Va xjö Islamiska Skolas plan mot diskriminering och kra nkande behandling för skola och fritidshem La sår 2016/17 Ansvariga fo r uppra ttande av planen Rektor och bitra dande rektorer. Ansvariga att fo lja planen All personal och skolans elever. Va r vision och våra ledord KRAM: Kunskap, Respekt, Ansvar och Mångfald. Islamiska skolans vision a r att alla elever och vuxna skall ka nna sig trygga och tycka det a r roligt att vistas på Islamiska skolan. Vi står för mångfald och alla människors lika värde. Alla elever skall ka nna sig va lkomna och sedda på skolan oavsett etnicitet, ko n, funktionsnedsa ttning eller religionstillho righet. Skolan har nolltolerans mot all typ av kra nkande behandling. Det a r ett arbete som ska genomsyra hela verksamheten. Skolan vill ge eleverna frihet under ansvar så att de utifrån sin egen nivå la r sig hantera konflikter. Målet a r att eleverna sja lva skall få insikt i vad 1
som a r bra och dåligt beteende. La raren skall vara en va gvisare och låta eleverna reflektera o ver sina handlingar. Elevernas delaktighet Planen har tagits upp i klasserna och elevrådet där eleverna har bidragit med tankar och idéer. Va rdnadshavares delaktighet Skolan har nyligen startat upp ett föräldraråd. Tanken är att några fo ra ldrar till elever som blivit tillfrågade kommer med synpunkter och ideer till likabehandlingsplanen. Personalens delaktighet Förutom att vi tagit upp och tittat på den i ledningsgruppen så har även Trygghetsteamet fått vara med i upprättandet av planen. Sedan har den skickats ut till all personal. Därefter gick vi igenom den gemensamt på vårat stormöte där personalen haft möjlighet att påverka innehållet. Tillgänglighet Finnas la ttillga nglig i fysisk form och på hemsidan fo r att man ska kunna kontrollera de rutiner vi har för olika situationer som uppstår. Utva rdering Likabehandlingsplanen utva rderas av personal antingen muntligt eller skriftligt. De synpunkter som framkommer blir en del av na sta års likabehandlingsplan. Samtlig personal har la st igenom och erhållit ett exemplar av 2
likabehandlingsplanen. De har också varit delaktiga i utformandet av planen på arbetslagsmo te. Delaktiga i utva rderingen av fjola rets plan All personal. Resultat av utva rderingen av fjola rets plan Sedan förra likabehandlingsplanen vill vi hitta ett nytt sa tt att go ra planen mer fo rankrad i verksamheten och skriver da rfo r om delar av den varje år fo r att den ska bli mer levande och aktuell. Årets plan ska utva rderas i samband med utvärdering av läsåret i Juni. 2017-06-20 Beskriv hur a rets plan ska utva rderas Personal, elever och fo ra ldrar ges mo jlighet att kommentera planens mål och komma med fo rslag på hur den kan fo rba ttras vid höstterminens start. Fo r att alla arbetslag ska få komma till tals i likabehandlingsplanen diskuteras likabehandlingsplanen på arbetslagsmo te. Arbetslagen F-3, 4-6 och övrig personal kommer sedan med kommentarer på hur likabehandlingsplanen kan fo rba ttras kommande år. De ha ndelserapporter vi fått in under la såret kommer sammansta llas i ett dokument och a ven detta kommer anva ndas som underlag vid utva rderingen. 3
