Tema: Fast food. Höj bensinskatten! Släpp fångarne loss! Han vann Arlas Guldko. Nr 4 2007

Trafikbutik i framtiden? Höj bensinskatten! Släpp fångarne loss! Nr 4 2007 B R A N S C H T I D N I N G F Ö R T R A F I K B U T I K E R O C H S E R V I C E H A N D E L Han vann Arlas Guldko Tema: Fast food Lämna inte A-kassan Tävla om Bästa Station Utbildningsvecka på Kreta

B&B INNEHÅLL Nr 4 Årgång 73 Juni 2007 Omslagsbild: Preem Falkenberg vann Arlas Guldko som landets bästa snabbmålsbutik. Om inget annat anges svarar redaktören för text och bild. Sid 32 Redaktion Rolf Karlsson, redaktör I nästa nummer: Redaktionskommitté Ingvar Persson Lennart Olson Leif Ericsson Pernilla Bye Lennart Nilsson Susan Fritz Centrala koncept kontra lokala initiativ Hur ser trafikbutiken ut i framtiden? Historik om Koppartrans Tema Säkerhet samt förstås mycket mer intressant läsning! 4 Släpp fångarne loss! PDF 6 Hur ser trafikbutiken ut i framtiden? PDF 7 Franchisefrågan i riksdagen - igen 8 Preems ACP-diesel en framgång PDF 9 ECO 20 - miljövänligare diesel från OKQ8 PDF 10 Preem och Perstorp i RME-samarbete 11 Höj bensinskatten! PDF 12 Miljömål i Uppsala får ny vändning? 14 Bilistiska sidan från auto motor & sport PDF 15 Samlarutställning på Nordiska Museet 16 OKQ8s senaste stationsprofil PDF 18 Bensin&Butiks frågepanel PDF 19 Statoil byttes till Hertz och Direkten PDF 20 Aktuella notiser 22 Fler ölsorter genom Carlsbergs House of Beer Sid 23 Tema: Fast food 23 Mycket spännande på fast food-mässa Sid 9 26 I Falkenberg finns Sveriges bästa snabbmålsbutik 28 Subway på väg att återerövra förlorad mark 30 Barilla satsar på Fast food med First Fast Svensk Bensinhandels sidor 31 Lämna inte A-kassan Sid 19 Auto motor & sport förser oss med en sida i nummer 2, 3 och 4. Sid 14 32 Ubildningsvecka på Kreta för 80 medlemmar 35 Spartips från en kollega 36 Tävla om titeln Årets bensinstation 36 Höstens medlemsmöten 37 Vi svarar på frågor om arbetsrätt och A-kassa 38 Nya medlemmar 39 Leverantörsregister Sid 16 Sid 36 Svensk Bensinhandel vi gör branschen starkare! Svensk Bensinhandel är organisationen för dig som driver bensinstation som egen företagare. Med vår erfarenhet och kunskap kan vi ge dig stöd och hjälp vid förhandlingar med facken och oljebolagen samt i kontakter med andra företag och myndigheter. Förhandlingarna med oljebolagen kan t ex röra hyror, kontraktsvillkor, reparationer och underhåll. Förhand lingarna med fackföreningarna kan t ex handla om anställningar, löneuträk ningar och upp sägningar. Branschinformation ges via tidningen Bensin&Butik, nyhetsbrev, informationsmöten samt hemsidan www.svenskbensinhandel.se. Förbundet erbjuder om fattande och varierande utbildning för medlemmarna och deras anställda samt också olika typer av försäkringar för företaget, företagaren och de anställda. Förbundets organisation består av fyra regioner med egna styrelser. Förbunds styrelsen består av sju ledamöter som väljs vid stämman.

B&B LEDAREN Tack och lov lever vi i EN FÖRÄNDERLIG VÄRLD S nart är det sommar. Visst är det skönt att se fram emot den efterlängtade värmen, och visst längtar vi efter semester. Men handen på hjärtat, är det bara värmen och ledigheten eller är det kanske lika mycket förändringen vi ser fram emot? Själv tror jag inte att man skulle vara lyckligare om solen sken varje dag, och de flesta skulle heller inte vara lyckligare om det bara fanns lediga dagar. Innehållet i denna tidning har mycket med förändringar att göra. Titta på politikerna till exempel, som vi i Svensk Bensinhandel också numera allt oftare försöker få att ändra sig. Några av de borgerliga partierna var före valet väldigt intresserade av att profilera sitt intresse för sänkta bensinskatter. Efter valet blev det annat ljud i skällan. Rätt eller fel, vi har ju också ändrat oss. Många minns väl bilderna i tidningarna där Svensk Bensinhandel hjälpte till att släpa in protestlister på Finansdepartementet, protester mot den alltför höga bensinskatten. Några månader senare kan man i samma tidningar läsa att vi föreslår en rejäl höjning av samma skatt. Här är vi minsann inte rädda för att sticka ut hakan. Läs artikeln på sidan 13, så blir vår förändring lättare att förstå. När vi ändå är inne på förändringar i politiken så kan vi konstatera att franchiselagstiftningen på nytt varit föremål för behandling i riksdagen. Den här gången var det bara (s) som ville stödja våra önskemål om en bättre lag och här känner man sig själv lite kluven. Vi vill att entreprenörskapet skall leva och i de tankarna ligger egentligen att verksamheterna inte skall vara för hårt styrda av lagar. Men jämförelsen mellan pest eller kolera dyker då upp. Om vi inte får en kraftfullare lagstiftning som styr så blir spelrummet även i fortsättningen för stort för de oseriösa franchisegivarna att styra och det är just det vi vill att lagstiftningen skall hindra. Seriös franchising är ofta en mycket bra samarbetsform, om bara inte givarna missbrukar sin styrka till exempel genom orimligt hård styrning. På flera ställen i denna tidning kan man läsa om hårt styrda kedjor och för- och nackdelar med styrningen. Först och främst kanske man skall titta på vem som sitter bakom ratten. Det verkar finnas grossister som lyssnar på sina återförsäljare innan de bestämmer åt vilket håll färden skall gå. Då tycker jag att man är inne på rätt väg. Det brukar fungera bäst om man har ratten i framsätet och då menar jag närmast kunden. Sedan skall man självklart ta nytta av effekterna som samordning i kedjor kan medföra. Med krönikan Släpp fångarne loss försöker vi verkligen få fart på en debatt. Ta den bollen och skriv några rader om vad just du tycker! En intressant förändring som man kan märka är, att många i handeln, både kedjor och organisationer, fått upp ögonen för att det finns andra viktiga konkurrensmedel än priset. Service, kvalité och lokalt utbud är konkurrensmedel som är mycket svårare att kopiera än just priset. Även hos kunderna börjar detta intresse att vakna. Man kan till och med höra kunder som påpekar att ett öre litern är för de flesta mindre än tio kronor om året. Kanske är det därför som vissa oljebolag marknadsför andra egenskaper hos drivmedlet än priset. Det är två år sedan Shell introducerade V-Power bensin och i detta nummer berättar OKQ8 och Preem om nya dieselkvalitéer. På den här punkten har inte förändringen gått lika snabbt. Vi som är gamla i branschen minns Shell med ACI, Caltex med Boron och Gulf No Nox, för att inte tala om Essos Tiger. Ända sedan den tiden har det mest handlat om priset. Jag slutar där jag började och önskar alla läsare en riktigt skön sommar, och till medlemmarna i Svensk Bensinhandel riktar jag också uppmaningen att läsa om höstens aktiviteter på sidan 36. Jag hoppas också vi ses på något av höstens möten. Ingvar Persson, VD www.bensinochbutik.se redaktionen@bensinochbutik.se TS kontrollerad fackpressupplaga Ansvarig utgivare Ingvar Persson, Tfn: 08-700 63 35 Redaktör Rolf Karlsson, Tfn: 08-700 63 36 E-post: rolf.karlsson@svenskbensinhandel.se Annonsbokning och material Ad4you, Nils-Erik Wickman Krukmakargatan 35C, 118 51 Stockholm Tfn: 08-556 960 13, Fax: 08-556 960 19 E-post: n.wickman@ad4you.se Register och prenumeration Pernilla Bye, tfn 08-700 63 38 Medlem av föreningen Sveriges Tidskrifter ISSN 1103-4300 Art & Design TapeNet Reklam AB www.tapenet.se Tfn: 08-663 13 30 Repro Grafiska Punkten Tryckning Grafiska Punkten Box 417 351 06 Växjö Verkställande direktör: Ingvar Persson Box 1763, Birger Jarlsgatan 37 3 tr 111 87 Stockholm Tfn: 08-700 63 30, Fax: 08-700 63 49 Hemsida: www.svenskbensinhandel.se E-post: info@svenskbensinhandel.se Bankgiro 5676-2990 Nummer 5 kommer den 7 september. Manusstopp till redaktionen senast den 13 augusti. Prenumerationspris för 2007 helår 500:, lösnummer 80: Eftertryck av text och bild förbjuden utan överenskommelse med redaktionen.

