljrder kronor v ökningen v premiereserven. Ökningen beror på förändrde vgiftsstser smt införndet v den sttlig ålderspensionsvgiften. Premiereserven hr under året överförts från Riksförsäkringsverket till Premiepensionsmyndigheten. Avskrivningr och reservtioner v lånefordringr hos Centrl studiestödsnämnden hr ökt med 5,3 miljrder kronor. Dett beror på de regler som finns om återbetlningens storlek i förhållnde till inkomsten och som gör tt vskrivning sker vid 65 års ålder, vilket i viss fll medför tt skulden inte till fullo blir betld. I Sveriges vgift till EU m.m. ingår förutom nettovgiften på 20 884 miljoner kronor även någr ndr bidrg som Sverige ger till EU. Räntebidrgen minskde med 3,5 miljrder kronor beroende på lägre räntenivåer och neddrgning v bidrgen. Posten övrigt som uppgår till 15 miljrder kronor är summn v ett stort ntl övrig bidrg som utbetls v Presstödsnämnden, Länsstyrelsern, Bostdsdelegtionen, Sttens energimyndighet Rymdstyrelsen, Sttens Räddningsverk med fler. Not 5 Avsättning till/upplösning v fonder m.m. för trnsfereringsändmål Insättningsgrntinämnden 2 301 2 184 Kärnvfllsfondens styrelse 1 369 381 Vägverket 182 - Nturvårdsverket 126 101 Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskssorn 26 5 373 Övrig myndigheter 4 6 Summ 4 008 8 045 År 1998 vveckldes delpensionsfonden och rbetsskdefonden. Arbetsskdefonden hde ett underskott på knppt 12 miljrder kronor. Delpensionsfonden hde ett fondkpitl på 6 miljrder kronor. Nettot v dess förklrr upplösningen 1998 v de fonder som redovisdes v Riksförsäkringsverket. Fondern redoviss i blnsräkningen, not 40. 11
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1 Not 6 Kostnder för personl Försvrsmkten 11 683 11 098 Polisväsendet 8 305 8 186 Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskssorn 4 540 4 209 Sktteförvltningen 4 422 4 473 Arbetsmrkndsstyrelsen 3 791 3 860 Vägverket 2 695 3 037 Bnverket 2 683 2 720 Regeringsknsliet 2 470 2 254 Kriminlvårdsstyrelsen 2 465 2 487 Lunds universitet 2 344 2 424 Domstolsverket 2 165 2 137 Uppsl universitet 1 916 1 824 Göteborgs universitet 1 687 1 566 Stockholms universitet 1 348 1 291 Försvrets mterielverk 1 328 1 185 Kunglig teknisk högskoln 1 320 1 285 Krolinsk institutet 1 291 1 165 Umeå Universitet 1 209 1 145 Sveriges lntbruks universitet 1 146 1 052 Linköpings universitet 1 116 1 065 Affärsverk Sttens järnvägr 4 080 4 043 Luftfrtsverket 1 942 1 637 Sjöfrtsverket 825 566 Svensk krftnät 154 132 Sttens kostnder för personl ökde med knppt 6 procent, om mn bortser från ökningen v sttens tjänstepensioner. Dett förklrs delvis v tt ett ntl myndigheter hft reltivt krftig ökningr beroende på olik fktorer. Försvrsmktens ökning beror bl.. på tt en hög vsättning för pensionsförpliktelser hr gjorts. Det rörlig lönetillägget hr dessutom ökt jämfört med föregående år, vilket bl.. beror på större övertidsuttg. Ökningen vid Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskssorn förklrs v tt ett stort ntl personer nställts främst för tt rbet med det ny pensionssystemet. Vidre hr kostndern för pensionsvsättningr ökt. Regeringsknsliets ökning förklrs huvudskligen v en ökd personlvolym. Uppsl universitets ökning beror huvudskligen på kostnder v engångskrktär för pensionsvtl m.m. Försvrets mterielverk hr under 1999 genomfört omstruktureringr m.m. vilket medfört ökde kostnder för personl. Sveriges lntbruksuniversitet ökde personlkostnder förklrs v tt löneökningen för 1998 belstt 1999. Luftfrtsverkets ökde lönekostnder beror på höjd löner och fler nställd. På Sjöfrtsverket svrr ökde pensionskostnder för den störst förändringen. I tbell 7.3 i kpitel 7 redoviss uppgifter om ntlet nställd inom stten under 1998 och 1999. Övrig myndigheter 21 467 20 093 Sttens tjänstepensioner m.m. 