Ansvarig fo r att a rets plan utva rderas Rektor och bitra dande rektorer. Begreppsdefinitioner Direkt diskriminering Direkt diskriminering inneba r att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till elevens ko n, religio sa tillho righet m.m. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering inneba r att alla elever behandlas lika. Det vill sa ga inte utefter behov. Exempelvis kan ett visst fo rfarande verka neutralt men i sja lva verket missgynnar det flertalet elever. Trakasserier Trakasserier inneba r att eleven behandlas så att dennes va rdighet kra nks. Det skall ha koppling till något av diskrimineringsgrunderna såsom ko n, religion t ex. Annan kra nkande behandling Inneba r att en elevs va rdighet kra nks utan koppling till någon av de olika diskrimineringsgrunderna. Den kra nkande behandlingen kan vara fysisk, verbal, psykosocial, texter, bilder eller SMS. Både personal och elever kan go ra sig skyldiga till trakasserier. Det ra knas också som trakasserier na r en elev kra nks på grund av en fo ra lders olika egenskaper. (www.skolverket.se) 4
Fra mjande insatser Värdegrundsarbete i alla klasser. Varje klass arbetar aktivt med värdegrunden på skolan. Lektionsmaterial om att vara en bra kompis, mobbning och andra typer av material finns som ett paket för varje lärare att använda kontinuerligt i undervisningen under läsåret. Utökat antal rastvärdar. Skolan har utökat antalet synliga rastvärdar ute på rasten. Aktiviteter som är planerade genomförs också för att hålla eleverna sysselsatta. Gemensamma ordningsregler Skolan har gemensamma ordningsregler i alla klasser som skall efterföljas för att skapa lugn på skolan. Extra anpassningar De elever som är i behov av stöd skall få insatser så snart som möjligt för att öka måluppfyllelsen. Detta kommer troligtvis också minska risken av rastlöshet på lektionerna som lätt kan skapa otrygghet i klassrummen. En del elever som upplever att de inte hänger med kan lätt ta till fysiskt våld eller störa verbalt för att få uppmärksamhet. Dessa anpassningar utefter elevens nivå skall förhoppningsvis bidra till mer lugn i klasserna. Ur Lgr11 Fra mlingsfientlighet och intolerans måste bemo tas med kunskap, o ppen diskussion och aktiva insatser. Skolans mål a r att varje elev: 5
- tar avstånd från att ma nniskor utsa tts fo r fo rtryck och kra nkande behandling, samt medverkar till att hja lpa andra ma nniskor. Alla som arbetar i skolan ska: - aktivt motverka diskriminering och kra nkande behandling av individer eller grupper. Uppfo ljning Utva rdering i arbetslag efter arbetets gång fo r att se om elevernas attityd och fo rhållningssa tt har fo ra ndrats. Insats Olika uppgifter som klassla rare kan go ra med sina elever i klassen: - Måla av konturer på varje elev som de får klippa ut i svart papper och klistra på ett fa rgat papper. I dessa ska de skriva olika egenskaper. Denna uppgiften går ut på att eleverna ska se att vi alla a r likadana på insidan. Hudfa rg har ingen betydelse. - Va rderingso vningar med påstående om rasism och utanfo rskap som eleverna kan relatera till. Frågorna får anpassas efter årskurs. - Teater. - Diskutera i klassen vad rasism a r fo r något och om mo jligt sa tta ihop en pja s med detta tema. Ansvarig: Klassla rare 6
Kartla ggning Kartla ggningsmetoder På skolan har vi ett system da r personal som uppta cker kra nkande behandling ska fylla i en ha ndelserapport. I rapporten redovisas inblandade elever, typ av ha ndelse, en beskrivning av ha ndelsen och vilken åtga rd uppta ckande personal har gjort. Exempel på åtga rd a r att man har pratat om och lo st konflikten/ha ndelsen antingen av personal direkt med eleven/eleverna eller med hjälp av någon i Trygghetsteamet. Rapporterna gås igenom varje vecka av Trygghetsteamet för att hitta mönster eller se om det behövs någon form av uppföljning eller om ärendet behöver tas upp i Elevhälsoteamet. Vid mycket allvarliga händelser kopplas alltid Elevhälsoteamet in direkt. Ha ndelserapporterna sammansta