Röststörningar prevalens och evidens för behandling med fokus på LSVT

Relevanta dokument
Röststörningar Vilka utmaningar står röstlogopedin inför?

Lee Silverman Voice Treatment - Vad händer när patienten lämnar kliniken? VetEM

Röst, tal och sväljning vid Parkinsons sjukdom - Logopediska insatser och aktuell forskning

Logopedisk. Parkinsons

LSVT på andra sätt och vid andra tillstånd än Parkinsons sjukdom.

Jubileumssymposium Ellika Schalling

Europeiska Logopeddagen 2017 Stroke, Parkinsons sjukdom, MS - hur påverkas talet vid neurologisk sjukdom eller skada?

Varför, för vem och hur? Viveka Lyberg Åhlander Avd f Logopedi, Foniatri och Audiologi, Lunds universitet

Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg

CRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

Språkstörningar hos vuxna

varför, när och vad? Beteendeinterventioner för barn med autism Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team

Foto: Ulf Sirbom. Jubileumssymposium 14 juni Aula Medica, Karolinska Institutet

Sammanfattning av rehabiliteringsförslag vid stroke, traumatisk hjärnskada och Parkinsons sjukdom utifrån rådande kunskapsläge.

Evidensgrader för slutsatser

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS

Vad är. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg. RTP, PhD, Docent

Vad är. Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska utfallsmått. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent

REFERENSER: 1. Duffy JR. Motor Speech Disorders: Substrates, 3rd ed: Elsevier Mosby, 2013.

Sjukvårdens processer och styrning

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Röst - logopedinsatser

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis

Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom

Vilken fortbildning är r effektiv?

PREOPERATIV TVÄTT MED KLORHEXIDIN

Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling

Komplementär behandling vid ADHD

Ulrika Ferm fil dr, logoped

P R I U S. Pre-hospital Recognition and Identification of Unspecific Symptoms

Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12

Erica Schytt. Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

När ska vi angiografera? Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden

Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions

CTO-PCI. Evidens, indikation, teknik. Regionmöte Kalmar, Georgios Panayi, Kardiologiska Kliniken, US Linköping

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument.

ANTIBIOTIKA hjärta och smärta. Uppdateringar från Tandvårds Strama

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?

Förändring, evidens och lärande

Jollerkoll - typisk jollerutveckling

SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET

Fysisk aktivitet och hjärnan

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

What is evidence? Real life studier vs RCT. Real life studier vs RCT Falun februari 2017 Karin Lisspers. RCT-studier - patienter i verkligheten

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen?

Ätstörningar vid fetma

Influensa är ett årligen återkommande gissel som testar

PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511

Susanne Albrecht, RC Syd Karlskrona ÖGONDAGAR 2017 Stockholm Waterfront

Vad säger lagen? Skapande av nationella riktlinjer för logopediska insatser vid stamning och stamningsproblematik

Vad är internetbehandling och vad säger forskningen?

Talstörningar hos barn - att kontrollera joller och tidig artikulation möjliggör tidig identifiering av barn med risk för senare svårigheter

När ändrar jag till en ny behandlingsform?

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

HÖGDOS ALTERNATIVT LÅGDOS OXYTOCIN FÖR VÄRKSTIMULERING UNDER FÖRLOSSNING

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Stillasittande & ohälsa

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

TÄT.NU FRÅN FORSKNING TILL IMPLEMENTERING AV APPAR VID INKONTINENS. Eva Samuelsson Professor, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin

Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det?

Internetbaserad behandling

Bakteriell vaginos och förtidsbörd Screening Pro/Con

Att vara fysiskt aktiv under adjuvant cytostatikabehandling - OptiTrainstudien en studie om kvinnor med bröstcancer


Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Bedömning av förvärvade neuromotoriska talstörningar, 1,5 hp (Assessment of acquired neuromotor speech disorders, 1.5 credits)

Utvärdering av ADL-träning efter stroke

Yrkesrelaterade röststörningar och röstergonomi - Kunskapsöversikt

Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Studiedesign och effektmått

Morten Sager Fil Dr och lektor i vetenskapsteori Koordinator för masterprogrammet i evidensbasering.

