KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) DISPOSITION PRODUKT - DEFINITION PRODUKT (KAP. 7) SJÄLVKOSTNAD (KAP. 8) BIDRAG (KAP.

Transkript

1 KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) Fredrik Wahlström U.S.B.E. - Handelshögskolan vid Umeå universitet Företagsekonomiska institutionen Umeå Fredrik.Wahlstrom@fek.umu.se DISPOSITION PRODUKT (KAP. 7) PRODUKTKALKYL KALKYLMÄSSIGA AVSKRIVNINGAR KALKYLMÄSSIGA RÄNTOR SJÄLVKOSTNAD (KAP. 8) BIDRAG (KAP. 10) DEFINITION DEFINITION PERIODKALKYLERING SÄR- OCH SAMKOSTNADER ORDERKALKYLERING PERIODKALKYLERING ORDERKALKYLERING PRODUKT - DEFINITION PRODUKTKALKYL - En produktkalkyl är en sammanställning av intäkter och/eller kostnader för ett visst kalkylobjekt i en viss kalkylsituation PRODUKTKALKYLERING - Den process i vilken produktkalkyler tas fram PRODUKTKALKYLSYSTEM - Produktkalkylsystem (eller kalkylsystem) utgör produktkalkyleringens formaliserade och rutinbundna delar 1

2 PRODUKT- / TJÄNSTEKALKYL - MODELL AV VERKLIGHETEN KALKYLMÄSSIGA KOSTNADER KALKYLMÄSSIG AVSKRIVNING (KMA) - Denna avskrivning görs till NYanskaffningspriset. Alltså inte till historiskt pris i enlighet med externredovisningen. Vi måste spara så vi har råd med att kunna bevara vår kapacitet när vi behöver köpa en ny maskin. Vi behöver alltså ta hänsyn till inflationen. KALKYLMÄSSIG RÄNTA (KMR) - Denna Ränta är en avkastningsränta på Tillgångarna, varför vi nyttar Sysselsatt Kapital. KMR är ett genomsnitt av avkastningskravet på EK och andra Räntebärande Lån. Vi tar hänsyn till Inflation för att kunna bevara kapaciteten. KALKYLMÄSSIG AVSKRIVNING - ETT EXEMPEL Kalkylmässig Nuanskaffningspris Inflation Prisökning Avskrivning "Ack. avskrivning" Pris o avskr år % År % År % År % År % Totalt

3 KALKYLMÄSSIG RÄNTA - ETT EXEMPEL SJÄLVKOSTNAD - DEFINITION ORDER - Självkostnaden utgör summan av samtliga kostnader för en order till dess att den är fullgjord och betald. TJÄNST - Självkostnaden utgör summan av samtliga kostnader för en tjänst till dess att den är utförd och betald. VARA - Självkostnaden utgör summan av samtliga kostnader för en vara till dess att den är levererad och betald. 2HUVUDMETODER 1) PERIODKALKYLERING (Även benämnd Processkalkylering) 2) ORDERKALKYLERING (Även benämnd Kund- och Påläggskalkylering) Självkostnadskalkylering Periodkalkylering - Divisionsmetoden - Normalmetoden - Ekvivalentmetoden Orderkalkylering - Påläggsmetoden (- ABC-metoden, 23/1) 3

4 PERIODKALKYLERING - DIVISIONSMETODEN Totalkostnad för en tidsperiod Verksamhetsvolym = Självkostnad/styck Med eller utan uppdelning på kostnadsställen, vilket t.ex. kan vara avdelning eller tillverkningsavsnitt Exempel: Säljer liter Rent och liter Extrarent (även vid kundbesök) Telefonfsg Kundbesök Administration Totalt Löner Resekostnader Avskrivningar Övriga kostnader = Rörliga kostnader Verklig volym PERIODKALKYLERING - NORMALMETODEN + Fasta kostnader Normal volym = Självkostnad/styck Med eller utan uppdelning på kostnadsställen Övertäckning: Verklig volym>normal volym => För höga fasta kostnader/st Undertäckning: Verklig volym<normal volym => För låga fasta kostnader/st Exempel: Normal volym tidningar/månad Mars endast sålda tidningar Rörlig kostnad Fast kostnad Ordermottagning kr kr Tryckeri kr kr Distribution kr kr Redaktion 0 kr kr = kr kr PERIODKALKYLERING - EKVIVALENTMETODEN Passar för produkter som är olika resurskrävande Vi börjar med att räkna ut ekvivalenttal och ekvivalentvolym för respektive resursslag. Ekvivalenttalet talar t.ex. om produkternas relativa materialåtgång i förhållande till total åtgång. Ekvivalentvolym är sedan Ek.talet * Producerad volym för en produkt. Totala kostnaden för en produkts resursslag är produktens Ek.vol. / total Ek. vol. * Sammanlagd kostnad för resursslaget. 4

5 ORDERKALKYLERING - 2 YTTERLIGARE DEFINITIONER VARA - Självkostnaden utgör summan av samtliga kostnader för en vara till dess att den är levererad och betald. Teoretisk: Självkostnaden utgörs av kalkylobjektets SÄRkostnader plus fördelade SAM-kostnader. Praktisk: Självkostnaden utgörs av kalkylobjektets direkta kostnader plus fördelade omkostnader. SÄR- OCH SAMKOSTNADER - DET TEORETISKA BEGREPPSPARET SÄR-kostnader är kostnader som kalkylobjektet ensamt orsakar. Dessa kostnader kan både vara Fasta och Rörliga. Tar man inte hänsyn till de fasta kostnaderna kommer kalkylen att bli missvisande, eftersom särkostnaderna kommer att underskattas. SAM-kostnader är kostnader som kalkylobjekten orsakar gemensamt. Dessa tar man inte hänsyn till, eftersom de endast godtyckligt kan fördelas. De Rörliga kostnaderna kan dock till skillnad ifrån Fasta fördelas. DIREKTA KOSTNADER OCH OMKOSTNADER - DET PRAKTISKA BEGREPPSPARET Direkta kostnader (SÄR) = Kostnader som påförs kalkylobjektet Direkt Omkostnader (SAM) = Kostnader som påförs kalkylobjektet via Fördelning 5

