Plan för EGENTLIGA FINLANDS trafiksystem TRAFIKSTRATEGIN 2030 Sammandrag 2007
Trafiksystemplan för Egentliga Finland Vision för Egentliga Finlands trafiksystem 2030 Egentliga Finlands trafiksystem fungerar effektivt, tryggt och hållbart samt stöder livskvaliteten och näringslivets konkurrenskraft i alla delar av landskapet. Landskapet är väl tillgängligt med olika färdmedel i Finland och internationellt. Egentliga Finlands trumfkort i konkurrensen är logistiskt fungerande och effektiva transportkedjor. Trafiksystemet erbjuder förutsättningar för en balanserad utveckling för landskapets olika delar. Livsmiljöns goda kvalitet är en attraktionsfaktor för Egentliga Finland. Landskapets trafiksystem är ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart och trafiken kräver ej heller dödsoffer. Egentliga Finlands trafiksystem utvecklas enligt principen om fyra nivåer. Enligt den avgörs trafiksystemets problem inte primärt genom investeringar i nya trafikleder, utan först skall man söka lösningar genom att påverka behovet av mobilitet och transporter och valet av sättet att färdas, genom att effektivera utnyttjandet av den nuvarande infrastrukturen eller genom att förbättra denna. Det enda hållbara sättet att trygga ett fungerande trafiksystem är att dämpa vägtrafikens tillväxt på lång sikt genom att uppmuntra till andra former för trafik och transport. Ofta är det bästa sättet en vägkarta för utvecklingen som kombinerar medlen för de olika nivåerna.
Trafikstrategins tyngdpunkter A. Näringslivets konkurrenskraft Egentliga Finlands styrka utgörs av näringslivets mångsidiga underlag. Det är viktigt att trafiksystemet erbjuder mångsidiga förbindelser för godstrafiken med olika transportformer, vilka effektivt betjänar olika branscher. Även goda förbindelser för persontrafiken, vilka betjänar företagens arbets- och affärsresebehov är allt viktigare. A1. Mångsidiga konkurrenskraftiga transportkedjor Inom flera branscher har effektiverandet av produktionen och minimerandet av lagren lett till att de varupartier som skall transporteras blir mindre och till efterfrågan på en tät transportfrekvens. Med hänsyn till näringslivets transporter är det nödvändigt att se till att riksvägarna samt den Åbo Ringväg som förenar dem ska fungera. Det finns en risk för att omfattande affärsbyggnadsprojekt invid Ringvägen och stadsregionens ökade biltrafik orsakar stockningar på denna förbindelse som förmedlar den tvärsgående trafiken i stadsregionen och i hela landskapet. Kostnadseffektiva järnvägstransporter är viktiga för Egentliga Finlands tunga industri. De accentuerade miljövärdena och utvecklingen av transportkostnaderna kommer att öka trycken på att överföra landtransporterna från väg till räls. Tågfrakten för Egentliga Finland och dess hamnar till andra delar av landet går längs Toijala-banan. Säkerställandet av konkurrenskraften för järnvägstransporterna förutsätter att banans förmedlingsförmåga ökas samt att bärigheten höjs från 25 tons axeltryck i samma takt som på det övriga stambanenätet. Styrkan för Egentliga Finlands hamnar är en tät trafik till Sverige. I synnerhet inom förbindelserna till Mellaneuropa finns det ett utvecklingsbehov. I framtiden ökar sådana storenhetstransporter snabbt, vilka flexibelt utnyttjar olika transportformer. Genom att utveckla de transportkedjor som går via hamnarna tillgodogör man sig av landskapets logistiskt fördelaktiga läge i knutpunkten för land- och sjötransporterna, som porten till Östersjön och Skandinavien. Samtidigt