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Inandningsmuskelträning (IMT)

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Transkript:

Röststörningar prevalens och evidens för behandling med fokus på LSVT Maria Södersten, leg logoped, docent, Ellika Schalling, leg logoped, univ lektor Joakim Körner Gustafsson, leg logoped, doktorand Enheten för logopedi, CLINTEC, Karolinska Institutet Funktionsområde Logopedi, Karolinska Universitetssjukhuset VetEm 170120

Bakgrund Förändrad organisation av vård inom SLL I HSNs förfrågningsunderlag ska LSVT flyttas från sjukhus till vårdval logopedi

Förekomst av röststörningar el symtom 6-7 % i befolkningen i USA (Roy et al 2004; 2005) 17 % - 30 % (Lyberg-Åhlander et al, in review); Cohen 2010; Roy et al 2004; 2005) 11-13 % av lärare i Sverige och i USA och ca 50 % av lärare får någon gång röstproblem (Lyberg Åhlander 2011; Roy et al 2004;2005) 17 % av lärarstudenter röstproblem i Sverige (Ohlsson et al, 2012) Finns information om specifika diagnoser 59 % av patienter med Sjögrens syndrom (Pierce et al 2014; Tanner et al 2015) 35 % av patienter med RA (Roy et al 2015) QoL

70-90 % av patienter med Parkinsons sjukdom har röst- och talsymptom (Müller et al., 2001; Hartelius & Svensson, 1994; Logemann et al., 1978) Ny svensk enkätstudie 92.5 % uppgav minst ett symptom på tal/kommunikationssvårighet vid PS 1-3 symtom 4-5 symtom 6-10 symtom 92.5 % 66 % 33 % Schalling, Johansson, Hartelius. Speech and communication changes reported by persons with Parkinson s disease (In review)

Har sjukdomen påverkat ditt tal på ett eller flera av följande sätt? svag röst svårt hitta ord otydig artikulation tappar tråden när jag pratar pressad röst långsamt tal hes röst luften räcker inte till blir trött när jag pratar svårt att komma igång entonig röst upphakningar knarrig röst snabbt tal avvikande satsmelodi eller talrytm pipigt eller mörkt röstläge nasalt tal annat 0 50 100 antal svar 150 Schalling, Johansson, Hartelius (in review)

Evidens Röstbehandling av funktionella röststörningar?

Intervention for treating functional dysphonia in adults (Ruotsalainen et al, Cochrane Database of Systematic Review, 2007;Jul 18(3): CD006373) Rev 2010 Systematisk genomgång av två eller fler randomiserade kontrollerade studier (RCT) 5937 referenser varav 48 relevanta studier valdes ut 6 randomiserade kontrollerade studier Beranova Betka (2003) (n=18) Carding m fl (1999) 3 grupper (n=45) rel små grupper Gillivan-Murphy m fl (2005) 2 grupper (n=20) olika utfallsmått MacKenzie m fl (2001) (n=133) olika behandlingsprogram Rattenbury m fl (2004) (n=50) Simberg m fl (2006) Gruppbehandling (n=40). RESULTAT Stöd för kombination av indirekt och direkt röstterapi Bekräftats i en annan översiktsstudie av Speyer et al (2008)

Använder logopeder EBP för arbete med patienter med funktionella röststörningar? Enkätstudie logopeder Australien. Resultat: 98% litade på sin kliniska erfarenhet vid kliniska beslut mer ön EBP. (Använder kombination av indirekt och direkt röstterapi.) Hinder för EBP: TID, otillräcklig röstträning för att ta till sig och använda nya metoder. Brist på studier med hög vetenskaplig kvalitet Slutsatser: 1) Träning av egna rösten. 2) Viktigt att samla och rapportera kliniska data 3) Upprätta kliniska databaser. Då kan det skapas en aktiv dialog mellan forskare och kliniker. Chan et al (2013). The implementation of evidence-based practice in the management of adults with functional voice disorders: A national survey of speech-language pathologistst. Int J Speech-Language Pathology