7 430 6 395 Elimineringr v rbetsgivrvgifter, lönesktt m.m. -22 907-22 783 Summ 72 915 68 546 Myndigheterns inbetld rbetsgivrvgifter, lönesktter m.m. är sttsintern trnsktioner och således ing kostnder för stten. Kostndern ingår i myndighetsvärden men hr eliminerts för tt komm frm till summn för sttens kostnder för personl. Sttens löne- och pensionsverk (SPV) redovisr fr.o.m. 1999 sttens tjänstepensioner enligt ny redovisningsprinciper. SPV hr inte justert jämförelsevärden för 1998 för ny redovisningsprinciper eftersom helt ny principer tillämps 1999. Någon justering hr inte heller gjorts i denn årsredovisning. 12
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1 Not 7 Kostnder för lokler Försvrsmkten 2 370 2 324 Polisväsendet 1 158 1 162 Regeringsknsliet 1 017 995 Kriminlvårdsstyrelsen 635 564 Sktteförvltningen 626 643 Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskssorn 511 565 Arbetsmrkndsverket 496 516 Lunds universitet 475 459 Uppsl universitet 461 425 Domstolsverket 459 454 Göteborgs universitet 457 446 Stockholms universitet 402 372 Kunglig Teknisk högskoln 379 347 Linköpings universitet 283 261 Krolinsk institutet 279 263 Sveriges lntbruksuniversitet 259 281 Vägverket 240 260 Försvrets mterielverk 235 202 Umeå universitet 220 213 Sttens invndrrverk 193 179 Affärsverk Sttens järnvägr 94 87 Sjöfrtsverket 54 45 Luftfrtsverket 32 36 Svensk krftnät 17 17 Övrig myndigheter 4 043 3 718 Eliminering v inomsttlig loklkostnder -4 581-3 995 Summ 10 814 10 839 Elimineringrn sist i tbellen utgörs v myndigheterns loklkostnder som betls till Fortifiktionsverket och Sttens fstighetsverk. Not 8 Övrig driftskostnder Försvrets mterielverk 17 518 20 641 Försvrsmkten 15 532 29 873 Vägverket 7 077 5 839 Polisväsendet 1 445 1 304 Sktteförvltningen 1 228 1 180 Domstolsverket 1 210 1 286 Fortifiktionsverket 1 164 1 161 Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskssorn 1 152 729 Arbetsmrkndsverket 1 151 866 Bnverket 1 130 687 Regeringsknsliet 1 102 1 155 Krolinsk institutet 1 082 1 014 Sttens fstighetsverk 1 075 928 Lunds universitet 968 906 Kriminlvårdsstyrelsen 870 967 Affärsverk Sttens järnvägr 5 702 6 642 Luftfrtsverket 1 906 1 140 Svensk krftnät 1 173 1 158 Sjöfrtsverket 682 399 Övrig myndigheter 16 762 17 401 Elimineringr -28 462-31 363 Summ 51 467 63 913 Driftskostndern består till störst delen v förvltningskostnder. Elimineringrn sist i tbellen vser köp v vror och tjänster melln myndighetern. Försvrets mterielverk redovisr kostnder för vror och mteriel. År 1998 redovisdes här knppt 4 miljrder kronor vseende nskffningsutgifter för nläggningstillgångr. Den störst delen v dess nläggningstillgångr vsåg mskiner och inventrier som blnserts som pågående nynläggningr. Försvrsmkten redovisr fr.o.m. 1999 nskffning v krigsorgnistorisk nläggningstillgångr som investering medn den nskffning som skedde 1998 redovisdes som driftskostnd. Försvrsmkten hr inte justert jämförelsevärden för 1998 för ändrd redovisningsprincip, vrför dett inte heller ändrts i denn årsredovisning. 13
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1 Vägverkets post består v kostnder för verksmhet som inte är ktiverde i vägnläggningr och inte heller kn hänförs till personl- och loklkostnder. Not 9 Avskrivningr Försvrsmkten 3 474 3 425 Vägverket 2 506 2 403 Bnverket 1 992 1 952 Fortifiktionsverket 772 764 Polisväsendet 551 423 Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskssorn 384 320 Sktteförvltningen 275 270 Affärsverk Sttens järnvägr 839 702 Luftfrtsverket 592 697 Svensk krftnät 350 351 Sjöfrtsverket 80 80 Övrig myndigheter 4 010 3 690 Summ 15 825 15 077 Försvrsmktens vskrivningr vser fr.o.m. 1999 även krigsorgnistorisk nläggningstillgångr nskffde t.o.m. 1998, invärderde 1998 och 