B&B Krönika Är central styrning verkligen bara av godo? Eller är det dags att SLÄPPA FÅNGARNE LOSS? I vår bransch har det blivit allt vanligare med central styrning, inte bara när det gäller sortiment och varuplacering. Reitan har varit utsatta för stark kritik på grund av sin hårda styrning av köpmännen i 7-Eleven-kedjan. När nu oljebolagen tenderar att gå samma väg vill vi uppmana till eftertanke i frågan genom att publicera nedanstående krönika tagen direkt från tidningen Butikstrender. Läs och begrunda - och hör gärna av er till oss med synpunkter så publicerar vi dem i nästa nummer - och hoppas att det kan bli starten på en intressant debatt! När Axfoods siffror visade på en blek marsförsäljning började jag fundera. Vilar det en förbannelse över de helintegrerade kedjorna? Delar av Coop har haft en bra utveckling i början av det här året, men både Coop Sverige och Axfood har under lång tid visat på en sämre utveckling än ICA, Bergendahls och Vi-butikerna. Vad beror det på? Volymnedgång är ett problem Andelsförlust ett större problem Det kan tyckas vara fel att fokusera på andelar och volymer. Att volymerna går ner kan t.ex. bero på att marknaden ligger still eller har en svag utveckling. Men just andelar visar hur man klarar sig mot sina konkurrenter. Andelarna är därför en viktig indikator på hur man klarar sin affärsverksamhet. Att under en längre tid förlora andelar är förödande för verksamheten. Ägandeformen? Många har de senaste åren sagt att det är kooperationens ägandeform som gör att det går så dåligt för dem. Är det så att ägarrollen med alla lokala stämmor och föreningar inte ser affärerna som prioriterade och att organisationen fortfarande har en viss politisk belastning? Men ägandeformen är inte hela förklaringen eftersom Axfood är ett kapitalistiskt företag som är börsnoterat. Det är nog mer avgörande hur ledarskapet bedrivs gentemot frontlinjen, dvs butikerna. Butikens ekonomi inte det viktigaste för kedjan Kan det vara så att i en helintegrerad kedja så spelar det inte så stor roll hur de enskilda butikernas lönsamhet ser ut. Man försöker i stället att se helheten för hela kedjan, och då blir det fel. Lönsamheten kommer av försäljning och den skapas i butikerna. Det är de enskilda butikerna som i slutändan har huvudkontakten med konsumenterna. Konsumenten väljer butiken efter ett antal kriterier; läge, pris, sortiment etc, men framför allt hur välskött och service- minded butiken är. Några av de butikschefer jag pratat med uttrycker ibland följande: Om jag driver en butik för en helintegrerad kedja, hur skall jag då kunna vara den aktive handlaren? Jag kan varken påverka pris, sortiment, marknadsföring eller någon av de parametrar som är viktiga för butikens framgång. Den lönsamhet som jag skapar i min butik får jag ingen belöning för. Vad skall jag göra för att jag och min personal skall bli hjältar? För höga OH-kostnader? I en helintegrerad kedja så finns det ingen som underifrån kan eller får ifrågasätta OH-kostnaderna. De är en del av systemet och det är bara att hålla käften. Det 4

skiljer t.ex. Vi och ICA från huvudkonkurrenterna. Där finns det handlare som kan skrika högt om det blir för höga marginaler till grossistledet. Döda inte entreprenörerna Jag tror att flera av kedjorna har tagit död på entreprenörskapet hos många duktiga handlare. Att vara ansvarig för butik är ett kall. Man måste älska sin butik och sina kunder. För att kunna klara det behövs det ett stort mått av frihet. En handlare som får en tung fotboja kan helt enkelt inte utveckla driften av butiken. Handlarens engagemang och drivkraft smittar också naturligt av sig på butikens personal. Personalen blir helt enkelt en spegelbild av handlaren (både de bra och dåliga sidorna). Just engagemanget i butik avgör hur mycket tid och omsorg som läggs på att hålla butiken fräsch, levande och attraktiv. När vi i Butikstrender gör reportage (gäller även konkurrerande fackpresstidningar) om framgångsrika butiker så handlar det mycket om engagemanget hos den enskilde handlaren och personalen i butiken. Det totala engagemanget skapar den framgångsrika butiken. Och framgångsrika butiker tjänar pengar, antingen till köpmannen eller till kedjan. Coop Konsum/Nära uppenbarligen en vändning Eftersom Coop Sverige inte redovisar utfallet för de enskilda profilerna är det svårt att gissa var uppryckningen under våren skett. Men av ryktena framgår att det är Coop Konsum och Coop Nära som tagit ordentliga kliv i volymen. Kanske är det så att ledningen i dessa profiler har lyckats gjuta mod och framtidstro i sin butikspersonal. Då får man det engagemang som behövs. Axfood skall ta ledningen i prisoffensiven Nyligen meddelades att Axfood skall ta en ledande roll i prisoffensiven. Jag måste säga att jag är förvånad över det utspelet. Det känns som om Willys och Hemköp behöver göra andra saker än att sänka priserna. Deras profiler är otydliga och butikerna har en tendens att vara skräpiga. För Axfoods ledning måste det ändå vara en ordentlig väckarklocka att franchisebutikerna inom Hemköpskedjan går så mycket bättre än de egna. Känner franchisetagarna en större frihet än de anställda butikscheferna? Nu inför Willys röda bollar, röda gubbar och röda prissplaschar för att kommunicera det nya prisracet. I det första flygbladet med de nya lägre priserna kan jag inte se en enda EMV som man sänkt priset på. Röda bollar kommer nog inte att få ordning på raset i andelar. ICA balanserar på linan Det finns en stor kader ICA-handlare som är duktiga köpmän och har känslan för sin egen butik. Lindanseriet blir svårt för ICA centralt. Hur skall man behålla handlarens frihet samtidigt som det centrala drivs vidare? Till och från mullrar det i leden, men så länge butikerna går med vinst så blir det ingen revolution. Vem uppfostrar Bergendahls? Bergendahls har den lyckliga sitsen att man har egna butiker (framför allt CityGross) och dessutom både franchise (Matöppet) och de fristående (VI-butikerna). Denna blandning av verksamheter gör att om ledningen på Bergendahls är lyhörda så kommer man att kunna få inspiration och idéer för att utveckla driften av de egna butikerna. Marknadsföringen är för enkelspårig Det är naturligt att livsmedelskedjorna driver sin försäljning genom att kommunicera låga priser. Så har det varit i trettio år och så kommer det säkert att fortsätta. Men någon form av image/profilskapande åtgärder utöver priset borde man klara av att kommunicera. Just nu är det bara Coop och Vi-butikerna som försöker marknadsföra andra värden än låga priser. Om man håller i detta och följer upp det i butiken så kommer det att vara en bra investering i deras varumärken. SLÄPP FÅNGARNE LOSS! Jag vill avsluta med den första strofen ur Fridas bok av Birger Sjöberg: Släpp fångarne loss, det är vår! Var mänska i sin själ I grunden vill så väl! Så kedjeledningar, låt era butiker få frihet att sköta sina butiker och kunder så kommer det att bli bra. Personalen i butikerna kan det här bättre än tjänstemännen på de centrala huvudkontoren. Hans Öhman, krönikör 070-521 35 28 hans@branddialogue.se Annons Hogia 240 x 85 5

