E-räkenskap. Kännedomsundersökning i målgruppen redovisningskonsulter. Datum: oktober 2008. Upprättad av: Catharina Öhman

E-räkenskap Kännedomsundersökning i målgruppen redovisningskonsulter Datum: oktober 2008 Upprättad av: Catharina Öhman

Innehållsförteckning Syfte...1 Metod...1 Sammanfattning...2 Resultat frågor...3 1. Känner du till Bolagsverkets tjänst för att lämna in årsredovisning elektroniskt? 3 2. I vilket sammanhang har du nåtts av information om e-tjänsten? 3 3. Hur insatt är du i hur tjänsten fungerar? 4 4. Har du lämnat in en årsredovisning via e-tjänsten? 4 5. Vad är anledningen till att du inte lämnat in en årsredovisning via e-tjänsten? 5 6. Vill du lämna in en årsredovisning via e-tjänsten under nästa år? 6 7. Vem bestämmer om du ska lämna in en årsredovisning elektroniskt? 6 8. Vad avgör om du ska lämna in en årsredovisning elektroniskt? 7 9. Skulle det underlätta för dig om endast en person behöver skriva under med.e-legitimation, dvs den styrelseledamot som skriver under fastställelseintyget? 9 10. Vilken programvaruleverantör använder du för bokslut? 9 11. Övriga kommentarer 10 Bilaga 1: Fritextsvar fråga 8...1 Bilaga 2: Fritextsvar fråga 11...1

Catharina Öhman 2008-10-23 1 (10) Syfte Undersökningens syfte var att mäta kännedom om tjänsten e-räkenskap och att kartlägga anledningen till att man trots kännedom om e-tjänsten ännu inte använt den. Undersökningspopulationen består av SRF Auktoriserade redovisningskonsulter. Motsvarande undersökning kommer att genomföras i målgruppen revisorer. Redovisningskonsulter är tillsammans med revisorer och programvarutillverkare de viktigaste aktörerna för att tjänsten ska få genomslag på marknaden. Metod Undersökningsperiod: 15 22 oktober 2008 Påminnelse gick ut: 20 oktober 2008 Typ av undersökning: Webbenkät Undersökningen utförd av: Bolagsverket Urval: SRF - Auktoriserade redovisningskonsulter Antal e-postutskick: 4 100 Antal mailreturer: 500 Antal svar: 1 149 Svarsfrekvens: 32%

Catharina Öhman 2008-10-23 2 (10) Sammanfattning Kännedomen om tjänsten är hög bland redovisningskonsulter. Hela 85 procent känner till Bolagsverkets e-tjänst för att lämna in årsredovisning elektroniskt. De tre vanligast förekommande kanalerna för att ta till sig information om e-tjänsten är www.bolagsverket.se, utskick från Bolagsverket eller information via SRF. Kanalen information via SRF ska kopplas till de informationsinsatser Bolagsverket genomfört som distribuerats via SRF kanaler. Kunskapen om hur e-tjänsten verkligen fungerar är fortfarande mycket låg. Fortsatta utbildningsinsatser är viktiga. Hela 67 procent av redovisningskonsulterna uppger att de vill lämna in en årsredovisning via e-tjänsten under 2009. Men många hinder finns. Underskriftshanteringen måste bli enklare. Redovisningskonsulternas kunder saknar ofta e-legitimation och i många fall ligger intresse och datormognad på en låg nivå. Många redovisningskonsulter efterlyser fullmakt att sköta hela processen så att styrelsemedlemmarna slipper använda e-legitimation och byråidentitet med individuell spårbarhet. Kundkontakten vid underskriftstillfället upplevs som viktig. För många redovisningskonsulter är det den enda gången på året som de träffar sin kund. Nya rutiner och nytt arbetssätt kräver resurser i form av både tid och pengar för redovisningskonsulterna. Som tjänsten ser ut idag måste alla inblandade parter både sätta sig in i hur tjänsten fungerar och vara överens om att använda den. 41 procent anger att det är ett gemensamt beslut mellan redovisningskonsulten, revisorn och styrelsen om e-tjänsten ska användas eller inte. 28 procent av redovisningskonsulterna anger att de själva kan bestämma om en årsredovisning ska lämnas via e-tjänsten eller inte. För att e-tjänsten ska nå genomslag måste det vara enkelt, smidigt och finnas en tydlig tidsvinst. Processen måste vara smidig i alla led. Det måste vara enklare att använda e-tjänsten än traditionell inlämning. Styrelseledamöterna måste uppleva att det är lika enkelt att skriva under årsredovisningen papper som att skriva under den elektroniskt. De vanligaste anledningarna till att de inte lämnat in en årsredovisning via e-tjänsten ännu uppges vara en kombination av att de inte vet hur man gör och att de inte haft tid att sätta sig in i tjänsten, att de inte haft något lämpligt företag att prova med eller att styrelsen saknar e-legitimation. 17 procent av redovisningskonsulterna anger att ett byråbeslut krävs för att de ska kunna lämna in årsredovisning elektroniskt via Bolagsverkets e-tjänst. När det gäller programvara så är det stora problemet att få har programvara som stöder elektronisk inlämning via e-tjänsten. Framförallt efterfrågas programstöd hos Norstedts Juridik och Hogia.