6 ORDERKALKYLERING - PÅLÄGGSMETODEN (SIDA 1 AV 2) Omkostnader Fördelningsnyckel = Pålägg Fördelningsnyckel: - Tid (t.ex. arbets- och maskintid) - Kvantitet/Mängd (t.ex. stycken, vikt och yta) - Värde (t.ex. material-, löne-, varu- och tillverkningskostnad) Exempel: Materialomkostnader (MO) (t.ex. inköps- och förrådspersonal (lön), ränta på lager och energi) Materialomkostnader Direkt materialkostnad = Pålägg Materialomkostnader Kvantitet direkt material = Pålägg ORDERKALKYLERING - PÅLÄGGSMETODEN (SIDA 2 AV 2) Materialomkostnader (MO) Tillverkningsomkostnader (TO) - Direkt materialkostnad - Kvantitet direkt material - Direkt lönekostnad - Direkt arbetstid Administrations- och Försäljningsomkostnader (AFFO*) - Tillverkningskostnad Samma fördelningsnyckel varför Administration och Försäljning slås ihop * AFFO är den vanliga förkortningen, även om boken inledningsvis nyttjar AO & FO BIDRAG - DEFINITION Bidragskalkylering är en Resultatinriktad kalkylmetod. Fokus ligger på Intäkter och Kostnader, som har en direkt koppling till kalkylobjektet. Intäkterna kallas för Särintäkter. Kostnaderna kallas för Särkostnader. Resultatet kallas för Täckningsbidrag. Företagets resultat = Totalt Täckningsbidrag - Samkostnader Täckningsgrad (B:o vinstmarginal) = Täckningsbidrag/Särintäkt Vid jämförelse med Budgetföreläsningen har denna kalkylmetod fokus på Värdeskapande. 6

7 PERIODKALKYL - DIVISIONSMETODEN Divisionsmetoden nyttjas ju när t.ex. flera produkter/tjänster är lika resurskrävande och som utnyttjar lika slag och kvantiteter av material och/eller arbetsmetoder. Exempel: A B Volym st st Försäljningspris 100 kr 140 kr Totalt + Rörlig Särintäkt Rör. Särkostn./kostn.ställe Alfa Beta Gamma = Täckningsbidrag Rör. Sam-kostn./kostn. Alfa 200 Beta 80 Gamma 120 = Resultat 250 PERIODKALKYL - EKVIVALENTMETODEN (SIDA 1 AV 2) Repetition Ekvivalentmetoden används ju när kalkylobjekten inte förorsakar kostnader i lika proportioner. Ekvivalenttalet tar hänsyn till skillnader i resurskraven, vilket fastställs genom särskilda studier av verksamheten. Ekvivalentvolym är sedan Ek.talet * Producerad volym för en produkt. Totala kostnaden för en produkts resursslag är produktens (Ek.vol. / total Ek. vol.) * Sammanlagd kostnad för resursslaget. PERIODKALKYL - EKVIVALENTMETODEN (SIDA 2 AV 2) Exempel: Försäljning av blomsterbuketter i 3 storlekar Liten Mellan Stor Totalt_ Försäljningspris 15 kr 30 kr 40 kr Försäljningsvolym Ekvivalenttal 1,0 2,0 2,5 Ekvivalentvolym Rörliga kostnader = kr Fasta kostnader (SAM) = kr Rörlig särkostnad per bukett Liten Bukett: / * = kr Mellan Bukett: / * = kr Stor Bukett: / * = kr 2,0 Mkr 7

8 ORDERKALKYL - BIDRAG MED SÄRKOSTNADER (SIDA 1 AV 2) SÄR-kostnader är kostnader som kalkylobjektet ensamt orsakar. Dessa kostnader kan både vara Fasta och Rörliga. Fasta kan vara kostnader för Reklam och Omställningar av maskiner. Rörliga kan vara Materialkostnader. Formel: Formel: + Särintäkter - Rörliga särkostnader - Fasta särkostnader = Täckningsbidrag (TB) + Totala särintäkter - Totala rörliga särkostnader - Totala fasta särkostnader = Totalt Täckningsbidrag - Samkostnader = Resultat ORDERKALKYL - BIDRAG MED SÄRKOSTNADER (SIDA 2 AV 2) Exempel: Amandis Dentist AB säljer olika tandvårdsprodukter Försäljning av Tandborsten komma åt överallt + Särintäkt 20 kr * st = kr kr - Rörliga Särkostnader Material 7 kr * st = kr Lön 8 kr * st = kr - Fasta Särkostnader Omställning av utrustning kr Annons kr kr = Täckningsbidrag kr kr Täckningsgrad = kr/ kr = 18% ORDERKALKYL -STEGKALKYL Med en Stegkalkyl analyserar man täckningsbidrag (TB) efter respektive Särkostnadspost => Vi kommer ha flera olika TB. Denna metod ger oss därför en bättre kunskap om kostnaderna. Exempel: CD-Krängaren AB Göteborg Stockholm Majorna Linné Solna Söder + Särintäkter Rörliga Butikssärkostnader = Täckningsbidrag Fasta Butikssärkostnader = Täckningsbidrag Summa TB 2 per butik = 500 = Särkostnader per stad = Täckningsbidrag Summa TB 3 per stad = Övriga kostnader per stad 450 = Resultat