KORPADALEN VÅR PLATS I VÄRLDEN

ITiS-PROJEKTET Hösten 2001 KORPADALEN VÅR PLATS I VÄRLDEN Andersson Monika Larsson Lars-Olof Olsson Birgitta Carlberg Christina Martinsson Ulla-Britt Svensson Ingegärd Doverlind Johanna Mörth Lilian Svensson Siv Ivarsson Michael

Tack till vår handledare Ulf Ivarsson som har stöttat oss under arbetets gång. Vi tackar också Nils Magnusson som delgivit oss värdefull bakgrundsfakta. 2

Innehåll Innehåll...3 Bakgrund och förutsättningar...4 Målbeskrivning...5 Genomförande så 3-4...6 Genomförande så 5-6...7 Resultat - Måluppföljning...8 Diskussion...9 3

Bakgrund och förutsättningar När vi satt och resonerade om vilket ItiS-projekt vi skulle genomföra, kom den tanken upp att vi inte hade någon hemsida på Korpadalsskolan. Det ville vi göra något åt. Ingen av oss var vid det tillfället kapabla att skapa en sådan. Från början hade vi vilda planer på att samtliga lärare skulle lära sig detta hantverk. Snabbt insåg vi att det var så mycket annat inom datorernas värld, som vi inte behärskade och som vi hade mer nytta av. Därför begränsade vi vår ambition till att lära oss så mycket, att vi tillsammans med eleverna skulle kunna arbeta fram underlag till hemsidan. Vår tanke var från början att jobba spårvis så 3-6. Under våren 2001 reviderade vi detta och beslöt oss för att samarbeta så 3-4 respektive så 5-6 i stället. Vi bedömde att det var för stort gap i datakunskap mellan så 3 och så 6. Hösten 2000 fick vi veta att vi skulle få vara med i ITiS-projektet under 2001. Eftersom många av oss hade ganska begränsade erfarenheter av datorer, valde de flesta att gå en grundläggande utbildning under höstterminen. Under vårterminen lade vi upp planerna för vårt arbete. Vi skrev målen och förkovrade oss ytterligare, bl.a. tränade vi på att använda digitalkamera och scanner. Under arbetets gång, hösten 2001, kom vi på att det hade varit bra att lära sig hantera ett Multimediaprogram. Därför inbjöd vi en föreläsare från Elevdata att komma och presentera och lära oss lite om Multimedia Lab V. Detta genomfördes under en studiedag och bekostades med hjälp av ITiSpengar. I vårt projekt deltog allt som allt 168 elever och 10 lärare. Varje klass hade tillgång till två eller tre datorer, varav några var något åldersstigna. Datorerna är utplacerade i studiehallen utanför respektive klassrum. Denna placering uppfattade vi som positiv, eftersom vi inte behövde planera tiden för vår datoranvändning utan kunde använda datorerna vid behov. 4

Målbeskrivning Eleverna som ingick i detta projekt bor i Korpadalen, Asarum. Detta område är relativt nytt som bostadsområde och är mycket litet omskrivet. Mål för personalen: Bli förtrogna med ordbehandling användande av digitalkamera, webbkamera, scanner och cd-brännare. bildbehandling Kunna söka information på Internet och kommunicera via e- post. Förstå något av hemsidans struktur. Genom att bli förtrogna med ovanstående är vårt mål att mer se datorn som ett pedagogiskt hjälpmedel i vår undervisning. Datormål för eleverna: Så 3 Eleverna bör kunna grundläggande ordbehandling så att de kan skriva och bearbeta en text på datorn. spara, öppna och skriva ut dokument. Så 4 Förutom ovanstående bör dessa elever kunna använda digitalkamera och scanner för att lägga in bilder. Så 5-6 Förutom ovanstående bör dessa elever kunna enkel bildbehandling. Pedagogiska mål för eleverna: Så 3-4 Eleverna bör känna till något om skolans närmiljö vad gäller historia, natur och lekmiljö och med hjälp av ovanstående redskap kunna dokumentera detta. Så 5-6 Eleverna bör känna till något om skolans närområde vad gäller kulturhistoria, struktur förr nu och näringsliv och med hjälp av ovanstående redskap kunna dokumentera detta. Mål för projektet: Skapa en sida på Internet med elevarbeten under temat Korpadalen Vår plats i världen. Genomförande så 3-4 5

