(Läs själva:) PERFEKT KONKURRENS = FULLSTÄNDIG KONKURRENS 2012-11-25 Här analyserar vi marknadsformen perfekt konkurrens. Marginalprincipen vägleder oss till att inse att företagen ökar produktionen så länge marginalintäkten (priset) överstiger marginalkostnaden. Vinsmaximerande produktion sker där produktpriset = MC. Företag som gör förlust bör fortsätta sin verksamhet om intäkterna överstiger de rörliga kostnaderna. Förlusten är då åtminstone är mindre än om man lägger ner verksamheten (Vid nedläggning är förlusten de fasta kostnaderna). Detta innebär att företagets kortsiktiga utbudskurva är identisk med marginalkostnadskurvan ovanför nedläggningspriset. Marknadens kortsiktiga utbudskurva fås genom horisontell summering av utbudskurvor för de företag som verkar på marknaden. Långsiktiga jämvikten är då det inte finns några incitament till att göra entré eller lämna marknaden, vilket inträffar då de ekonomiska vinsterna är noll (alternativkostnad alltså inräknat). Långsiktiga utbudskurvan härleds således via de långsiktiga punkterna då företag går jämnt upp (noll ekonomisk vinst / break even ). Kortsiktiga utbudskurvor kommer vara mer branta än långsiktiga. Detta eftersom man på kort sikt inte kan anpassa alla produktionsfaktorer till rådande marknadsefterfrågan. En ökad efterfrågan leder på kort sikt till ett högre pris (och till en något högre kvantitet). På lång sikt kommer priset att pressas nedåt genom att existerande företag på marknaden anpassar sina produktionsanläggningar och ökar produktionen samt genom att nya företag etablerar sig. (Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens Dessa marknaden kännetecknas av primärt fyra egenskaper. 1. Många företag och många köpare. 2. Företagens produkter är identiska. 3. Enskilda företag och köpare kan inte påverka produktpriset eftersom de är för små i relation till marknaden. Dvs. konsumenter och producenter är pristagare. 4. Perfekt information hos konsumenter och företag. Konsumenter har perfekt information om priser och produktkvalitet. Företag har perfekt information om kostnader, teknologi och priser. 5. Inga etableringshinder; dvs. inga hinder från att ta sig in på marknaden.
Föreläsning: 2. Den kortsiktiga utbudskurvan. Vid perfekt konkurrens så är marginalintäkten (MR)=produktpriset (P). Marginalintäkten, ( TR/ Q), visar ökningen av de totala intäkterna (P*Q) om Q ökar med 1 enhet. Dvs. MR = (P*Q)/ Q. Vid fullständig konkurrens antas ett enskilt företag inte kunna påverka produktpriset. Därmed är MR=P. Ett vinstmaximerande företag väljer att producera där MR=P=MC. Om P<MC då minskar ett vinstmaximerande företag produktionen till dess att P=MC Minskad produktion ökar vinsten eftersom produktpriset är lägre än kostnaden för att producera ytterligare 1 enhet (=MC). Om P>MC då ökar ett vinstmaximerande företag produktionen till dess att P=MC. Minskad produktion ökar vinsten eftersom produktpriset är lägre än kostnaden för att producera ytterligare 1 enhet (=MC). Slutsats: Företagets kortsiktiga utbudskurva är MC-kurvan (den del som överstiger AVC). Ett företag: P MC P 1 P 2 C B AVC ATc P 3 A Q Om P>P1 så gör företaget gör en vinst. Vinst = Totala intäkter TC= P*Q-ATC*Q=Q*(P-ATC)=0. Nollvinst innebär att intäkterna = kostnaderna. Vid P 1 : P 1 =MC=ATC. Nollvinst Vid P 2 : P 2 =MC<ATC förlust men då P 2 >AVC så täcker företaget sina rörliga kostnader och en del av fasta kostnader. Dvs. Vinsten > - Fasta Kostnaderna (FC) Vid P 3: P 3: =MC < AVC: företaget kan inte täcka sina rörliga kostnader (löner, insatsvaror, el) nedläggning: Q=0. Vinsten = -Fasta kostnaderna (FC).
