Olycksanalys Örnsköldsvik Datum 2014-06-11 Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5 211 11 Malmö Uppdrag Beställare Från Till Trafikplaneringsstudie för väg E4 genom centrala Örnsköldsvik Trafikverket Svante Berg Jon Hansson T: +46-10-615 60 00 D: F: +46-10-615 20 00 www.ramboll.se Ramböll Sverige AB Org nr 556133-0506 1. Bakgrund och syfte... 2 1.1 Allmänt om sträckan... 2 2. Metodbeskrivning... 2 3. STRADA... 2 3.1 När inträffar olyckorna?... 3 3.2 Hur inträffar olyckorna?... 6 3.3 Skadenivå... 7 3.4 Var inträffar olyckorna... 9 3.4.1 Olyckor på sträcka... 9 3.4.2 Korsning E4 / 348... 11 3.4.3 Korsning 348/335... 14 3.4.4 Korsningen Prästsundsvägen E4an... 17 3.4.5 Hampnäsvägen E4an... 19 3.4.6 Åsvägen E4an... 21 3.4.7 Härnösandsvägen E4an... 24 4. Analys hela sträckan... 25 1(26)
1. Bakgrund och syfte Detta beskriver och analyserar olyckorna på E4ans infart mot Örnsköldsvik söder ifrån. Det studerade området sträcker sig från korsningen E4/348 till Paradisrondellen. Området inkluderar också korsnigen 348/335 som ligger ca 150m in på väg 348. Målet är: Studera samtliga olyckstyper, var och när de inträffa. Frågeställningar från projektet är: o Var sker de flesta olyckor? Korsning vs. sträcka. Koppling till o trafikmiljön. Hur sker de flesta olyckorna? Olyckstyper etc. Syftet med studien är att analysera olyckorna och ge förslag på åtgärder för att öka trafiksäkerheten. 1.1 Allmänt om sträckan Den studerade sträckan är ca 8 km lång. Längs med sträckningen finns 4 större korsningar och ett antal mindre. 2003 byggdes vägen om till 2+1 mellan Överhörnas och Tvillingsta och 2011 fick samma sträckning hastigheten 80 km/h. Under 2011-2013 har belysning släckts och rivits mellan Moälven och Åsvägen. Ny belysning har satts upp vid de större korsningarna. 2. Metodbeskrivning Till detta har olycksdata hämtats ifrån STRADA från 2003 till och med 2013. Antalet olyckor har sedan jämförts med normalvärden från Lill-Eva, detta för att kunna jämföra om det inträffar fler eller färre olyckor jämfört med vad som beräknas till normalt för den här typen av vägar. I jämförelsen har korsningar och länk studerats var för sig. Lill-Eva innehåller än så länge inte värden för korsningar på 2 +1 vägar så de korsningarna har beräknats som vanliga korsningar. Då inga GC-flöden är kända har GC-flöden utifrån Effektkatalogen (2014) använts. 3. STRADA Det analyserade STRADA-materialet innehåller data från 2003 till och med 2013. Rapporteringen från sjukvården startades i januari 2003. Totalt har 114 olyckor inträffat inom området. För 23 av dessa finns endast polisrapport, för 31 endast sjukvårdsrapport och för resterande 60 finns både polis- och sjukvårdsrapporter. 2(26)
3.1 När inträffar olyckorna? Antalet olyckor har varit relativt jämnt under den tid som studeras, så när som på 2010. Figur 1 visar antalet olyckor per år de senaste 10 åren. En tydlig dipp syns 2010, men någon förklaring till den är inte känd i dagsläget. Det kan bero på att färre olyckor inträffade pga variationen då antalet olyckor per år är få men kan också hänga ihop med variationer i inrapporteringen av olyckor. Antal olyckor 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Figur 1. Antal olyckor per år utan övertolkning Figur 2-4 visar antalet olyckor fördelat över olika tidsperioder. Data i figurerna visas med övertolkning, dvs att olyckor rapporterade av både sjukvård och polis finns med på båda ställena. 3(26)
