2013-10- 08. Slutsatser om livsmedel, drycker, koster- barnperspek=v. Slutsatser rörande råd om STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Relevanta dokument
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

En guidad tur i kostdjungeln

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Ger socker typ 2-diabetes?

Diabetes i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos % av dessa

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning

Nutri&on och inflamma&on. Lena Jonasson Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset, Linköping

Evidensbaserade råd om hälsosam mat och vid fetma. Disposition. Dietary Guidelines for Americans, 2010

Barnfetma Carl-Erik Flodmark, docent. och överläkare vid Barnöverviktsenheten

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/

Äta för att prestera!

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige

Barn och ungdomars Vitamin D-status

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Mat vid fetma. En systematisk litteraturöversikt. Sammanfattning och slutsatser. Hela rapporten kan läsas och beställas på

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

Välkomna till. BORIS dagen 13/ BORIS-dagen 2015

Bilaga 3A. Metaanalyser

Blir man fet av socker? Socker och hälsa - Myter, fakta och hur kommer vi vidare?

Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist. Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier

Gruppträff 1 Presentation och uppstart

Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige. Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson

Gå eller cykla till jobbet. Kurt Boman Professor, överläkare Campus 3 April 2012

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken

Vikt, viktminskning, & Modifast

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Nationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre?

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor!

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare

Kostrekommendationer och modedieter

Välkomna till BORIS-dagen 2017!

Övervik'ga barn- och ungdomar

Mer psykosmedel ges.ll unga stjälper eller hjälper. Anders Forslund Barnläkare Akademiska Barnsjukhuset

Specialiserade överviktsmottagningar

Beslutsstöd: Från forskningsrön till nationell samordning Provtagning

KOLESTEROL OCH BLODSOCKER

ARTROS. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas tidigt?

Folkhälsoutskottet. Tid Tisdagen den 8 oktober 2013 kl Kronobergsrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadsvägen 9, Växjö

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Tillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten

Fysisk aktivitet. FaR i praktiken. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Vad menas med fysisk aktivitet? Vad menas med fysisk aktivitet? Motion.

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning

Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

Elin Kimland, med dr, Läkemedelsverket Anders Forslund, docent, Akademiska sjukhuset Håkan Jarbin, med dr, BUP Halland (moderator)

23% i Kuwait Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

% Totalt (kg) Fetma >

Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting

Variabler i BORIS. Formulär / Modul När registrera Variabel Beskrivning / Kommentar Alternativ Hjälptext

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd

Återföringsdagen 27/ Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus

Viktigt med Vikten i Värmdö

Nutritionsmöte November-December 2013

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Ohälsosamma matvanor. Linn Fjäll, leg. die7st

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Nutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt

Nybesök Ökning av barnfetma i Malmö. Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne. karnätverket. Carl-Erik Flodmark Överläkare

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel

Är det nyttigt med fet mat?

Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun

SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Nutrition och kognition Blir man smartare av rätt mat?

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

Fysisk Aktivitet och KOL

Maja Erlandsson, Mjölkfrämjandet SMAL MED MJÖLK!

Fetma. Bakgrund. bakgrundsmaterial skånelistan 2014

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin)

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009

Mat på vetenskaplig grund

Meny. Matpratsom förändrar. Viktarbete. Behandling. Ålderns betydelse för behandlingen. Viktstabilitet = Energibalans

När kärlek inte räcker Om föräldraskap och barnfetma Inspirationsdag om barn och fetma 17 september 2014

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot

POLYCYSTISKT OVARIALSYNDROM inflammatoriska markörer i fettväv

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret?

När ska man ge PPI för att skydda mot blödande magsår? Ellen Vinge, klinisk farmakolog, Kalmar

Medelhavskost i Norden?

Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna

Träning, näring, funktion och välbefinnande. Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum

10 Vad är ett bra HbA1c?

Transkript:

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Slutsatser om livsmedel, drycker, koster- barnperspek=v Carl- Erik Flodmark Mat vid fetma Slutsatser rörande råd om Viktnedgång hos barn och ungdomar Högre intag av mejeriprodukter (i första hand mjölk) kan leda =ll viktnedgång Koster med evidens hos vuxna har o=llräckligt underlag för barn Bakgrund =ll kunskapsluckor Krav på koster hos personer under 18 år (barn) Inga långsik=ga effekter på pubertet eller längd=llväxt Epstein 1993 Am J Dis Child (ej enkel interven=on) Traffic light diet Barninterven=oner Råd om komplexa program, kost, mo=on, beteende bidrar =ll av studier om specifika koster saknas 1

Slutsatser Viktnedgång hos vuxna Högre intag av mejeriprodukter (i första hand mjölk) kan leda =ll viktnedgång Minskad intag av söta drycker kan leda =ll viktnedgång Insjuknande i diabetes hos vuxna Högre hos dem som dricker söta drycker O=llräckligt underlag rörande söta drycker hos barn vid fetma Flera stora studier har dock visat av råd om av undvika söta drycker minskar insjuknandet i fetma hos barn Malik 2006 Am J Clin Nutr Söta drycker Söta fruktdrycker är kopplade =ll en ökad risk för diabetes (begränsat underlag; ++00) Underlag saknas rörande annan sjuklighet än diabetes, dödlighet och livskvalitet Drycker sötade med aspartam leder =ll viktminskning (måvligt starkt; +++0) Reduk=on av söta drycker är kopplat =ll viktminskning och minskat blodtryck (begränsat underlag;++00) Mejeriprodukter Saknas underlag rörande dödlighet, sjuklighet eller livskvalitet Tillägg av mejeriprodukter =ll en energirestrik=v kost ger minskad vikt och minskat åldersjusterat BMI (BMI- SDS) hos barn med fetma e`er 36 mån (måvligt starkt, +++0) Även viktnedgång hos vuxna e`er 6-12 mån (måvligt starkt, ++ +0) Även minskat midjeomfång hos vuxna (6-12 mån) och barn (36 mån), (måvligt starkt, +++0) Även minskat kroppsfev hos vuxna och möjlig effekt hos barn e`er 12 månader men ej 36 mån (måvligt starkt +++0) 2