erbjuds landskapets företag konkurrenskraftiga transportförbindelser till andra delar av Finland och utlandet. Spetsuppgifter som stöder transportkedjorna Förbättrande av hamnarnas konkurrensförmåga: Upprätthållandet och förbättrandet av utbudet förbindelser till Sverige och Mellaneuropa, utvecklande av djupfarlederna, hamnarnas utveckling och beredskap inför framtida utrymmesbehov, utveckling av logistiktjänsterna Tryggandet av de viktigaste vägförbindelserna för godstrafiken: En behärskning av trafikstockningar i Åbo stadsregion och förbättrande av hamnförbindelserna. Utveckling av vägen E18 och riksvägarna 8,9 och 10 samt Åbo Ringväg (sv 40) som förenar dem, förbättring av stamväg 52 och styrandet av den tunga trafiken bort från gatunätet i Salo, förbättring av konditionen och säkerheten för stamväg 43 för hamn- och inrikesförbindelsen i Vakka-Suomi, säkerställandet av en hög vinterunderhållsnivå för huvudvägarna Utvecklandet av tågtransporterna: En ökning av Toijalabanans kapacitet och en höjning av dess bärighet, utveckling av tågfärjehamnen och godsterminalerna. A2. Goda persontrafikförbindelser till andra delar av Finland och utlandet Snabba, till utbudet goda internationella och inrikes persontrafikförbindelser i Finland utgör en förutsättning för verksamheten för företag som bildar nätverk och internationaliseras och för att de skall placera sig i Egentliga Finland. I framtiden förutsätter konkurrensen om yrkeskunnig arbetskraft att Helsingfors, Åbo och Tammerfors kopplas samman till ett vidsträckt pendlingsområde i samverkan för södra Finland. Detta förutsätter särskilt ett målmedvetet utvecklande av tågtrafiken och banorna. Nödvändiga är även fungerande och trygga huvudvägsförbindelser samt bussförbindelser av hög kvalitet i riktningarna huvudstadsregionen, Tavastland och Satakunta. Grunden för ett högklassigt utbud av förbindelser inom flygtrafiken bygger på goda matarförbindelser till flygstationerna i Helsingfors, Stockholm, Köpenhamn och i framtiden även S:t Petersburg. Goda anslutande bussförbindelser till flygstationerna i Åbo och Helsingfors samt ett förenande av buss- och järnvägsstationerna till resecentraler för att göra bytet av förbindelser flexibla garanterar fungerande resekedjor. Spetsuppgifter som stöder persontrafikförbindelserna Utveckling av bussarnas servicenivå inom fjärrtrafiken och av hållplatserna på de viktigaste förbindelsesträckorna från Åbo till Helsingfors, Tammerfors och Lahtis Ett långsiktigt utvecklande av de banförbindelser som leder till Helsingfors och Tammerfors, en höjd snabbhet inom tågtrafiken och höjd servicenivå. Reservering för en snabb järnväg från Salo via Lojo till Helsingfors och inledande av planeringen för denna Direkta flygförbindelser till Mellaneuropa och Ryssland Utveckling av de anslutande förbindelser och terminaler som förutsätts av smidiga resekedjor Flexibiliteten och tryggheten för de huvudvägar - E18- vägen och riksvägarna 8,9 och 10 - som ansluter landskapet till det övriga Finland.