Vi startade projektet med eleverna under augusti månad. Det första vi gjorde var att samla eleverna i två olika grupper, 3A och 4A respektive 3B och 4B, för att presentera vårt tänkta projekt. Eleverna kom med förslag på olika områden som de skulle vilja arbeta med. Tillsammans kom vi fram till flera olika teman, men bestämde oss för att arbeta med följande arbetsområden under höstterminen: Lekar och lekmiljö Fornminnen i skolans närhet Naturen runt skolan Vi hade i förväg delat upp eleverna i åldersblandade grupper med 4-5 elever i varje. Eleverna fick sedan välja det område som de helst ville arbeta med. Vi arbetade med projektet 80 minuter i veckan och var då tre lärare som ansvarade för var sitt tema. Detta innebar att varje vuxen hade hand om 12-15 elever. Vi visste att eleverna i fyran hade sysslat med enkel ordbehandling i trean. Däremot kände vi inte alls till vad nuvarande treor kunde. Därför fick varje elev i trean visa sina datakunskaper för en av oss vuxna. Med utgångspunkt från detta gjorde vi en individuell grundutbildning för varje elev (se bilaga 1). Fyrorna lärde sig att använda digitalkameran för att sedan kunna hjälpa treorna i gruppen. Grupperna som arbetade med fornminnen gjorde en rundvandring i området tillsammans med en lärare, som visade och berättade. För att få mer fakta fick sedan eleverna söka i olika böcker och intervjua vuxna. De elever som arbetade med lekar och lekmiljö fick sin information genom att intervjua elever i olika åldersgrupper. Naturgrupperna valde att koncentrera sig på blommor och träd runt skolan. De hämtade fakta ur olika naturböcker. Alla grupperna använde sig av digitalkamera för att bilddokumentera. När det sedan var dags att skriva texterna på datorn och infoga bilderna, uppstod det ibland lite problem. En del bilder var felvända, andra var för stora. När eleverna skulle spara sina arbeten på diskett fick dessa inte plats. Men vi fixade det och lärde oss en del nytt. 6

Genomförande så 5-6 Eleverna i så 5-6 har under höstterminen arbetat med skolans närmiljö vad gäller kulturhistoria, struktur förr nu och näringsliv. Vi startade med att samla eleverna från alla fyra klasserna. Sammanlagt var de 83 elever. Det tänkta projektet presenterades för eleverna. Efter diskussion enades vi om följande arbetsområden: Skolans historia Östralycke servicehem Fritidsgården Hejan Pia Närköp Graneforsverket Jannebergs ridhus Jannebergs gård Jannebergs kvarn Strömma bomullsspinneri Namnhistoria Tidningsansvariga Eleverna delades in i grupper efter sina önskemål. Följande vecka började eleverna att planera upp sitt arbete med hjälp av stödfrågor (se bilaga 2). Vi lyckades parallellägga fyra lektioner i veckan, då huvuddelen av arbetet utfördes. Eleverna har letat fakta i litteratur, intervjuat personer och gjort studiebesök för sin dokumentation. Kommunarkivet har varit till mycket stor hjälp för eleverna. Vidare har de varit i kontakt med tre lokala tidningar för att få allmänhetens hjälp. Med stor entusiasm har eleverna mailat, telefonerat, digitalfotograferat, scannat och sökt fakta på Internet. Eleverna håller nu på att sammanställa fakta och bilder till olika dokument för den kommande hemsidan. I detta arbete har även femmor och sexor ställts inför liknande problem med bildbehandling. Vi lyckades också!! 7

Resultat - Måluppföljning Arbetet är inte slutfört så själva slutresultatet vet vi ännu inte, men vi tycker att vi är på god väg. Alla elever i trean har ännu inte hunnit slutföra sin grundutbildning, men arbetet fortskrider som planerat. Eleverna i fyran kan skriva ut sina texter, och en del kan infoga sina bilder. De flesta eleverna kan använda digitalkamera. Däremot har vi inte haft någon anledning att arbeta med scanner ännu. När det gäller femmor och sexor har eleverna som grupp uppnått datormålen. Vi kan dock inte påstå att detta gäller för varje enskild elev utan vi kämpar vidare. Eleverna har lärt sig mycket om skolans närmiljö, men de har ännu inte redovisat sina arbeten för varandra. När detta är gjort, hoppas vi att alla elever har nått upp till de pedagogiska målen. Vi vuxna känner oss förtrogna med ordbehandling, användande av digitalkamera, e-post och sökning på Internet. Under studiedagen fick vi lite insikt i hur en hemsida kan struktureras med hjälp av Multimedia Lab V. Däremot har vi inte uppnått målen vad gäller bildbehandling och scanner. Webbkamera och cd-brännare har vi ännu inte haft någon användning för. Men vår ambition är att lära oss dessa framöver. 8