B&B Gästskribent Vad blir bensinstationens roll inom framtidens detaljhandel - KOMPLEMENT ELLER EN OFFENSIV MAKTFAKTOR? Vi är glada att hälsa Magnus Berthling välkommen till Bensin&Butik som gästskribent. I fyra nummer kommer han att ge sin syn på vår bransch ur olika aspekter. Du som har synpunkter på hans åsikter är förstås välkommen att höra av dig, och också här hoppas vi på en livlig och uppiggande debatt! Under 90-talet stärkte bensinstationen successivt sin roll inom detaljhandeln. Många stationsbutiker byggdes ut, sortimentet skiftades från bilrelaterade varor till dagligvaror samtidigt som snabbmaten gjorde sitt intåg på bred front. Statoil testade sitt innovativa men överambitiösa koncept Mango för att sedan gå in i ett mer jordnära partnerskap kring ICA Express. Shell lanserade Select där man även provade helt fristående butiker i citylägen osv. I de framtidsbedömningar av dagligvaruhandeln som gjordes ansågs bensinhandeln vara en betydande spelare. En bit in på 2000-talet verkar utvecklingen delvis ha gått i stå. Bensinkedjornas ambitioner på främst dagligvaruområdet har dämpats och inriktas primärt på att bli ett komplement till annan handel. Varför har det blivit så? Av många små och stora förklaringar kan vi urskilja fem viktiga faktorer: 1. Ökad prisfokusering Sedan millenniumskiftet har svensk dagligvaruhandel blivit starkt prisfokuserad. Willys och de ännu mer extrema lågpriskoncepten Lidl och Netto har etablerats som rikstäckande aktörer, samtidigt som den traditionella handeln genomfört avsevärda prissänkningar för att möta de nya hoten. Prisfokuseringen har skapat en ökad medvetenhet bland konsumenterna, där både bensinhandeln och övrig servicehandel hamnat offside och inte kunnat följa med. 2. Övrig handel har stärkt sin tillgänglighet Under samma period har många traditionella dagligvarubutiker förbättrat sina öppettider, och därmed tagit bort en av bensinhandelns stora konkurrensfördelar. Problem kring säkerhet och rånrisker har gjort det svårt för bensinhandeln att svara med t ex 24-timmarsöppet. 3. Oförmåga att utveckla egna, unika erbjudanden Allt kan inte skyllas på yttre omständigheter. I ärlighetens namn så har få bensinstationer och kedjor förmått utveckla sina erbjudanden speciellt långt. Snabbmat har stannat vid just snabbmat, där begrepp som hälsa, variation, etnisk mat och annat som efterfrågats av konsumenterna varit sällsynta. Några nya grepp kring tjänsteområdet har vi heller inte sett. Tvärt om har bensinhandeln varit förhållandevis passiva när det gäller t ex de nya affärsmöjligheter som dykt upp inom områden som post, bank, kommunikation och vardagstjänster. 4. Svårigheter att organisera en effektiv varuförsörjning Mycket av bensinhandelns problem går tillbaks till frågan om logistik och varuförsörjning. För att hänga med prismässigt krävs idag tillgång till en egen, effektiv varuförsörjningsorganisation som kan skapa intressanta volymer mot leverantörerna, men också skräddarsys för små butikers förutsättningar, t ex genom leveranser flera gångar om dagen, anpassade förpackningslösningar och mycket annat. Problemet har förstärkts av att det i nuläget inte finns någon stark och från de stora dagligvarublocken oberoende grossist att luta sig mot. 5. Enhetliga koncept eller lokal anpassning? Det här är en klassisk fråga där svaret ofta tenderar att bli svart eller vitt. Ett decentraliserat och löst hållet koncept blir i de flesta fall ineffektivt och otydligt mot marknaden. På samma sätt blir ett oflexibelt koncept som helt ignorerar lokala variationer kring vad som efterfrågas och vilka kunderna är sällan framgångsrikt. Få aktörer har lyckats hitta en bra balans mellan dessa ytterligheter. Andra aktörer driver utvecklingen Den globala utvecklingen av småskalig servicehandel ( convenience stores ) drivs i nuläget primärt av dedicerade specialistkedjor och i liten utsträckning av de stora bensinbolagen. Vid sidan av butiker i anslutning till drivmedelsstationer satsas det också hårt på lägen där mycket folk rör sig, t ex vid tåg- och tunnelbanestationer, vid offentliga inrättningar eller större arbetsplatser. Butikernas sortiment är ofta skräddarsytt efter förbipasserande kundgrupper. Man erbjuder exempelvis färdiglagade rätter av en helt annan kvalitet än normal snabbmat tillsammans med ett väl utbyggt tjänsteutbud. Dags att välja ambitionsnivå - och rätt strategi En offensiv detaljhandelsförsäljning på en bensinstation handlar inte bara om dagligvaror eller snabbmat. Tjänster i olika tappningar har en betydande potential som är väl lämpade för en bensinstations begränsade butiksytor. Och en roll inom specialvaruhandeln kan heller inte uteslutas, kanske i kombination med den expanderande näthandeln eller andra nya säljformer. Utmaningarna för att lyckas är flera. Det räcker inte att bara utveckla ett attraktivt konsumenterbjudande. Den bakomliggande varuförsörjningen måste organiseras på ett effektivt sätt och ta hjälp av modernt IT-stöd. Dessutom gäller det att hitta samarbetsformer mellan butikerna och bakomliggande led som skapar en win-win situation för alla inblandade parter. I kommande artiklar ska vi gå djupare in på dessa frågor närmare och blicka ut över världen och titta på intressanta och tankeväckande exempel. Magnus Berthling är sedan många år konsult specialiserad på utvecklingen inom handeln och har uppdrag inom både dagligvaruhandeln såväl som de flesta specialvarubranscher. Han har tidigare varit VD och marknadschef för flera detaljhandelskedjor och är en ofta anlitad föreläsare, skribent och debattör i frågor som rör handeln och dess utveckling. Läs gärna mer om Magnus Berthling och hans verksamhet på www.mbaffarsutveckling.se. 6

B&B Oljebolagen Så här ser pumpen ut i den nya Preem-profilen där ACP-diesel erbjuds. Preem stärker greppet om dieselmarknaden med sin ACTIVE CLEANING POWER Preem är marknadsledare på diesel i Sverige, en position man ämnar behålla och förhoppningsvis stärka, och lanseringen av sin ACP-diesel förra året var ett steg i den riktningen. Men det fanns fler skäl till den satsningen. ACP står för Active Cleaning Power, och det som skiljer ACP från vanlig diesel är en tillsats, eller ett additiv som man säger på kemispråk. Tanken med just detta additiv är att bränslet på så sätt hjälper till att hålla rent i förbränningsrummet, minska farliga ämnen i avgaserna och att ge lite bättre effekt. Tester visar att alla dessa egenskaper också uppfyllts. Inte dyrare När Bensin&Butik träffar Preem för att få veta mer om ACP, även försäljningsutvecklingen, får jag veta att den inte kostar mer än vanlig diesel för kunden, alltså. Men för Preem borde den vara dyrare att få fram, vilket lämpligen borde innebära att man inte tjänar lika mycket på den som på vanlig diesel. - Nja, riktigt så enkelt är det inte, förklarar Preems pressansvarige Thomas Ögren. Vi räknar förstås med att få sälja mer diesel på det här sättet, och därför tror vi att vi kommer att kunna räkna hem våra investeringar till slut. Men framför allt vill vi kunna erbjuda våra kunder bästa möjliga produkt, och därför känns det bra att ligga i framkant på utvecklingen. Vi tror också att våra konkurrenter kan komma med produkter som kan utmana, och då är det bra att ha ett försprång. Taskig timing? Om en lansering lyckas eller inte beror på många olika faktorer, varav timing är