14 Antal olyckor per år 12 10 8 6 Antal olyckor Polis Antal olyckor sjukvård 4 2 0 Figur 2. Antal olyckor per år uppdelat på polis och sjukvård 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Antal olyckor per månad 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Antal olyckor Polis Antal olyckor sjukvård Figur 3. Antal olyckor per månad uppdelat på polis och sjukvård Figur 3 visar att oktober och december sticker ut som de månader då flesta olyckor inträffar. 4(26)
20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Antal olyckor per timme 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 Antal olyckor Polis Antal olyckor sjukvård Figur 4. Antal olyckor per timme uppdelat på polis och sjukvård Figur 4 visar en tydlig topp på eftermiddagen. 25 Antal olyckor per veckodag 20 15 10 Antal olyckor Polis Antal olyckor sjukvård 5 0 må ti on to fr lö sö Figur 5. Antal olyckor per veckodag uppdelat på polis och sjukvård Figur 5 visar att något fler olyckor inträffar under veckodagarna jämfört med helgerna. Fler olyckor inträffar också under torsdag/fredag än början på veckan. 5(26)
3.2 Hur inträffar olyckorna? I STRADA finns begreppet olyckstyp. En olycka tilldelas en olyckstyp när den rapporteras in i STRADA, utifrån polisens rapporter. Tabell 1. Olyckstyper Olyckstyp Antal olyckor Procent (%) Singelolyckor (S) 31 27,2 Upphinnandeolyckor (U) 30 26,3 Korsande motorfordon (K) 28 24,5 Avsvängande (A) 10 8,8 Övrigt/Varia (V) 6 5,3 Möte (M) 5 4,4 Omkörning (O) 3 2,6 Vilt (W) 1 0,9 Singelolyckor är den vanligaste olyckstypen, följt av upphinnandeolyckor och olyckor med korsande motorfordon. I STRADA materialet har endast 1 olyckor fått olyckstypen vilt. För att en olycka ska kodas som vilt krävs en krock med vilt, olyckor där förare väjt för vilt räknas inte som vilt olycka. Vid en analys av händelseförloppet kan någon mer olycka knytas till vilt som fått en annan olyckstyp vid kodningen, men överlag finns väldigt få viltrelaterade olyckor rapporterade i STRADA. Den vanligaste konflikten uppstår mellan personbilar. Tabell 2 visar alla typer av konflikter för de studerade olyckorna. Tabell 3 visar väglag (för polisrapporterade olyckor) och vägomständigheter (från sjukvårdsrapporterna). Tabell 2. Konflikter Konflikt mellan Antal Andel (%) Personbil i konflikt med en eller flera personbilar 62 54% Personbil singel eller i konflikt med fast 26 23% föremål Lastbil i konflikt med personbil eller lastbil 16 14% MC singel eller i konflikt med andra fordon 6 5% Buss i konflikt med fordon 2 2% Övrigt 2 2% 6(26)
Tabell 3. Väglag och vägomständigheter Väglag Antal Andel (%) Snö/tjock is/tunn is 41 35% Torrt väglag 28 24% Vägbanan våt/fuktig/hal pga vatten 26 22% Okänt/ej relevant/annat 18 15% Ojämnt/hål och gropar 1 1% Lite mer än en tredjedel av olyckorna kan relateras till vinterväglag i form av olika varianter på snö och is. Dessa olyckor sker framförallt i december. Det är i nivå med hela vad som inrapporterat på hela E4 (polis, ej tättbebyggt område, N=5469). Dock pekar det på att trafikant borde ta mer hänsyn och anpassa sig till vinterväglag. 