1999. Vägverkets vskrivningr vser främst vskrivningr v vägnläggningr. Bnverkets vskrivningr vser främst vskrivningr v järnvägsnläggningr. Not 10 Resultt v ndelr i dotterföretg och intresseföretg Regeringsknsliet: Förvltningsktiebolget Stttum 8 543 97 Teli AB 3 337 4 691 Vttenfll AB 2 726 2 995 Civits Holding AB 772 1 097 Vin & Sprit AB 770 434 Sttlig Akdemisk Hus AB 539 301 Apoteket AB 470 1 084 Svensk Exportkredit AB 347 359 Systembolget AB 310 193 SBAB 266 384 AssiDomän AB 146 304 Specilfstigheter AB 110 45 Posten AB 92 1 252 TERACOM Svensk Rundrdio AB 78 45 Sveskog AB 77 - SAS Sverige AB 72 537 Svensk Rymdktiebolget 65 34 Svensk Spel 58 135 Celsius AB 54 93 Amu-Gruppen AB 31 50 VPC AB 22 29 Svensk Lgerhus AB 12-3 LKAB 9 709 Ksernens Fstighets AB 8 2 SOS Alrm Sverige AB 7 28 Svensk Skogsplntor AB -4 34 Swedfund Interntionl AB -16 12 Almi Företgsprtner AB -25 217 AB Svensk Bilprovning -25 5 Venntius AB -33-153 Smhll AB -76-89 Övrig bolg inom Regeringsknsliet 14 2 Summ Regeringsknsliet 18 756 14 923 Affärsverk Sttens järnvägr 0 2 Svensk Krftnät 5 0 Övrig myndigheter 16-11 Summ 18 777 14 914 14
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1 Med dotterbolg vses bolg där sttens ägrndel överstiger 50 procent. Med intresseföretg vses bolg där sttens ägrndel är minst 20 procent, men lägre än 50 procent. För 15 v de ovnstående bolgen vr förändringen från föregående år större än 100 miljoner kronor. Ökningen v resulttndelen i Förvltningsbolget Stttum beror i huvudsk på försäljning v Phrmci & Upjohn-ktier. I bilg 1.4 redoviss informtion om sttlig dotter- och intresseföretg. Not 11 Finnsiell intäkter Riksgäldskontoret Ränteintäkter vseende upplåningsverksmheten 28 847 36 241 i utländsk vlut Ränteintäkter vseende upplåningsverksmheten 25 862 32 892 i SEK Överkurs vid emissioner (netto) 327 2 316 Intäktsförd preskriberde obligtioner 48 35 m.m. Oreliserde vlutvinster (netto) 17 242 - Reliserde vlutvinster (netto) 6 251 - Delsumm Riksgäldskontoret 78 577 71 484 De finnsiell intäktern hr ökt med 7 miljrder kronor jämfört med föregående år. Ökningen är hänförlig till tt den svensk kronn stärkts vilket medfört oreliserde och reliserde vlutvinster. Dess poster redoviss v Riksgäldskontoret (RGK) och vr föregående år förluster och redovisdes då under finnsiell kostnder. Den löpnde dministrtionen v upplåningsverksmheten omfttr även en betydnde utlåning och även ränteintäktern i denn del v verksmheten redoviss här. RGK:s ränteintäkter i smbnd med utlåning i svensk och utländsk vlut hr minskt med drygt 14 miljrder kronor. Även nettot melln överkurser och underkurser vid emissioner hr minskt jämfört med 1998. Minskningen uppgår till 2 miljrder kronor. Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskssorns minskning beror främst på tt delpensionsfonden vveckldes 1998. Från och med 1998 särredoviss finnsiell intäkter som inte är räntor seprt under rubriken Övrig finnsiell intäkter. Övrig finnsiell intäkter Kmmrkollegiet 270 - Allmänn rvsfonden 81 - Försvrets mterielverk 80 - Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskssorn 18 550 Affärsverk Sttens järnvägr 108 863 Svensk krftnät 0 4 Luftfrtsverket 0 3 CSN, 4 068 4 289 vrv ränteintäkter vseende studielån som 3 966 4 175 finnsierts vi upplåning i RGK Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskssorn, ränteintäkter, fonder m.m. 138 609 Affärsverk Sttens järnvägr 405 0 Svensk Krftnät 35 36 Luftfrtsverket 28 24 Sjöfrtsverket 3 3 Övrig myndigheter 492 364 Summ 83 746 76 809 Övrig finnsiell intäkter 306 307 Summ 863 1 727 Kmmrkollegiets intäkter består till störst del v överskott från sttsstödd exportkrediter, vilk 1998 uppgick till 258 miljoner kronor och som föregående år redovisdes under sktter. Allmänn rvsfondens intäkter är