en. Här hade väl inte Preem maximalt flyt om man säger så. Nyheten om ACP släpptes vid midsommar 2006, och den 1 augusti kom nyheten om att de flesta oljebolag blandar in 5% RME i sin diesel. - Tyvärr var det många kunder som trodde att ACP hade med RME-inblandningen att göra, så därför kände vi att det var läge att gå ut med ytterligare en informationskampanj, berättar kommunikationsdirektör Johan Jervehed. Den ägde rum vecka 14-15 och fokuserade mycket på miljöaspekterna på ACP. Då kunde vi också redovisa resultat av tester vi gjort, och dessutom intervjua några av våra storkunder med tung trafik. Just miljöaspekten är viktig för oss, eftersom vi vill göra vad vi kan för miljön, något som kan uppfattas som en paradox i sammanhanget. Nödvändig vara Johan förklarar att det är viktigt att Preem upplevs som ett miljömedvetet företag trots att den produkt man arbetar med inte ens med en generös tolkning kan anses vara miljövänlig. Det gör att miljöaspekten blir än mer viktig, för trots att fossila bränslen inte upplevs som direkt miljövänliga är de produkter som ytterst få personer idag vare sig vill eller kan vara utan. Om så skulle vara fallet skulle inga oljebolag finnas idag, men efterfrågan på produkterna bara ökar sett i ett internationellt perspektiv. - Vi tar stort ansvar för miljön och hanterar vår verksamhet så miljömässigt korrekt som det bara går, förklarar Johan. Vi tar hand om spillvärmen i vårt raffinaderi i Göteborg och till viss del också i Lysekil, och vi samarbetar med Chalmers om nya, innovativa miljölösningar. I Sverige är miljökraven höga, något som vi välkomnar, och vi ligger gärna i framkant på den utvecklingen också. Som ett exempel kan nämnas att vi tar hand om CO2-utsläppen 40% effektivare än ett medel-raffinaderi i Europa, och för att få en uppfattning om vilka volymer vi talar om kan jag nämna att våra två anläggningar i Göteborg och Lysekil står för nära 10% av Sveriges totala CO2-utsläpp. Ersätter vanlig diesel Den som köper diesel på en Preemstation idag får ACP och inget annat; det är alltså inte möjligt att välja mellan vanlig diesel och ACP. - Vi tycker inte att det finns något behov av det, eftersom ACP är bättre ur alla aspekter, förklarar Johan. Och eftersom den heller inte är dyrare är det naturligt för oss att bara erbjuda det bästa, för det är våra kunder värda! Idag är ACP den bästa diesel som finns att få, men vi nöjer oss inte med det utan vill hela tiden arbeta för att förbättra våra produkter ytterligare. Det här är ingen slutprodukt, utan den kommer att förbättras med tiden. Utvecklingen går också emot större procentuell andel diesel som drivmedel, något som också talar för att det är på diesel som vi skall lägga våra största forskningsresurser. Vill öka marknadsandelar Om man nu anser sig ha den bästa dieseln på marknaden är det väl ett rimligt mål att vilja öka sina marknadsandelar, något som också marknads- och försäljningschef Andreas Viefhaus bekräftar. - År 2007 vill vi upp i 22% marknadsandelar på stationssidan, berättar han. Idag ligger vi på 21,3%, så jag bedömer det som en rimlig ökning. Vi tycker också att diesel som bränsle behöver något nytt, något som driver kategorin, och det tycker jag att vi lyckats med. Jag hoppas att någon annan aktör hänger på så att utvecklingen av diesel som produkt blir ännu starkare. Preem Partner och ACP Just nu pågår en kraftig omprofilering av Preems stationsnät samtidigt som driften förändras. I ett första läge byggs de egna stationerna om och driften övergår till självständiga handlare i ett så kallat Preem Partner-förhållande istället för att drivas av egen bolagets personal. Är det en tillfällighet att detta sker samtidigt? - Ja, faktiskt, erkänner Andreas. Preem vill ju vara ett modernt, innovativt och miljövänligt företag och att i det sammanhanget kunna erbjuda marknadens bästa diesel från vad vi tycker marknadens fräschaste stationer känns helt rätt! Och siffrorna från de ombyggda stationerna visar också att vi är på rätt väg. Att försäljningen i butik ökade kraftigt kom inte som någon överraskning för mig, men att drivmedelsförsäljningen också ökat markant var mer förvånande. Förr passade folk på att handla när man ändå skulle tanka, men nu har vi upptäckt att många kunder passar på att tanka när de ändå är på stationen för att handla, och då känns det extra trevligt att kunna erbjuda ACPdiesel. Tärningen är kastad, och vi får se hur länge de andra oljebolagen låter Preem husera fritt på den allt större dieselmarknaden. 8

OKQ8 ger svar på tal i dieselfrågan och presenterar DIESEL ECO 20 Så det kan bli! Dagen efter Bensin&Butiks besök hos Preem för att få veta mer om deras ACP-diesel kom en inbjudan till presskonferens från OKQ8 som utlovar en sensation på bränslemarknaden en diesel som innehåller 20% biobränsle. På presskonferensen framhöll OKQ8s arbetande styrelseordförande Göran Lindblå företagets framträdande roll i miljödebatten genom att peka på en mängd områden där OKQ8 varit först, och det blev en ganska diger lista, eller vad sägs om följande: 1985 oblyad bensin 1994 första etanolpumpen 1997 10% etanol i vanlig bensin 1998 första biogaspumpen 2001 5% etanol i bensin i Mälardalen 2003 5% etanol i all bensin 2006 5% FAME i diesel 2007 Diesel ECO 20 Han menade att OKQ8 nu fortsätter på den inslagna vägen som murbräcka för hela branschen när det gäller miljövänligare alternativ, och så gick ordet till miljöchef Camilla Slunge Dowling. bensin blir utsläppsminskningen ännu större. Bilen kommer också att starta lättare vid kallstarter, ha lägre motorljud, jämnare gång och snabbare acceleration. Och som en extra bonus garanterar man att bränsleförbrukningen inte blir högre än om man kör på vanlig diesel, utan snarare lägre. Efter ECO 20 kommer ECO 40, ECO 60, ECO 80 och kanske ECO 100 På den efterföljande frågestunden fick vi också veta att OKQ8 inte ser ECO 20 som en färdig produkt utan vill vidareutveckla den mot en diesel helt fri från fossil olja. Hur och när detta skulle kunna ske fick vi inget besked om, och troligen ligger det ganska långt in i framtiden om det över huvud taget blir möjligt. Skattebortfall Vi diskuterade också priset, och i ett första läge kommer ECO 20 att betinga samma pris som den vanliga dieseln. Hur kan det vara möjligt, frågade vi oss, och svaret blev egentligen självklart. Förnybara bränslen är ju skattebefriade! Det innebär att staten minskar sina intäkter med 20% när OKQ8 säljer ECO 20 jämfört med vanlig, fossil diesel, och ett tänkbart scenario i regeringen kan då vara att miljöminister Carlgren klappar händerna åt det miljömedvetna OKQ8 som på detta sätt så framsynt tänker på vår miljö. Samtidigt kan det säkert vara så att finansminister Borg inte klappar händerna riktigt lika entusiastiskt över ett inkomstbortfall på 20% för att inte tala om bortfallet när ECO 40 eller 60 kommer. Att det i det läget troligen kommer att diskuteras huruvida skattebefrielsen verkligen var så lyckad kan vi nog vara tämligen så säkra på. Men det är som det brukar heta en helt annan fråga. Återstår att se vad branschens övriga aktörer har i bakfickan för att svara på detta drag från OKQ8 Premiär i oktober Nu fick vi veta att ECO 20 kommer att släppas i oktober i år, och att