Introduktion. Av Tobias Lindström KPP039 MDH 2010
|
|
- Axel Håkansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sida1 Introduktion I kursen KPP039 på Mälardalens högskola fick vi i uppgift att fördjupa oss om ett ämne som härrörde till våran senaste uppgift som vi utfört. Jag var i en grupp som har hjälpt ett företag att ta fram en ny produkt ett höj och sänkbart monterings bord som inrikta sig på elektronikbranschen. Jag valde att fördjupa min inom självkostnadskalkylen, denna finns för att man skall få hjälp med att sätta ett pris på produkten. Jag fördjupade mig i detta för att jag tyckte inte den var tillräckligt omfattande och kommer i slutet med ett förslag till hur ett verktyg skulle kunna se ut som skulle fungera bättre, det skall nämnas att detta verktyg inte är inte helt färdigutvecklat och kan förbättras. I början av detta dokument beskrivs hur metoden självkostnadskalkyl utförs och fungerar för att sedan övergå till att beskriva hur mitt eget förslag på ett liknande verktyg ser ut samt hur man använder det verktyget.
2 Sida2 Självkostnadskalkyl Självkostnadskalkyl är ett sorts verktyg som man kan använda när man skall prissätta sin produkt, det den gör är att räkna ut ett pris på produkten så att produkten kan bära sig själv alltså det är en metod för fullständig kostnadsfördelning med det menas att man får igen samtliga utgifter som läggs ner på att skapa produkten, i detta finns exempelvis en framräknad andel av de samkostnader som finns i företaget. Det totala resultatet för företaget kommer att bli positivt om produktpriserna täcker självkostnaden för produkterna. Denna metod används främst inom tillverkningsindustrin, för att ge goda underlag till prisätnings beslut på längre sikt men även för långsiktiga bedömningar angående lönsamheten. Det kan nämnas att vid mer kortsiktiga beslut så brukar man använda en annan metod som heter bidragskalkylering. När ett företag använder sig av självkostnadskalkylering fås resultatet för företaget fram genom: Resultatet = Totala intäkterna Totala självkostnaderna Med detta så menas att resultatet som företaget får kommer att vara lika med alla intäkterna alltså försäljningen av produkterna minus de totala självkostnaderna vilket då kommer vara dels material använt för produkterna men även löner, lokaler, resor, reklam alltså alla kostnader som företaget har. När samtliga kostnaderna faktiskt ingår i en självkostnadskalkyl måste företaget använda sig av speciella fördelningsnycklar för att kunna fördela de indirekta kostnaderna på kostnadsbärarna. Fördelningsnycklar som används är: AO - Administrationsomkostnader FO - Försäljningsomkostnader MO - Materialomkostnader TO - Tillverkningsomkostnader Beräkningar mellan ovanstående fördelningsnycklar och direkta kostnader så skapas olika påläggs satser. Samtliga kostnader i en självkostnadskalkyl brukar delas upp i två stora huvudgrupper dessa är direkta kostnader och indirekta kostnader. Eftersom målet är att produkten skall bära sig själv så måste de indirekta kostnaderna i företaget fördelas på ett rättvist sätt på samtliga produkter som skapas så att varje produkt faktiskt bär sin egen totalkostnad. Direkta kostnader De är de kostnader som hänförs till produkten direkt exempel som material för produkten, eller personalkostnader som är förknippade med produkten/tjänsten. I ett tillverkande företag så är de vanligaste direkta kostnaderna: dm - Direkt material. Materialet som använts för att ta fram produkten. dl - Direkt lön. Lönekostnaden som har använts för att producera produkten. Direkt tillverkningskostnad - Patent/mönsterskydds kostnader är ett exempel. Direkt försäljningskostnad - Exempel är provisionsbaserad försäljning av produkten.
