Kognitiv svikt efter stroke



Relevanta dokument
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Kapitel 2 Fakta om demens

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

Information om förvärvad hjärnskada

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Rutiner för uppföljning efter ny stroke i primärvården - Kvalitets- och förbättringsarbete Vårdcentralen Delfinen

Att leva med ett dolt funktionshinder

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

Att se människan bakom demenssjukdomen

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

Vad är afasi? Swedish

Kognitiv och emotionell påverkan efter stroke

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling Karin Lind

Demensutredning; Anhörigintervju

Sydöstra sjukvårdsregionen

Standardiserad rapportering av småkärlssjukdom

MS och kognitiv påverkan

Om betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning

ANHÖRIGINTERVJU FÖR IDENTIFIERING AV DEMENS

Beroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom.

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR

Utbildningsdag Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1

Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar

Läkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan

Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

Bilkörning vid demenssjukdom - studie baserad på SveDem, Svenska Demensregistret

UPPMÄRKSAMHET SOCIAL KOGNITION EXEKUTIVA FUNKTIONER KOGNITION MINNE RUMSUPPFATTNING SPRÅK

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Konsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken Michael Holmér

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet

Bilkörning, vapen Öl Anna Tölli

KONFUSI N. Theofanis Tsevis! Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande! Karolinska Universitetssjukhuset!

Riktlinjer gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Prehospitalt omhändertagande

Kort information om demens

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera

Översikt Psykologiska aspekter av åldrandet Sjukgymnastikutbildningen T2. Dagens barn blir 100 år gamla. DN.se. Förväntad livslängd

ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare KI

Översikt Psykologiska aspekter av åldrandet Sjukgymnastikutbildningen T2. DN.se. Dagens barn blir 100 år gamla. Förväntad livslängd

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Lars Rönnbäck, professor i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Norrlandstingens regionförbund

Att tro på sig själv efter strokevägen till ökad aktivitet och delaktighet?

Rehabiliteringskliniken

Här redovisas en kort sammanfattning och bedömning av besöket. Presentation av om:

RSMH konferens. - Att leva med psykos och vägen till återhämtning. Vad är en psykos? Roger Carlsson

Vård av en dement person i hemförhållanden

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

STROKE- vad är det? En kort översikt

DEMENS EFTER STROKE. Thomas Lindén Leg. läkare, specialist i neurologi och psykiatri [ ]

YRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv

Fakta om stroke. Pressmaterial

Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning

Ett omvårdnadsperspektiv på äldres mun- och tandhälsa. Helle Wijk, leg. sjuksköterska, docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?

Autism en introduktion

ICF och läkarintyg

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Åter i arbete efter stress

Stroke. Mia von Euler Docent och överläkare i Neurologi Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset, KI SÖS

efter Barry Reisberg,NYU Medical School, svensk översättning Sture Eriksson, Psykogeriatriska kliniken

Kognitiv ergonomi på arbetsplatsen

Förvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada?

INFORMATION OM INVEGA

VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN. Skånes universitetssjukhus Lund

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

Kod: PSYK. Fall3. Man 57 år. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor Klinisk medicin V. 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad:

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten

HJÄRNTRÖTTHET EFTER STROKE

Vård och omsorg av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Att åldras med funktionsnedsättning. framtida utmaningar. Att åldras med funktionsnedsättning. Att åldras med funktionsnedsättning

Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version)

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Innehållsförteckning

Språkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015

Stroke. Lästips från sjukhusbiblioteket

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

Kognitiv ergonomi i arbetet

Samverkansrutin Demens

Stroke. Lästips från sjukhusbiblioteket

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kurskod: PC2231 Neuropsykologi Diagnostik i vuxenklinisk verksamhet Omtentamen 2

Uppföljning av utvecklingsuppdrag

Stroke. Lästips från sjukhusbiblioteket

Handouts från föreläsning Turners syndrom, Kristina Lalos, psykolog Barn- och Ungdomscentrum, Umeå

Transkript:

8:e Stroketeam kongressen i Umeå Kognitiv svikt efter stroke Hélène Pessah-Rasmussen Neurologiska Kliniken/ Strokecentrum UMAS

Kognitiv? Svikt? Poststroke? Vaskulär? Riskfaktorer Symtom Förlopp Diagnostik Behandling.på<20 min

Kognitiv? samlingsterm för människans förmåga att lära, tänka och bearbeta information i hjärnan. De funktioner som vanligen avses är snabbhet/uppmärksamhet, minne/inlärning, visuospatial förmåga (förmågan att uppfatta rumsliga relationer), språklig förmåga exekutiv förmåga (förmågan till målinriktat beteende).