Catharina Öhman 2008-10-23 3 (10) Resultat frågor Fråga 1 Känner du till Bolagsverkets tjänst för att lämna in årsredovisning elektroniskt? Svarsalternativ Fördelning % 1 Ja 85 2 Nej 15 Total: 100 Fråga 2 I vilket sammanhang har du nåtts av information om e-tjänsten? Svarsalternativ Fördelning % 1 Annons i tidning 11 2 Annons på Internet 4 3 Utskick från Bolagsverket 31 4 www.bolagsverket.se 38 5 Nyhetsbrevet "Nytt från 8 Bolagsverket" 6 Ekonomimässan 6 7 Seminarium 4 8 Tidningsartikel 10 9 Information från min 6 programvaruleverantör 10 Information från SRF 37 11 Information från kollegor 12 12 Intern information på mitt företag 9 13 Annat, nämligen: Minns ej,vart (9 st), 3 Visma Spcs Kunskapskryssning (6 st), studiebesök/utbildning hos Bolagsverket (6 st), FAR/SRS eller revisorn (5 st). Kommentar: Respondenten kunde välja flera alternativ på denna fråga. Summan blir därför mer än 100 procent. Det kan vara svårt för respondenterna att med säkerhet påminna sig om i vilket sammanhang de nåtts av information om e-tjänsten. Med anledning av detta bör viss försiktighet iakttas vid slutsatser kring denna fråga. Siffran 37 procent för Information från SRF ska kopplas till de informationsinsatser Bolagsverket gjort som distribuerats via SRF kanaler.

Catharina Öhman 2008-10-23 4 (10) Fråga 3 Hur insatt är du i hur tjänsten fungerar? Svarsalternativ Fördelning % 1 Har läst Bolagsverkets folder som steg-för-steg beskriver inlämningsprocessen 12 2 Har läst steg-för-steg beskrivningen av inlämningsprocessen på 10 www.bolagsverket.se 3 Har tittat igenom den demo som 4 ligger på www.bolagsverket.se 4 Har besökt ert seminarium 3 5 Inte alls insatt 56 6 Annat sätt, nämligen: 4 Information från kollegor (9 st), läst artikel/annons (7 st), läst/fått en muntlig beskrivning av tjänsten (7 st). Kommentar: Respondenten kunde välja flera alternativ på denna fråga. Fråga 4 Har du lämnat in en årsredovisning via e-tjänsten? Svarsalternativ Fördelning % 1 Ja 1 2 Nej 99 Total: 100.0

Catharina Öhman 2008-10-23 5 (10) Fråga 5 Vad är anledningen till att du inte lämnat in en årsredovisning via e-tjänsten? Svarsalternativ Fördelning % 1 Jag vill inte ändra mina rutiner 4 2 Jag vet inte hur man gör 21 3 Jag saknar e-legitimation 10 4 Jag använder inte e-tjänster generellt 5 Jag saknar programvara som stöder e-tjänsten 6 Jag ser ingen tids-/effektivitetsvinst med e-tjänsten 7 Jag har inte haft något lämpligt företag att prova med 8 Jag vill inte förlora kundkontakten vid underskriftstillfället 9 Styrelsen vill inte 2 10 Styrelsen saknar e-legitimation 14 11 Revisorn vill inte 2 12 Revisorn saknar e-legitimation 4 13 Revisorn saknar programvara som stöder e-tjänsten 14 Det är byråbeslut om vi ska använda e-tjänsten eller inte 15 Det verkar krångligt att lämna in via e-tjänsten 16 Annan orsak, nämligen: Har inte satt mig in i tjänsten/tidsbrist (76 st), revisorn lämnar in årsredovisningarna (24 st). 3 8 11 22 7 2 8 10 17 Kommentar: Respondenten kunde välja flera alternativ på denna fråga. Summan blir därför mer än 100 procent. Av de som angivit annan orsak, nämner en stor andel Har inte satt mig in i tjänsten/tidsbrist som orsak till att de inte lämnat in en årsredovisning via tjänsten. Det gör att svarsalternativ 2 blir den klart största anledningen till att redovisningskonsulterna inte använt tjänsten.