3.3 Skadenivå Av de 83 olyckor där det finns polisrapport var 2 dödsolyckor, 27 svåra olyckor och 53 lindriga olyckor. Det finns också 1 olyckor där uppgift saknas. En stor del av dessa olyckor är också rapporterade av sjukvården och där ser bilden lite annorlunda ut. Till 21 av 27 svåra olyckor finns sjukvårdsrapport. Av dessa har två olyckor allvarlighetsgrad/max ISS över 9, vilket räknas som allvarligt skadad. Totalt finns det 159 sjukvårdsrapporter. De allra flesta har klassats som lindrigt skadade. Ca 35% av de skadade ha klassats som ISS 0 och finns därmed inte med i sammanställningen. Skadade per år (polisrapporter) 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 D SS LS Figur 6. Svårighetsgrad (Döda, Svårt Skadade och Lindrigt Skadade) enligt polisrapport per år. 7(26)
Figur 6. Svåra olyckor och dödsolyckor, rött = svår olycka, svart= dödsolycka 8(26)
3.4 Var inträffar olyckorna Olyckorna inträffar längs med hela den studerade sträckan, både på sträckan och i korsningarna. Nedan följer en analys av olyckor uppdelat på sträcka och varje korsning var för sig. För varje del har en jämförelse med normal-värden av antalet olyckor utifrån Lill-EVA 1, version 2.7, gjorts. Utifrån analys och underlag föreslår åtgärder på en skiss-nivå. 3.4.1 Olyckor på sträcka På sträckan inträffar 51 olyckor. Av dem var 21 olyckor singelolyckor, 15 upphinnande olyckor och 5 mötesolyckor. Den studerade sträckningen av E4 har 14848 ÅDT axelpar. Polisrapporter Antal olyckor: Lindriga olyckor 25 Svåra olyckor 12 Dödsolyckor 1 Antal skadade: Lindrigt skadade 39 Svårt skadade 32 Döda 1 Sjukvårdsrapporter (där det inte finns polisrapport): Antal olyckor: 13 Antal lindrigt skadade: 13 3.4.1.1 Jämförelse Lill-EVA, 5 km mötesfri väg Från lill-eva: Resultat för olyckor med MF delaktigt Kända av polisen exkl vilt Person- Egen- Personer skade- doms- Döda Svårt Lindr olyckor skade- skad skad olyckor Per år 2,4 4,4 0,1 0,4 3,6 På 11 år 26,9 48,4 1,0 4,5 39,7 Utfall 24-1 8 26 1 http://www.trafikverket.se/foretag/planera-och-utreda/planerings--ochanalysmetoder/samhallsekonomisk-analys-och-trafikanalys/prognos--ochanalysverktyg/fliksida---verktyg/lill-eva/ 9(26)
Antalet förväntade olyckor stämmer väl mot utfallet, även summan av antalet. skadade stämmer ganska bra. Antalet svårt skadade är dubbelt så många som förväntat, dock är små siffor små men kan bero på: Avsaknad sidoräcken (främst singeloly) Hastigheter, dock ej onormalt höga jmf med vägtypen. Inrapportering då skillnad mellan polis och sjv och det främst är polis som rapporterat in svårt skadade. 3.4.1.2 Åtgärder En generell bra åtgärd är sidoräcke. Ser man till olyckorna på sträckan så är ca hälften singelolyckor och många av dessa påverkas antingen med lägre skadegrad eller att de försvinner som personskadeolycka (endast egendomsskada). Dock är det få svårt skadade (4 olyckor) enligt polis och inga enligt sjukvård. Hastighetsdämpande åtgärder är svåra att genomföra i denna miljö men kan ev. genomföras med ITS-stöd. Trafiksäkerhetskameror (ATK) har en god effekt på hastighetsefterlevnad men sättes inte normalt upp på mötesseparerade vägar. Ingen siktstudie har gjorts men linjeföringen verkar god. 3.4.1.3 Jämförelse Lill-EVA, 3km ej mötesfri Från lill-eva: Resultat för olyckor