Ekonomiska grundbegrepp. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Relevanta dokument
Reflektioner från föregående vecka

Bidragskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Självkostnadskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

» Industriell ekonomi

VBE 013 Byggprocessen och företagsekonomi. Avdelningen för byggnadsekonomi

TEIE51 Industriell Ekonomi. Produktkalkyler Sofi Rehme

Kostnads- och intäktsanalys. Ekonomi. Kostnads- och intäktsanalys. Historik. Kap 15 Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kap 16 Resultatplanering

Kalkyler som beslutsunderlag

Kostnads- och intäktsanalys

Seminarium 4 (kap 16-17)

Kostnads- och intäktsanalys

Emmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS. Introduktionsförel Emmanouel Parasiris 1

Oavsett syfte. Grunder. Nancy Holmberg kap Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet.

Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering

722G88 FÖRETAGS- OCH PERSONALEKONOMI VT2009

Agenda Sex grundläggande ekonomiska begrepp Resultat, Lönsamhet Indelning av kostnader

Byggdelskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Grunder. Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet. Nancy Holmberg kap

Kalkyleringens avvägning

Företags- och Personalekonomi G88

Produktkalkyler. Grundbegrepp. Förädlingsprocess. Ingår ej i kursen Sid Linjär programmering

Resultat- planering. HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel

Inbetalning = kr den 30 juni Intäkt = / 3 månader = kr per månad mellan 1 mars och 1 juni

Redovisning och kalkylering

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version

Ekonomistyrning. IKEA: Vår vision är att skapa en bättre vardag för de många människorna...

Sammanfattning. HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel

Kalkyleringens avvägning

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management

Jan Gun Hans Karin Charlotte

Företags- och Personalekonomi G88

Skärvad Olsson Kap 18

INTRODUKTIONSFÖRELÄSNING Redovisning och kalkylering

KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) DISPOSITION PRODUKT - DEFINITION PRODUKT (KAP. 7) SJÄLVKOSTNAD (KAP. 8) BIDRAG (KAP.

PRODUKTKALKYLERING SOM UN- DERLAG VID RESULTATPLANERING

Tonnquist Projektledning

Övningar. K/I-analys. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 15-16

Vad kostar det att ha en bil? beräknar kostnader och intäkter

HÖGSKOLAN I BORÅS. EKONOMISTYRNING (OPUS) 7,5 Högskolepoäng

ABC-kalkylering (Activity Based Costing) HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel

TPYT02 Produktionsekonomi och kvalitet

Produktkalkyler. Kostnadsslag. Resultatanalys. Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering Kap 19 Bidragskalkylering.

Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka och) sälja för att inte gå med förlust?

1/10/2011. Direkta och indirekta kostnader Repetition

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2

b. Företag A: Mo = 6, Md = 6, m = , Ql = 4, Q3 = 8 c. Företag A: s = Modellsvar uppgift 2. a. histogram eller frekvenspolygon

Förvaltningsekonomiska grundbegrepp. Construction Management

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem MED VISSA FACIT Peter Lohmander Version

Företags- och Personalekonomi G88

Del 1 och del 2 av tentamen delas ut samtidigt!

Ekonomiska grundbegrepp

Samband mellan vision, affärsidé, strategi, verksamhetsplanering och ekonomistyrning

Ekonomihögskolan Dnr: EHV 2008/245/514 KURSPLAN. Företag och Marknad I. Business and Market I. Ekonomihögskolans styrelse. Företagsekonomi.

Företags- och Personalekonomi G88

Grundläggande företagsekonomi 7,5p

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1

Självkostnadskalkylering. vid konkurrensutsättning och införande av valfrihetssystem

Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 17 april 2010

Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Tentamen lördag februari 2012 FACIT/LÖSNINGSFÖRSLAG

Produktionsekonomi och kvalitet

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Normalkalkyl. Divisionskalkyl. Kalkyleringens avvägning. Övning divisionskalkyl Kostnad / styck. Normalkalkyl kostnad / styck =

Produktkalkylering. Dagens tema Periodkalkyler. Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl

Övningar. Produktkalkylering. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 17-19

Ekonomi- och verksamhetsstyrning, 15 hp (2FE252) Skrivning (8hp) lördag 18 augusti 2012, kl. 9-13

EKONOMISTYRNING (ADM/OPUS) 7,5 Högskolepoäng

Investeringsbedömning

PROJEKTEKONOMI (KAPITEL 9, SID ) PROJEKT PÅ RÄTT KURS UPPFÖLJNING AV EKONOMIN (KAPITEL 13, SID ) Nils Lundgren

Allmänt om kalkylering

AJK kap 8. Kalkyleringens avvägning. Divisionskalkyl. Övning divisionskalkyl

VBEA01 Byggprocessen och företagsekonomi. Avdelningen för byggproduktion

Formella styrmedel i medelstora företag

Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt

Tentamen i Kalkylering och intern redovisning, 7,

Affärsidé. Avdelningen för byggnadsekonomi

Reflektioner från föregående vecka

BYGGEKONOMI 1 ENDAGS SEMINARIUM/WORKSHOP DISTANS FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA BYGGFÖRETAG. Nätbaserad utbildning i tiden

Lönsamhet och resultat

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.1

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

» Industriell ekonomi

» Industriell ekonomi

Studieanvisningar för. Grundläggande företagsekonomi HT2011

De generella kalkylproblemen

Produktkalkylering. Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl. Periodkalkyler. Dagens tema

UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital kronor

Föreningen Sveriges Kommunalekonomer. Ola Eriksson

Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 9 mars 2010

Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program

Industriell ekonomi, externredovisning Varför läsa Industriell ekonomi? Innehåll. Välkommen till den första kursen i ekonomi för EPI1!