Marknadens kortsiktiga utbudskurva För att räkna ut marknadens kortsiktiga utbudskurva så adderas företagens utbudskurvor horisontellt. Procentöverskott (PÖ) och vinst Producentöverskott (PÖ) = Totalintäkter (P*Q) Variabla kostnader (VC) P MC P 1 P 2 C B AVC ATc P 3 A Q PÖ är ytan mellan P och MC-kurvan. Det innebär att PÖ vid P1 > PÖ vid P2. Vinst = P*Q TC = P*Q (FC+VC) = PÖ FC. Dvs. PÖ = Vinst + FC. Hur förändras vinsten när PÖ förändras? PÖ = (vinst + FC) = vinst + FC = vinst Hur påverkas på kort sikt företagets produktion och vinst och PÖ om P ökar? Antag: P ökar från P1 till P2. Använd diagrammet ovan för att svara på frågan. Hur påverkas på kort sikt företagets produktion och vinst och PÖ om priset på en rörlig produktionsfaktor ökar? Antag t ex att lönekostnaden per arbetad timme ökar Använd diagrammet ovan för att svara på frågan.
Läs själva: Mer text om det kortsiktiga produktionsbeslutet Vinst = Totala intäkterna (TR) - Totala kostnaderna (TC) = P*Q TC. För att nu beräkna hur mycket ett företag ska producera för att maximera den ekonomiska vinsten så använder vi oss av marginalprincipen. Marginalintäkten, TR/ Q, ökningen av totalintäkten (P*Q) när Q ökar med 1 enhet. För ett företag som verkar på en marknad med perfekt konkurrens är MR lika med priset. Villkor för vinstmaximering: Företaget skall välja en produktionsnivå så att marginalintäkten = P= marginalkostnaden. För om priset > MC då lönar det sig att öka produktionen eftersom produktpriset för ytterligare 1 såld enhet är större än kostnaden för att producera ytterligare 1 enhet. Det är lönsamt att öka produktion till dess att priset = MC. Om P<MC då kostar den sist producerade enheten mer än priset som innebär att en minskad produktion ökar vinsten. Den ekonomiska vinsten är de totala intäkter minus de totala ekonomiska kostnader: (Pris ATC) * Kvantitet (Q). När den ekonomiska vinsten är noll så är således intäkterna precis tillräckligt stora för att täcka kostnader, inklusive alternativkostnad. En ekonomisk vinst på noll brukar sägas vara en normal bokföringsvinst (d v s på pappret i bokföringen existerar en vinst, eftersom man där inte tar hänsyn till alternativkostnaden). Exempel: Du har ett företag som har totala intäkter på 480, totala implicita kostnader på 400, samt explicit alternativkostnad för den tid du lägger på företaget på 80. Den ekonomiska vinsten är 0. Bokföringsvinsten är 80. Vinsten är arean mellan priset och genomsnittliga totala kostnader (ATC) vid den kvantitet företaget väljer att producera. Företaget väljer att producera där P = MC. Figur 5 Notera: I figuren är SMC=MC och SATC=ATC.
Nedläggningsbeslutet Om ett företag går med förlust, på kort sikt, kan man tycka att det bästa alternativet alltid är att lägga ned produktionen. Men så är inte fallet. Det intressanta är vilket alternativ minimerar förlusterna: Att lägga ner eller fortsätta? Den kostnad som är associerad med att producera är den rörliga kostnaden, och den generella regeln är att man alltid bör fortsätta med verksamheten (på kort sikt) då: Pris > AVC eller då totala intäkter > totala rörliga kostnader. Om priset däremot understiger AVC (P<AVC) då bör man lägga ned produktionen. Men varför skall man då fortsätta producera om man går med förlust? Eftersom förlusten på kort sikt kan bli ännu större om man lägger ned. Vid nedläggning är förlusten = fasta kostnaderna (FC). Detta gäller bara på kort sikt. På lång sikt så måste företag gå med vinst eller noll ekonomisk vinst (då kostnader inkluderar alternativkostnad) för att man skall fortsätta med verksamheten. Den kortsiktiga utbudskurvan Den kortsiktiga utbudskurvan visar vid varje givet pris hur mycket företaget kommer att producera. För ett företag i perfekt konkurrens, är utbudskurvan samma sak som marginalkostnadskurvan: dvs. vinstmaximerande produktion sker där P = MC. Detta gäller förutsatt att P>AVC. Utbudskurvan är således den del av marginalkostnadskurvan som överstiger AVC. D v s vid alla priser under AVC så väljer företaget att upphöra med produktionen. Utbudskurvan i Figur 6 startar således vid priset 0,44 och kvantiteten 45. Sedan följer den marginalkostnadskurvan uppåt. Figur 6