Svikt? motsv. SVIKTA, v. ¹ I 1, om (handlingen att svikta l.) förhållandet att ngn l. ngt sviktar, sviktning, böjning; svängning. CASTRÉN StormaktstDiktn. 98 ( i handl. fr. 1676 ; om svängning med kroppen ). Lufft och den höga Eld, sampt Watten wägen röijer / Och med ährbödig swigt sin stålta Sijda böijer. LILLIENSTEDT Christus C 3 b (1694 ). Intet motstånd af Luften wore förhanden, som eljest hwart ögneblick förminskar en Pendels swigt. TRIEWALD Förel. 1: 161 (1728, 1735 ). En vagn hvars svigt resorer öker. KELLGREN (SVS) 4: 157 (1780 ). Fågeln, på lätta vingars svigt buren. PALMBLAD SophSorg. 399 (1840 ). ÖSTERGREN (1951 ). -- särsk. a) i uttr. giva svikt, svikta l. svänga l. böja sig o. d.; förr äv. i uttr. giva stort svikt, ge kraftig sviktning, svikta kraftigt. Klockstulen.. uti toornet sättes och förbindes helt frij att dett intet röres till murarna.. så att klåckorna wedh ringningen intet kan giva så stoort swicht ell (e) r runckning. KyrkohÅ 1936, s. 222 ( i handl. fr. c. 1710 ). Han.. kastade henne tillbaka så våldsamt, att hon skulle ha fallit, om hon varit mindre vig. Men nu gaf hon svigt som en vidja och följde med stöten. BENEDICTSSON Peng. 169 (1885 ). Plankan gav svikt när han hoppade. SvHandordb. (1966 ). -- särsk. ( ) bildl., i uttr. giva svikt(en), giva någor svikt, ge vika; SVENSKA AKADEMIENS ORDBOK

Definition av demens, (DSM-IV) ett syndrom, karaktäriserat av utvecklandet av multipla kognitiva defekter som inkluderar minnesförsämring och minst en av följande kognitiva störningar: afasi, apraxi, agnosi eller störningar i exekutiva funktioner. Defekterna måste vara tillräckligt svåra för att orsaka hinder i yrkesmässiga eller sociala funktioner samt måste utgöra en nedgång från en tidigare högre funtionsnivå

Post-stroke? Betyder egentligen bara att det uppstår efter stroke Ca 50% av patienterna med vaskulärdemens har haft stroke (post-stroke demens?) Ca 50% av patienterna med vaskulärdemens har inte haft stroke (oftast småkärslsjukdom)

Förekomst av kognitiv nedsättning poststroke Bara kognitiv nedsättning Ex 3 mån efter stroke, pat 55-85 år, nedsättning i 1 domän 62% 2 domäner 35% Demens 1 år efter stroke 12-32% 19% (55-64 år) och 32% (75-85 år) (Helsinki)

Klassifikation av vaskulär demens Multiinfarktdemens Flera stora infarkter i och under hjärnans bark Strategiska infarkter med demens Fåtal infarkter inom särskild viktiga områden, tex talamus Småkärlssjukdom med demens Ett flertal små infarkter med störd funktion (inkompletta infarkter) i omgivande vävnad, speciellt vitt substans Demens vid blödning Demens vid circulationsinsufficiens Gustavsson &Passant, 2006

Riskfaktorer för kognitiv svikt: Både för vaskulär kognitiv svikt och kognitiv svikt hos pat med Ahlzeimers sjukdom! Hög Ålder Kognitiv nedsättning före aktuell stroke (förekommer hos ca 10% avc stroke patienterna ) Låg utbildning Tv tittande >8h/dag Låg fysisk aktivitet Kärlriskfaktorer (Hypertoni viktigast) Förmaksflimmer, hjärtsvikt, iskemisk hjärtsjukdom Tidigare Stroke och/eller TIA