VaKen Saknas underlag rörande dödlighet, sjuklighet och livskvalitet Intag av mer än 1 liter vaven per dag minskar kroppsvikt, midjeomfång och kroppsfev (o=llräckligt, +000) Avsaknad av effekt på barn med fetma i en skolpopula=on när dricksvaven ges i skolmiljö (begränsat, ++00) DefiniMon av barnfetma Defini=on enligt Cole - ålderberoende CDC 97 percen=len eller BMI ± 2SD över Coles nedre gräns BMI- SDS ger ålderjusterat BMI KroppsfeV mäv med BIA (Body Impedance Assessment) eller DXA (Dual energy X- ray Absorp=on) 3

Fetma hos barn 1986-2011 1% =ll 7-8% Levelling- off? Ökande trend enligt senare siffror Ökad risk för hjärtkärlsjukdom Även diabetes enligt senare studier Behandlas med kombinerad interven=on Familjeterapi Beteendeterapi Läkemedel saknas, kirurgi pågående studier Bakgrund söta drycker Blackburn 1997 RCT Bibehållen viktnedgång (+++0) Chen 2010 OBS Vikt (++00) Blodtryck (++00) Palmer 2009 OBS Diabetesrisk (++00) Blackburn 163 kvinnor med fetma Med aspartamsötade livsmedel och drycker Utan Ak=v viktreduk=on 19 veckor 1 årigt underhållsprogram Uppföljning e`er 2 år 4

Sidfot Chen 18 månaders RCT Beteendeinterven=on på blodtryck 810 män och kvinnor 25-79 år Söta drycker studerades i kvar=ler och reduk=on av söta drycker gav viktminskning och lägre blodtryck i form av ev dos- respons samband - observa=onsstudie Palmer 2009 Observa=onsstudie av 43 960 individer varav 12 500 med fetma Afroamerikanska kvinnor Ökat intag av söta drycker ökade diabetesrisken e`er 6 år 80% sötade fruktdryck 20% osötat Subgruppsanalys för individer med fetma Sötade fruktdrycker 5

Bakgrund vaken Muckelbauer 2009 Kluster RCT Ingen minskad fetma (++00), begränsat stöd för avsaknad av effekt Stookey 2008 OBS Kroppsvikt (+000) Midjeomfång (+000) KroppsfeV (+000) Muckelbauer 17 indexskolor jämfördes med 15 kontrollskolor i två städer i Tyskland i socialt belastade områden FriV kylt kolsyrat vaven i automater och friv vaven på flaska i ev års =d Informa=onsmaterial =ll lärare samt 4 st lek=oner Barnen var 8-9 år Förhindrade utveckling av fetma men ingen effekt på de som redan var övervik=ga eller feta Stookey RCT på 311 kvinnor 25-50 år gamla Fyra koster Atkins, Zone, LEARN, Ornish Subgruppsanalys 173 Mindre än 1 liter per dag Ökat =ll minst 1 liter per dag Uppföljning vid 2, 6 och 12 månader Signifikant minskad kroppsvikt, midjeomfång och kroppsfev 6

Mejeriprodukter Kelishadi 2009 RCT BMI SDS barn (+++0) Midjeomfång (+++0) KroppsfeV (+++0) Thompson 2005 RCT + Zemel 2004 + Zemel 2005 Vikt (+++0) Midjeomfång (+++0) KroppsfeV (+++0) Thompson 2005 Total kolesterol (+000) Fasteglukos (++00) Mejeriprodukter forts Thompson 2005 + Zemel 2004 LDL kolesterol (+++0) HDL kolesterol (+++0) Triglycerider (++00) Thompson 2005 + Zemel 2005 Fasteinsluin (+++0) Kelishadi RCT med 120 förpubertala barn randomiserades =ll tre grupper Energirestrik=v kost med hög kalciumhalt (>800 mg/dag) Energirestrik=v kost utan råd om mejeriprodukter Ingen kostrekommenda=on Uppföljning två gånger per år i tre år Medelålder 5,5 år vid starten All barn hade fetma Interven=on 6 mån Minskat midjeomfång Minskat BMI SDS KroppsfeV 7

Thompson RCT där 90 individer randomiserades =ll tre olika koster under 48 veckor Extra rik på mejeriprodukter (>1400 mg/dag) Rik på mejeriprodukter (>800 mg/dag) Extra rik på mejeriprodukter (>1400 mg/dag) + fiber + lågt GI Lika effekt på vikt för kosterna rika på mejeriprodukter Zemel 2004 41 vuxna fick energirestrik=on under 24 veckor däre`er randomisering =ll Standard 400-500 mg kalcium/dag Rik på mejeriprodukter >800 mg kalcium/dag Mycket rik >1200-1300 mg kalcium/dag Reduk=on av kroppsvikt Minskad bålfetma mäv med DXA Zemel 2005 Två RCT hos afrikanska amerikaner 43 individer fick 500 resp 1200 mg kalcium per dag 36 individer fick samma koster + energirestrik=on 26 veckors interven=on RCT 1 Minskat kroppsfev, bukfetma, insulin och blodtryck RCT 2 Viktnedgång sign i bägge grupperna störst i gruppen med högst kalcium 8

Metanalys för vikt KUNSKAPSCENTRUM FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN www.sbu.se Sidfot 9