utdelning från ktie- och räntekonsortium. År 1998 uppgick utdelningen till 88 miljoner kronor men redovisdes då under finnsiell intäkter. Försvrets mterielverks (FMV) intäkter är vlutkursvinster. År 1999 bruttoredovisde FMV kursdifferenser. Föregående år nettoredovisdes dess vrför jämförelsevärde för 1998 skns. Riksförsäkringsverkets inklusive försäkringskssorns minskning beror på vvecklingen v delpensionsfonden 1998. Stten Järnvägrs (SJ:s) finnsiell intäkter består huvudskligen v relistionsvinst vid försäljning v värdeppper. Av SJ:s övrig finnsiell intäkter 1998 vsåg 463 miljoner kronor räntor 15
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1 vilk skulle h redovists under finnsiell intäkter. Finnsiell intäkter 83 746 76 809 Övrig finnsiell intäkter 863 1 727 Summ finnsiell intäkter totlt 84 609 78 536 Övrig finnsiell kostnder Exportkreditnämnden 1943 1 335 Riksgäldskontoret 157 - Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskssorn 72 272 Regeringsknsliet 22 110 Not 12 Finnsiell kostnder Riksgäldskontoret Räntekostnder vseende upplåning i SEK 89 006 104 176 Räntekostnder vseende upplåning i utländsk 50 177 60 148 vlut Reliserde kursförluster (netto) 9 562 15 518 Oreliserde vlutförluster (netto) 0 29 505 Reliserde vlutförluster (netto) 0 9 821 Provisioner till bnker 326 390 Räntekostnder ungdomsbospr 4 5 Delsumm Riksgäldskontoret 149 074 219 576 Affärsverk Svensk Krftnät 4 3 Sttens järnvägr 195 - Luftfrtsverket 8 - Sjöfrtsverket 12 - Övrig myndigheter 214 136 Summ 149 507 219 715 Minskningen v de finnsiell kostnder som redoviss v Riksgäldskontoret uppgår till 70,5 miljrder kronor jämfört med 1998. Av minskningen är 25 miljrder kronor hänförlig till minskde räntekostnder för upplåning i svensk och utländsk vlut. Kronförstärkningen under 1999 hr medfört reliserde och oreliserde vlutvinster, vilket förklrr drygt 39 miljrder kronor v minskningen då dess poster i år redoviss på intäktssidn. Resternde skillnd är hänförlig till kursförluster på obligtioner som minskt med 6 miljrder kronor. För närmre kommentrer och redovisning v sttsskuldens kostnder hänviss till textvsnittet 4.5 om sttsskulden. Från och med 1998 särredoviss finnsiell kostnder som inte är räntor seprt under rubriken Övrig finnsiell kostnder. Affärsverk Sttens järnvägr 632 786 Sjöfrtsverket 0 13 Luftfrtsverket 0 12 Övrig myndigheter 42 217 Summ 2 868 2 745 Från och med 1998 års bokslut redovisr Exportkreditnämnden det bedömd värdet på utestående fordringr liksom risken för slutlig förluster i det utestående enggemnget. Av kostndern på nästn 2 miljrder kronor vser 1 miljrd kronor reservering för enggemngsrisk och knppt 0,5 miljrd kronor reservering v skdefordringr. Riksgäldskontorets övrig finnsiell kostnder består nästn uteslutnde v reservering för frmtid grntiförluster. Reserveringen är en ny redovisningsprincip och något jämförelsetl är inte frmräknt. Riksförsäkringsverkets inklusive försäkringskssorns minskning beror på delpensionens vveckling 1998. Sttens järnvägrs (SJ) kostnder är till störst delen hänförlig till lesingkostnder. Av SJ:s övrig finnsiell kostnder 1998 vsåg 288 miljoner kronor räntor vilk borde redovists under finnsiell kostnder. Finnsiell kostnder 149 507 219 715 Övrig finnsiell kostnder 2 868 2 745 Summ finnsiell kostnder 152 375 222 460 16