Skrivning II, Redovisning och Kalkylering, 15 hp

Välkommen till FEGA 16 Ekonomistyrning 7,5p HT-09

Det jag hör glömmer jag det jag ser minns jag det jag gör kan jag. Kinesiskt ordspråk

Vad budgeteras? AJK Resultatbudget. Lividitetsbudget. Balansbudget. Budget (AJK kap 12-15) Definition. Planering

Kalkyl och Marknad 2013 (Kalkyl och Marknad ingår i kursen Ekonomiska beslutsstöd i företag, SLU-20158, 4 hp)

Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Ordinarie tentamen, 23 mars 2011

Kursplan. Kursen ingår i sociala omsorgsprogrammet. Antagen till sociala omsorgsprogrammet

PRODUKTKALKYLERING I ETT TJÄNSTEFÖRETAG

Reflektioner från föregående vecka

Transkript:

Ekonomiska grundbegrepp HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Agenda Vad är företagsekonomi? Några grundbegrepp Produktkalkylernas uppbyggnad och vad den här kursen berör Nästa timme inläsning på eftermiddagens övning

Vad är företagsekonomi? EKONOMI Ekonomi är hushållning med begränsade (knappa) resurser Ekonomi utgör ett perspektiv för att beskriva och förklara produktion, distribution och konsumtion av varor och tjänster Ekonomi innefattar även en utvecklingsdimension FÖRETAG Företag är en förädlingsenhet där en bearbetning utförs Företag har tre typer av resurser: Personella Reala Finansiella Företag bör: Göra saker rätt (Produktivitet) Göra rätt saker (Effektivitet)

Definition av företagsekonomi Företags hushållning med begränsade resurser + en utvecklingsdimension vilken innefattar individers vilja och förmåga till nyskapande genom innovation och nyföretagande

Företags olika förutsättningar Företag har följande resurser: Personella Reala Finansiella Företag har olika intressenter Individ-, samhällets, ekonomiska och produktintressenter Företag kan vara 1. Aktiebolag 2. Ekonomisk förening 3. Handelsbolag 4. Kommanditbolag 5. Enskild firma

Ekonomiskt beslutsfattande Hushållning med begränsade resurser så man uppnår produktivitet och effektivitet Kalkyler behövs som en del i beslutsunderlaget Kräver ett ekonomiskt språk för att kunna: Identifiera, beskriva och strukturera problem Rationellt beslutsfattande 1. Definiera problemet och klargör målsättningen 2. Identifiera alla tänkbara handlingsalternativ 3. Fastställ konsekvensera av dessa handlingsalternativ 4. Värdera konsekvenserna relativt målsättningen 5. Välj det alternativ som ger högst måluppfyllelse

Beslutsfattande del i styrprocessen Verksamhetsstyrning Ekonomistyrning STYRNING Strategisk Ekonomistyrning Organisation SITUATION Produktion Marknad Mål STRATEGI Affärsidé Vision

Kalkyl Förenklad modell av verkligheten Förkalkyl Syftar till att ge beslutsunderlag för att kunna fatta beslut om produktval, tillverkningsmetod, produktionsvolym, att välja order, att välja kunder, att välja att gå in på eller lämna en marknad, att välja om vi ska tillverka en komponent själva eller köpa den utifrån Efterkalkyl Kostnadskontroll, reslutat analys, uppföljning

Sex grundbegrepp Inkomst - Den ekonomiska ersättning som säljaren kräver för att sälja produkten. Utgift - Den ekonomiska ersättning som köparen måste erbjuda för att få köpa produkten. Inbetalning och Utbetalning - Beskriver själva betalningarna och uppstår vid de tillfällen då betalningsmedel överförs. Intäkt - Värdet på en prestation Kostnad - Värdet på en resursförbrukning

Ekonomiska grundbegrepp INKOMST UTGIFT INBETALNING UTBETALNING INTÄKT KOSTNAD LIKVIDITET LÖNSAMHET

Rörlig och fast kostnad Rörlig kostnad ändras med ändrad tillverkningseller försäljningsvolym och kan vara: Proportionellt rörlig Degressivt rörlig Progressivt rörlig Fast kostnad är däremot opåverkad av förändringar i volymen och kan vara Helt fast Halvfast Driftsbetingad fast

Indirekt och direkt kostnad Kostnadsslag Direkta kostnader Kostnadsbärare Indirekta kostnader Kostnadsställe Fördelade kostnader

Sär- och samkostnad I vissa fall behöver företag beräkna vilka kostnader som tillkommer eller försvinner om de ändrar produktionsteknik eller produktionsinriktning. Kostnader som tillkommer eller försvinner som en följd av att ett beslut är särkostnader i denna beslutssituation. Kostnader som är opåverkade av vilket handlingsalternativ som väljs är samkostnader eller gemensamma kostnader.

Produktkalkylernas uppbyggnad Företagsekonomiska grundbegrepp Kostnadsuppdelning enligt kriterierna ger upphov till kostnadsbegreppen som används bl.a. i dessa kalkylmodeller Inkomst/ Utgift Volym Rörlig Fast Resultatplanering Periodkalkyler Inbetalning/ Utbetalning Fördelning Direkt Indirekt Orderkalkyl Självkostnadskalkyl ABC Kalkyl Intäkt/ Kostnad Beslutssituation Särkostnad Samkostnad Bidragsmetod Täckningsgrad Beslut vid trånga sektorer

Case Seven Peaks Syftet är att öka förståelsen för hur företag fungerar och styrs. Vad ska man ta hänsyn till när man ska lyckas med att driva en verksamhet? Fram till lunch får ni läsa in er på fallet så ses vi efter lunch redo att ta oss an Case Seven Peaks!