Catharina Öhman 2008-10-23 6 (10) Fråga 6 Vill du lämna in en årsredovisning via e-tjänsten under nästa år? Svarsalternativ Fördelning % 1 Ja 67 2 Nej 33 Total: 100.0 Fråga 7 Vem bestämmer om du ska lämna in en årsredovisning elektroniskt? Svarsalternativ Fördelning % 1 Jag själv 28 2 Styrelsen 10 3 Revisorn 4 4 Jag själv, styrelsen och revisorn 41 tillsammans 5 Det är ett byråbeslut 17 Total: 100.0

Catharina Öhman 2008-10-23 7 (10) Fråga 8 Vad avgör om du ska lämna in en årsredovisning elektroniskt? Nedan följer ett urval av vanligt förekommande kommentarer och intressanta inlägg från de 21 A4-sidor med fritextsvar som vi fick på denna fråga. För att underlätta läsningen är kommentarerna grupperade under följande sju kategorier. I parentesen efter rubriken anges totalt antal sidor med kommentarer relaterade till denna kategori. Samtliga kommentarer finns med i bilaga 1. Enkelhet/tidsvinst (4,5 sida) Måste vara enkelt, smidigt och finnas en tidsvinst! Måste vara enklare att använda e-tjänsten än att posta in årsredovisningen. Måste fungera smidigt i alla led och vara lika enkelt för styrelsen att lämna in årsredovisningen elektroniskt som det är att skriva under årsredovisningen. E-legitimation (4,5 sida) Att alla inblandade har e-legitimation. Att endast redovisningskonsulten behöver skriva på med sin e-legitimation. Byråidentitet med individuell spårbarhet behövs. Underskriftshanteringen måste bli enklare. Många styrelsemedlemmar är inte intresserade av att skaffa e-legitimation. Revisorer/styrelse (2 sidor) Att jag får med mig styrelsen och revisorn i beslutet. Programvara (2 sidor) Att min programvara stöder elektronisk inlämning via e-tjänsten. Att jag slipper investera i ny programvara. Att programvaran är enkel att använda. Att även revisorn har sådan programvara. Att jag kan få årsredovisningen att se ut som jag vill. Resurser (2 sidor) Att jag har tid att sätta mig in i hur det går till. Nya rutiner kräver resurser i form av tid och pengar. Att jag får utbildning i hur man praktiskt går till väga. Att jag tar reda på hur man gör och sedan börjar använda tjänsten. Byråbeslut (0,5 sida) Beslut inom byrån. Att byråbeslutet upphävs.

Catharina Öhman 2008-10-23 8 (10) Övrigt (5,5 sidor) Min motvilja mot förändringar. Att bolagsverket ser till att styrelsen får information och handledning. Småföretagaren har inte råd eller bryr sig inte om att lägga ner tid på att vi som redovisningskonsulter ska visa dem hur man gör eller hur det fungerar. Det vill inte befatta sig med Internet, inte heller lägga tid på/betala vad det kostar för konsulten eller revisorn för att lära sig. Det måste finnas en klarare fördel! Nu är det bara Bolagsverket tjänar på detta. När samtliga barnsjukdomar är avklarade kommer vi med all säkerhet att använda tjänsten. När revisionsplikten försvinner kommer jag att skicka in ÅR elektroniskt. Beror på hur första försöket lyckas. Om jag känner mig trygg med inlämningsrutinen. Återkommer ni med samma frågor om två år så ser svaren annorlunda ut. Nyheter måste få en chans att etablera sig. Handlar enbart om att komma igång - som så mycket annat... Att jag som ombud via fullmakt kan lämna in för mina klienter. Tvingade skäl. Vill gärna veta risker och liknande. Många gånger lämnar kunden in sin årsredovisning själv. Går ju mycket snabbt att kopiera i en kopiator. Vi vill fortfarande ha kvar kundkontakt med underskrift osv. Kan säkert bli olika rutiner för hur olika företagen är beroende på hur datoriserade de är.

