SLUTRAPPORT. Projekttitel

Relevanta dokument
studie av risk faktorer för LADA och typ 2 diabetes uppdatering!

Diabetesjukdomens många ansiktensteg mot individualiserad behandling

Från epidemiologi till klinik SpAScania

DIET AND THE RISK OF LATENT AUTOIMMUNE DIABETES IN ADULTS (LADA) STUDIES ON THE ASSOCIATION WITH FISH AND SWEETENED BEVERAGES

BDD-studien. när forskning blir klinisk rutin. ANDIS-dagen 22 mars Annelie Carlsson

Individualiserade kostråd

Diabetes hos barn. Lisa Engleson SUS SFD-höstmöte 9 November 2012

Stockholm

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län

Dokument nr: 4.3 (6) Titel: Kosttillskott. Inledning:

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre

Förskriva hälsa Utveckling av Tobaksavvänjning på Recept i primärvården i utsatta områden i Stockholm

Arbets- och miljömedicin Lund

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Caffeine intake during pregnancy and early growth and obesity in childhood

Välkomna till. BORIS dagen 13/ BORIS-dagen 2015

Är det nyttigt med fet mat?

Fysisk aktivitet och hjärnan

Primärvårdsperpektiv på metabol sjuklighet. Carl Johan Östgren

Hur aktiva är vuxna?

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen

Har Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum?

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Allmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin.

Mat för hälsa hållbarhetens 4:e dimension

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi

Att läsa en vetenskaplig artikel

Malmö Kost Cancer undersökningen

HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD?

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Snart har 10 % av jordens befolkning diabetes, snabbaste ökning sista 30 åren. Diabetes är den 8:e ledande dödsorsaken i världen

Drogvaneundersökning Grundskolans ÅK 9

FaR-nätverk VC. 9 oktober

En guidad tur i kostdjungeln

Det Europeiska Hjärthälsofördraget

Är genetiken på väg att bota diabetes?

Sitting is the new smoking Nya hälsofaror som lurar. Vad säger forskningen?

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Våra studier. Den friska stressfysiologin. UMS-patienters stressfysiologi. ISM Institutet för stressmedicin

Levnadsvanor för patienter med

TEDDY och TrialNet Uppdatering

Vårt uppdrag. att stärka och utveckla folkhälsan

Tack! Eira-studien. detta beror till stor del på att studien omfattar detaljerad information om både ärftlighet och påverkbara livsstilsfaktorer.

Svenska Hypofysregistret. Verksamhetsberättelse 2007


Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

Barns och ungas hälsa

Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

Systematiska översikter. Ledord: systematik och transparens. Projektgruppen. systematisk sökning av studier

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet?

Matprat i primärvården

Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016

Biobankning av mikrobiologiska prover en resurs för klinisk forskning

Samhällsekonomiska besparingar av snus som skadereducerare i Sverige

23% i Kuwait Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)?

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter

Familjär hyperkolesterolemi

Välkommen till en ny Salut-dag!

6 februari Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

Sociala och sociologiska aspekter på missbruk

D-vitamin. Näringsrekommendationer

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer

STODS: the Swedish Twin project Of Disability pension and Sickness absence

Dagens föreläsning. Diabetes. Vad är blodsocker/glukos? Mekanismerna bakom diabetes. Vad är insulin? En normal dag

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT

Ger socker typ 2-diabetes?

Fakta om omega-3 och barn

Nya tider, nya hälsoproblem

Se upp för icke CE-märkta

Cannabis and the risk of adverse life course outcomes

Snus vad vet vi 2014? Hans Gilljam

Lantbrukarnas arbetsmiljö och folksjukdomarna

Diabetes som vällevnadens pris en jakt på sambandet mellan livsstil och diabetes.

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010

Riskfaktorer för och konsekvenser av sjukskrivning/aktivitets- och sjukersättning: en prospektiv tvillingstudie (STODS)

Mat och fysisk aktivitet för hälsa och prestation. Mat och fysisk aktivitet för en hälsosam livsstil - vad är viktigast genom livet?

