Projektportfölj, maj 2014 Gemensam informationsstruktur. Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa

Relevanta dokument
NI 2015:1 Kort introduktion

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll

Introduktion till nationell informationsstruktur

Introduktion till nationell informationsstruktur

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak, 2014

Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO

Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk

- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för

Nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk. Användning och tillgängliggörande, lägesrapport 2013

Visionen för e-hälsan 2025

Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster. Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera

Vitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!

ehälsa Sidan 0 av 20

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN

Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut?

Nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk 2014

Bröstcancerprocess och informationsinnehåll

Nationell ehälsa. Lena Furmark Politiskt sakkunnig. Socialdepartementet. Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj Socialdepartementet

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32)

Projekt Klassa klassificering av kommunala verksamheter

Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd

Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1

(delvis) för- Socialstyrelsen. ar av kostnader- edning hos Av dessa I:3. Social- Telefonväxel

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32)

Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet Delrapport 2018

Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Nationell källa för ordinationsorsak

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt

VIFO-kartan Verksamhetens Informations- och Funktionalitets-Områden för vård och omsorg med fokus på hälso- och sjukvård

Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Samordningsplan. Vision e-hälsa Version

Ledning och styrning. Lokala, regionala, nationella IT-stöd

Tillämpningsanvisningar

Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

Den kliniska processen i ett ehälsoperspektiv. Helena Nilsson Stockholm

Öppna jämförelser för socialtjänst och hemsjukvård

Kommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Hälso- och sjukvård

Strategisk färdplan Kortversion

Nationell terminologi- och klassifikationsresurs

Uppdrag om nationellt samordningsansvar för en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation i hälso- och sjukvården och socialtjänsten

Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning.

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning

Process för terminologiarbete

Utveckling av gemensam informationsstruktur inom socialtjänsten. Plan för fortsatt arbete och samordning

Sätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Utveckling av en nationell källa för ordinationsorsak. Rapport 2018

Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Exempel på användning av nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk. Lärdomar från försöksverksamhet finansierad av statsbidrag 2013

gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation

Bilaga 6 - Analys av GetMedicationHistory. Stöd till säker läkemedelsprocess

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm

Hälsoärende vad händer nu?

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Framtidens journalföring dags för informationsbaserad dokumentation!

Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll

Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Trondheim Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Hur får vi en effektivare vård och vilken roll har staten? Göran Stiernstedt och Sören Olofsson

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet

Klassifikation av sociala insatser/interventioner

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen

Strukturera och koda information för elektronisk hantering

HANDLINGSPLAN 2016 Regional utveckling av esamhället i Västra Götaland

Sektionen för omvårdnadsinformatik (SOI) bildades 2002 och är en sektion inom Svensk sjuksköterskeförening. Sektionens syfte är att bidra till

ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård. Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen

Nationell statistik om äldres hälsa, vård och omsorg. Utvecklingsplan

Samordningsplan. Vision e-hälsa 2025

Inger Wejerfelt. Regional informationsstrukturansvarig, VGR. Projektledare TIS Tillämpad Informationsstruktur, Carelink

Nuläge lokalt. Aktivitet Indikator Måltal. Måltal lokalt. Resultat. Skaraborg 5 % hälso och sjukvård Andel listade patienter 65 år och äldre som

Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg

Projekt MAIVOR - hemtjänst

Vision e-hälsa Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt

Svar på remiss betänkandet Nästa fas i e- hälsoarbetet (SOU 2015:32) KS

Möjligheter och utmaningar med att använda Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter (KSI) lokalt

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Strategi för vårddokumentation i LiÖ

Socialdepartementets remiss: SOU 2015:32, nästa fas i e-hälsoarbetet

Strukturering av fritext

REKOMMENDATION FRÅN ORDINATIONSUTREDNINGENS STYRGRUPP

Långsiktig utveckling av strukturerad dokumentation. Regeringsuppdrag 2016

Hur ser den nya versionen av den nationella informationsstrukturen ut?