Riskfaktorer för kognitiv svikt efter stroke samma samt dessutom Svårighetsgrad och/eller typ av stroke Förekomst av vittsubstansförändringar på CT eller MR

Symptom, ex på kognitiva funktionsnedsättningar

Neglekt Nedsatt visuospatial förmåga Konstruktionsapraxi Svårigheter att tolka sinnesintryck (agnosi)

Störningar i den språkliga förmågan (tal, läs- och skrivförmågan) (Afasi ) Störningar i förmågan att hantera siffror Svårigheter att utföra praktiska aktiviteter på kommando (apraxi)

Minnestörning Nyckelbegrepp i nuvarande demensdefinition pga nyckelsymptom vid Ahlzeimers sjukdom. Ofta viss minnestörning hos pat med vaskulär kognitiv störning men sällan det mest framträdande. Nedsatt inlärningsförmåga

Nedsatt logisk förmåga Påverkat abstrakt tänkande

Nedsatt exekutiv förmåga: nyckelsymptom hos patienter med vaskulär kognitiv störning Nedsatt hastighet i informationsbearbetning Nedsatt förmåga till målinriktat beteende att övervaka och styrning av kognitiva processer och beteende Minskat initiativförmåga Nedsatt förmåga att formulera mål Nedsatt förmåga att planera och utföra Nedsatt förmåga att skifta tankespår/beteende Nedsatt förmåga att hålla tråden Bristande omdöme

Symptom, Hjärntrötthet (Extrem) uttröttbarhet Minnes- och koncentrationssvårigheter Ökad känslosamhet Irritabilitet Försämrad simultankapacitet. Ljus-och ljud känslighet

Symptom, ex på emotionella funktionsnedsättningar OBS emotionella funktionstörningar är mycket vanliga vid vaskulär kognitiv svikt emotionella funktionstörningar förstärker det kognitiva svikten

Depression Ångest Rädsla för återfall... Personlighetsförändring

förlopp Fluktuationer beroende på bl a BT Konfusionsepisoder. Typisk: kvällskonfusion

S S Kognitiv påverkan efter stroke, förlopp över tid S S S

S S ingen kognitiv påverkan Helt återställd Kognitiv påverkan efter stroke, förlopp över tid S S S Förbättras men ej återställd, vanligast Ingen förbättring, Försämras, tex pga att pat också har Ahlzheimers sjukdom

S S Kognitiv påverkan efter stroke, förlopp över tid S S S

Vaskulär kognitiv svikt utan stroke

Diagnos: svår eller? Anamnesen från patienter och närstående Komplett (!) neurologisk status Bedömning i aktivitet Tester Screening Testbatterier papper och penna Testning i virtual reallity

behandling Läkemedel: inga specifika mot själva kognitiva svikten Om AD också, behandla AD

behandling Behandla kärlriskfaktorer

Behandling: rehabilitering Övergrippande rehabiliteringsmål Att återfå förmåga Att uppnå ett optimalt utnyttjande av kvarvarande förmåga Att få stöd att klara en förändrad livssituation

Behandling: rehabilitering, metoder Träning: individuell, i grupp inneliggande I hemmet poliklinik Stödsamtal Hjälpmedel bl a för planering Bostadsanpassningar,Anpassning av miljön Handledning av närstående och omvårdnadsansvariga Träningsprogram Stimulerande aktiviteter, social delaktighet, fysisk aktivitet

Kognitiv nedsättning efter stroke och vaskulär kognitiv nedsättning: Är VANLIGA Kan vara en dold handikapp Behandla kärlriskfaktorer Fysisk aktivitet Bibehålla aktivitet och delaktighet.och

Kognitiv nedsättning efter stroke och vaskulär kognitiv nedsättning: Är VANLIGA Kan vara en dold handikapp Behandla kärlriskfaktorer Fysisk aktivitet Bibehålla aktivitet och delaktighet De anhöriga drabbas också!

Referenser Román GC. Neuroepidemiology 2003;22:161-164 Hachinski et al. Stroke september 2006: 2220-2241 Erkinjuntti T. Cerebrovascular Dis 2007; 24(suppl 1): 189-194 Duron & Hanon. Vascular Health and Risk Management 2008: 4(2) 363-381