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1 Noter till blnsräkningen (13 51) Not 13 Blnserde utgifter för forskning och utveckling Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskssorn 600 439 Polisväsendet 136 83 Totlförsvrets pliktverk 128 145 Sktteförvltningen 60 - Centrl studiestödsnämnden 50 - Kunglig Teknisk högskoln 28 22 Sttens invndrrverk 25 12 Försvrets mterielverk 21 14 Affärsverk Svensk Krftnät 65 - Sttens järnvägr - 86 Övrig myndigheter 94 47 Summ 1 207 848 Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskssorns forsknings- och utvecklingstillgångr utgörs i huvudsk v ktiverde kostnder för utveckling v det ny pensionssystemet. Enligt regeringens beslut ktivers kostndern och finnsiers med lån i Riksgäldskontoret. Lånet morters och när pensionssystemet ts i drift görs vskrivningr på tillgången. Polisväsendets kostnder vser utveckling v dtorsystem, bl.. vseende en teknisk plttform gemensm för hel polisväsendet. Totlförsvrets pliktverk kostnder utgörs i huvudsk v utveckling v informtionssystem. Not 14 Rättigheter och ndr immteriell nläggningstillgångr Premiepensionsmyndigheten 54 - Sttens fstighetsverk 12 13 Skogsstyrelsen 4 5 Kunglig Teknisk Högskoln 3 2 Affärsverk Svensk Krftnät 152 153 Övrig myndigheter 11 20 Summ 236 193 Premiepensionsmyndighetens immteriell del v det kontodministrtiv system som hnterr pensionsmedlen hr ktiverts och vskrivningrn påbörjs när systemet ts i drift. Sttens fstighetsverks immteriell tillgångr vser hyres-, bostds- och tomträtter. Svensk Krftnäts immteriell tillgångr vser mrkrättigheter i form v servitut och ledningsrätter. Not 15 Förskott vseende immteriell nläggningstillgångr Läkemedelsverket 7 - Sttens räddningsverk 5 4 Sktteförvltningen - 1 Övrig myndigheter 1 2 Summ 13 7 Här redoviss långfristig förskott till leverntörer v immteriell nläggningstillgångr, t.ex. utvecklingskostnder för dtprogrm. Not 16 Byggnder, mrk och nnn fst egendom Sttens fstighetsverk 10 811 11 114 Fortifiktionsverket 10 744 10 861 Nturvårdsverket 1 660 1 459 Riksdgens förvltningskontor 959 982 Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskssorn 284 340 Bnverket 389 384 Vägverket 247 185 Affärsverk Sttens järnvägr 3 939 4 240 Luftfrtsverket 3 459 1 920 Sjöfrtsverket 350 352 Svensk krftnät 208 217 Övrig myndigheter 387 353 Summ 33 437 32 407 Sttens fstighetsverk förvltr för sttens räkning det fstighetsbestånd som regeringen bestämmer. Den störst delen v fstighetern tillhör vårt ntionell kulturrv. Exempel på 17
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1 fstigheter är de kunglig slotten, ett trettiotl fästningr, ntionltetrrn, museern, regeringens byggnder och lndshövdingsresidensen. De mrkegendomr som redoviss v Sttens fstighetsverk består till stor delr v mrkområden ovn odlingsgränsen i Västerbottens och Norrbottens län smt renbetesfjällen i Jämtlnds län. I mellerst och södr Sverige förvlts främst jordbruksegendomr som v kulturell skäl är i sttens ägo, t.ex. kungsgårdrn. Fortifiktionsverket förvltr fstigheter vsedd för försvrsändmål. Nturvårdsverket redovisr främst ntionlprker och nturreservt. Dess är dock upptgn till ett lågt värde eller inget värde lls. Riksdgens förvltningskontor förvltr riksdgsbyggndern. Not 17 Förbättringsutgifter på nnns fstighet Polisväsendet 449 235 Kriminlvårdsstyrelsen 178 152 Lunds universitet 84 63 Göteborgs universitet 71 69 Kunglig teknisk högskoln 63 54 Sveriges lntbruksuniversitet 60 58 Stockholms universitet 58 60 Uppsl universitet 57 62 Not 18 Mskiner, inventrier, instlltioner m. m. Polisväsendet 1 189 965 Försvrets mterielverk 1 000 1 170 Vägverket 986 946 Försvrsmkten 969 819 Bnverket 890 328 Göteborgs universitet 543 514 Lunds universitet 514 529 Kustbevkningen 467 465 Uppsl universitet 423 316 Sktteförvltningen 413 533 Försvrets rdionstlt 406 400 Regeringsknsliet 400 321 Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskssorn 397 279 Kunglig teknisk högskoln 381 425 Arbetsmrkndsstyrelsen 362 379 Domstolsverket 325 371 Affärsverk Sttens järnvägr 7 522 7 776 Svensk krftnät 6 330 6 467 Luftfrtsverket 1 373 1 519 Sjöfrtsverket 643 541 Övrig myndigheter 4 512 6 406 Summ 30 045 31 469 Övrig myndigheter 585 347 Summ 1 605 1 100 Förbättringsutgifter vser sådn utgifter som myndigheten hft för tt npss hyrd lokler till den egn verksmheten t.ex. om- och tillbyggntioner och lrmnordningr. Polisväsendets ökde utgifter förklrs v tt ny polishus tgits i bruk i Hlmstd och Krlstd. Dessutom hr Citypolisen i Stockholm bytt lokler. Bilr, persondtorer med kringutrustning, kontorspprter m.m. är exempel på tillgångr som redoviss under denn post. Sttens järnvägr redovisr finnsiell lesing v lok och vgnr till ett värde v 7,5 miljrder kronor. Motsvrnde skuld redoviss under övrig skulder. 18