Catharina Öhman 2008-10-23 9 (10) Fråga 9 Skulle det underlätta för dig om endast en person behöver skriva under med e-legitimation, dvs den styrelseledamot som skriver under fastställelseintyget? Svarsalternativ Fördelning % 1 Ja 64 2 Nej 7 3 Ingen uppfattning 29 Total: 100.0 Fråga 10 Vilken programvaruleverantör använder du för bokslut? Svarsalternativ Fördelning % 1 Visma 20 2 Öhrlings PriceWaterhouseCooper 8 3 E-report 0 4 Programgruppen 4 5 Hogia 11 6 Norstedts Juridik 49 7 Mamut 0 8 Fortnox 0 9 Annan programvaruleverantör: 8 Excel/Word (19), BL Administration (15), egen/ingen programvara (8), Total: 100.0

Catharina Öhman 2008-10-23 10 (10) Fråga 11 Övriga kommentarer Nedan följer ett urval av vanligt förekommande kommentarer och intressanta inlägg från de fem A4-sidor med fritextssvar som vi fick på denna fråga. För att underlätta läsningen är kommentarerna grupperade under följande fem kategorier. I parentesen efter rubriken anges totalt antal sidor med kommentarer relaterade till denna kategori. Samtliga kommentarer finns med i bilaga 2. Positiva kommentarer (1 sida) Bra att så mycket som möjligt förenklas och ni arbetar för att det blir så! All e-rapportering är ju smidig och underlättar när man väl börjar med det så det borde ju vara samma med denna tjänst. E-rapportering ligger ju verkligen i tiden och i vårt arbete att effektivisera! Negativa kommentarer (1 sida) Jag vill gärna ha kvar kontakten med kunder som går att träffa när dom ska skriva under handlingarna många gånger är det vid det tillfället man får träffa styrelsen tillsammans Förenkla arbetet, ej försvåra. Det är många led som ska kunna och vilja hantera elektronisk inlämning. Många egna företagare kan väldigt lite om internet och litar inte på det. Företagaren i små bolag arbetar redan dygnet runt och vill inte lägga tid på sånt dem tycker verkar onödigt. E-legitimation (1 sida) Underskriftshanteringen måste bli enklare. Ge mig som konsult fullmakt att lägga in ÅR. För att sedan godkänna med e-leg såsom det fungerar mot Skatteverket med skattedeklarationerna! Den rutin jag sett är alldeles för komplicerad och kräver att alla inblandade har e-leg. Så är inte fallet för många äldre styrelseledamöter. Det är ett generationsproblem. Programvara (1/2 sida) Min programvara stöder inte tjänsten. Övrigt (1/2 sida) Det hela handlar nog om att man inte har "kommit så långt" i processen. Det är en vana att göra som tidigare. Uppskattar verkligen att ni kommer att ha information om hur ovanstående fungerar. Om tjänsten ska fungera måste det kunna fungera smidigt.

Catharina Öhman 2008-10-23 1 (1) Bilaga 1: Fritextsvar fråga 8 Vad avgör om du ska lämna in en årsredovisning elektroniskt? Samtliga fritextssvar för denna fråga presenteras i sin fullständighet nedan. Kommentarerna är grupperade och kategoriserade för att underlätta läsningen. Enkelhet/tidsvinst Enkelheten Det måste vara smidigt. Det är många inblandade för att lämna årsredovisningen elektroniskt och jämfört med att ta ut ett extra ex av årsredovisningshandlingarna som en i styrelsen får underteckna, känns det inte som någon tidsvinst (=motiv) att lämna årsredovisningen elektroniskt. Snabbheten. Då vi har svårt att få fram revisionen i tid så skulle detta vara ett bra stöd. Om jag märker att det är en tidsvinst för mig och kunden. Om det inte blir för krångligt med olika personer som ska e-legitimera sig. Om det ger en kundnytta. Smidigheten. Att det är enkelt och ger en tidsvinst. Det ska vara enkelt. Gärna kunna skanna in den. Ska räcka med att den som lämnar ÅR har e- leg. Om det är praktiskt och att jag som revisor kan sända in den. Det ska vara lätthanterligt. Det måste vara enkelt. Kunna lämna fler samtidigt. En uppgiftslämnare från oss ansvarar för den/de i vanlig ordning påskrivna men inskannade årsredovisningshandlingarna och fastställelseintyget. Det ska gå smidigt och alla parter måste vara med. Att det fungerar smidigt i alla led. Det måste också vara ett enkelt registreringsförfarande för att komma igång första gången. Tidsvinst! Enkelhet. Att det skall vara enkelt och smidigt. Enkelhet. Hur enkelt (svårt) det är att hantera. Dvs. den tidsvinst som finns i hanteringen. Om det är ett lättanvänt alternativ och revisorn vill lämna på detta sätt. Enkelheten samt att man får ett mottagningsbevis att den inkommit i rätt tid. Om det är lätt tillgängligt. Egentligen hur smidigt det (inte) är. Det måste fungera enkelt och vara tidsbesparande. Att det går snabbare än manuellt.