lls a ven i slutet av la såret och utva rderas fo r att kunna se vilka åtga rder som gett gott resultat respektive vilka som kan fo rba ttras. Vid sammansta llningen utela mnas namn på elever som fo rekommit i rapporterna. Elevenka ter Trygghetsteamet har två år i rad under ho stterminen genomfo rt anonyma elevenka ter da r alla elever på skolan får svara på frågor som handlar om hur de mår i skolan, arbetsklimatet, om de upplever att det fo rekommer mobbning eller kra nkningar och om de ka nner fo rtroende fo r de vuxna som arbetar på skolan. Områden som bero rs i kartla ggningen: Kra nkande behandling, ko n, etnisk tillho righet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsa ttning och ålder. 7
Elevenka terna fylls i av eleverna anonymt vid ett och samma tillfälle så att de ska kunna svara sanningsenligt. Eleverna får sedan ta del av den sammansta llning vi gjort av deras svar i underso kningen. Hur personalen har involverats i kartla ggningen: All personal på skolan som uppta cker konflikter, kra nkningar eller mobbning ska skriva ha ndelserapporter. Vid la sårets slut redovisar bitra dande rektor Omar Abuhelal resultaten som diskuteras på personalmo te. Den personal som ingår i Trygghetsteamet har konstruerat en elevenka t och gått ut i de olika klasserna fo r att genomfo ra enka tunderso kningen. Resultatet sammansta lls av Trygghetsteamet och redovisas fo r o vrig personal. Resultat och analys Det här a r andra året som vi anva nder oss av detta system och det har gett oss ett verktyg att la ttare uppta cka och åtgärda problem som fo rekommer i verksamheten. Under la sårets gång anva nds rapporterna fra mst som dokumentation och som underlag fo r att se vilka elever som beho ver extra sto d. Det extra stödet utarbetas av Elevhälsoteamet. Vid la sårets slut fungerar sammansta llningen av rapporterna som en kartla ggning o ver vilka områden vi beho ver se o ver. Exempelvis har fo regående års ha ndelserapporter visat att under raster, vid lektionsbyten och na r eleverna går in och ut från rast a r tillfa llen där det lätt uppstår konflikter. Da remot ses matsalen som en relativt lugn plats med få incidenter. Efter detta har vi kunnat sätta in åtgärder som 8
bidragit till en lugnare miljo som till exempel att vi utökat antalet rastvakter. Fo rebyggande a tga rder Målet med Trygghetsteamet a r att lösa, fo rebygga och fo rhindra diskriminering, trakasserier och kra nkande behandling. De som a r med i Trygghetsteamet tra ffas varje vecka fo r att gå igenom ha ndelserapporterna som kommit in under veckan och för att se om det är några stödåtgärder som behöver sättas in för att fo rebygga så inga allvarligare ha ndelser ska behöva ske. Ha ndelserapporterna används som underlag till kontinuerliga samtal med o vrig personal på skolan. Åtga rd Vi har kontinuerliga uppfo ljningssamtal med elever som oftare fo rekommer i ha ndelserapporter eller som klassla rare/mentorer upplever som oroliga. Motivera a tga rd Vi vill i samtal med eleven fo rso ka hitta den bakomliggande orsaken till det negativa beteendet och på så sa tt ge eleven verktyg för att kunna hantera liknande situationer på ett positivt sa tt i framtiden. 9
Ansvarig Trygghetsteamet Datum na r det ska vara klart: Kontinuerligt Rutiner fo r akuta situationer Policy Skolan har ett ansvar gentemot eleven att agera om det kommer till ka nnedom att en elev blivit utsatt fo r någon form av diskriminering. Rutiner fo r att tidigt uppta cka trakasserier och kra nkande behandling Samtlig personal måste vara lyho rda och vid varje tecken på, eller misstanke om att ett barn utsatts fo r någon diskriminering eller kra nkande behandling och agera. Detta go r vi genom att: Vara uppma rksamma på fo ra ndrat beteende hos en elev, grupp eller klass. All personal reagerar och agerar vid kränkningar. Skapa fo rtroendefulla relationer med elever, föräldrar och annan personal på skolan så att så o ppna samtal som möjligt kan ske vid 10