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1 Not 19 Pågående nynläggningr Bnverket, järnvägsnläggningr 10 843 11 678 Vägverket, vägnläggningr 11 241 9 785 Försvrets Mterielverk 3 904 5 542 Fortifiktionsverket 1 010 894 Sttens fstighetsverk 254 341 Affärsverk Luftfrtsverket 2 035 1 121 Sttens järnvägr 398 275 Svensk krftnät 113 113 Sjöfrtsverket 72 69 miljrder kronor värderts in under 1999. En del mteriel återstår tt invärder. Not 21 Förskott vseende mteriell nläggningstillgångr Vägverket 226 244 Bnverket 110 117 Sttens väg- och trnsportforskningsinstitut 5 - Sttens Räddningsverk - 14 Kunglig Teknisk Högskoln 2 11 Övrig myndigheter 6 11 Summ 349 397 Övrig myndigheter 707 475 Summ 30 577 30 293 Merprten v Luftfrtsverkets nynläggningr är byggnder som inte åstts något txeringsvärde. Till viss del är nläggningrn finnsierde med investeringsbidrg från Flygvpnet, kommuner m.fl. Försvrets mterielverks post vser uppdrg från Försvrsmkten på 3,9 miljrder kronor. Not 20 Beredskpstillgångr Försvrsmkten 65 040 69 389 Sttens räddningsverk, räddningstjänst- och 1 099 1 081 vrningsmteriel m.m. Överstyrelsen för civil beredskp, metll, 444 541 verkstds, och kemisk produkter Socilstyrelsen, läkemedel och sjukvårdsförnödenheter 182 441 Jordbruksverket, fodervror, bekämpningsmedel m.m. 66 164 Övrig myndigheter 24 9 Summ 66 855 71 625 Försvrsmkten invärderde huvuddelen v sin beredskpstillgångr för först gången 1998. De övertog också i jnuri 1998 lger v reservmteriel och drivmedel från Försvrets mterielverk uppgående till 7,2 miljrder kronor. Under 1999 hr justeringr v föregående års invärderde värde gjorts med 20 miljrder kronor p.g.. felktig bedömning. Dessutom hr ytterligre 6 Not 22 Sttlig vägr Vägverket 63 185 61 340 Vägverket hr sedn 1994 värdert och redovist investeringr i sttlig vägr och bror. Väginvesteringr under åren 1955 1994 hr invärderts retroktivt. Avskrivningstiden för väginvesteringr är 40 år. Redovisde belopp är nettovärden efter vskrivning. Not 23 Sttlig järnvägsnläggningr Bnverket 53 149 48 877 Bnverket hr fr.o.m 1996 värdert och redovist järnvägrn. Tidigre redovisdes endst tele-, eloch SL-nläggningr. De investeringr som gjorts i det sttlig järnvägsnätet och som finnsiers med sttlig nslg hr i Bnverkets redovisning tidigre direktvskrivits. Avskrivningr för järnvägsnläggningr är 40 år. Redovisde belopp är nettovärden efter värdeminskningsvdrg. Under året hr bron över Öresund och Ostkustbnn färdigställts. Arlnd Express hr strtt sin flygpendel melln Stockholm och Arlnd. 19
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1 Not 24 Andelr i dotterföretg Vttenfll AB 32 995 31 793 Teli AB 28 640 26 927 Förvltningsktiebolget Stttum 12 325 3 673 Civits Holding AB 9 742 9 371 LKAB 8 522 8 802 Sttlig Akdemisk Hus AB 6 298 6 213 Posten AB 4 940 4 846 Almi Företgsprtner AB 4 431 4 479 SBAB 3 620 3 451 Venntius AB 3 507 3 529 Apoteket AB 2 143 1 766 Vin & Sprit AB 1 849 1 920 Smhll AB 1 525 1 601 Specilfstigheter AB 1 264 1 284 Systembolget AB 1 241 1 053 TERACOM Svensk Rundrdio AB 1 040 978 Swedfund Interntionl AB 813 836 Sveskog AB 471 0 Svensk Rymdktiebolget 447 387 Amu-gruppen AB 390 381 AB Svensk Bilprovning 231 258 Sveriges Provnings