Catharina Öhman 2008-10-23 2 (2) Om det skulle vara lätt att lämna så skulle jag göra det. Att det är smidigt och att det inte orsakar merarbetet/mertid för styrelsen och revisor. Det får inte ta mer tid. Att det är enkelt att lära sig och att det går snabbt Enkelhet för samtliga. Om jag får flera att lämna in borde det bli en tidsvinst. Att det ska gå fortare än att göra det på det traditionella sättet. Mina kunder bor på samma ort som jag själv. Att det är enkelt, dvs. enklare att lämna in än att posta ÅR när den är klar. Enkelt. Att det går enkelt. Smidighet. Måste vara enkelt. Enklare hantering. Enkelheten. Enkel hantering, inga onödiga led. Enkelhet. Hur enkelt det är att göra detta. Att det är enkelt och att jag tjänar tid på det samt att jag säkert vet att den kommit fram. Jag utgår ifrån att man får någon form av kvittens. Hur enkelt det är och sen övriga inblandade - alltså se fråga 7. Hur smidigt det är. Enkel hantering. Om det är enkelt. Det ska vara enkelt och smidigt. Om det spar tid och arbete för mig och är enklare än det traditionella tillvägagångssättet. Enkelhet och säkerhet. Att det underlättar arbetet. Om det är smidigare än att skicka det i pappersformat. Om det är smidigt och man spar tid. Enkel hantering med lösenord. Hur enkelt det är och hur det passar in i våra rutiner. Att det är en enkel lösning med e-leg. osv. Smidigheten. Spara tid. Det måste bli enklare. Praktiskt... Att det skall vara enklare. Enkelheten. Det skall vara lättare än att lämna på papper och så det generera en tidsvinst. En enklare rutin. Att det är enkelt. Enklare med underskrifter.

Catharina Öhman 2008-10-23 3 (3) Enkla steg för steg instruktioner + enklare inlämning. Enkelhet. Det skall vara enkelt och smidigt, samtidigt som mina kunder måste vilja att inlämningen skall ske på detta sätt. Att det skall vara ENKELT. Om det blir tidsvinst. Att det är effektivt. Smidighet samt tidsvinst. Det skall vara enklare än förut, och ge någon form av vinst kvalité eller tid. Om det är enkelt. Att det är enkelt. Enklare process. Att det går snabbare. Enkelhet och smidighet. Jag skickar gärna allt elektroniskt bara det kan ske med en knapptryckning härifrån min byrå. Dels att styrelsen vill dels att det ska förenkla mitt arbete. Om det är enkelt och säkert. Att det är en enkel hantering, lätt att lära och lätt att utföra. Enkelheten med rutinen. Att det är enkelt och att man får en kvittens, så man kan vara säker på att allt är ok. Det måste finnas en enkelhet i processen. Smidighet. Det skall vara enkelt. Enkelhet. Tidsvinsten och tekniken. Tids/effektivitetsvinst. Det ska vara enkelt. Jag ska ha en kollektiv e-legitimation. Att det är enkelt, säkert och att man får ett kvitto på att den är inlämnad. Enkelt och rationellt. Lätthet. Enkelhet. Enkelheten. Om det är lättare än att skicka via post. Om det är lätthanterligt. Det skall vara enkelt och snabbt och säkert. Effektivisering. Det ska vara smidigt. Smidigheten, möjlighet att få bekräftelse på att den kommit in. Det ska vara smidigt med en tidsvinst. Snabbt och smidigare än tidigare. Att det är enkelt och till viss del tidsbesparande. Att jag kan se att det tillför nytta för båda parter. Säkerhet och kvittens.