3 Sida3 Indirekta kostnader. Indirekta kostnader alltså de gemensamma kostnaderna i tillverkningsföretag brukar gå under namnen materialomkostnader, tillverkningsomkostnader, administrationsomkostnader och försäljningsomkostnader. Ett gemensamt namn för dessa brukar vara att man kallar dem för omkostnader eller fördelade kostnader. Det brukar även kunna gå under benämningen overheadkostnader. I ett tillverkande företag så är de vanligaste indirekta kostnaderna: MO - Materialomkostnader. Kostnader som är relaterade till materialprocessen före tillverkningen. Några exempel kan vara lagerkostnader, svinn och löner till inköps och lager personal. TO - Tillverkningsomkostnader. Dessa är kostnader som uppstår i eller kring själva produktions processen. Typiska TO är driftkostnader för maskiner, löner till planerings och konstruktions personal, samt avskrivningar på maskiner. FO - Försäljningsomkostnader. Dessa är då kostnader som sker i samband med försäljningen, till exempel löner till marknadsförare och försäljare, reklam, resekostnader. AO - Administrationsomkostnader. Kostnader som är förknippade med stabsfunktioner. Exempelvis datorsystem, företagsledning, kontors och förbruknings material, löner för ekonomi personal. AFFO - Affärsomkostnader. Detta är faktiskt både FO och AO, vissa företag väljer att inte dela upp dem i två olika utan använder då AFFO istället som är både och. Beräkningar av de olika påläggs satserna. Företag brukar normalt sätt använda de direkta kostnaderna som en fördelningsbas för att dela upp de indirekta kostnaderna. Absolut vanligast är att ett procentuellt påslag av de indirekta kostnaderna beräknas fram, och sedan används för att beräkna en produkts självkostnad. MO pålägg = Företagets totala MO / Företagets totala dm * 100 = xx % TO pålägg = Företagets totala TO / Företagets totala dl * 100 = xx % AFFO pålägg = Företagets totala AFFO / Företagets totala tillverkningskostnad * 100 = xx % Affärsomkostnaderna fördelas med hjälp av företagets totala tillverkningskostnader som påläggsbas. Denna är summan av dm, MO, dl, direkt tillverknings kostnad och TO tillsammans. När påläggsbasen skall beräknas kan företaget utgå ifrån olika grund data, nämligen: Förra periodens utfall - Efterberäknings metoden kallas detta. Budgeten - Budgetmetoden Ett normalår - Normalårs metoden. För att illustrera detta kommer MO pålägg att användas. Efterberäknings metoden
4 Sida4 MO pålägg = MO under föregående period / dm under föregående period * 100 = xx % Budgetmetoden MO pålägg = Beräknade MO under en budgetperiod / Beräknade dm under en budgetperiod * 100 = xx % Normalårs metoden MO pålägg = Beräknade MO under en budgetperiod / normal dm Fram räkning av självkostnaden. Då självkostnaden räknas fram används någon av dessa metoder för räckna ut hur mycket av de indirekta kostnaderna som produkten måste täcka. dm, direkt material MO-pålägg, i % av dm + dl, direkt lön + TO-pålägg, i % av dl + särskilda direkta tillverkningskostnader = TK, tillverkningskostnad + AFFO, i % av tillverkningskostnad + särskilda direkta försäljningskostnader = Produktens självkostnad Efter denna uträckning har utförts så har företaget fått fram självkostnaden på produkten. Något man dock aldrig skall glömma är att det är marknaden som bestämmer priset, ibland kan man ta betalt mer och ibland kommer man kanske inte få något sålt för att man har för höga priser, fast man ligger på självkostnads priset. Då kan man exempelvis titta närmare på andra optimerings verktyg för hur man skulle kunna skapa en lika bra produkt men på ett billigare vis. Eller om man kan övertyga marknaden om att köpa den egna lite dyrare produkten istället för den billigare.