med MF delaktigt Kända av polisen exkl vilt Eg Person- en- Personer do skade- ms- Döda Svårt Lindr olyckor skade- skad skad olyckor Per år 1,9 3,6 0,09 0,5 2,5 På 11 år 21,1 39,5 1,0 5,8 27,8 Utfall 14-1 24 12 Antalet olyckor är något färre än förväntat, dock är antalet svårt skadade betydligt fler. Det kan bero på: Avsaknad räcken (främst singeloly) Hastigheter, dock ej onormalt höga jmf med vägtypen. Inrapportering då skillnad mellan polis och sjv. 3.4.1.4 Åtgärder Den effektivaste åtgärden är att göra denna delsträcka mötesfri. Delar av sträckan kan då ges 80 km/h. Upphinnande är dominerande på denna sträcka (50%) och påverkas i mindre grad av räcke, dock är det enligt sjukvård 50% (av 5 sjukvårdsrapporter) mötandeolyckor med ISS>3 (lindrigt samt svårt skadade) mötesolyckor. Hastighet samt överträdelser är viktigt att jobba med, hastighetsöverträdelserna verkar idag inte var stora, men det finns endast en mätpunkt på denna sträcka. 10(26)
3.4.1.5 Jämförelse Lill-EVA, hela sträcka (exkl korsning). Från lill-eva: Resultat för olyckor med MF delaktigt Kända av polisen exkl vilt Person- Egen- Personer skade- doms- Döda Svårt Lindr olyckor skade- skad skad olyckor Per år 4,4 8,0 0,2 0,94 6,1 På 11 år 48,0 87,9 1,9 10,4 67,4 Utfall 38 1 32 38 Jämförelsen mot normalvärdet visar att antalet svårt skadade är betydligt fler än normalvärdet för denna typ av vägsträckor. Däremot är antalet lindrigt skadade personer lägre än normalvärdet. 3.4.1.6 Åtgärder Generellt är det viktigt att arbeta med hastighet på hela sträckan. Ev. kan stöd ges via ITS-system med information eller att arbeta med övervakning med ex. trafiksäkerhetskameror. 3.4.2 Korsning E4 / 348 Den först korsningen har en skyddad vänstersväng för norrgående trafik på E4an. För södergående trafik finns ett högersvängfält. För de som kommer från 348 och ska åka ut på E4 gäller lämna företräde. För högersväng finns ett accelerationsfält. Figur 7. E4/348 11(26)
Trafikflödet i korsningen E4/348: Riktning Flöde 348 norr 3561 E4 Söder om korsningen 9797 E4 Norr om korsningen 14161 Kommunen och trafikverket har identifierat följande problem: E4/348: Svårt att hitta tidsluckor för trafik ut på E4 vid högtrafik 348 i motlut mot e4, kort vilplan, svårt vid halka Trafik i högersvängfältet på E4 skymmer sikten för trafiken på 348 Höga hastigheter Kort accelerationssträcka på E4 Figur 8. Olycksbild E4/348 Olyckorna inträffar framförallt i korsningarna. Enligt figuren finns 28 olyckor i och i anslutning till korsningarna. De vanligaste olyckstyperna bland dem var 19 korsande, 4 singel och 2 avsvängande. Resterande olyckor var 2 upphinnande och 1 övrigt. 12(26)
Polisrapporter Antal olyckor: Lindriga olyckor 6 Svåra olyckor 4 Dödsolyckor - Okänd 1 Antal skadade: Lindrigt skadade 12 Svårt skadade 5 Döda - Sjukvårdsrapporter (där det inte finns polisrapport): Antal olyckor: 3 Antal lindrigt skadade: 5 Beräkning av normalvärden enligt Lill-EVA version 2.7 för motsvarande väg ger följande antal skadade i korsningar. Normalvärden gäller för polisrapporterade olyckor. Från lill-eva: Resultat för olyckor med MF delaktigt Kända av polisen exkl vilt Person- Egen- Personer skade- doms- Döda Svårt Lindr olyckor skade- skad skad olyckor Per år 0,4 0,8 0,02 0,16 0,5 C:25 G:10 På 11år 4,8 