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Docent & Barnläkare. Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin Enheten för Epidemiologi och Global Hälsa Umeå universitet

Checklista för förebyggande av besvär i höft, ben och fötter

Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS

Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna

MED738, Mat vid diabetes, 3,0 högskolepoäng Food and Diabetes, 3.0 higher education credits

Stillasittande & ohälsa

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

Transkript:

SLUTRAPPORT Projekttitel Betydelsen av miljö, levnadsvanor och ärftlighet för utvecklandet av LADA (latent autoimmun diabetes in adults) jämfört med typ 2 diabetes Dnr 130118 Projektledare Sofia Carlsson Innehåll: PROJEKTETS SYFTE OCH BAKGRUND Diabetes är en av världens snabbast växande sjukdomar, en av fem riskerar att utveckla diabetes under sin livstid. Både typ 2-diabetes och autoimmun diabetes ökar; en fördubbling av antalet nya fall av autoimmun diabetes förutspås under de kommande 20 åren. För att påverka utvecklingen är det viktigt att identifiera vanligt förekommande, påverkbara riskfaktorer i befolkningen. Denna kunskap är omfattande för typ 2-diabetes men mycket begränsad när det gäller autoimmuna former av diabetes. LADA (latent autoimmune diabetes in adults) kan vara den vanligaste formen av autoimmun diabetes; något vanligare än typ 1, med en prevalens som uppskattats till 10 % av all diabetes bland vuxna. Trots att sjukdomen utgör en betydande del av diabetespanoramat vet vi mindre om LADA än om någon annan diabetes form och riskfaktorerna är i princip okända. Det övergripande syftet var att studera hur livsstil, miljö och ärftlighet påverkar risken för LADA-latent autoimmun diabetes hos vuxna. Projektet baserades på den hittills största och mest detaljerade studien om LADA: ESTRID-studien, en svensk fall-kontrollstudie med incidenta fall och detaljerad information om livsstil, kliniska och genetiska faktorer, samt norska HUNT-studien. PROJEKTETS GENOMFÖRANDE För att studera hur levnadsvanorna påverkar risken för LADA och typ 2 diabetes genomför vi världens största befolkningsbaserade studie av LADA-ESTRID. I ESTRID rekryteras fall genom nyligen lanserade diabetesregister i Skåne och Uppsala (ANDIS alla nya diabetiker i Skåne och ANDIU alla nya diabetiker i Uppsala). Information om hälsa och levnadsvanor samlas in via en omfattande enkät. Blodprov tas och omfattande genetiska analyser utförs. Datainsamlingen påbörjades 2010 och hittills har vi inkluderat totalt 3758 individer (455 fall av LADA, 1521 fall av typ 2 diabetes och 1840 kontroller). Andelen svarande är hög, 80% bland fallen och 67% bland kontrollerna. Datainsamlingen kommer att fortsätta de kommande åren med målet är att totalt inkludera 800 fall av LADA. Detta gör det möjligt att studera exponeringar med låg prevalens i befolkningen samt interaktion mellan olika potentiella riskfaktorer inklusive genetik.

Figur 1. Datainsamling i ESTRID-studien 2010-2016. UPPNÅDDA RESULTAT I en serie studier baserade på data från svenska ESTRID- och norska HUNT-studierna har vi försökt utreda vilka faktorer som potentiellt påverkar risken för LADA och därigenom bidra med ny kunskap på ett område där kunskapsunderlaget länge varit i det närmaste obefintligt. LADA beskrivs som en hybrid form av diabetes, i likhet med typ 1 diabetes kännetecknas den av autoimmunitet, men i likhet med typ 2 diabetes tycks etiologin även inkludera insulinresistens. Utifrån detta var vår hypotes att levnadsvanorna kan påverka LADA risken antingen genom att påverka autoimmuniteten och/eller insulinkänsligheten. Våra senaste rön stödjer denna hypotes: Vi ser en ökad risk för LADA kopplad till klassiska riskfaktorer för insulinresistens och typ 2 diabetes inklusive övervikt, låg födelsevikt och tobaksbruk. När det gäller ärftlighet finns en kraftigt ökad LADA-risk för personer med typ 1 diabetes i släkten, vilket talar för att det i första hand är gener kopplade till autoimmunitet som har betydelse vid utvecklandet av LADA. Kosten tycks också vara potentiellt betydelsefull: Intag av söta drycker är associerat med ökad risk för både LADA och typ 2 diabetes. I ESTRID-studien är intag av fet fisk är associerat med en minskad risk för LADA, vilket vi kunnat bekräfta med data från Europeiska InterAct-studien, inklusive ett samband med plasmanivåer av omega-3 fettsyror (preliminära resultat). Vi ser också en ökad risk för LADA för personer med hög konsumtion av kaffe, samt i preliminära analyser, kraftig interaktion mellan kaffeintag och HLA-genotyper associerade med autoimmunitet, i relation till LADA-risk. En annan intressant observation är att betydelsen av kostfaktorer tycks bero på graden av autoimmunitet hos LADA patienterna: Alkoholkonsumtion tycks framförallt minska risken för mindre autoimmuna, mer typ 2-lika former av LADA2. Hög kaffekonsumtion tycks å andra sidan öka risken för mer autoimmuna former, typ 1-lika former av LADA medan inget samband syns för mer typ 2- lik LADA5. Nästa steg blir att konfirmera dessa fynd i andra populationer, med objektivt uppmätt kostexponering (biomarkörer), samt att utvidga analyserna till andra potentiellt intressanta kostfaktorer (mejeriprodukter, fullkorn, rött och processat kött) och kostmönster. Sammantaget stöder fynden hypotesen att etiologin av LADA inkluderar faktorer relaterade till både insulinkänslighet och autoimmunitet, samt att kostfaktorer kan påverka utvecklingen av LADA.