Catharina Öhman 2008-10-23 4 (4) Att det är enkelt och säkert. Avsevärd tidsvinst totalt. Enkelt och smidigt. Handläggning, spar tid. Det måste vara lika enkelt för styrelsen att lämna in årsredovisningen elektroniskt som det är för styrelsen att skriva under årsredovisningen. Att det är smidigt och säkert. Enkla rutiner! Enkelheten. Tidsvinst. Skall vara enkelt o snabbt. Enkelhet. Om man t.ex. kunde göra motsvarande som med elektronisk skattedeklaration där redovisningsbyrån kan signera och lämna in. Det kan ju inte vara mer formellt med en årsredovisning än med att lämna en skattedeklaration (i små bolag). Fullmakt från styrelsen. Om det är enkelt att få allt att fungera. Man kan inte heller tvinga t.ex. styrelsemedlemmar att skaffa e-legitimation. Att det är tids effektivt. Det ska vara snabbt och smidigt. Det måste vara "bättre" än på vanligt sätt. Om det innebär någon vinst (tidsmässigt eller annat) för mig och/eller kunden. Att det är enkelt och säkert. Om det finns någon vinst i det. Exempelvis om bolaget har fler ledamöter som bor på olika orter finns det en fördel med att lämna in elektroniskt. Om jag som redovisningskonsult enkelt kan lämna in kunders årsredovisningar. Att jag har någon vinning för det. Det skall vara en enkel rutin. Man går väl kvar i gamla rutiner f.n. Det ska vara enkelt. Smidigt, pålitligt, miljövänligt. Går det smidigare. Att det är lättare än pappersvägen. Det borde gå snabbare. Det är även en fråga om tid - ju senare man är ute desto större incitament till att lämna på annat sätt än papper. Om det är en bra metod. Ska vara enkelt, säkert. Det skall vara enklare än idag. Jag vet dock inte hur för att kunna behålla säkerheten. Om det finns ett enkelt förfarande med e-leg. o dyl. Att det går snabbt, tidsbesparing då kunden betalar min tid. Smidigheten. Det är enklare än att skicka in.

Catharina Öhman 2008-10-23 5 (5) Att det är enkelt och går lika snabbt som/snabbare än att lämna in manuellt. Att man kan lämna identifikation från flera olika datorer avs samma ÅR. Snabbhet. Är det enklare för revisionsbyrån att göra det, så gör de det. Blir det snabbare för mig så kommer jag att göra det. Ett enklare förfaringssätt, till exempel att man skickar en vanlig RPT-fil till Bolagsverket och att de som skall skriva under kan använda ett lösenord och e-leg för att titta på och godkänna årsredovisningen, oavsett i vilken ordning som man loggar in. Att det ger tidsvinst (och det är det inte säkert att det blir om inte alla har sina e-legitimationer i ordning). Om det är enkelt och smidig. Att det är enkelt och en tydlig bekräftelse på att alla handlingar kommit fram på ett riktigt sätt. Att det skall vara enkelt och inte för mycket blanketter innan för att få lämna den elektroniskt. Att det är enklare än att skicka in i pappersformat. Att det sparar arbete. Att det ska vara tidsbesparande. Att det skall vara någon tidsvinst för mig samt att jag tycker att jag har kontroll på samma sätt som idag. Att det är enkelt! Lätthanterligt med tanke på tidsåtgång, tillgänglighet och ev merarbete. Det ska vara mycket enkelt att lämna elektroniskt. Snabbheten i processen. Det måste vara enklare än det traditionella sättet. E-legitimation Att styrelseledamöter saknar e-legitimation. Att bolagets revisor förordar det och att styrelsen har e-leg. Hur rutinen med underskrift och e-legitimation fungerar på byrånivå. Jag tror inte det räcker att bara jag som lämnar in den har e-leg, utan alla underskrivande behöver väl ha det. Skulle föredra att det fungerade så att jag skannade in ett underskrivet original och lämnade in den som pdf. Att årsredovisning görs i god tid och alla berörda har e-legitimation. Att alla berörda parter har e-legitimation och att de klarar processen. Att endast redovisningskonsulten behöver skriva på med sin e-legitimation. Vems E-legitimation som skall användas. För krångligt att alla styrelsemedlemmar skall inneha e-leg. samt hanteringen att få att signa elektroniskt när man oftast sitter tillsammans och skriver under årsredovisningar. Att alla berörda har e-legitimation. Mina kunder har e-legitimation. Att jag kan godkänna via E-legitimation.