8,7 0,2 1,8 5,6 C:25 G:10 Per år 0,45 0,8 0,02 0,16 0,5 C: 50 G:20 På 11 år 5 8,7 0,3 1,8 5,7 C: 50 G:20 Utfall 11 0 5 12 Antalet olyckor i korsning är nästan tre gånger så många som normalvärdet visar på. även Svårt och lindrigt skadade är ca 3 gånger så många. Till tidigare förstudie gjordes en analys av trafikolyckor. Under den perioden som studerades då, 1990-1999, inträffade 13 olyckor i korsningen 348/E4. Jämförelsen med 2003-2013 visar det de senaste 11 år inträffat ev. något färre olyckor än perioden 90-99. 3.4.2.1 Åtgärder E4/348 En refug och indragen högeravsväng enligt VGU K Figur 4.1-16 kan öka trafiksäkerheten för trafik på E4 genom att undvika siktskugga se figur nedan. På väg 348 kan väjningslinjen flyttas fram och ersättas med Stop. 13(26)
Figur 9.Exempel från TRV K, figur 4.1-16 Om infarten till butiken från E4 stängs kan området nås istället från väg 335. Då kan man göra ett separat acc körfält för vänstersvängen från sekundärvägen. Det är viktigt att det då blir tydligt för trafikant att man har eget körfält och måste väva till höger senare, se figur nedan för ex på skyltning Figur 10. Exempel på vägmärke för att visa separat acc körfält. För att varna samt informera kan olika ITS-lösningar implementeras, de finns dock lite utvärderat. Den mest utvärderade är variabel hastighet (VH) men är inte aktuell idag, främst pga korsningen är skyltad 80 km/h. 3.4.3 Korsning 348/335 I korsningen mellan väg 348 och väg 335 finns inga svängfält. Trafik på väg 335 har trafik österifrån stopplikt och trafik västerifrån har lämna företräde. Figur 11. Korsning 348/335 Trafikflöden i korsningen mellan 348/335: 14(26)
Riktning Flöde (2013) (ej riktningsuppdelat) 348 söder 3561 348 norr 3561 335 österifrån 2217 335 västerifrån 3196 Kommunen har id följande problem: Stor asfalts yta, ibland svårt att ta sig ut när kösvans på 348 blockerar korsningen. Figuren nedan visar olycksbilden i korsningen: Figur 12. Olycksbild 348/335 Tabell nedan visar skadenivå i korsning: Polisrapporter Antal olyckor: Lindriga olyckor 8 Svåra olyckor 5 Dödsolyckor - Antal skadade: Lindrigt skadade 20 Svårt skadade 6 Döda - Sjukvårdsrapporter (där det inte finns polisrapport): Antal olyckor: 1 Antal lindrigt skadade: 1 15(26)
Från lill-eva: Resultat för olyckor med MF delaktigt Kända av polisen exkl vilt Person- Egen- Personer skade- doms- Döda Svårt Lindr olyckor skade- skad skad olyckor Per år 0,35 0,52 0,007 0,08 0,3 C:500 G:200 På 11år 3,9 5,8 0,07 0,9 3,8 Per år 0,3 0,52 0,006 0,07 0,3 C:250 G:100 På 11 år 3,4 5,8 0,07 0,8 3,4 Utfall 13-0 6 20 Antalet olyckor är betydligt fler än normalvärdet, både totalt antal samt svårt och lindrigt skadade är fler än förväntat. Till tidigare förstudie gjordes en analys av trafikolyckor. Under den perioden som studerades då, 1990-1999, inträffade 14 olyckor i korsningen 335/348. 3.4.3.1 Åtgärder 348/335 Cirkulationsplats är ett alternativ, flödena är relativt jämna och trafiksäkerheten skulle öka kraftigt. Andra alternativ är att använda Stop även från väster, förskjuta anslutningen till från 335 till 348 med ca 10-20 m. Genom att minska radien i korsningskurvorna kan man få ner hastigheten i krosningen för svängande. Alternativ åtgärd är väckningslinjer, de uföres antingen frästa eller målade tvärs över båda körfälten i anslutning till alla korsningsben, se bild nedan. Åtgärden är relativt billig men buller måste beaktas. ITS med varningssytem för svängande fordon är möjligt. Figur 13. Exempel på utformning av fräst väckningslinje. 16(26)