den då kommer att vara tillgänglig på totalt 366 stationer och 66 tankställen för tung trafik. I detta första läge tillgodoses kunder i landets mest befolkningstäta områden för att senare också kunna erbjudas alla, och man räknar med att 40% av kundkretsen kan tillgodoses i början. - Den stora nyheten är att vi blandar in 20% biologisk diesel som då förstås är förnybar, berättade Camilla. Idag tillverkas den i Finland av Neste Oil på vegetabiliska oljor och animaliska fetter, men på sikt kommer endast olja från alger och ickemat oljeväxter att användas. Vi vill inte förstärka debatten om att göra förnybara drivmedel på bekostnad av ätbara grödor, utan så snart det är möjligt lägger vi om produktionen för att klara också det kravet. OKQ8s miljöchef Camilla Slunge Dowling visar stolt upp företagets senaste bränsleinnovation - ECO 20, som innehåller 20% förnybar diesel. Bara fördelar Enligt OKQ8 kommer ECO 20 att bli det bästa bränslet på marknaden och bara ha fördelar jämfört med vanlig fossil diesel. En av dem är att den fungerar på alla dieselmotorer på marknaden utan att några justeringar behöver göras. Dessutom har den lägre klimatpåverkan och bättre tekniska egenskaper. Som exempel angavs att en normalbilist som kör 1 500 mil/år med en förbrukning på 0,8 liter/mil minskar sitt koldioxidutsläpp med 12% eller 450 kg jämfört med vanlig diesel. Jämfört med 9

Nu är det dags att få igenom vårt förslag - HÖJ BENSINSKATTEN! Förbundets VD Ingvar Persson sticker ut hakan och föreslår höjd bensinskatt - men tillfällig, och med mycket goda skäl... På Svensk Bensinhandels stora höstmöte förra året var det nog många som undrade om förbundets VD Ingvar Persson var vid sina sinnens fulla bruk när han föreslog en HÖJNING av bensinskatten med 40 öre litern. Men hans argument var både många och starka, och nu verkar jordmånen för förslaget också vara gynnsamt. Här utvecklar Ingvar sitt förslag. Det är lika bra att erkänna, det KAN vara vårt fel om bensinskatten höjs. Nåja, det är kanske att ta i om man tror att våra åsikter är så betydelsefulla. För ett par veckor sedan kunde man läsa i tidningarna att finansministern startat en utredning om hur man skall uppnå effekter på miljöområdet genom att höja skatten på drivmedel. Intressant, tänkte jag, för en sådan utredning har jag ju precis gjort. Nu tog jag kanske i lite grand igen, men Den 18 januari var jag på miljödepartementet och överlämnade en skrift som jag kallat Ett miljövänligare alternativ till pumplagen och den tycker jag skulle passa bra in på finansministerns beskrivning av den utredning han beställt. När jag läste artikeln i tidningen om finansministerns planer skickade jag därför omedelbart över mitt förslag även till honom och påpekade att hans ministerkollega på miljödepartementet redan hade detta. Dessutom finns det hos många andra viktiga beslutsfattare och jag har även framfört det på möte med ett stort antal riksdagsmän. Vad är nu detta och varför? De allra flesta i branschen minns säkert hur vi kämpade för att få oljebolagen med på att skapa en fond som skulle ta hand om alla saneringar i branschen. Anledningen var att vi sett att vissa oljebolag försökte smita undan från sitt ansvar för miljön. Även vid en del mindre försäljningsställen i glesbygd rådde oklarhet om vad som skulle hända vid nedläggningar och vid överlåtelser av fastigheter, som också kanske var viktiga för annan varuförsörjning och där det fanns eller funnits bensinpumpar. Alla oklarheter har bidragit till att strukturförändringarna i branschen fullständigt stannat upp efter 1995, vilket är ett stort problem både för oljebolagen och för väldigt många bensinhandlare. En olycka kommer sällan ensam! Samma dag som oljebolagens organisation, Svenska Petroleuminstitutet, bestämde sig för att inte ställa upp på den lösning som vi då föreslog så kom pumplagen, det vill säga den lag som i princip, på sikt, tvingar många bensinhandlare att investera i pumpar för etanol. Det står visserligen inte i lagen att de skall sälja just etanol, och visserligen sköter bolagen de flesta investeringarna än så länge. Men det är två saker som oroar många som säljer bensin. Den ena är att tvånget successivt införs på allt mindre anläggningar och då finns risk att oljebolagen tröttnar. Och värst av allt är att allt fler blir övertygade om att det inte är just etanolen som skall rädda oss från klimathotet. Hur ser då vårt förslag ut? 1. Inför en tillfällig skatt på kanske 40 öre litern. 2. Använd pengarna till två olika ändamål, ungefär hälften till varje. Det ena är att sätta fart på forskningen så vi kommer fram till något som är en hållbar lösning för miljön. Då menar jag något eller några bränslen som verkligen kan vara realistiska alternativ till de nuvarande fossila. Den andra hälften av pengarna används till att se över distributionen av drivmedel. Det behövs pengar för att strukturrationalisera och sanera i samband med detta. Dessutom kan det på sikt behövas pengar för att investera i utrustning för distribution av de nya produkter som forskningen kan komma att leda fram till. 3. Riv upp, eller om man så vill, frys de kommande stegen av pumplagen till dess vi vet vilka produkter som blir de bästa för den framtida miljön. Vad vinner vi då på detta förslag? 1. Oljekommissionens mål beträffande minskat oljeberoende i transportsektorn kommer att uppnås i tid. 2. Tankbilstransporterna kommer att ske rationellt, miljövänligt och trafiksäkert. 3. Den tickande miljöbomb som finns i markföroreningar kommer snabbt att vara borta på många anläggningar. 4. Drivmedelsanläggningarna kommer att bli rationella och då kommer också konkurrensen att bli effektiv, till nytta för bilisterna som mer än väl svarar mot de insatser de gjort. Vad säger Anders Borg? Det måste vara ovärderligt för en regering som vill införa skattehöjningar att få stöd från den branschorganisation som egentligen drabbas. I skrivande stund har jag inte fått något svar, men brevet innehåller ett erbjudande om att utveckla våra tankegångar och dessutom att medverka vid genomförandet i praktiken. Erbjudandet är lika seriöst menat som det erbjudande vi överlämnade till oljebolagen om ett samarbete med dem om en miljösaneringsfond. Vi hoppas nu att regeringen är mer intresserade av vårt erbjudande om samarbete. Ingvar Persson ingvar.persson@svenskbensinhandel.se 070-565 63 35 11