B. Människans behov av att röra på sig De möjligheter till mobilitet som vardagslivet förutsätter är viktiga för alla befolkningsgrupper i alla delar av landskapet. Två teman med stor betydelse för hela Egentliga Finlands utveckling har lyfts fram som särskilda tyngdpunkter inom landskapets trafikstrategi. B1. Stödjandet av landskapets funktionella utvecklingszoner En av de mest betydande utvecklingstrender som påverkar människans rörlighet i vardagen och områdenas utveckling är att pendlingsområdena utvidgas, överlappar varandra och bildar kedjor. En konkurrens om att få yrkeskunnig arbetskraft kan motses och den skapar behov av att utvidga pendlingsområdena även sett ur näringslivets perspektiv. Förbättrandet av trafikförbindelserna har en central betydelse som en katalysator och inriktare av denna utveckling. Tillväxten för arbets- och bostadsmarknadsområden som baserar sig på personbilen står dock i konflikt med miljömålen. Stockningen av trafiken för Åbo och Salo pendlingsområden börjar bli problem liksom den tid som går åt till resorna i vardagen. För att utvecklingen ska styras i en mer hållbar riktning förutsätts att konkurrensförmågan för kollektivtrafiksystemet förbättras samt att tillväxten för pendlingsområdena styrs till zoner där man kan erbjuda snabba och täta kollektivtrafiktjänster. Spetsuppgifter som stöder landskapets funktionella utvecklingszoner Utveckling av kollektivtrafiksystemet att motsvara de rörlighetsbehov som skapas av Åboregionens tillväxt samt en målmedveten styrning i regionens kommuner av den markanvändning som stöder kollektivtrafiken Förstärkande av utvecklingszonerna Åbo-Salo-Helsingfors, Åbo-Loimaa-Tammerfors och Åbo-Nystad/Letala- Raumo-Björneborg med snabba fjärrtågsförbindelser på huvudbanorna, med en fungerande lokaltågstrafik på landskapsnivå, med starka busstamlinjer samt trygga huvudvägsförbindelser. B2. En fungerande skärgårdstrafik Bevarandet av Egentliga Finlands unika skärgård levande som ett område för boende, företagande, fritid och turism förutsätter fungerande och täckande väg- och sjötrafikförbindelser. Skärgårdsområdets trafik har snabbt ökat i takt med den ökade fritidsbebyggelsen och turismen. För att trygga fungerande förbindelser ska områdets vägnät samt färj- och förbindelsebåtsförbindelserna utvecklas och fartygsbeståndet förnyas i takt med den ökade trafiken. Det är nödvändigt att också förbättra skärgårdsområdets bristfälliga tvärsgående förbindelser. Behovet av att utveckla trafikförbindelserna ökas i fortsättningen av det omvandlingarna av kommunstrukturen. På lång sikt underlättar ersättandet av frigående färjor och vajerfärjor med fasta förbindelser trafiken och stöder utvecklingen för skärgårdsområdets befolkning och näringslivet. Villkor för att bygga fasta förbindelser ställs dock av sjötrafikens behov samt eventuella miljö- och landskapskonsekvenser. Osäkerheten om fortsättningen för förbindelsebåtstrafiken för Skärgårdens Ringväg hindrar en långsiktig utveckling av den för skärgården viktiga turismnäringen. Det behövs ändringar i bestämmelserna för finansieringen av förbindelsebåtstrafiken, en tillräcklig statlig finansieringsnivå samt eventuellt en ökning av andelen för kundavgifterna. Ett sätt att lösa saken är att förändra Ringvägens förbindelsebåtar till landsvägsfärjor. Den allt livligare cykelturismen skapar för sin del nya behov av att förbättra förhållanden för cykelåkning. Spetsuppgifter som stöder skärgårdens trafikförbindelser Utveckling av landsvägarnas färjtrafik och förnyande av fartygsbeståndet för att motsvara trafikökningen samt reservering för att bygga fasta förbindelser på de viktigaste förbindelsesträckorna Avlägsnandet av den årliga osäkerheten om finansieringen av förbindelsebåtstrafiken samt förnyande av förbindelsebåtsmaterielet och tryggandet av den finansieringsnivå som förutsätts av den förbindelsebåtstrafik som förutsätts av Skärgårdens Ringväg Förbättrande av säkerheten och förhållandena för cykelåkning på skärgårdens livligaste vägförbindelser.