3.4.4 Korsningen Prästsundsvägen E4an Korsningen är utformad som en mindre trafikplats. Norrgående som ska svänga vänster har en kort avfart åt höger. Norrgående som kommer på E4 i korsningen har stopplikt, utan accelerationsfält. Södergående som svänger höger har en kort avfart. De som åker på i södergående riktning har stop plikt och accelerationsfält. Till väster om korsningen finns en busshållplats på varje sida. Figur 14. Busshållplatser vid Gålnäs industriområde riktning Flöde Prästundvägen 2200 E4 Norr om korsningen 14848 E4 Söder om korsningen 14161 Kommunen och trafikverket har identifierat följande problem: Dålig sikt norrut för södergående trafik E4 i svag kurva Kort accelerationssträcka för tunga fordon Kort ramp svårt att komma upp i hastighet och hitta tidslucka Osäkerhet för bussen att nå hållplatsen pga växlingar och inbromsning Oskyddade trafikanter. Till och från hållplatsen från Gålnäs industriområde och boende Avfart norrifrån: skarp sväng höga hastigheter Figuren nedan visar olycksbilden i området kring korsningen Figur 15. Olyckor korsningen Prästsundsvägen E4an. 17(26)
Markeringar för olyckorna finns del framförallt i korsningen men också några hundra meter söder ut, där påfarten tar slut. 13 olyckor har inträffat enligt figur 15, av dem var 5 singelolyckor och 5 upphinnandeolyckor. Skadenivån på olyckorna i korsning: Polisrapporter Antal olyckor: Lindriga olyckor 4 Svåra olyckor 1 Dödsolyckor - Antal skadade: Lindrigt skadade 4 Svårt skadade 1 Döda - Sjukvårdsrapporter (där det inte finns polisrapport): Antal olyckor: 3 Antal lindrigt skadade: 3 Skadenivån på olyckorna vid vävning: Polisrapporter Antal olyckor: Lindriga olyckor 3 Svåra olyckor 1 Dödsolyckor - Antal skadade: Lindrigt skadade 4 Svårt skadade 1 Döda - Sjukvårdsrapporter (där det inte finns polisrapport): Antal olyckor: 1 Antal lindrigt skadade: 1 Beräkning av normalvärden enligt Lill-EVA version 2.7 för motsvarande väg ger följande antal skadade i korsningar. Normalvärden gäller för polisrapporterade olyckor. Från lill-eva: Resultat för olyckor med MF delaktigt Kända av polisen exkl vilt Person- Egen- Personer skade- doms- Döda Svårt Lindr olyckor skade- skad skad olyckor Per år 0,182 0,401 0,003 0,039 0,187 C:10 G:5 På 11år 2 4,4 0,03 0,43 2,06 C:10 G:5 Utfall 5-0 1 4 Endast 18(26)
utfall 9-0 2 8 korsningen Inkl vävning Korsningen har jämförts med korsningstyp F i lill-eva. Jämförelse med endast korsningen visar att antalet olyckor ligger på ca det dubbla jämfört med normalvärdena. 3.4.4.1 Åtgärder Korsningen är utformad för väjningsplikt, men skyltad Stop. Här skulle väjningsplikts kunna användas istället. Linjen mellan påfartsfältet och det genomgående körfältet borde vara heldragen, dock måste angöring till busshållplatsen beaktas. Trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter kan ökas genom en mittrefug, vilket ger möjlighet att korsa vägen i etapper, se bild nedan. Färre körfält skulle också underlätta för oskyddade trafikanter, detta är möjligt genom att förskjuta övergång till 2 kf efter korsningarna. Figur 16. Exempel på utformning passage med refug. 3.4.5 Hampnäsvägen E4an Korsningen har vänstersvängfält för norrgående trafik på E4. Södergående trafik på E4 finns en kort avfart åt höger. För trafik på Hampnäsvägen finns en uppdelning i höger och vänster, båda har stopplikt. 19(26)