Dokumentation i patientjournalen

Slutrapport. Återrapportering enligt ehälsomyndighetens regleringsbrev 2016 Nationell källa för ordinationsorsak. Dnr: 2016/05237 Datum:

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten

Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga. Maria Jacobsson Socialstyrelsen

Transkript:

Projektportfölj, maj 2014 Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa

Uppdragsportfölj gemensam informationsstruktur Förvaltning Förvaltningsstyrning Projektverksamhet Projektportföljstyrning Förvaltningsplan 2014 -Förvaltningsstyrning -Användarstöd -Ändringshantering -IT-drift och underhåll Projektplan Projektplan Projektplan Projektplan Projektplan Projektportfölj

Projektportfölj Nya termbanken (nytt verktyg) Nationell källa för ordinationsorsak Process-id och hälsoärende Vidareutveckling av NI, domäner Vidareutveckling/tillämpning av NI, för mest sjuka äldre Utveckling av klassifikation av socialtjänstens insatser (KSI) Varningsinformation, specifikation Konkretisering av uppföljningsmodell Utbildning, gemensam informationsstruktur 3

Projektportfölj Nya termbanken (nytt verktyg) Nationell källa för ordinationsorsak Process-id och hälsoärende Vidareutveckling av NI, domäner Vidareutveckling/tillämpning av NI, för mest sjuka äldre Utveckling av klassifikation av socialtjänstens insatser (KSI) Varningsinformation, specifikation Konkretisering av uppföljningsmodell Utbildning, gemensam informationsstruktur 4

Nya termbanken (I-term) Framtagande av ett modernt, uppdaterat verktyg för arbetet med termbanken Verktyget ska stödja bearbetning, lagring, underhåll och distribution av begrepp och termer Med det nya verktyget data kunna tillgängliggöras på nya sätt, t.ex. som xml-filer som användare kan ladda in i sina system Relevant data från befintliga verktyg har flyttats över och anpassats till I-terms struktur Nya instruktioner har tagits fram Teknisk förvaltning med leverantören ska upprättas Driftsattes den 7 maj 2014-05-21 5

Projektportfölj Nya termbanken (nytt verktyg) Nationell källa för ordinationsorsak Process-id och hälsoärende Vidareutveckling av NI, domäner Vidareutveckling/tillämpning av NI, för mest sjuka äldre Utveckling av klassifikation av socialtjänstens insatser (KSI) Varningsinformation, specifikation Konkretisering av uppföljningsmodell Utbildning, gemensam informationsstruktur 6

Nationell källa för ordinationsorsak Syftar till en strukturerad och mer patientsäker ordinationsprocess Fortsättning på tidigare uppdrag, utifrån den nationella läkemedelsstrategin Projektet ska färdigställa ett strukturerat kodsystem för ordinationsorsak databas som innehåller läkemedel, ordinationsorsaker (Snomed-kodade) och ändamålstexter Tidigare projekt har tagit fram detta för tre ATC-grupper (vilket motsvarar ungefär hälften av alla läkemedel) Arbetet görs i samverkan med experter inom olika kliniska specialiteter som knutits till projektet via Svenska läkaresällskapets sektioner Syftet med kodsystemet är att ordinatören ska veta varför tidigare ordinatörer har valt att påbörja, ändra, fortsätta eller avsluta en läkemedelsbehandling patienten, som ska genomföra behandlingen på egen hand, ska ha en tydlig information om varför han eller hon tar sina läkemedel. Förvaltning planeras

Projektportfölj Nya termbanken (nytt verktyg) Nationell källa för ordinationsorsak Process-id och hälsoärende Vidareutveckling av NI, domäner Vidareutveckling/tillämpning av NI, för mest sjuka äldre Utveckling av klassifikation av socialtjänstens insatser (KSI) Varningsinformation, specifikation Konkretisering av uppföljningsmodell Utbildning, gemensam informationsstruktur 9

Process-id och hälsoärende Det ska vara möjligt att få en samlad bild över en individs väg genom vård och omsorg (processen) Hälsoärendet är en individs process kring ett visst hälsoproblem (t ex hjärtproblem), och samlad information från processen Process-id är en märkning av information så att den kopplas till relevant hälsoärende Rapport 2013: Hälsoärende förutsättningen för ett process-id inom hälso- och sjukvården Rapporten beskriver rättsliga, begreppsmässiga och praktiska förutsättningar för process-id och hälsoärende (fokus hälso- och sjukvård Projektet ska beskriva hur information ska kunna visas upp i hälsoärenden och möjliggöra en samlad bild över individens väg genom vård och omsorg Projektet ska beskriva hur användningen av hälsoärende och processid ska realiseras inom vård och omsorg 2014-05-21 10