Diskussion Vi är lyckligt lottade på Korpadalsskolan, eftersom vi har lokaler som gör det lätt att arbeta tillsammans över åldersgränserna. De äldre eleverna har varit duktiga på att stötta sina yngre kamrater. Vi upplever att elevernas intresse för sin närmiljö har ökat under arbetets gång. I sökandet efter fakta har eleverna fått lära sig ta olika kontakter i samhället. De har också fått lära sig en bra intervjuteknik. Vid bearbetning av texter och bilder har det vuxit fram ett kritiskt tänkande. Eleverna har också förstått att det är viktigt att ange sina källor. Det som inte har varit så bra är att vissa grupper har varit för stora, därför har inte alla elever i gruppen varit aktiva. Vi tycker också att vi har varit för få vuxna per elevgrupp. Det har varit svårt schematekniskt att lösa gemensamma tider för fyra klasser som vi hade planerat för så 5-6. Vi hade för få datorer med tillräcklig kapacitet för våra stora elevgrupper. Skulle vi genomfört projektet idag, hade vi gjort mindre grupper och anpassat oss bättre till befintligt schema. Förmodligen hade vi inte heller haft så många elever igång samtidigt. Då kunde vi ha utnyttjat datorerna bättre. Sammanfattningsvis tycker vi att projektet har varit både roligt och lärorikt. Vi har upptäckt den nya teknikens möjligheter. Men det har också krävt många sena kvällar och hårt arbete. Vi fortsätter dock till dess att eleverna är nöjda och deras arbeten har blivit publicerade på vår hemsida. 9

Bilaga 1 Mål att uppnå i data - så 3 Starta och stänga av datorn Öppna ett ordbehandlingsprogram Skriva in en text Spara ett dokument på diskett Skriva ut ett dokument Öppna ett befintligt dokument Enkel textbehandling: Stor bokstav Ny rad Radera Infoga text Ändra textstorlek och typsnitt Fet, kursiv och understruken text Centrera rubrik 10

Bilaga 2 Frågor att fundera över innan arbetet sätter igång: Vad vill vi veta? Vad kan vi själva i gruppen om detta? Vad behöver vi ta reda på? Från vilka platser och källor tänker vi hämta informationen? Är det några särskilda personer vi behöver träffa? Vilken typ av presentation ska vi göra? Hur lång tid har vi på oss? 11

bilaga 3 Elev arbete så 3-4 Björk Björken växer i hela Sverige, men det är inte samma sorter. I fjällen blir glasbjörken mindre och krokigare och kallas för fjällbjörk. Björkens bark är vattentät. Björken kan bli 300 år gammal. Den vita stammen har givit björken sitt namn, för björk är ett gammalt namn för ljus.honblommorna sitter i de mindre hängena och hanblommorna i de större hängerna. När maj månad kom tappade man björken på sav. Saven blandades med honung och användes som dricka. Dricka märg i benen kallades det då. 12

bilaga 4 elevarbete så 5-6 Jannebergs kvarn Man vet inte hur gammal kvarnen är, men man vet att Nils Santesson köpte den år 1790. Hans son Bernt-Olof gifte sig med Janna von Castaieus, sedan döpte man området efter henne. Man vet också att den delen av kvarnen, som är i tegel alltså den nyaste delen är byggd 1870 av Hedvig Santesson. Alltså har Santesson- släkten haft kvarnen i över 200 år. Man byggde kvarnen för att få mjöl. Kvarnen finns där för att den skulle finnas där det fanns strömmande vatten. Förr i tiden fanns det både garveri och kvarn där. Jocum Egertson hade kvarn i Strömma redan 1658. Kvarnen är troligen äldre än så. Kanske från slutet på 1500 - talet. Längs Mieån fanns det en hel mängd kvarnar och sågkvarnar. De revs, byggdes om och flyttades. Det är därför svårt att veta om Jannebergs kvarn stått på exakt samma plats hela tiden. Det är också svårt att fastställa vilken kvarn som avses eftersom Froarp var stort från Strömma upp till Långasjön. Fastighetsnumreringen genom lantmäteriet kom till ca 1725. Idag finns en enda sågkvarn kvar i Mieån och den finns i Gäddeviksås i Småland alldeles intill sjön Mieån. Därifrån reglerar man också vattnet i Långasjöns vattenverk. 13

Man tar emot säden från lantbrukare, på hösten torkar och lagrar man den. Under vintern kan de komma och hämta den och man kan också få den krossad om man vill. De kan lagra ca, 1500 ton spannmål och krossa hundra ton om året, mycket av det är till hästar. Vi säljer även spannmål. Det är endast 2 personer som jobbar på Jannebergskvarn det är Joakim Santesson och Bernt Santesson. Joakim är son till Bernt. Vi jobbar inte lika mycket som förr i tiden i kvarnen, men vi samarbetar med lantmännen. År 1965 byttes stenkvarnen ut mot hammarkvarnen. I slutet av1800-talet byggdes den första kraftstationen och år 1918 byggdes den nya. Janneberg har växt ut från en tämligen ringa början. Den ursprungliga gården lär ha inköpts för den för oss anspråkslösa summan av 16 skilling. Men det hände inte i går! Herr BruksPatro N: B: Santesson kunde ej upwisa till huru stort antal wirke denna Såg är skattlagd,dock berättade han at den 1785 blifwit skattlagd til 40 tolfter kubbare Sågning af köpe wirke, samt at där då varit 4 blad, men hvaraf endast ett nu för tiden nyttjas; Denna såg är på krono skatte grund anlagd. Källor: Joakim och Bernt Santesson. Kommunarkivet 14