Riktning Flöde E4 Norr om korsningen 14848 E4 söder om korsningen 14848 Hampnäsvägen 3000 Kommunen och trafikverket har identifierat följande problem: Svårt at komma ut på E4 på grund av mycket trafik och höga hastigheter Kort avfart från norr E4an för bred Korsningen är svår att upptäcka Viltövergång Enligt figur har ovan 8 olyckor inträffat i korsningen, varav 5 st avsvängande, 2 korsande och 1 övrigt. Polisrapporter Antal olyckor: Lindriga olyckor 3 Svåra olyckor 2 Dödsolyckor - Antal skadade: Lindrigt skadade 9 Svårt skadade 3 Döda - Sjukvårdsrapporter (där det inte finns polisrapport): Antal olyckor: 3 Antal lindrigt skadade: 2, + 1 ISS 0 20(26)
Beräkning av normalvärden enligt Lill-EVA version 2.7 för motsvarande väg ger följande antal skadade i korsningar. Normalvärden gäller för polisrapporterade olyckor. Från lill-eva: Resultat för olyckor med MF delaktigt Kända av polisen exkl vilt Person- Egen- Personer skade- doms- Döda Svårt Lindr olyckor skade- skad skad olyckor Per år 0,47 0,8 0,02 0,17 0,55 C:25 G:10 På 11år 5,2 9,2 0,3 1,9 6 C:25 G:10 Per år 0,48 0,8 0,03 0,17 0,55 C: 50 G:20 På 11 år 5,3 9,2 0,3 1,9 6,1 C: 50 G:20 Utfall 5-0 3 9-3.4.5.1 Åtgärd En extra längd utmed trafikön på 50 m med en kanalbredd på 5,1 m bör läggas till innan korsningen då 2 körfält vävs samman till 1 körfält strax innan korsningen. Detta gör att ankommande förare på primärvägen ges en möjlighet att anpassa hastigheten och uppmärksamma den annalkande korsningen och eventuella rörelser i densamma på ett bättre sätt, se figur nedan. Viktigt är då att räcket förhindrar att trafikön trafikeras. Körfälts bredden från Övik bör ses över och bör minskas för att förhindra omkörningar då fordon svänger av E4an. Figur 17. Exempel på utformning med extra längd på trafikön. 3.4.6 Åsvägen E4an För norrgående trafik på E4 finns ett vänstersväng fält. För trafik på Åsvägen som ska svänga ut gäller stopplikt. ÅDT på E4 är 14848 (axelpar), och på Åsvägen 3500. 21(26)
Kommunen och trafikverket har identifierat följande problem: Räcke som skymmer sikten Figur 18. Olyckor i korsningen Enligt figur ovan har 6 olyckor inträffat i korsningen. Av dessa var 3 korsande, 2 upphinnande och 1 singel. 22(26)
Polisrapporter Antal olyckor: Lindriga olyckor - Svåra olyckor 1 Dödsolyckor 1 Antal skadade: Lindrigt skadade - Svårt skadade 3 Döda 1 Sjukvårdsrapporter (där det inte finns polisrapport): Antal olyckor: 4 Antal lindrigt skadade: 5 + 1 ISS 0 Beräkning av normalvärden enligt Lill-EVA version 2.7 för motsvarande väg ger följande antal skadade i korsningar. Normalvärden gäller för polisrapporterade olyckor. Från lill-eva: Resultat för olyckor med MF delaktigt Kända av polisen exkl vilt Person- Egen- Personer skade- doms- Döda Svårt Lindr olyckor skade- skad skad olyckor Per år 0,46 0,9 0,01 0,15 0,5 C:100 G:40 På 11år 5,0 10 0,2 1,7 5,9 C:100 G:40 Per år 0,43 0,9 0,01 0,14 0,5 C: 50 G:20 På 11 år 4,8 10 0,1 1,6 5,7 C: 50 G:20 Utfall 2-1 1 - - Det inträffar något färre olyckor än vad normalvärdena säger. 3.4.6.1 Åtgärd Ett räcke eller refug i trafikön norrifrån kan bidra till färre omkörningar. Hastigheten kan övervägas att sänkas till 60 km/h. 23(26)