Projektportfölj Nya termbanken (nytt verktyg) Nationell källa för ordinationsorsak Process-id och hälsoärende Vidareutveckling av NI, domäner Vidareutveckling/tillämpning av NI, för mest sjuka äldre Utveckling av klassifikation av socialtjänstens insatser (KSI) Varningsinformation, specifikation Konkretisering av uppföljningsmodell Utbildning, gemensam informationsstruktur 11

Vidareutveckling av NI Drivs i två projekt Vidareutveckling av domäner för hälso- och sjukvård respektive socialtjänst - ska beskriva domänerna hälso- och sjukvård respektive socialtjänst, utifrån den övergripande och gemensamma nivån vård och omsorg Tillämpning av NI för de mest sjuka äldre (ingår i test av programstyrning) - skapa förutsättningar för en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation och en förbättrad statistik och kunskapsstyrning för målgruppen mest sjuka äldre - ska utreda vilka modeller som behövs samt ta fram dessa för att beskriva informationsbehoven inom socialtjänst och äldreomsorg samt kommunal hälso- och sjukvård 2014-05-21 12

Projektportfölj Nya termbanken (nytt verktyg) Nationell källa för ordinationsorsak Process-id och hälsoärende Vidareutveckling av NI, domäner Vidareutveckling/tillämpning av NI, för mest sjuka äldre Utveckling av klassifikation av socialtjänstens insatser (KSI) Varningsinformation, specifikation Konkretisering av uppföljningsmodell Utbildning, gemensam informationsstruktur 13

Klassifikation för socialtjänstens insatser Saknas en nationellt fastställd klassifikation av sociala insatser för socialtjänsten varje kommun använder lokala beskrivningar av insatser Ett hinder för inrapportering av god kvalitet till nationell statistik Risk för missförstånd när information ska delas mellan olika professioner och verksamheter Sedan 2006 har WHO arbetat med International Classification of Health Interventions (ICHI) ICHI ligger till grund för utvecklingen av en svensk klassifikationen av socialtjänstens insatser 2014-05-21 14

Projektportfölj Nya termbanken (nytt verktyg) Nationell källa för ordinationsorsak Process-id och hälsoärende Vidareutveckling av NI, domäner Vidareutveckling/tillämpning av NI, för mest sjuka äldre klassifikation av socialtjänstens insatser (KSI) Varningsinformation, specifikation Konkretisering av uppföljningsmodell Utbildning, gemensam informationsstruktur 15

Varningsinformation, specifikation Saknas nationella överenskommelser om vilken information som ska ingå i varnings- och uppmärksamhetsinformationen och hur den ska visas Förstudie genomfördes 2013 pekar på behovet av en nationell struktur för varnings- och uppmärksamhetsinformation Nationell struktur är en förutsättning för att visa informationen i nationella tjänster såsom NPÖ Projektet ska ta fram förslag på rekommendationer för utformning av varnings- och uppmärksamhetsinformation (relevant och strukturerad information) Arbetet baseras på tidigare utredningar och specifikationer Kontakter med Helsedirektoratet i Oslo 2014-05-21 16

Projektportfölj Nya termbanken (nytt verktyg) Kodsystem för ordinationsorsak Process-id och hälsoärende Vidareutveckling av NI, domäner Vidareutveckling/tillämpning av NI, för mest sjuka äldre Utveckling av klassifikation av socialtjänstens insatser (KSI) Varningsinformation, specifikation Konkretisering av uppföljningsmodell Utbildning, gemensam informationsstruktur 17

Konkretisering av uppföljningsmodell Rapport 2013: Uppföljningsmodell för gemensam informationsstruktur utgångspunkter och förslag Projektet ska färdigställa och testa modellen som tagits fram för att följa upp införande och nytta av den gemensamma informationsstrukturen - Definiera implementeringsnivåer för analys av införandegrad - Vidareutveckla implementeringsindikatorer - Definiera och beskriva användningssituationer för uppnådd nytta - Ta fram vägledning för användning av modellen Testa modellen i begränsad omfattning Projektets mål är att det finns en kvalitetssäkrad uppföljningsmodell med tillhörande anvisningar för användning, våren 2015 2014-05-21 18

Projektportfölj Nya termbanken (nytt verktyg) Kodsystem för ordinationsorsak Process-id och hälsoärende Vidareutveckling av NI, domäner Vidareutveckling/tillämpning av NI, för mest sjuka äldre Utveckling av klassifikation av socialtjänstens insatser (KSI) Varningsinformation, specifikation Konkretisering av uppföljningsmodell Utbildning, gemensam informationsstruktur 19