C. Ett trafiksystem som stöder en hållbar utveckling Trafiksystemets uppgift är att erbjuda möjligheter för människan att röra sig och för att transportera varor och därigenom skapa förutsättningar för områdenas utveckling. Ett villkor är dock att trafiksystemet inte står i konflikt med det mer omfattande målet för en hållbar och trygg livsmiljö. C1. Trafiksäkerheten Säkerheten för vägtrafiken är sämre i Egentliga Finland än landets medelnivå. Det är en utmanande uppgift att förbättra situationen och ständigt minska olyckorna i enlighet med målet på riksnivå. De förutsätter samarbetet och ansvarstagande av olika parter, inverkan på trafikbeteendet och valet av samfärdsel samt ett genomförande av ett trafiksystem som tål mänskliga fel och trygga lösningar för markanvändningen. I framtiden styrs också utvecklingen av vägtrafiken av den vision, enligt vilken ingen ska behöva dö eller skadas allvarligt i trafiken. Spetsuppgifter som stöder trafiksäkerheten Trafiksäkerhetssamarbete: allt fastare samarbete, en aktivering av informationsarbetet, beaktandet av trafiksäkerheten inom planeringen av markanvändningen Styrning av behoven av rörlighet och transport till tryggare sätt för samfärdsel En lugnare trafik och dämpning av körhastigheterna: hastighetsbegränsningar som är anpassade till vägförhållandena och miljön, strukturella lösningar som gör dem effektivare, trafikövervakning, väg- och gatuplanering som stöder ett säkert körbeteende En väg- och gatumiljö som tolererar mänskliga fel: förbättrande av säkerheten på huvudvägarna, tryggare vägtyper och mjukare vägmiljö, förbättring av anslutningarna, förhindrande av djurolyckor, trygga förhållanden för den lätta trafiken Förbättring av plankorsningarna för Toijala- och Nystadsbanorna. C2. Förhindrande av miljöolägenheter och stadsregionernas trafikpolitik Trafikens koldioxidutsläpp ska kraftigt minskas för att stävja klimatförändringen. Stockningen i trafiken i den expanderande Åboregionen kan inte heller lösas genom att öka vägkapaciteten, utan det behövs en målmedveten trafik- och markanvändningspolitik. De centrala utmaningarna är att svänga utvecklingen med en splittring av samhällsstrukturen samt att finna ett viljetillstånd för tillräckliga satsningar på att förbättra konkurrenskraften för att gå, cykla och utnyttja kollektivtrafiken. Skyddet av Östersjön och den ömtåliga skärgårdsnaturen kräver internationellt samarbete för att minimera riskerna för olyckor inom fartygstrafiken. En finansieringsnivå som tryggar verksamheten för fartygstrafikservicen (VTS) är viktig även för säkerheten för skärgårdens fartygstrafik. Skyddet av grundvattnen förutsätter att skydd, som ännu saknas, byggs samt att saltningsmetoderna utvecklas. Det är nödvändigt att minska bullerolägenheter från trafiken. Spetsuppgifter som främjar förebyggandet av miljöolägenheter Bekämpning av klimatförändringen, bl.a. att stävja en ökad biltrafik med medlen för att styra planeringen av markanvändningen och trafiken, övergång till biobränslen Gynnandet av hållbara samfärdselsätt samt fordon med låga utsläpp inom den offentliga förvaltningens egen verksamhet, inom upphandling och avgiftspolitik Minimering av de olägenheter för vattensystemen och olycksrisker som orsakas av sjötrafiken och upprätthållandet av farlederna Beaktandet av de skydd för grundvattnet som landsvägarna saknar sam av grundvatten områdena vid saltningen Minskandet av trafikens bullerolägenheter. Spetsuppgifterna för stadsregionernas trafikpolitik Förstärkandet av det regionala samarbetet inom planeringen av trafiken och markanvändningen samt bildandet av klara trafikpolitiska linjer i Åboregionen Planering av en markanvändning som stöder ett hållbart trafiksystem och styrning av mobiliteten Förbättrande av förhållandena för den lätta trafiken: komplettering och förbättring av den lätta trafiken: kompletterande och förbättrande av farledsnätet, gåcentrum och förhållandena för cykelåkning i centrumen, fotgängarmiljö utan hinder En kraftig utveckling av kollektivtrafiksystemet särskilt i Åboregionen baserat på snabba stamlinjer för bussarna eller en snabbspårväg: utveckling av linjenätet, biljettsystemen och passagerarinformationen, snabbare trafik, en höjning av hållplatsstandarden, en lokaltågstrafik, integrerade med det övriga kollektivtrafiksystemet, Åbo resecentral Utveckling av centrumens distributionstrafik Säkerställande av att flaskhalsarna i det vägnät som uppkommer av stadsregionernas tillväxt ska fungera.