utvecklingssamtal, fo ra ldramo te, enskilda samtal med barnen, samtal med barnen i grupp osv. Trygghetsteamets enkätundersökning. Hälsosamtal hos skolsköterskan. Värdegrundsarbetet med klassen. Ska rpt frånvarokontroll med verktyget infomentor som sto d. Åtga rder Elev diskriminerar/kra nker elev: 1. Mentor/klassla rare informeras. 2. Den som upptäckt kränkningen eller mentor eller någon i Trygghetsteamet pratar med eleverna. 3. Incidentrapport skall skrivas av den som uppta ckt kra nkningen eller av den som reder i vad som hänt. 4. Vårdnadshavare meddelas. Detta gäller vid kränkning och inte vid vardagskonflikter eller bråk som reds ut på plats. 5. Trygghetsteamet har uppföljningssamtal med berörda elever. 6. Vid allvarliga kränkningar eller kränkningarna vid upprepade tillfa llen kallas elev och föräldrarna för möte på skolan. Elevhälsoteamet gör upp extra åtgärder för den som blivit kränkt och den som har kränkt. 7. Vid allvarligare händelser eller om kränkningarna fortsätter trots de åtgärder som satts in så fortlöper arbetet enligt Skollagen kap 5 Disciplinära och andra särskilda årgärder. 11
Vuxen diskriminerar /kra nker elev: 1. Den som uppta cker att någon vuxen diskriminerar eller kra nker elev/elever va nder sig direkt till rektor som skyndsamt påbörjar en utredning. 2. Enskilt samtal med den som blivit utsatt och enskilt samtal med berörd personal. 3. Meddelar hemmet. 4. Vid behov har skolan ett mo te med inblandade parter inklusive vårdnadshavare till den utsatte. 5. Uppfo ljningssamtal fo r att kontrollera om situationen blivit ba ttre. 6. Vid allvarlig eller upprepade kränkningar görs en anmälan. När vuxen diskriminerar/kränker elev kan rektor samarbeta med Elevhälsoteamet om han anser att det behövs. Elev diskriminerar /kra nker vuxen: 1. Den vuxne prata allvar med eleven direkt och fo rklarar vad eleven gjort fo r fel och varfo r. 2. Vid upprepad diskriminering/kränkning eller hur allvarlig den är kan den vuxne välja på att ta upp det med mentor eller rektor. 3. Om det finns behov av att ha ett mo te med inblandade parter samt rektor och vårdnadshavare så anordnas detta av skolan. 4. Uppfo ljning och uppsikt en tid efter incidenten a r viktig fo r att om mo jligt fo rhindra fler incidenter. 12
Vuxen diskriminerar /kra nker vuxen: 1. Berörda personer pratar om möjligt med varandra först. Om det inte går eller det är en allvarlig diskriminering/kränkning så ska rektor informeras och rektor påbörjar skyndsamt en utredning. 2. Rektor har enskilt samtal med berörda personer. 3. Om det a r no dva ndigt anordnas ett mo te med inblandade parter samt rektor. 4. Rektor har uppföljningssamtal. Uppfo ljning Uppfo ljning kommer att ske i samråd mellan personal/rektor på årsbasis. Incidentrapporter utva rderas årligen. Enka ter utva rderas och gås igenom. Personal som elever och fo ra ldrar kan va nda sig till: Trygghetsteamet består av: Dani Shqipron, profillärare och Trygghetsteamets ordförande sqhipron.dani@viskolan.org Monica Palmgren, klasslärare åk 4 monica.palmgren@viskolan.org Valmire Skanelid, lärare i förskoleklass och på fritids valmire.skanelid@viskolan.org Visar Zolufi, klasslärare åk 3 visar.zolufi@viskolan.org 13
14