GENOMFÖRDA INSATSER FÖR ATT RESULTATEN SKA KOMMA TILL PRAKTISK ANVÄNDNING Resultaten har presenterats för kliniskt verksam personal via föreläsningar organiserade av Uppsala Universitet och Lunds Universitets Diabetes Center, Svenska diabetesförbundet samt Svensk förening för Diabetologi. Huvudsökanden har också föreläst på ämnet LADA för patientgrupper inom svenska diabetesförbundet samt vid flera tillfällen för diabetessjuksköterskor inom Stockholms läns landsting. Huvudsökande har även skrivit artiklar på temat LADA för patienttidningar inklusive Diabetes som ges ut av Svenska Diabetesförbundet samt Göteborgs Diabetesförenings medlemstidning DiabetesBladet. PUBLIKATIONER, PRESENTATIONER OCH ANNAN SPRIDNING INOM PROJEKTETS RAM PUBLIKATIONER: 1. Rasouli B, Andersson T, Carlsson PO, Grill V, Groop L, Martinell M, Storm P, Tuomi T, Carlsson S. Smoking and the Risk of LADA: Results From a Swedish Population-Based Case-Control Study. Diabetes care 2016 39;5 794-800 2. Rasouli B, Andersson T, Carlsson PO, Grill V, Groop L, Martinell M, Midthjell K, Storm P, Tuomi T, Carlsson S. Use of Swedish smokeless tobacco (snus) and the risk of Type 2 diabetes and latent autoimmune diabetes of adulthood (LADA). Diabetic medicine : a journal of the British Diabetic Association 2016 ; 3. Hjort R, Alfredsson L, Carlsson PO, Groop L, Martinell M, Storm P, Tuomi T, Carlsson S. Low birthweight is associated with an increased risk of LADA and type 2 diabetes: results from a Swedish case-control study. Diabetologia 2015 58;11 2525-32 4. Löfvenborg JE, Andersson T, Carlsson PO, Dorkhan M, Groop L, Martinell M, Tuomi T, Wolk A, Carlsson S. Sweetened beverage intake and risk of latent autoimmune diabetes in adults (LADA) and type 2 diabetes. Eur J Endocrinol. 2016 Dec;175(6):605-614. 5. Rasouli B, Ahlbom A, Andersson T, Grill V, Midthjell K, Olsson L, Carlsson S. Alcohol consumption is associated with reduced risk of Type 2 diabetes and autoimmune diabetes in adults: results from the Nord-Trøndelag health study. Diabet Med. 2013 Jan;30(1):56-64. 6. Rasouli B, Andersson T, Carlsson PO, Dorkhan M, Grill V, Groop L, Martinell M, Tuomi T, Carlsson S. Alcohol and the risk for latent autoimmune diabetes in adults: results based on Swedish ESTRID study. Eur J Endocrinol. 2014 Nov;171(5):535-43. 7. Löfvenborg JE, Andersson T, Carlsson PO, Dorkhan M, Groop L, Martinell M, Tuomi T, Wolk A, Carlsson S. Fatty fish consumption and risk of latent autoimmune diabetes in adults. Nutr Diabetes. 2014 Oct 20;4:e139. 8. Löfvenborg JE, Andersson T, Carlsson PO, Dorkhan M, Groop L, Martinell M, Rasouli B, Storm P, Tuomi T, Carlsson S. Coffee consumption and the risk of latent autoimmune diabetes in adults--results from a Swedish case-control study. Diabet Med. 2014 Jul;31(7):799-805. 9. Rasouli B, Andersson T, Grill V, Midthjell K, Olsson L, Carlsson S Adult-onset autoimmune diabetes is largely due to modifiable risk factors: Results from the Norwegian HUNT. Study J Diabetes Metab 2013; 4:306.