Spetsprojekten inom trafiksystemplanen för Egentliga Finland I prioriteringsklassen Styrning av trafiken, trafikhantering, den lätta trafiken Det regionala samarbetet inom markanvändnings- och trafikplaneringen, bildande av trafikpolitiska linjer Uppgörande av en strategi för styrning av trafiken (inkl. städernas parkeringspolitik) Utveckling av trafikhanteringen och ökat samarbete Förbättrande av förhållandena för gångtrafik och cykelåkning, ökad finansiering Utveckling av städernas distributionstrafik och tryggande av dess funktion Dämpning av körhastigheternas, bl.a. ökning av polisens trafikövervakning och kameraövervakning, föränderliga hastighetsbegränsningar, revidering av hastighetsbegränsningarna på det lägre vägnätet, sänkning av hastighetsnivån i tätorterna Bekämpning av klimatförändringarna, bl.a. dämpning av den ökade biltrafiken, främjande av låg förbrukning och användningen av alternativa bränslen hos kommunernas och statens egen fordonspark i de offentliga trafikupphandlingarna och i tariffpolitiken II prioriteringsklassen Kollektivtrafiken Utveckling av bussarnas fjärrtrafik (bl.a. kvalitetskorridoren Åbo Helsingfors, kollektivtrafikfilerna på infartsrutterna till Helsingfors och Åbo, hållplatsernas standard och anslutande parkering, utbud av jämna trafikintervaller Utveckling av fjärrtågsförbindelserna (bl.a. utbudet Åbo Tammerfors, förbindelserna till S:t Petersburg, utvecklande av hamn-, bil- och nattågstrafiken) Inledande av lokaltågstrafik i landskapet (i riktningarna Salo, Loimaa, Nystad och Nådendal, Åbo hamnbanor) Utveckling av regionbiljettsystemen och passagerarinformationen, en finansiering som försäkrar förmånliga biljettpriser Snabbare lokal- och regiontrafik i Åbo, utveckling av linjenätet, förbättring av stationerna och hållplatserna (bl.a. snabba arbetsplatsförbindelser, högklassiga busstamlinjer, kollektivtrafikfördelarna) Effektivering av den regionala planeringen av kollektivtrafiken och en planering av markanvändningen som stöder verksamhetsförutsättningarna för kollektivtrafiken Egentliga Finlands resetjänstcentral Åbo resecentral Salo resecentral Sjöfarlederna och sjötrafiken Temapaketet "Säkerställande av farledsnätets servicenivå och säkerhet", bl.a.: - Breddning av farleden Nystad Hepokari (0,3 M ) - Förbättrande av farleden Idskär Dalsbruk (0,5 M ) - Förbättrande av Norrlångviken (1,2 M ) - Öppnande av Örö-farleden (0,4 M ) Fördjupande av Nystads Kemira-farled (10,0 M ) Tillräcklig finansieringsnivå för förbindelsebåtstrafiken och säkerhet om fortsatt finansiering, ändringar av Skärgårdsvägsförbindelserna till landsvägsfärjor Genomförande av Kökar-farleden (2,5 M, projektet på Ålands sida)
Järnvägar Viktiga åtgärder för trafiken från Åbo österut (tot. 25 M ): - Riihimäki triangelbana - Höjande av Toijala-banans förmedlingsförmåga genom utveckling av mötesplatser - Toijala triangelbana 1 etappen av utvecklingen av banförbindelsen Åbo Salo: bl.a. förbättring av konditionen och små åtgärder som förbättrar förmedlingsförmågan (eftersträvad restid Åbo-Helsingfors 1h 40 45 min) Planering av den nya banlinjen Salo Lojo Förbättring av säkerheten vid plankorsningarna på Toijala- och Nystadsbanorna Utveckling av bangården i Pansio till en terminal för kombinerade transporter Koppling av logistikområdet LogiCity till järnvägsnätet Landsvägar Rv 8, utvecklingsetapp 1 (120 M ), bl.a. omvandling till fyrfältsväg Reso Nousis, Letala planskilda korsningar, omkörningsfält Sv 40, omvandling av östra ändan av Åbo Ringväg till fyrfältsväg samt planskilda korsningar (50 M ) Sv 52, Salo östra omfartsväg (20 M ) Byggande av E18-vägen till motorväg ända fram till gränsen (670 M, projektet utanför landskapet) Förbättring av hamnförbindelserna - Åbo: Förbättring av Suikkilavägen till landsväg och anslutningen vid rt 8:n (8,0 M ) - Nystad: Förbättring