Inbetalning = kr den 30 juni Intäkt = / 3 månader = kr per månad mellan 1 mars och 1 juni

Transkript

1 Fråga 1 Den 1 juni köpte företag A en maskin för kr som levererades direkt den 1 juni. Produkten hade producerats mellan 1 mars och 1 juni. Den 30 juni betalade företag A fakturan. Efter att maskinen sats i bruk användes den i 3 år innan den såldes för kr och en investering i en ny maskin vad nödvändig. När uppkom och med hur stort värde utgift, utbetalning och kostnad för företag A samt intäkt, inbetalning och inkomst för leverantören? Lösningsförslag 1 Företag A: Leverantör: Utgift = kr den 1 juni Utbetalning = kr den 30 juni Kostnad = ( ) = => / (3*12) = kr per månad 1 juni till och med 1 juni 3 år senare. Inkomst = kr den 1 juni Inbetalning = kr den 30 juni Intäkt = / 3 månader = kr per månad mellan 1 mars och 1 juni Fråga 2 a. Varför uppstår skillnader mellan kalkylmässiga kostnader och bokföringsmässiga kostnader? b. Förklara direkta kostnader. c. Förklara indirekta kostnader. d. Förklara kostnadsbärare. e. Förklara kostnadsslag. f. Förklara kostnadsställen. g. Förklara täckningsbidrag. Lösningsförslag 2 a. Den externa redovisningen visar bokföringsmässiga kostnader medan internredovisningen arbetar med kalkylmässiga kostnader Bokföringsmässiga kostnader används vid årsbokslut och regleras v lagstiftningen (Bokföringslagen). Företag är bokföringsskyldiga enligt lag! Kalkylmässiga kostnaders syfte är att söka/bestämma de verkliga kostnaderna som är förknippade med verksamheten. Jämför t ex avskrivningar baserade på återanskaffningsvärdet (kalkylmässig avskrivning) med avskrivning enligt plan (bokföringsmässig avskrivning). Skillnaden orsakar ett glapp!

2 b. Direkta kostnader (direct costs) är kostnader som är direkt hänförbara till ett kalkylobjekt (produkt) eller kostnadsbärare. c. Indirekta kostnader (overhead costs) är kostnader som ska hänföras till avdelningar (kostnadsställen), vilka ska fördelas vidare till kostnadsbärare för att kalkylera en produkts självkostnad. d. Kostnadsbärare är det som produceras och som ska bära eller belastas med kostnaden. e. Kostnadsslag är kostnader som är av likartad typ och som kan hänföras till samma kategori. f. Kostnadsställen är avdelningar eller funktion i verksamheten vars prestationer kostar pengar men vars kostnader inte kan fördelas direkt på en produkt, t ex central administration och ledning. g. Täckningsbidrag är skillnaden mellan särintäkter och särkostnader. (Särintäkter och särkostnader är de intäkter och kostnader som uppstår med ett visst beslut, genomförande av projekt.) Fråga 3 Besvara med ledning av diagrammet följande frågor: a. Hur stor är den fasta kostnaden? b. Hur stor är den rörliga kostnaden per kg? c. Vilket är försäljningspriset per kg? d. Hur stor är den kritiska volymen? e. Hur stor är den kritiska omsättningen? f. Hur stor är säkerhetsmarginalen (i kg, kr och procent) vid en eventuell volym på kg?

3 g. Vilket är resultatet vid den aktuella volymen ( kg)? Lösningsförslag 3 a kr b. ( ) / = 2 kr / kg c. TI stiger från 0 till kr vid volymökning från 0 till kr. Priset = / = 8 kr / kg d. Kritisk volym = kr (Se diagram) e. Kritisk omsättning = kr (Se diagram) f. Säkerhetsmarginal = = kg => / = 33,33 % g. Resultat = * 8 ( * ) = kr i vinst Fråga 4 Två företag nedan tillverkar samma vara med försäljningspriset 50 kr och har följande kostnadsstrukturer: Företag A Företag B Fasta kostnader kr kr Rörliga kostnader per styck 30 kr 5 kr a. Företagen har samma kritiska volym, vilken? b. Vilket blir resultatet i de två företagen vid en försäljningsvolym på styck? c. Vilket blir resultatet i de två företagen vid en försäljningsvolym på styck? d. Vilken slutsats kan man dra av svaren i uppgift b och c? Lösningsförslag 4 a. Företag A = / (50 30) = styck Företag B = / (50 5) = styck b. Företag A = * (50 30) = kr Företag B = * (50 5) = kr c. Företag A = * (50 30) = kr Företag B = * (50 5) = kr d. I företag B, som har en stor andel fasta kostnader och en låg andel rörliga kostnader, påverkas resultatet mer av en volymförändring än i Företag A, som har en kostnadsstruktur med en större andel rörliga kostnader och en mindre andel fasta kostnader. Se diagram nedan:

4 Fråga 5 Hotel komfort har 48 rum och följande gäller: Genomsnittligt rumspris 600 kr Fasta kostnader per år kr Rörliga kostnader per sålt rum 120 kr Hotellet är öppet 360 dagar per år a. Beräkna nollpunktsomsättningen (kritiska omsättningen) för hotellet. b. Intäkterna uppgår för närvarande till kr per år. Vilket resultat ger denna omsättning? c. Hur stor är säkerhetsmarginalen vid den nuvarande omsättningen? d. Anta att man som målsättning har en vinst på kr. Vilken beläggningsgrad (andel sålda rum) måste man då komma upp till vid i övrigt oförändrade förutsättningar? Lösningsförslag 5 a. Alt. 1 Täckningsbidraget (TB) per rum = = 480 kr Det ger en täckningsgrad (TG) på 480 / 600 = 80 % Kritiska omsättningen = FK / TG = / 0,8 = kr Alt. 2. Kan även räkna utifrån hur många rum man måste hyra ut och komma fram till kritiska omsättningen. Kritisk volym = FK / TB per rum = / 480 = rum Kritisk omsättning = * 600 = kr Per dygn är den kritiska volymen / 360 = 31,25 rum samt den kritiska omsättningen 31,25 * 600 = kr b. Hyr ut / 600 = rum Resultatet = * = kr i vinst M.h.a. täckningsbidraget => / 0, = kr c. Säkerhetsmarginalen = = 250 rum per år

5 Säkerhetsmarginalen i % = 250 / = 2,2 % Säkerhetsmarginalen är mycket liten. Om uthyrningen minskar med mer än 2,2 % så går hotellet med förlust, allt annat lika. d. Antal uthyrningar som fordras per år = x: 600 * x (120 *x ) = * x = x = ,83 Per dygn måste man hyra ut ,83 / 360 = 32,7 rum. Eftersom man har 48 rum kräver detta en beläggningsgrad på 32,7 / 48 = 68,1 % Fråga 6 Firma Byxor tillverkar byxor på beställning. Under 2009 blev produktions- och försäljningsvolymen byxor vilket är firmans maximala kapacitet. Kostnaderna för året blev: Direkta materialkostnader Materialomkostnader fasta Direkt lön, rörliga Tillverkningsomkostnader, fasta Tillverkningsomkostnader, rörliga Administrations- och försäljningskostnader, fasta Provision till säljare, rörliga Kostnader kr kr kr kr kr kr kr a. Beräkna företagets kritiska volym, säkerhets marginal och resultat om det genomsnittliga försäljningspriset blev 350 kr per byxa. Upprita företagets resultatdiagram. b. Vilket pris per byxa krävs för att uppnå en vinst på kr vid en produktion på 70 %? Hur påverkas företagets kritiska volym till följd av det nya priset? Lösningsförslag 6 a. Fasta kostnader = = kr Rörliga kostnader = = kr Kritiska volymen = 350 * x ( / * x ) = 0 350x 150 x = kr x = / 200 = byxor Kritiska omsättningen = * 350 = kr Säkerhetsmarginalen = ( ) / = 67 % Resultat = Pris * volym (RK * volym + FK) 350 * (150 * ) = kr

6 b. Nytt pris = P * (3 500 * 0,7) (150 * (3 500 * 0,7) ) = kr * P = P = / = 407 kr Kritisk volym = 407x (150x ) x = / ( ) = 894 st vid nya priset Fråga 7 a. Identifiera vad siffrorna i diagrammet nedan står för:

7 b. Hur påverkar följande händelser linje 3 och 9? Ange även hur den kritiska punkten (kritisk intäkt och/eller kritisk volym) påverkas om. 1. Försäljningspriset ökar från 250 till 300 kr per st 2. Rörliga kostnader per st minskar från 200 kr till 150 kr 3. Fasta kostnader ökar med per månad 4. Under en månad säljs st fler än planerat 5. Som ett resultat av en prisökning på material ökar både rörlig kostnad per st och försäljningspriset med 30 kr/st Lösningsförslag 7 a. 1. Omsättning 2. Volym 3. Totala kostnader 4. Rörliga kostnader 5. Fasta kostnader 6. Break-even, kritisk volym/omsättning, nollpunkten 7. Förlust 8. Vinst 9. Totala intäkter b. 1. TK oförändrat, TI ökar, Kritiska intäkten och volymen minskar. 2. TK minskar, TI oförändrat, Kritiska intäkten och volymen minskar. 3. TK ökar, TI oförändrat, Kritiska intäkten och volymen ökar. 4. Vi flyttar oss längre till höger i diagrammet och redovisar en större vinst. 5. TK ökar, TI ökar, kritiska intäkten ökar men kritiska volymen är oförändrad. Fråga 8 I Företag Z är de rörliga kostnaderna 90 kr per vara och priset är 200 kr för företagets enda produkt. Verksamhetsvolymen är normalt enheter per månad och vinsten (före skatt) är kr per månad. a. Hur stor är säkerhetsmarginalen i antal produkter för Företag Z? b. Är det lönande med en kvalitetshöjning som ökar de rörliga kostnaderna med 20 kr per styck och de fasta kostnaderna med kr per månad, om försäljningsvolymen vid oförändrat pris stiger med 20 %? c. Vilket pris krävs för att med den nya volymen uppnå samma vinstmarginal som tidigare, dvs före kvalitetshöjningen? Lösningsförslag 8 a. Fast kostnad = (200 90) * = Kritisk produktion = / (200 90) = 591 stycken

8 Säkerhetsmarginalen = = 409 stycken eller 409 / = 40,9 % b. Ny vinst = (200 ( )) * (1 000 * 1,2) ( ) = kronor Nej det är inte lönsamt! c. Vinstmarginal före = / (200 * 1 000) = 22,50 % (Vinstmarginal efter = / (200 * * 1,2) = 13,75 %) [(P 90 20) * * 1,2 ( )] / [(P * (1 000 * 1,2))] = 22,5% 1200P = 270 P 930 P = P = 260,2 kronor