MANUSCRIPT 10. Hjort R, Alfredsson L, Carlsson PO, Groop L, Martinell M, Tuomi T, Carlsson S. Overweight, obesity and the risk of LADA and type 2 diabetes. Manuscript. 11. Löfvenborg JE, Forouhi N, Langenberg C, Sharpe N, Wareham N, Carlsson S, Rolandsson O. Association between plasma n-3 PUFA levels and dietary fish intake and risk of diabetes in GAD autoantibody positive adults: the EPIC-InterAct Study. Manuscript Rasouli B, Alfredsson L, Andersson T, Carlsson PO, Groop L, Martinell M, Tuomi T, Wolk A, Carlsson S. Coffee consumption, genetic susceptibility and the risk of LADA-Latent Autoimmune Diabetes in Adults. Submitted. 12. Rebecka Hjort, Lars Alfredsson, Tomas Andersson, Per-Ola Carlsson, Valdemar Grill, Leif Groop, Mats Martinell, Bahareh Rasouli, Petter Storm, Tiinamaija Tuomi, Sofia Carlsson. Family history of type 1 and type 2 diabetes and the risk of LADA-latent autoimmune diabetes in adults. Submitted. KONFERENSABSTRAKT 13. Löfvenborg JE, Andersson T, Carlsson PO, Dorkhan M, Groop L, Martinell M, Tuomi T, Wolk A, Carlsson S. Sweetened beverage intake and risk of latent autoimmune diabetes in adults (LADA) and type 2 diabetes. European Diabetes Epidemiology Group (EDEG), 2016, Dublin. 14. Edwall Löfvenborg J, Dorkhan M, Groop L, Tuomi T, Wolk A, Carlsson S. Fatty fish is associated with a reduced risk of latent autoimmune diabetes in adults (LADA) and type 2 diabetes. Diabetologia 2013; 56: [Suppl1] S1-S566 15. Rasouli B, Grill V, Tuomi T, Andersson T, Dorkhan M, Carlsson S. Alcohol consumption is associated with a reduced risk of latent autoimmune diabetes in adults (LADA) and type 2 diabetes: the ESTRID case-control study. Diabetologia 2013; 56: [Suppl1] S1-S566 16. Rasouli B, Grill V, Tuomi T, Andersson T, Dorkhan M, Carlsson S Alcohol consumption is associated with a reduced risk of latent autoimmune diabetes in adults (LADA) and type 2 diabetes: the ESTRID case-control study. Scandinavian Society for the Study of diabetes (SSSD), 47 th annual meeting in 2013 in Helsinki. 17. Löfvenborg J, Dorkhan M, Groop L, Rasouli B, Tuomi T, Wolk A, Carlsson S. Fatty fish in associated with a reduced risk of latent autoimmune diabetes in adults (LADA) and type 2 diabetes. Scandinavian Society for the Study of diabetes (SSSD), 47 th annual meeting in 2013 in Helsinki. 18. Carlsson S, Grill V, Midthjell K, Andersson T, Rasouli B. Lifestyle risk factors and preventable proportion of autoimmune diabetes in adults: 22 years follow-up of the HUNT study. Diabetologia 2012; 55 (Suppl 1)-s1-s513. Abstract 317. AVHANDLINGAR 19. Bahareh Rasouli: Alcohol, tobacco and the risk of LADA-latent autoimmune diabetes in adults Registrering 7 oktober, 2012. Disputation 18 mars, 2016, Karolinska Insitutet. Huvudhandledare Sofia Carlsson, bihandledare Valdemar Grill, Tiinamaija Tuomi. 20. Josefin Edwall Löfvenborg: Influence of dietary factors on the development of LADA (latent autoimmune diabetes) and type 2 diabetes. Registrering 1 Jan,

2013, halvtidskontroll 26 nov, 2015 (1 års föräldraledighet). Disputation planerad till vt 2018, Karolinska Institutet. Huvudhandledare Sofia Carlsson, bihandledare Tiinamaija Tuomi, Mozghan Dorkhan, Alicja Wolk. 21. Rebecka Hjort. Interplay between family history, overweight, physical activity and genes in the development of LADA and type 2 diabetes. Registrering februari 2015. Huvudhandledare Sofia Carlsson, bihandledare Tiinamaija Tuomi, Lars Alfredsson. POPULÄRVETENSKAPLIGA ARTIKLAR 22. Carlsson S. LADA-latent autoimmune diabetes in adults, en vanlig diabetesform som vi vet alldeles för lite om. Diabetesbladet. Medlemstidning för Göteborgs Diabetesförening. 2013;3: 13-15. 23. Carlsson S. Riskfaktorer för LADA latent autoimmune diabetes in adults. Diabetolognytt nr 1. 2012.