Miljöbilar Välj rätt miljöbil! Staten ger 10 000 kronor i bidrag till extremt snåla bilar och vissa bilar som går på E85 eller gas. Vi går igenom alla modeller, väljer ut de bästa och varnar för de sämsta! Text: Alrik Söderlind. Tidigare har bara tjänstebilister fått miljöbilsrabatt när de valt en så kalllad miljöbil, men nu kan Svensson också få rabatt om de köper miljövänligt! 10 000 kronor kommer i retur om du köper en bil som går på bensin eller diesel och släpper ut maximalt 120 gram per kilometer. Men väljer du en rimligt snål gasbil eller en E85-bil kan du också få rabatt. Men är du ute efter en bil som slipper betala trängselavgifter i Stockholm kan du glömma de extremt snåla bensin/dieselbilarna och i stället sikta in dig på en bil som går på E85/gas eller har hybriddrift! Rörigt är förnamnet när det gäller miljöbilsklassningar. Men vad ska man då köpa? Allt är inte bra. För privatbilister tycker vi inte att gasbilar är värda pengarna, och de har kort körsträcka med gas och är ganska bökiga att tanka och andrahandsvärdet är darrigt. Hybridbilarna är också på tok för dyra för vad de ger. De små snåla miljöbilarna är i vissa fall inte krocksäkra, vilket är trist. Man ska inte riskera sitt liv för 10 000 kronor. Däremot är dagen E85-bilar genomgående bra val, riktiga bilar till vettig peng. Köpläge! Här är de bästa köpen som ger 10 000 kronor i rabatt. Audi A3 1,9 TDI E-Power 217 500:-. Härlig kvalitet, fi n komfort, den enda tyska premiumbilen som är miljöklassad. Ford Focus 1,8 Flexifuel 162 900:-. Billigaste etanolbilen, och bäst i Golfklassen! C-Max heter familjebussvarianten. Mini Cooper D 184 000:-. Skojigaste miljöbilen! men trång. Saab 9-3 BioPower 236 900:-. Modernaste Saaben, fi n turbomotor. Saab 9-5 Biopower 254 900:-. Enda stora familjemiljöbilen. Seat Ibiza/Cordoba 140 400:-/144 400:-. Spanska varianter av VW Polo. Billiga men bullriga. VW Polo 1,4 TDI 161 000:-. Dyr, men fi n. Volvo C30 1,8F 191 500:-. Snygg, trendig, men trång. Volvo S40/V50 1,8F 207 900:-/217 900:-. Körglada och nyligen faceliftade. Köp inte! Låt dig inte luras av dessa! Citroën C1 86 900:-. Lätt och osäker, saknar antisladd (ESP)! Kia Picanto ECO 99 900:-. Farlig lättviktare utan ESP. Akta dig! Peugeot 107 95 900:-. För lätt för en krock, och saknar ESP. + alla gasdrivna bilar! Vad är en Miljöbil? Antalet svenska definitioner av miljöbilar är nästan lika stort som antalet miljöbilar 10 000 kronor miljöbilspremie + p-förmåner: Konventionella bilar: med koldioxidutsläpp som inte överstiger 120 gram/km. Alternativbränslebilar: max bränsleförbrukning 0,92 liter bensin/mil, 0,84 liter diesel/mil eller 0,97 kubikmeter gas/mil. Elbilar: Miljöklass El och med elenergiförbrukning som inte överstiger 37 kilowattimmar per 100 kilometer. Lägre förmånsvärde + slipper trängselskatt: E85-bilar, gasbilar, hybrider. Det här är ett sammandrag från en artikel i auto motor & sport landets ledande biltidning. www.automotorsport.se Säljer du auto motor & sport? Var med i utlottning av filmer och Polaroid solglasögon! Skicka ett melj till chefredaktrören Alrik Söderlind så kan du vinna ett av tre paket med tre DVDfi lmer och en alkomätare. Skriv gärna några rader om tidningen eller tidningsförsäljning. Adressen är alrik.soderlind@automotorsport.se 14

B&B Oljebolagen Byggnaden får en mer framträdande roll i OKQ8s SENASTE STATIONSPROFIL Förnyelse och tradition är begrepp som ibland är svåra att kombinera; man vill behålla det gamla och välkända samtidigt som man vill förändra och förnya. När Bensin&Butik besökte OKQ8-stationen i Bergshamra för att beskåda den senaste profileringen finner vi både nytänkande och traditionsbevarande på en gång men nog är det nytänkandet som dominerar! Den tradition som OKQ8 vill bevara, och som också skiljer kedjan från konkurrenterna, är profileringen mot det bilistiska, även om detta sortiment minskat betydligt jämfört med tidigare. Men GDS-hallarna är fortfarande en viktig del i profilen, även om det också här finns förändringar, framför allt hur hallarna utnyttjas. - Förr var det mer mekaniskt arbete med bilarna, men det har minskat kraftigt, menar Gunnar Eriksson, chef för marknadsavdelningen. Det är mest en naturlig konsekvens av bilutvecklingen det går knappt att meka med dem längre. Ändå är beläggningen på våra GDS-hallar i stort sett oförändrad, men kunderna lägger betydligt mer tid på bilvård nu. Det speglar sig också i butiksutbudet; hyllvärmare i form av reservdelar har vi minskat kraftigt på till fördel för bilvård. Det som fortfarande finns kvar är Nice Price-samarbetet med Volvo tänk på samarbetet med Tanka! En rejäl mack Arbetsnamnet med profileringen har varit en rejäl mack, dvs fortsatt fokus på bilrelaterade tillbehör och fritid. Den kundkrets som valt OKQ8 för den sakens skull skall inte bli besviken, samtidigt som man hoppas kunna attrahera nya kunder med den starkare fast food-delen och det generösa kiosksortimentet. Det som fått stryka på foten är livsmedel, en del fritidsprylar och bilreservdelar. Det är inte lätt att ha kvar den gamla plattformen samtidigt som man gör en genomgripande förändring. - Nej, det är just det som är det svåra, säger Gunnar. Jag tycker förstås vi har lyckats, och den tid vi varit igång här i Bergshamra ger också indikationer åt det hållet. Antalet lunchgäster har ökat kraftigt vi har både stora arbetsplatser och ett stort studentbostadsområde i närheten. Och sist men inte minst tycker vår personal att stationen är mer lättarbetad nu. Lång projekttid När arbetet med att bygga om Bergshamrastationen började hade OKQ8 varit igång i nästan två års tid med funderingar och diskussioner om hur det skulle se ut, och faktum är att det vi ser nu är den tredje teoretiska modellen som blir realitet. - Vi hade tre designbyråer som tävlade om uppdraget, säger Gunnar. När vi nu skall ändra vill vi förstås att det skall hålla ett bra tag framöver, och därför skall inget lämnas åt slumpen. Hellre får det ta lite extra tid! En grundtanke har varit att fokusera mer på byggnad och tona ner skärmtaket. Vi har lagt denna fokus på HELA byggnaden, inte bara vid ingången. Baksidan på stationen har vi ofta förbisett, men nu får också den sin beskärda del av uppfräschning. Hela byggnaden skall gå i rött och blått, våra färger, och vi låter det blåa spegla det bilistiska. Miljöbilder stärker budskapet. Lågt och luftigt Men även om det är på utsidan som man märker den stora skillnaden har också butiken fått en modernisering. Det allmänna intrycket när vi tittar runt i butiken är att det är både luftigt och rent; hyllorna är max 1.40 för att överblicken skall vara god, och det bidrar förstås till den luftiga känslan. - Vi har öppnat upp inredningen mot stationsplanen och markerat det korta kundvarvet tydligare med inredningsdetaljer i trä, berät- 16

Korta kundvarvet blir mer accentuerat, i alla fall på Bergshamrastationen, och här placeras också de mest impulsintensiva varorna. Hela butiken har blivit luftigare, och hyllorna är max 1.40 höga vilket ger fin överskådlighet - och kunder upplever att det blir lättare att hitta. tar Gunnar. Vi vet att genomsnittstiden för ett kundbesök är 60 sekunder, och dessa kunder hinner vi bara påverka med det korta kundvarvet. Vi vill dock förstås locka kunderna till att stanna lite längre i butiken, och därför är ljussättningen viktig, särskilt vid entrén, som blivit både ljus och välkomnande. Varuutbudet har minskat, och storsäljarna har fått dominera mer nu än tidigare. Det har fått det goda med sig att det blir lättare att hitta, mer överskådligt. Stora prylar blir mindre Missförstå rubriken rätt, men vi som är lite äldre minns en tid då man kunde hitta riktigt stora artiklar på OKQ8-stationerna, som cyklar, gräsklippare och till och med båtar med snurror! Den tiden är definitivt förbi! - Förr kunde vi importera direkt själva, men idag är det många aktörer på den marknaden, säger Gunnar. Vi har ingen chans att konkurrera med vare sig Clas Ohlsson, Mekonomen eller Biltema på den punkten. Vi vill bli moderna, men har ingen ambition att bli trendsetter när det gäller varuutbudet. Stark