3.4.7 Härnösandsvägen E4an Korsningen är en utfart från ett litet handelsområde. Fordon som åker ut på E4 har lämna företräde. Inga svängfält finns. ÅDT på E4 är ca 12849. Kommunen och trafikverket har identifierat följande problem: Otydlig och farlig vänstersväng Enligt figur har 8 olyckor inträffat, varav 6 upphinnande, 1 avsvängande och 1 korsande. Antal olyckor: Lindriga olyckor 4 Svåra olyckor 1 Dödsolyckor - Antal skadade: Lindrigt skadade 8 Svårt skadade 2 Döda - Sjukvårdsrapporter (där det inte finns polisrapport): Antal olyckor: 3 Antal lindrigt skadade: 3 + 4 ISS 0 3.4.7.1 Åtgärd 50-begränsningen är idag placerad nära korsningen. Placering minst ca 80 m från korsning tillåter mjukinbromsning för personbilar. Ett alternativ är att stänga in och-utfarten och att istället ha in- och utfart via cirkulationsplatsen eller endast tillåt högersväng in och ut. Några mindre åtgärder är flytta belysning, varna för korsning på E4an med ex ITS eller fast skylt. Stopplikt vid utfarten kan öka trafiksäkerheten och bör både skyltas och utmärkas väl. 24(26)
4. Analys hela sträckan Tabellen nedan visar en sammanställning av normalvärden (enligt Lill-EVA) och utfall, 11 år, för alla studerade korsning och sträckan. Från lill-eva: Resultat för olyckor med MF delaktigt. Kända av polisen exkl. vilt E4/348 Prästsunds vägen Personskade- Egendomsskade- Personer Svårt Lindr olyckor olyckor Döda skad skad Sträcka På 11 år 48 87,9 1,9 10,4 67,4 Hampnäsvägen Utfall 38 1 32 38 På 11 år 4,99 8,7 0,3 1,8 5,7 Utfall 11 0 5 12 På 11år Utfall På 11 år 2 4,4 0,03 0,4 2,1 5-0 1 4 5,32 9,2 0,3 1,9 6,1 Utfall 5-0 3 9 C: 50 G:20 C:10 G:5 Endast korsningen C: 50 G:20 Åsvägen På 11 år 4,76 10,0 0,1 1,6 5,7 C: 50 G:20 Utfall 2-1 1 - Över hela sträckan inträffar fler olyckor än vad beräkning av normalvärden ger. Antalet döda stämmer relativt överens med normalvärdena, men antalet skadade personer är betydligt fler. Framförallt är antalet svårt skadade fler än enligt normalvärden men även lindrigt skadade är flera längs med hela sträckan. Vad skillnaden i främst antalet svårt skadade beror på är svårt att svara på utifrån detta underlag. Det kan bero på inrapporteringen men även på andra faktorer såsom hastighet, korsningar och utformning. Då materialet är relativt litet kan även slumpen förklara skillnaderna. Beräkningarna i Lill-Eva baseras på historisk olycksdata från polisen vilket betyder att samma problem finnas i underlaget för jämförelsen. 4.1.1.1 Åtgärder, hela sträckan Generellt bör åtgärder prioriteras för oskyddade trafikanter, det gäller på denna sträcka främst vid hållplatslägen. Viktig för trafiksäkerheten är att få acceptans och efterlevnad av hastigheten, polisen spelar en viktig roll genom sin övervakning. Man har arbetet med belysning och generellt är det bra att fokusera på hållplatser och korsningar. När det gäller vilt har inte det speciellt studerats i denna rapport utan enbart när det ingår i STRADA underlaget. När det gäller åtgärder per del och korsning se respektive kapitel. 25(26)
26(26)