5 Sida5 Exempel Ett litet industriföretag som arbetar mestadels med plåt produkter får en förfrågan om att tillverka ett badrums skåp i plåt men inte själva spegeln. Företaget använder då budgetmetoden för att fördela de indirekta kostnaderna. Detta är företagets budgeterade kostnader för året: dm = dl = MO = TO = AFFO = samtliga pålägg blir då med budgetmetoden: MO pålägg = / * 100 = 8.3 % TO pålägg = / * 100 = 22.5 % AFFO pålägg = / * 100 = 11.7 % För badrums skåpet beräknas den direkta materialet till 32 kr och den direkta lönen till 37 kr Självkostnaden blir då: dm = 32 kr MO (8.3 % av dm) = 2.7 kr dl = 37 kr TO (22.5% av dl) = 8.3 kr Tillverknings kostnaden var alltså dm+mo+dl+to alltså 80 kr AFFO (11.7 % av tillverkningskostnaden) = 9.4 kr Då blir självkostnaden 89.5 kr Egna reflektioner och tankar kring självkostnadskalkylering. När jag har sökt på webben för information angående självkostnadskalkylering har jag hittat att ett flertal ställen sagt att det finns brister i den men även att större företag skulle använda sig mer av en metod som kallas ABC kalkylering (Activity Based Costing) detta system bygger på att samtliga aktiviteter får ett pris och för att prissätta en produkt tar man bara reda på vilka aktiviteter som produkten använder sig av. En nackdel med självkostnadskalkylen är att den inte länge stämmer om volymen skiftar vilket ju är ganska vanligt. En annan kritik är att pålägget räknas i procent vilket gör att en produkt som är dyrare att tillverka kommer få ett mycket högre pålägg en en billigare produkt att tillverka även om den produkten som är billigare faktiskt säljs för ett högre pris. Något mer som jag kom att tänka på var att om man ändå har all dessa data varför skulle man då inte sortera upp den bättre för att samtidigt kunna få en överblick på vad som kostar vad, detta skulle kunna göra att man enklare kan se om det är någon operation man skall titta närmare på för att försöka sänka priset på. Detta har gjort att jag försökt att skapa ett verktyg som skall hjälpa till med att sätta ett minsta pris på en produkt för att den skall kunna bära sig själv, jag påstår inte att verktyget är färdigutvecklat men den skulle kunna vara en grund för ett vidareutvecklingsarbete.
6 Sida6 MMPP verktyget MMPP står för (Minsta Möjliga Pris på Produkt). Med detta verktyg hoppas jag kunna röja undan några av nackdelarna som finns för självkostnadskalkylen samt organisera upp data så att man på ett enklare sätt skulle kunna se vart man skulle kunna förbättra vissa steg i processen att skapa produkten. Kalkylen är även anpassad så att flera rader kan läggas in om så behövs. Förklaring av MMPP MMPP har 4 stycken huvudkategorier som man kommer fylla i fakta i dessa är: utvecklingskostnader för produkten. Produktionskostnader för produkten. Försäljningskostnader för produkten. Administrationsomkostnader för produkten. För det första så skall man bara fylla i siffror i de celler som har en ram runt omkring sig. Siffrorna som har fyllts i är rent fiktiva för att undersöka om formler och liknande fungerar. Det första man ser är detta här fyller man i namnet på produkten antingen i B1 eller A2 det är upp till personen som använder denna kalkyl. Jag har försökt skapa så förklarande poster som möjligt för att underlätta användningen men här kommer en yttligare förklaring. Med tidsperioden så menas antingen en beräknad tidsperiod då man har beräknad data för eller den perioden som datan kommer ifrån, exempelvis här är all data som fyllts i resultatet av 2 månader tidigare. Försäljningsbara produkter är alltså 300 på två månader. Utvecklingskostnaderna skall ha blivit betalda på 10 års sikt. De kostnader som uppkom då produkten skulle tas fram, exempel patentkostnader samt andra engångskostnader.