fast food-avdelning Den största förändringen, och det område där OKQ8 förr klart var på efterkälken, är utvecklingen av fast food-delen, Pauskonceptet som Bensin&Butik beskrivit tidigare. Nu ligger OKQ8 väl framme på den fronten, något som nomineringen till Arlas Guldko för bästa Snabbmålsbutik tydligt vittnar om. Men några sittplatser finns inte, utan det erbjuds fortfarande bara ståbord. - Med denna profilering markerar vi Paus än tydligare, och det är klart att nomineringen till Arlas Guldko stärkt oss i vårt arbete, säger Gunnar. Tydligare signal om att vi är på rätt väg är svår att få! Fortfarande är det korven som dominerar utbudet, men sallader och färdiga mackor växer starkt. Det segment som inte utvecklats som vi hoppats på är hamburgarna. Sittplatser har vi valt bort i de flesta fall; vi bedömer att kunderna gärna står när de fikar och äter eftersom de flesta suttit länge och behöver sträcka på benen. ID-stolparna När vi går runt stationsbyggnaden pekar Gunnar på ID-stolpen och ser lite missnöjd ut. Här finns verkligen behov av en uppstramning! - Vi har alldeles för många olika ID-stolpar, och vi måste hitta en gemensam identitet också på det här området, säger han. Det prioriterar vi starkt, och redan i år kommer vi att byta ut mellan 100 och 125 stycken. Tidsplan Som vanligt när det gäller omprofileringar börjar också OKQ8 med de fastigheter som man äger själva, och man hoppas hinna med ett 20-tal stationer på utsidan och ett 40-tal på insidan under 2007. Gunnar ser förstås gärna att också kedjans franchisetagare hänger på, allt för att likheten skall bli så stor som möjligt. Men några tvingande klausuler för den sakens skull är inte aktuella i dagsläget! - Nej, en sådan här sak måste komma inifrån hos varje fastighetsägare och kan inte tvingas fram, menar Gunnar. Vi hoppas att vår profil skall bli så lyckad att ingen franchisetagare vill stå utanför, men vi är också väl medvetna om att många mindre stationer får svårt att orka med en sådan satsning. Jag vill också lägga till att lokala variationer på konceptet säkert kommer att förekomma vårt stationsnät är inte direkt likriktat, utan innehåller många olika stilar och storlekar. Därför är jag övertygad om att vi måste hitta flera olika lösningar framöver, och jag är också medveten om att varuutbudet kan komma att skifta beroende på lokala förutsättningar. Men det ser jag mer som en positiv utmaning än som ett hinder! Stationschefens kommentar Jag passar också på att fråga stationschefen Iris Häggström om hur hon uppfattat profilen, hon som dagligen jobbar i den här miljön. - Jag var tveksam i början, till och med lite motståndare, erkänner hon. Jag har fått vara med i hela processen och ge mina synpunkter; vissa har fallit i god jord, och andra inte. Det viktiga tycker jag är att jag fått vara med och påverkat. Men jag erkänner gärna att jag hade fel! Jag trodde att kunderna skulle reagera negativt eftersom varuutbudet drogs ner, men det blev tvärtom, och vi har fått mycket beröm över att det blivit så luftigt och lätt att hitta. De artiklar som plockades bort har ingen frågat efter, och nu förstår jag vilka hyllvärmare de varit. Skall jag önska något ytterligare är det en uppfräschning av golvet. Sedan är det här nog så nära man kan komma den ideala butiken. Ord och inga visor från verkstadsgolvet, och jag förstår henne. OKQ8 har lyckats väl med att både modernisera sig och behålla sina gamla jaktmarker. Särskilt satsningen på utsidan med olika färger och miljöbilder känns fräsch och kanske blir man ändå trendsetter i branschen på det här området. Marknadsavdelningschef Gunnar Eriksson föredrar att stå när han fikar. Både Statoil och Preem satsar på sittplatser, något som också Bensin&Butik föredrar. 17

B&B Frågepanelen Välkomna till s FRÅGEPANEL Hyresrättsfrågor Fråga: En ständigt återkommande fråga är vad en lokalhyresgästs indirekta besittningsskydd innebär. Jag har besvarat denna fråga i tidigare nummer av Bensin&Butik, men ämnet tål att tas upp på nytt. Svar: En lokalhyresgäst har ett s.k. indirekt besittningsskydd som börjar att gälla när hyresavtalet pågått längre än nio månader. Det indirekta besittningsskyddet innebär att om hyresvärden säger upp hyresgästens hyresavtal till hyrestidens utgång och hyresvärden inte har tillräckliga skäl för uppsägningen kan hyresgästen få skadestånd av hyresvärden. Den här rätten till ekonomisk kompensation som en hyresgäst har vid obefogad uppsägning från hyresvärden kan avtalas bort. Har du frågor inom de områden våra experter behärskar är du välkommen att skriva till oss under adress Frågepanelen, Bensin&Butik, Box 1763, 111 87 Stockholm. hyresgästen avstår från sitt besittningsskydd i särskilt upprättat avtal efter det att hyresförhållandet pågått längre än nio månader skälet för att hyresgästen skall avstå från sitt besittningsskydd är att hyresvärden själv kan komma att behöva lokalen för sin egen verksamhet eller lokalen upplåts i andra hand och förstahandshyresavtalet har blivit uppsagt. I allmänhet gör hyresnämnden inte någon prövning av varför lokalhyresgästen inte skall ha något indirekt besittningsskydd utan handlägger denna typ av ärenden som massärenden utan muntligt sammanträde och stämplar på sitt godkännande på handlingarna utan närmare prövning. Beslutet om avtal om avstående brukar gälla i fem år. Harry Steinmann, hyresrättsadvokat Av 56 st. 2 hyreslagen framgår att en sådan överenskommelse måste vara upprättad i en särskild handling för att vara gällande. Avtalet om avstående från det indirekta besittningsskyddet får alltså inte vara intaget i själva hyresavtalet. Vidare krävs i regel att avtalet om avstående från det indirekta besittningsskyddet skall godkännas av hyresnämnden för att överenskommelsen skall vara gällande. Detta krävs om överenskommelsen träffats innan hyresförhållandet pågått längre än nio månader i följd. Bara i dessa angivna fall är ett avtal om avstående från besittningsskydd således giltigt utan hyresnämndens godkännande: En lokalhyresgäst bör om möjligt undvika att skriva på avtal om avstående från besittningsskydd eftersom detta i praktiken innebär att han kan komma att få lämna sin lokal utan ekonomisk ersättning om hyresvärden säger upp hyresavtalet utan tillräckliga skäl. Hyresgästen måste således väga sitt behov av att få hyra den aktuella lokalen mot hyresvärdens krav på att hyresgästen skall avstå från sitt besittningsskydd. På fastighetsmarknaden i allmänhet är de vanligaste skälen för att en hyresvärd begär att en hyresgäst skall avstå från sitt indirekta besittningsskydd att uthyrningen av lokalen är tillfällig eller att den aktuella fastigheten skall genomgå ombyggnad eller rivning. Sammanfattningsvis måste framhållas att en lokalhyresgästs indirekta besittningsskydd är relativt starkt och skyddar hyresgästen mot obefogade uppsägningar från hyresvärden eftersom hyresvärden inte vill riskera att bli skadeståndsskyldig. Det är därför angeläget att den hyresgäst som avstår från besittningsskyddet förstår innebörden och konsekvenserna av detta. Harry Steinmann, tel 08-663 97 96 harry.steinmann@steinmann.se Arbetsrättsfrågor Fråga: Vi gjorde för en gång skull färdig semesterplaneringen i tid. Några anställda fick jämka lite