Catharina Öhman 2008-10-23 6 (6) Många fåmans aktiebolag har styrelse som inte har eller inte vill skaffa e-leg. Att jag, i likhet med att jag kan lämna skattedeklaration elektroniskt, kan lämna dessa uppgifter och använda min e-legitimation. I vilken omfattning omständigheterna medger det, i form av huruvida alla inblandade har e-legitimation eller ej samt hur mottagliga de är för möjligheten och tekniken. Om jag kan göra det utan att företaget måste ha en e-legitimation. Att det är enkelt och att jag kan lämna in en årsredovisning med min egen e-legitimation, annars förlorar man ju vitsen med det. Att det räcker med min e-legitimation. Att mina kunder har dator samt Internet samt e-leg. Att det fungerar i praktiken. Har inte styrelsen e-legitimation blir det meningslöst. Att alla som skall godkänna årsredovisningen har e-leg. och framförallt klarar av att använda den. Att alla har e-leg. och förstår hur man går till väga. E-legitimation måste kunna fås på annat sätt än genom att man har internetbank personligen. Alla har inte det och kan därför inte heller skaffa e-legitimation. Att alla berörda är överens och har e-leg. Hittills tror jag många av oss saknar e-leg. Om alla har e-leg. Många har inte e-leg. och vill inte skaffa sig. Att alla har e-legitimation samt att programmet tillåter detta. Att de övriga också har e-leg. Det måste vara lätt, alla måste ju ha tillgång till e-leg. osv. Att alla som ska skriva under har e-legitimation. Att jag får skaffat mig en e-licens... (när tiden räcker till) Anskaffandet av e-leg. Borde minskas. När samtliga kunder har e-legitimation. Jag måste påverka att kunderna skaffar e-legitimation. Tillgång på e-leg hos de som skall skriva under och deras inställning. Jag vet inte riktigt ännu hur det går till, men fått uppfattningen att fler än jag måste ha e-legitimation. Tillgång till bank id (e-leg.) för revisor och ledamöter. E-leg. Att e-legitimationen blir byråanknuten alltså inte personligt e-leg då uppdraget är ett byråuppdrag. 1 Styrelsen måste ha teknisk möjlighet att elektroniskt skriva under. 2 Önskemål från styrelsen skall finnas om detta. Att alla inblandande har e-legitimation. Att det skall ändras så att man kan få en e-legitimation på redovisningsbyråns organisationsnummer och inte bara en personlig för varje anställd. Vet idag att många av mina kunder ej har e-legitimation. Jag har dock ej kollat upp antalet Revisorer hoppas jag ha e-legitimationer. Vid under-

Catharina Öhman 2008-10-23 7 (7) skrifter träffas jag, revisor och kunden, men detta möte kan ju äga rum även när vi lämnar elektroniskt. Kan börja med några årsredovisningar, under närmast tiden. Flera kunder har inte e-legitimation Att en e-legitimation finns som gäller hela byrån och inte bolag för bolag. Jag jobbar på en revisionsbyrå. Färre elektroniska legitimationer ska användas med nuvarande system kommer det aldrig att fungera. Ett ombudsförfarande i likhet med skattedeklarationer där det räcker med e-leg. bekräftelse från mig efter att jag fått alla underskrifter på ett pappersoriginal. Kompletterande e-legitimationer och positiv respons från berörda styrelser. Alternativa rutiner för vidmakthållande/förstärkande av kundkontakten i samband med årsredovisningens färdigställande. Hur krångligt det skulle vara för mig som ombud att göra det å kundens bolags räkning. Kan jag lägga upp en ÅR och be typ bolagets VD att gå in och signera? Eller kommer jag som redovisningskonsult att kunna ansöka om att få lämna in ÅR åt bolaget som man kan ansöka om att deklarera på nätet åt sina kunder? Om jag kan få underskrifterna från klienterna samt revisorn på vanligt sätt och då sen med min e-legitimation lämna in dokumenten, eventuellt som PDF eller i annat format. Skulle man kunna göra så skulle jag absolut lämna elektroniskt. Som det ser ut nu med att alla skall skriva under med sin e-legitimation funkar inte med sådana företag som är våra kunder. Det passar säkert på företag där alla involverade sitter i samma hus. Det fungerar inte där de involverade i bästa fall sitter på samma ort och har tillgång till dator och har e-legitimation. Det mer troliga är att kunderna inte vill syssla med datorn mer än absolut nödvändigt och troligen inte heller har e-legitimation. Sysslar mest med mindre bolag där underskrifter oftast sker vid personliga genomgångar och möten. Det är då avsevärt mycket krångligare att hantera olika personers e-leg. vid ett och samma tillfälle, ex vis hos mig på vår byrå. Styrelsers ledamöter är oftast inte de bästa på "e-leg." och saknar oftast flyttbara sådana på media. I dessa fall skall någon gå tillbaks till bolaget och skicka in ÅR via e-tjänsten, för att sedan andra eventuella ledamöter skall logga in på sina datorer och skriva under och därefter revisorn. Krångligt med alla e-legitimationer. Det verkar hopplöst svårt att få kunden att göra signeringen rätt och samordna det. På vissa kunder som är datorvana och administrativt kunniga kan det säkert fungera när vi alla väl lärt oss, men i min kundstock finns kunder som jag måste visa precis var dom ska skriva på. Och jag vet inte hur jag ska få dom till det här! Att det ska gå fortare än att kopiera 10 sidor papper, vidimera och lägga i ett kuvert. Det tar bara 2 minuter. Det finns inga tidsvinster i detta e- projekt. Företagen, bankerna m.fl. vill ju ändå ha en traditionell årsredovisning på papper som är snygg och lättläst. Jag tror att det enda sättet för er att få in uppgifterna elektroniskt är att göra som Skatteverket