7 Sida7 Här får man fylla i totala intäkterför företaget under den bestämda tidsperioden samt de beräknade inkomsterna som produkten skulle dra in, dessa data hjälper sedan till att bestämma hur stor del av de indirekta kostnaderna som produkten skall få bära. Utvecklingskostnader för produkten är alltså de kostnader som uppkom under utvecklingen. Det översta på denna bild är en snabb påminnelse för användaren av kalkylen. Produktions kostnader för produkten är alla de kostnader som uppkommer under produktionen alltså återkommande kostnader som är starkt knytna till produkten.
8 Sida8 Försäljningskostnader för produkten är alla de kostnader som finns tills att produkten har nått kunden ifrån att själva produktionen av produkten är färdig. Där ibland ingår även kostnader för reklam mässor och liknande eftersom de är till för att få produkten såld. Det kan givetvis finnas många fler punkter och denna kalkyl är anpassad för att klara av att man lägger till många fler. I annat fall får man infoga rad och då kommer samtliga beräkningar att fungera. Administrationskostnader för produkten är alltså övriga kostnader som kan finnas till exempel kontorsmaterial, att man använder toapapper etc. Dessa är de indirekta kostnaderna ett procentuellt värde har beräknats fram beroende på hur stora intäkter som produkten har, detta för om produkten står för säg 90% av samtliga intäkter är det rimligt att antaga att mycket av tiden som spenderas och för att mycket av förbruknings materialet som används faktiskt används för att få denna produkt att drivas runt. Nackdel med MMPP Nackdel skulle kunna vara att den är tänkt för mer långsiktigt bruk. En annan nackdel skulle kunna vara att man får anta ett värde på intäkterna från produkten och är det en ny produkt är det ju väldigt svårt att göra. Det man kan göra är att fylla i samtliga uppgifter och man kommer då löpande få ett nytt minsta möjliga pris.
9 Sida9 Källförteckning. Andersson, Göran: Kalkyler som beslutsunderlag 5:e uppl ISBN Johansson, Sven-Erik; Lars A. Samuelson: Industriell kalkylering och redovisning, Upplaga 9:1 ISBN Endahl, Giedre Vyciute; Daniel Åberg: Försäljningsomkostnader, Ekonomiska institutionen, Linköpings Universitet, Linköping 2003 (PDF) (svenska). Hämtat 22 juli Lektion under höst terminen I kursen kpp039 året 2009 på mdh i Eskilstuna.
IEK415 Industriell ekonomi E
IEK415 Industriell ekonomi E 1 Måndagen den 17 febr fm (08.30-11.30) i V-huset, 2014 Tillåtna hjälpmedel Typgodkänd räknare, linjal, räntetabeller (sist i tentamenstesen) Presentation Obs! Före rättning
Läs merHÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: HIT TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET 2012-01-21 09:30 13:30
HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: HIT TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET 2012-01-21 09:30 13:30 TENTAMEN BESTÅR AV 7 FRÅGOR OCH KAN GE MAXIMALT 40 POÄNG. FÖR
Läs mer» Industriell ekonomi
» Industriell ekonomi FÖ6 Produktkalkylering forts Norrköping 2013-01-24 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 FÖ6 Produktkalkylering forts» Välkommen» Syfte och tidsplan» Frågor? Magnus Moberg 2 Kostnadsindelningar
Läs merSjälvkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management
Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s 27-42 Självkostnadskalkylering (Produktkalkylering) Resultatplanering - ett exempel Resurser Kostnader Förädling Produkter Intäkter
Läs merSjälvkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s 27-42. Construction Management
Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s 27-42 Självkostnadskalkylering (Produktkalkylering) Resultatplanering - ett exempel Agenda Självkostnadskalkylering Resultatplanering-
Läs mer2. Lilla Björn AB tillverkar leksaksdjur. för en av deras produkter gäller följande data:
TENTER I KOSTNADSANALYS Del A 1. Förklara följande begrepp (5p): Degressivt rörlig kostnad Driftbetingad fast kostnad SärkostnadIndirekt kostnad Matchning Kostnadsbärare Alternativkostnad Normalkalkyl
Läs mer» Industriell ekonomi
» Industriell ekonomi FÖ4 Produktkalkylering forts Linköping 2012-11-01 Magnus Moberg FÖ4 Produktkalkylering forts» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition Anna och Lisa har länge funderat på att öppna
Läs merFråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2
Fråga 1 a. Vilka periodkalkyler finns det? b. Fördelar och nackdelar med ABC-kalkylerling. Förklara följande begrepp: c. Materialkostnad (MO) d. Tillverkningsomkostnader (TO) e. Affärsomkostnader (AFFO)
Läs merUppgift 1 (max 8 poäng)
1 Uppgift 1 (max 8 poäng) a) Ange exempel på följande (4p): En fast ordersärkostnad; expeditionskostnad för paketering av en order, på en postorderfirma eller ett internetföretag. Framtagning av ritningar
Läs merOrderkalkylering. Kostnadsbegrepp. ! Direkta kostnader. ! Indirekta kostnader. ! Lämpar sig för företag som har:
Orderkalkylering! Lämpar sig för företag som har:! samma resurser för flera olika kalkylobjekt/produkter! produkternas kapacitetsanspråk varierar! Utgår från en indelning av kostnaderna i direkta och indirekta!
Läs merAllmänt om kalkylering
Kalkylering 1 Allmänt om kalkylering Kalkylobjekt Hela företaget, en produkt, en marknad, ett projekt Förkalkyl Hela företaget, en produkt, en marknad, ett projekt Beslutsunderlag vid till exempel prissättning,
Läs merProduktkalkylering. Dagens tema Periodkalkyler. Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl
Produktkalkylering Full kostnadsfördelning Bidragskalkylering Dagens tema Periodkalkyler - Ren divisionskalkyl - Normalkalkyl - Ekvivalentkalkyl Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl Orderkalkylering
Läs merSeminarium 4 (kap 16-17)
TPYT16 Industriell Ekonomi Lektion 4 Resultatplanering Martin Kylinger Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Avdelningen för produktionsekonomi Seminarium 4 (kap 16-17) Resultatplanering
Läs merUppgift: Självkostnad och ABC
Uppgift: Självkostnad och ABC Företaget DEF har tillämpat traditionell kostnadsfördelningsteknik för sina produkter Optimum, Maximum och Zenith. Materialomkostnaderna har fördelats efter värdet på direkt
Läs merProduktkalkyler. Grundbegrepp. Förädlingsprocess. Ingår ej i kursen Sid 298-301 Linjär programmering
Produktkalkyler Kap 17 Kalkylering Kap 18 ering Kap 19 Bidragskalkylering Ingår ej i kursen Sid 298-301 Linjär programmering ME1002 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 4 Thorolf Hedborg 1 Grundbegrepp Repetition
Läs merReflektioner från föregående vecka
Reflektioner från föregående vecka Trång sektor Byggdelskalkyl ABC - Aktivitetsbaserad kalkylering Självkostnadskalkylering: Periodkalkylering (processkalkylering) Orderkalkylering (påläggskalkylering)
Läs merÖvningar. Produktkalkylering. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 17-19
Övningar Produktkalkylering Indek gk Håkan Kullvén Kapitel 17-19 1 Förkalkyler och efterkalkyler, 17-06 Adam och Eva säljer begagnade golfbollar. År 1998 räknar man med att sälja golfbollar för 550 000
Läs merLE1 PRODUKTKALKYLERING
LE1 PRODUKTKALKYLERING FÖRE UPPGIFTER... 2 1.1 RÖRFAST AB... 2 1.2 UPPBLÅSBAR... 2 1.3 KOSTNADSSLAG... 2 1.4 AB KRUMELUR... 3 UNDER UPPGIFTER... 3 1.5 TRÄSKOR... 3 1.6 MÅLERI AB... 3 1.7 ALBIN & BERTIL...