men verkade vara ganska nöjda trots allt. Nu har en anställd ansökt om föräldraledighet under den perioden som hon inte fick semesterledighet enligt hennes ursprungsönskemål. Måste jag bevilja detta? Svar: En anställd har alltid rätt att ta ut föräldraledighetsdagar om ansökan lämnas in senast två månader innan ledigheten skall börja. Det finns ett fåtal situationer när en prövning kan göras, men gör aldrig denna prövning själv utan kontakta alltid din arbetsgivarorganisation för råd om du hamnar i en situation som den beskrivna. Om det inte är två månader kvar till ledigheten måste den anställde visa att det inte gick att ansöka om ledighet tidigare. Vad man alltid kan göra är att ringa till försäkringskassan och kolla hur många ledighetsdagar den anställde har kvar att ta ut. Det händer att den anställde missbedömer hur många dagar man har rätt att vara ledig. Föräldraledighetslagen sätter föräldrarna och deras önskemål främst i de flesta situationer vilket kan skapa stora problem för småföretagare. Catharina Leijonhielm, tel 08-700 63 41 catharina.leijonhielm@svenskbensinhandel.se Catharina Leijonhielm, arbetsrättsjurist 18

Besvikelse över Statoil blev glädje över DIREKTEN OCH HERTZ När Mats och Annette blev uppsagda av Statoil trots en blomstrande verksamhet trodde de först inte sina öron. Men beslutet stod fast, och idag driver de istället Hertz Biluthyrning i en Direktenbutik, och trivs med livet som aldrig förr. Det är två rutinerade före detta Statoilmänniskor Bensin&Butik möter i den nyprofilerade Direktenbutiken vid Kronprinsen i Malmö, detta byggnadskomplex som skulle vara allt-i-ett när det byggdes 1964 bostäder, arbetsplatser, butiker, bank, post, sportanläggningar, teater och så förstås en dygnet-runt-öppen bensinstation med tillhörande verkstad. Inga nybörjare Flera olika oljebolag har huserat på stationen, och den sista var Statoil. År 2002 tog Mats och Annette Borg över verksamheten, båda med långt förflutet med olika roller i Statoilledet. Så hade Annette jobbat som stationsföreståndare och varit med i starten av det omskrivna Mangokonceptet, medan Mats varit distriktschef. Det var alltså inga duvungar som tog över som köpmän på Statoil Kronprinsen. - När vi tog över visste vi att vi inte skulle få ha kvar bensinen särskilt länge, men vi räknade med att den övriga verksamheten skulle räcka bra för oss, förklarar Annette. Vi levde framför allt på vår stora biluthyrningsverksamhet, som vi avsåg att driva vidare i Statoils namn, och då, år 2002, var det ingen som hade några andra tankar. 2005 blev ödesåret År 2005 kom så det besked som vare sig Mats eller Annette kunde drömma om de blev uppsagda. Statoil hade bestämt centralt att biluthyrning bara skulle få förekomma på bolagets bensinstationer, och bensinverksamheten hade upphört redan 2003. - Vi fattade ingenting, säger Annette, och jag hör att det fortfarande finns känslor med i bilden. Ingen av oss kunde i vår vildaste fantasi inbilla oss att vi skulle bli uppsagda. Det fanns inte på kartan! Vi försökte förhandla, att få dem att ändra sig, men inga argument bet. Vi visade på vår lönsamhet, vi ville diskutera andra former, ekonomiska garantier, men med samma resultat tvärnej! Ingen på Statoil var intresserad av att ta någon som helst diskussion. Så när chocken väl lagt sig började vi leta andra alternativ. Biluthyrningen viktigast Det första och viktigaste var att hitta rätt samarbetspartner för biluthyrningsverksamheten, och i andra hand var det att hitta en samarbetspartner för butiken. Ganska snabbt spred ryktet sig att Mats och Annette skulle lämna Statoil Biluthyrning, och de hade glädjen att bli kontaktade av de etablerade biluthyrningsföretagen i Sverige. - Valet föll på Hertz biluthyrning, dels för att de är det största biluthyrningsföretaget i Sverige, men kanske framför allt för deras sätt att vara och deras personliga sätt, berättar Annette. Helt rakt från toppen med VD ner till distriktschefer eller vad du vill. Vi har mötts av en fantastisk vänlighet, hjälpsamhet och förståelse på alla fronter inom Hertz. Butiken också kvar Men butiken ville man också ha kvar, och kontakt togs med alla servicehandlarkedjor i landet för att diskutera villkor och intresse. - Det var en lärorik resa, minns Annette. När vi började jämföra avtal kunde vi snabbt eliminera exempelvis Pressbyrån. Den typen av avtal passar inte oss och vår verksamhet, och Reitangruppens avtal har numera blivit bekant via TV. Efter moget övervägande valde vi Axfood-ägda Direkten, vars upplägg passar oss alldeles utmärkt. Ville absolut tillhöra en kedja Jag kan inte låta bli att fråga om det inte var aktuellt att köra som frifräsare? Varför var det så viktigt att tillhöra en kedja? - Kedjedriften har många fördelar, så för oss var det aldrig aktuellt att köra helt själva, svarar Annette direkt. Man behöver en gemenskap med andra, ett varumärke som kunderna känner igen och så kan en kedja oftast erbjuda ett bra inköpssamarbete. Och hittills har allt varit toppen med Direkten! Skillnad Direkten Statoil Med den Statoilbakgrund Mats och Annette har ber jag dem jämföra för- och nackdelar med att tillhöra Statoil respektive Direkten. - Det är stora skillnader, börjar Annette. Statoil hade på vår tid ett stort centralt kontor och hård central styrning. Visst, som köpman hade man vissa möjligheter att sätta sin prägel på den egna stationen, men inte mycket. Direkten är precis tvärtom, med liten central styrning, vilket betyder en mycket större frihet för varje handlare. Den centrala administrationen är också försvinnande liten, i nuläget bara fem personer och dessa fem är det lätt att få kontakt med! Och de bryr sig om oss alla i kedjan, det är ett otroligt engagemang i Direktenkedjan, och positiviteten sprudlar. Kraven som ställs för att få vara en Direktenbutik är mycket blygsamma. Det räcker med att ställa upp på de centrala kampanjerna. Avgiften är liten och med fasta priser, inget omsättningsbaserat. Vad är gemensamt i Direkten? Det låter som ett mycket löst sammansatt koncept, och jag undrar hur ett bra Direktenläge ser ut? Handlar det mestadels om storstadslägen som Mats och Annettes butik? - Inte alls, säger Annette. Direkten passar lika bra för oss mitt i Malmö som för en liten diversehandlare på landet. Därför ser Direktenbutiker mycket olika ut, och jag tycker att det bara ger konceptet extra charm. Ta oss som exempel. Vi har några olika ben i vår verksamhet. Först vår Hertz biluthyrning med drygt 70 bilar. Vi har också hand om parkeringsgaraget här under Kronprinsen med cirka 1 000 platser och 5 gör-det-själv-biltvättar. I butiken har vi komplett post; vi är faktiskt störst i landet och servar 12 500 hushåll. Så har vi också vår lilla butik med kioskvaror och bilvårdstillbehör samt en liten kaféavdelning. Jag är tämligen säker på att det inte finns många Direktenbutiker i landet som liknar vår! Men vi trivs mycket bra med vår nuvarande situation trots att vi blivit tilltufsade av att tillhöra en stor kedja. Och förresten fick Direktenkedjan pris som Bästa spelbutik förra året, utdelat av Svenska Spel. Så nu ser vi framtiden an med stort tillförsikt! 19 Statoil byttes mot Hertz och Direkten, och både Mats och Anette är idag glada över det bytet!