av Laivanrakentajantie till en del av stamväg 43 (0,6 M ) Investeringar i trafiksäkerheten: - små åtgärder enligt trafiksäkerhetsplanerna - förbättring av anslutningarna och mjukare vägrensmiljö - förbättring av tätortsvägarna - förebyggande av älgdjursolyckor - förbättring av trafiksäkerheten på rv 9: ändring av vägen med breda körfält Lundo Aura till omfartsväg med mitträcke och omfartsfält med mitträcke på avsnittet Aura Humppila (25 M ) Tryggandet av servicenivån ör färjtrafiken (ökad kapacitet då trafiken ökar, färjsträndernas kaj- och filarrangemang) 2 etappen av banförbindelsen Åbo Salo Helsingfors: ökad förmedlingsförmåga bl.a. dubbelspår eller spär för möte Åbo Salo och Kyrkslätt Karis (eftersträvad resetid Åbo Helsingfors 1h 35 min) Höjande av Toijala-banans bärighet till 25 ton Höjande av Toijala-banans hastighetsnivå, bl.a. slopande av plankorsningar Rv 9, utvecklingsetapp 1 (50 M ), bl.a. förbättring av anslutningar, omkörningsfält, arrangemang av enskilda vägar och den lätta trafikens leder Förbättring av Skärgårdsvägen (regionväg 180) i S:t Karins och S:t Karins omfartsväg (15 M ) Sv 40 och rv 8: Hamntrafikens arrangemang i Reso centrum (omvandling till fyrfältsväg Nesteentie planskilda korsn. Telakkatie, Telakkatie planskilda korsn., förbättring av Reso planskilda korsn., en tunnel genom stadscentrumet eller annan lösning, tot. 30 100 M beroende på lösningen) Rv 10, omkörning av Lundo centrum och förbättring av den existerande vägen (20 60 M ) Konkurrensförfarande gällande färjtrafiken, där ett alternativ vore byggande av en fast förbindelse (bl.a. Lövö- och Houtskärs-färjorna)
Genomförande av planen för trafiksystemet För att inleda genomförandet av utvecklingsåtgärderna med tanke på Egentliga Finlands trafiksystem ingås ett intentionsavtal om trafiksystemets utveckling och upprätthållande mellan de ansvariga parterna. Intentionsavtalet innehåller de mest brådskande projekten och andra åtgärder som skall utföras under de kommande fem åren. I samband med uppföljningen av intentionsavtalet kan det vid behov granskas och nya spetsåtgärder kan tas med i avtalet. Genomförandet av planen för trafiksystemet förutsätter att gemensamma uppfattningar och mål för att utveckla trafiksystemet även överförs till samarbetsparternas egna planer och realiseringsprogram. I fortsättningen utgör Planen för Egentliga Finlands trafiksystem den ram inom vilken den övergripande utvecklingen av landskapets trafiksystem sker. Egentliga Finland kortfattat Egentliga Finland är landets tredje största landskap och Åboregionen den tredje största stadsregionen efter huvudstadsregionen och Tammerfors-regionen. Egentliga Finland har nästan 460 000 invånare, av vilka över 300 000 bor i Åbo regionkommun. Landskapets näringsliv karakteriseras av mångsidighet. De viktigaste verksamhetsbranscherna är bl.a. bio- och informationsteknologi, metall- och kemisk industri, livsmedelsproduktion och industri samt turism- och utbildningstjänster. Typiskt för Egentliga Finland är en tät bosättningsstruktur som omfattar flera tätorter och bycentraler samt det gamla kulturlandskap som präglas av kustens och ådalarnas traditionella odlingsområden. Den omfattande skärgården är unik även i världsomfattande skala. Landskapets och Åbo stads starka historia kommer till synes också i trafiknätets struktur. De viktigaste huvudvägarna och järnvägarna riktar sig strålaktigt mot Åbo, varifrån det finns sjöfarleder till Sverige och de andra östersjöländerna. Landsbygdsområdet omfattas av ett tätt lägre vägnät som på många håll följer de gamla färdlederna på ett vackert sätt. För mer information: Egentliga Finlands förbund Bangårdsgatan 36, 20100 Åbo tfn (02) 2100 900 www.varsinais-suomi.fi Baskarta Lantmäteriverket, tillstånd nr 805/MML/07 Foto: Linea Konsultit Oy, mellersta fotografiet på bakpärmen Pilot Turku Oy.