och Forskningsinstitut 198 187 AB Svensk Spel AB 192 135 Svensk Skogsplntor AB 136 143 SAQ kontroll AB 0 104 Affärsverk Sttens järnvägr AB Swedcrrier 831 716 Luftfrtsverket LFV Holding AB 75 75 Svensk krftnät 12 3 Övrig 436 408 Summ 128 314 115 319 förklrs v försäljning v Phrmci & Upjohnktier. Under året hr Sveskog AB erhållits vi ktier i Assi Domän AB. Därigenom hr sttens ägrndel i Assi Domän AB minskt från 50,4 procent till 35,7 procent vrför bolget i år redoviss under intresseföretg. Newtel AB och IMEGO AB hr förvärvts under året. Det förstnämnd inför den plnerde fusionen melln Teli och Telenor. IMEGO AB är ett nystrtt forskningsbolg. Vidre hr SAQ-kontroll AB vyttrts under året. Affärsverkens ktieinnehv i dotterbolg är bokförd till nskffningsvärde. Andelr i intresseföretg Assi Domän AB 5 206 7 900 SAS Sverige AB 2 993 2 989 AB Svensk Exportkredit 2 238 2 224 Celsius AB 818 798 SOS Alrm Sverige AB 67 66 Värdeppperscentrlen (VPC) AB 0 105 Affärsverk Nord Pool ASA m.fl., Svensk Krftnät 71 71 A-Bnn Projekt AB, Luftfrtsverket 5 5 Övrig myndigheter 53 68 Summ 11 451 14 226 Jämförelsesiffrn för Assi Domän AB 1998 är bserd på en ägrndel på 50,4 procent. (Se ovn.) Under året hr Värdeppperscentrlen AB sålts. Med intresseföretg vses bolg där sttens ägrndel är minst 20 procent, men lägre än 50 procent. Aktier och ndelr i dotter- och intresseföretg värders enligt kpitlndelsmetoden. Metoden innebär tt sttens ndel v bolgens egn kpitl och ckumulerde vinster, reducert med utbetld utdelningr, hr tgits upp i årsredovisningen. I blnsräkningen redoviss ktier och ndelr i dotter- och intressebolg summert till en post. I denn not redoviss de seprt. Med dotterbolg vses bolg där sttens ägrndel överstiger 50 procent. Ökningen melln åren förklrs i huvudsk v Förvltningsktiebolget Stttum, vrs ökning Andelr i dotter- och intresseföretg totlt Aktier och ndelr i dotterföretg 128 314 115 319 Aktier och nderlr i intresseföretg 11 451 14 226 Riksbnkens grundfond 1 000 1 000 Summ 140 765 130 545 I bilg 1.4 finns ytterligre redovisning v sttlig dotter- och intresseföretg. 20
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1 Not 25 Andr långfristig värdepppersinnehv Regeringsknsliet, Europeisk Investeringsbnken 1 677 0 Regeringsknsliet, Nordisk Investeringsbnken 1 329 0 Regeringsknsliet, Europeisk utvecklingsbnken 695 0 Regeringsknsliet, IBRD Världsbnken 593 593 Regeringsknsliet, OM-gruppen 452 452 Regeringsknsliet, Europrådets utvecklingsbnk 34 0 Allmänn rvsfonden, ndelr i ktie- och 952 955 räntekonsortium Krolinsk institutet, ktier, ndelr och 241 362 obligtioner Göteborgs universitet 135 125 Affärsverk Sttens järnvägr, nollkupongsplceringr 3 281 2 945 Övrig myndigheter 170 80 Summ 9 559 5 512 Förändringen melln åren förklrs till störst del v tt Regeringsknsliet för först gången 1999 redovist inbetlt kpitl till Europeisk investeringsbnken, Nordisk Investeringsbnken, Europeisk utvecklingsbnken och Europrådets utvecklingsbnk. Sttens järnvägrs långfristig värdepppersinnehv vser innehv v nollkupongplceringr. Innehvet syftr till tt finnsier betlningr som blir nödvändig när olik lesingkontrkt förfller. Av Krolinsk Institutets innehv 1998 vsåg 137 miljoner kronor sttsobligtioner vilk ej eliminerdes. För jämförbrhet med 1999 bör 1998 års värde minsks med 137 miljoner kronor. Not 26 Andr långfristig fordringr Exportkreditnämnden 5 231 5 668 Sttens bostdskreditnämnd, regressfordringr på utbetld ersättning för infride grntier 393 340 NUTEK 185 0 Affärsverk Sjöfrtsverket, förskottshyr för offshorefrtyg 160 74 Övrig myndigheter 387 440 Summ 6 356 6 523 Exportkreditnämndens (EKN) fordringr är nettovärderde skdefordringr. Värderingen bsers på de skdebelopp som EKN utbetlt. Från dett görs vdrg för återvunn eller vskrivn