Lee Silverman Voice Treatment (LSVT) LSVT mkt strukturerad enkel metod fokuserar på få saker med mål att increase vocal effort to improve loudness Strikt protokoll: 4 beh (1 tim) per vecka under 4 veckor = 16 beh individuell! Kurser bli certifierad för att få utföra behandlingen. Utfallsmått: SPL (F0) vid uthållna vokaler, textläsning och monolog Följer man inte protokollet utför man inte LSVT! Mycket viktigt att hålla sig till protokoll och anvisningar

Evidens för LSVT? Två studier nämns ofta - RCT-studier 1) 33 pat med PS, randomiserade till två behandlingsgrupper: LSVT (n=21) Andningsträning (n=12) Resultat: Ökning av medel SPL med 9 db vid avslutat behandling och med 3 db vid 2 årsuppföljning (textläsning) Ingen förändring i andningsträningsgruppen Ramig, Sapir, Countryman, Pawlas, O Brien, Hoehn, Thompson (2001). Intensive voice treatment (LSVT ) for patients with Parkinson s disease: a 2 year follow up

2) Tre grupper (n=43): Pat LSVT (n=14) Pat fick ej LSVT (n=15) Kontrollpersoner utan neurologisk sjd (n=14) Resultat: Ökning med 8 db direkt efter beh och med 6 db vid 6 månaders uppföljning (textläsning) Ingen förändring i de andra grupperna Ramig, Sapir, Fox, Countryman (2001). Changes in Vocal Loudness Following Intensive Voice Treatment (LSVT) in Individuals With Parkinson s Disease: A Comparison with Untreated Patients and Normal Age-Matched Controls

Cochrane review 2012a Herd et al (2012) Speech and language therapy versus placebo or no intervention for speech problems in Parkinson s disease Inkluderar 3 RCT (varav en omfattar LSVT) Totalt 63 deltagare (43 LSVT) Ramig et al., (2001), Individuell behandling 16 timmar, fokus på ökad fonatorisk kraft/röststyrka Johnson (1990) Individuell behandling 40 timmar, fokus på prosodisk variation röststyrka och röstläge Robertson (1984), 35-40 timmar, fokus på ökad röststyrka och prosodisk variation Although improvements in speech impairments were noted in these studies, due to the small number of patients examined, methodological flaws, and the possibility of publication bias, there is insufficient evidence to conclusively support or refute the efficacy of SLT for speech problems in Parkinsons disease.

Cochrane review 2012b Herd et al., (2012) Comparison of speech and language therapy techniques for speech problems in Parkinson s disease (Review) Sex studier (n=159). Tre av dessa omfattar LSVT Ramig et al., 1995 (LSVT vs andningsträning) (n= 45) Halpern, 2007 (LSVT-LOUD vs LSVT-ARTIC) (n=18) Constantinescu, 2011 (LSVT-LOUD vs LSVT-ARTIC online vs face-to face) (n=34) Considering the small patient numbers in these trials and methodological flaws in these studies, there is insufficient evidence to support the use of one form of SLT over another for the treatment of speech problems in patients with Parkinson s disease FINNS stöd för att LSVT har positiv effekt på röststyrka, men viktigt att vara medveten om att detta grundas på underlag med få deltagare och studier med kvalitetsbrister.

Kvarstående effekt av LSVT? Olika logopeder i klinisk miljö utförde behandlingen. 33 patienter fick LSVT-LOUD enligt gängse metod Data samlades in: direkt, 12 och 24 månader efter behandling: Resultat: medel röstintensitet, textläsning: 8.5 db ökning direkt efter behandling (signifikant skillnad), kvarstod ej efter 12 och 24 månader Median VHI: signifikant förbättring direkt efter behandling och vid 12 månader, men ej vid 24 månaders uppföljning Närstående VA-skattning: signifikant förbättring direkt efter behandling och vid 12 månader (röststyrka, press, mumlande och förståelighet) kvarstod ej vid 24 månader Wight & Miller (2015). Lee Silverman Voice Treatment for people with Parkinson's: audit of outcomes in a routine clinic. Int J Lang Comm Dis. Mar-Apr;50(2):215-25

Frågor? Kommentarer?