3. Den Långsiktiga utbudskurvan Den långsiktiga utbudskurvan är den långsiktiga MC-kurvan vid konstant och avtagande skalavkastning. Vid tilltagande skalavkastning är den långsiktiga MC-kurvan inte den långsiktiga utbudskurvan. En marknad är i långsiktig jämvikt när följande tre kriterier är uppfyllda: i) Utbudet och Efterfrågan på marknaden är lika stort. ii) Varje företag på marknaden maximerar vinsten, givet marknadspriset. iii) Varje företag på marknaden gör en ekonomisk vinst = 0, och därmed finns inga incitament för andra företag att etablera sig in på marknaden. ATT DET INTE FINNS NÅGRA ETABLERINGSHINDER ÄR ORSAKEN TILL ATT VINSTEN BLIR NOLL PÅ LÅNG SIKT PÅ EN PERFEKT KONKURRENSMARKNAD: Exempel på en sådan situation ges i Figur 7 nedan. Figur 7 FALL 1: Konstant skalavkastning: LMC= LAC = 12. Den långsiktiga utbudskurvan visar relationen mellan pris och utbud på lång sikt, när företagen kan justera alla sina produktionsfaktorer. På lång sikt så måste marknadsjämvikten vara sådan att varje företag gör en ekonomisk vinst = 0. Skulle det göras vinster över denna nivå, skapas det incitament för nya företag att etablera sig in på marknaden. Om efterfrågan på varan ökar så stiger marknadspriset på kort sikt ovanför 12 och de företag som finns på marknaden ökar sin produktion och de börjar nu göra vinst. Positiva vinster leder till nyetableringar och priset pressas ner mot 12. På sikt blir priset 12 med produktionen är högre på marknaden till följd av den högre efterfrågan. Jämfört med den ursprungliga långsiktiga jämvikten så finns i den nya långsiktiga jämvikten fler företag på marknaden. Men varje företag producerar lika mycket som tidigare: P=MC=ATC=LAC=LAC.
FALL 2: Avtagande skalavkastning: Stigande långsiktiga Marginal- och styckkostnader när Q ökar. I Figur 8 visas en marknad som har stigande långsiktiga styckkostnader. När efterfrågan stiger på varan så går vi från punkt e till punkt f. Priset stiger och kvantitet ökar. På sikt, när fler företag kommer in på marknaden pga. positiva vinster så anpassar sig marknaden från punkt f till punkt s, som är den nya långsiktiga jämvikten, där P = LMC. Figur 8 Nu när priset långsiktigt ökat då måste väl företagen göra en positiv vinst? Nej faktor priser har ökat. Exempel: En ökad efterfrågan på mat i Stockholms innerstad ökar matpriserna på kort sikt. Denna ökade efterfrågan tillgodoser existerande matbutiker genom att nyanställa och genom öka öppethållande. På längre sikt byggs nya matbutiker. Vi förväntar att den ökade efterfrågan på lokaler långsiktigt ökar lokalhyrorna pga. utbudet av mark/fastigheter i Stockholms innerstad är begränsad. I detta ex. beror de stigande Långsiktiga styckkostnaderna på att produktionsfaktor mark är begränsad. Tillgången på mark i Stockholms innerstad är begränsad. Även generellt beror stigande långsiktiga styckkostnader ofta på att inte alla produktionsfaktorer är rörliga. I ex. med mark i Stockholms innerstad är detta uppenbart. Vem är vinnare när efterfrågan på mat ökat? Inte matvarubutikerna som på lång sikt gör nollvinst pga. att det inte finns några etableringshinder. Vinnarna är de existerande fastighetsägarna i Stockholms innerstad som nu kan ta ut högre hyror för sina lokaler. De gör positiva vinster långsiktigt som beror på att de äger en knapp produktionsfaktor (som inte kan öka särskilt mycket). Economic Rent definieras som ersättningen till produktionsfaktorn minus den ersättning som är nödvändig för att säkerställa ett utbud. I vårt ex. är Economic Rent skillnaden mellan den faktiska marknadshyran och den hyra som varit tillräckligt hög för att generera ett utbud.
En ny köpare av fastigheter förväntas inte göra en långsiktig vinst eftersom priset på en fastighet avspeglar nuvarande och framtida hyresintäkter. Fastighetspriset beror av nuvärdet av nuvarande och framtida hyresintäkter. Minskad marknadsefterfrågan: I Figur 9 ser vi att vi på kort sikt då går från punkt e till f. Företag kommer nu att gå med förlust, men P > SAVC och de fortsätter med verksamheten på kort sikt. På lång sikt, allteftersom de kan justera sina fasta produktionsfaktorer, kommer dock företag att dra sig ur från marknaden och vi går till punkt s, där vi åter är i marknadsjämvikt på lång sikt (P=LMC=LAC). Figur 9 I den nya långsiktiga jämvikten är inputpriser (t ex markpriser) lägre än i den ursprungliga långsiktiga jämvikten. Förlorare är markägarna/fastighetsägarna.