belopp. Till dett belopp läggs kpitliserde räntor, förflln obetld vtlsräntor smt ej förflln räntor enligt vtl. Anspråk på dröjsmålsräntor läggs ej till fordringrn förrän vtl om storleken på nspråket slutits med gäldenären. Värdering v EKN:s fordringr görs utifrån olik kriterier. Vid bedömning v fordringr på ndr länder är en utgångspunkt lndets totl skuldsättning och inkomstnivå smt hur lndet skött sin skuldbetlningr. Dett kompletters bl.. med gjord bedömningr v lndets llmänn riskläge vd gäller krediter smmnvägt med fordrns återstående löptid. Större kommersiell fordringr undersöks och värders individuellt. NUTEK hr överlåtit en stor del v lokliseringslånen och regionl utvecklingslånen till stiftelsen Norrlndsfonden. Med nledning v övertgndet hr en revers melln svensk stten och stiftelsen upprättts. Överenskommet belopp jämte ränt hr NUTEK tgit upp som en fordrn på stiftelsen med en motsvrnde skuld till stten. 21
Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1 Not 27 Utlåning Centrl studiestödsnämnden (CSN), nyre studielån smt hemutrustningslån 90 818 84 639 CSN, äldre studielån beviljde t.o.m. 1988 26 811 29 059 CSN, återkrv på lån och bidrg 556 428 CSN, skuldsneringslån 8 6 CSN, övrigt -11 25 Riksgäldskontoret (RGK), investeringslån till Svensk-Dnsk Broförb AB 2 770 2 340 RGK, investeringslån till A-trin AB 1 000 1 000 RGK, övrigt 311 300 Kmmrkollegiet, näringslån 225 680 Kmmrkollegiet, övrig lån 10 17 Sttens energimyndighet, Bltikumlån 128 119 Sttens energimyndighet, villkorslån 9 9 NUTEK, villkorslån 66 71 NUTEK, lokliseringslån 62 277 Styrelsen för interntionellt utvecklingsrbete 101 107 Övrig myndigheter 249 192 Summ 123 113 119 269 Centrl studiestödsnämnden (CSN) dministrerr ett flertl lånetyper som kn dels in i två huvudktegorier. Den en typen är lån finnsierde v Riksgäldskontoret, främst studielån beviljde fr.o.m. 1989. Den ndr ktegorin är lån som ursprungligen finnsierts vi stdsbudgeten, främst studielån beviljde t.o.m. 1988. CSN:s fordringr uppgår till totlt 118 miljrder kronor då hänsyn tgits till reservtioner för osäkr fordringr. Två ktegorier v osäkr fordringr finns. Den en typen är fordringr på personer som missköter betlningrn. Efter genomgång hr värdet på sådn fordringr skrivits ned med 2,3 miljrder kronor. Den ndr ktegorien v osäkr fordringr är sådn där låntgrn på grund v lånereglerns utformning inte kommer tt hinn betl tillbk lånet före 65 års ålder, vilket är den gräns som fstställts. Föregående år gjorde CSN enbrt en mindre reservtion på 699 miljoner kronor för dess fordringr. I år hr en reservtion gjorts på 5,9 miljrder kronor v de skulder som CSN nser ligg inom det skuldintervll där risken för frmtid vskrivningr är störst, vilket är låntgre med skulder över 400 000 kronor. Totlt hr reservtioner gjorts med 8,6 miljrder kronor på en lånefordrn motsvrnde 127 miljrder kronor. I resultträkningen under trnsfereringsvsnittet uppgår årets fktisk vskrivningr och nedskrivningr v lånefordringr till 497 miljoner kronor och årets reservtion v lånefordringr till 6,3 miljrder kronor, se not 4. Not 28 Vrulger och förråd Bnverket 341 307 Försvrsmkten 211 196 Försvrets mterielverk 169 173 Vägverket 105 92 Kriminlvårdsstyrelsen 69 73 Polisväsendet 66 59 Sveriges geologisk undersökning 12 134 Affärsverk Sttens järnvägr 35 104 Luftfrtsverket 35 29 Svensk krftnät 23 22 Sjöfrtsverket 21 21 Övrig myndigheter 312 340 Summ 1 399 1 550 Förändringen melln åren består i huvudsk v tt Sveriges geologisk undersökning sålt det lger de 1998 övertog från Sttens Oljelger och tt Sttens Järnvägr minskt sitt lger. Bnverkets lger består v mteril för reprtion och underhåll v nläggningstillgångr. Försvrets Mterielverks lger utgörs i huvudsk v elektronikkomponenter för försvrets telenät. 22