Catharina Öhman 2008-10-23 8 (8) och acceptera EN fil som bara skickas in av revisorn/redovisningskonsulten när hela ÅR-processen är klar, utan en massa signeringar i olika led. Företagen bryr sig till 98% inte ett smack om denna e-tjänst. Det är redovisningskonsulterna och revisorerna som styr utvecklingen helt och hållet. Enklare hantering, för krångligt med e-underskrift av styrelse och revisor. Såg fråga nio och visste inte att flera måste signera. Då blir det svårare. Det verkar vara krånglig, jag vet inte om Hogia bokslut klarar och vet inte om styrelsen har e-legitimation. Alla har inte det. De flesta av mina kunder är mindre företag och har många gånger inte den datorvana som Bolagsverkets system kräver. Ett ombudsinlämnande med bank id med en av styrelsen undertecknad årsredovisning som pdf-fil skulle göra situationen enklare. Det förutsätter att jag som redovisningskonsult kan få fullmakt att lämna in kundens ÅR med min egen e-legitimation. Annars blir det enklare att posta som vanligt. (ger även svaret på fråga 9) Enkelhet för oss. Det kräver väldigt mycket om man skall få en styrelseledamot att skicka in årsredovisningen med sin e-legitimation. Hade vi som byrå kunnat ha fullmakt att skanna in årsredovisning och fastställelseintyg så hade ni fått alla våra ca 200 årsredovisningar via e-tjänst direkt. Att det inte blir för krångligt. jag har ju inte satt mig in i precis hur det ska gå till, men om det fordras att styrelsen ska ha e-legitimation och vara med och bekräfta så tror jag det blir svårt. Jag har massor med kunder att lämna in årsredovisningar för och man orkar inte bearbeta alla att skaffa e-legitimation, många kunder har ju inte ens en dator och de som kanske har det har inte så stor datorvana. Så länge styrelsen måste skriva under med e-legitimation, tror jag inte att detta blir särskilt användbart. Enklare hantering, kunder har inte e-leg. För mycket att skicka runt. Krångligt att skicka runt och att allt styrelsemedlemmar måste ha e-leg. och då på sin arbetsdator. Få av mina kunder har e-legitimation och det är mer arbete med att försöka få till det än att skicka in den som vanligt på papper. De som krävs är nog ett större intresse från mina kunder att skaffa sig en e-legitimation för att kunna använda den här och andra tjänster. Pratiskt omöjligt då vi ej kan ha en e-leg. för byrån utan måste ha det på varje medarbetare personligen. Tycker det verkar mycket krångligare än den traditionella vägen och många har inte e-legitimation. Att alla i underskrifts ledet är insatta och att alla använder mejl, förstår rutinen och har e-leg. Och det är inte många av mina kunder som uppfyller alla de kraven. Som ovan. Vi är 18 konsulter på vår byrå, jag som ägare och ansvarig, vill inte att personalen ska ha e-leg. på alla våra företag för att kunna lämna in ÅR denna väg. Lättare för oss att göra "som vanligt". Måste komma till någon typ av byrå logg. Förstår problemet med ansvaret, då styrelsen ska ha detta. Men jag tror att ni förstår vad jag menar också.