Läs merSjälvkostnadskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten
Självkostnadskalkylering HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten Budgetering Uppskattning av kostnader Fördelning av kostnader över tid Bedömning av åtgärdens lönsamhet Uppföljning av kostnader Vad ska
Läs merPostadress: Besöksadress: Telefon: Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vx) 551 11 Jönköping
Postadress: Besöksadress: Telefon: Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vx) 551 11 Jönköping Anpassning av kalkyleringsmodell för ett tillverkningsföretag Emad Hormez Dejan Samardzija EXAMENSARBETE 2013
Läs merKalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version 130111
KMProdOvn Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version 130111 MÅL: Efter deltagandet i de introducerande föreläsningarna om produktkalkyler
Läs merKALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) DISPOSITION PRODUKT - DEFINITION PRODUKT (KAP. 7) SJÄLVKOSTNAD (KAP. 8) BIDRAG (KAP.
KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) Fredrik Wahlström U.S.B.E. - Handelshögskolan vid Umeå universitet Företagsekonomiska institutionen 901 87 Umeå Fredrik.Wahlstrom@fek.umu.se 090-786
Läs merDatum: 2010-10-21. Date: Provkod: TEN1 Exam code: Ansvarig lärare: Sofi Rehme, tfn 2522, 070-6967470 Besöker salarna:
LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling, IEI Avdelningen för Industriell Ekonomi Sofi Rehme TEAE01 INDUSTRIELL EKONOMI TORSDAGEN den 21 oktober 2010, KL 14-18
Läs merProvkod: TEN1 Exam code: TEN1
TENTAMEN I TEIE53 INDUSTRIELL EKONOMI IEI, Linköpings Universitet Tid: 14:00-18:00 Sal: SP71 Antal uppgifter: 10 st Antal sidor: 11 st Max poäng: 50 poäng varav 27 p för 3a, 34 p för 4a och 43 p för 5a
Läs merLåsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program
Byggdelskalkyl 1 Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde Minimikrav Program Projektering Produktion Skeden 2 Utredning Program Projektering Söka ram Låsa ram Hålla ram 3 Söka Ram Typ av projekt
Läs merABC-kalkylering (Activity Based Costing) HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel
ABC-kalkylering (Activity Based Costing) HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel Activity Based Costing Utvecklades på 70-talet i USA i samband med utvecklingen av massproduktion av Ford. Robert S. Kaplan
Läs merProduktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning
Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning Robert Bjärnemo och Damien Motte Avdelningen för maskinkonstruktion Institutionen för designvetenskaper LTH Inledning Kalkylmetoder Payback-metoden (återbetalningsmetoden)
Läs merHÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng
HÖGSKOLAN I BORÅS REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: SRO011 Tentamen ges för: Administratör inom offentlig verksamhet Namn:.. Personnummer:..
Läs merHan har tidigare hjälp mig som praktikant och fungerar bra, duktig och vill lära sig.
Anställa lärling Postad av Kenta Jonsson - 11 nov 2013 22:08 Hej alla. Är inne på att anställa en lärling. Han har tidigare hjälp mig som praktikant och fungerar bra, duktig och vill lära sig. Just nu
Läs merProduktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering
Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering RoKht14, F16 19, Produktkalkylering, Sten Ljunggren 1
Läs merTentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014
Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014 Skrivtid: 3 timmar Hjälpmedel: Kalkylator och bifogade räntetabeller Skrivningsansvarig lärare: Jonas Råsbrant
Läs merKalkyleringens avvägning
AJK 8 Självkostnadskalkylering Kalkyleringens avvägning Kausalitetsprincipen Väsentlighetsprincipen Intäkter/ kostnader Vad styr kostnadsuppdelningen? Verksamhetsvolym Fördelning Vilken uppdelning leder
Läs merBidragskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten
Bidragskalkylering HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten Idag: Bidragskalkylering Företagsekonomiska grundbegrepp Kostnadsuppdelning enligt kriterierna ger upphov till kostnadsbegreppen som används
Läs merPiratpartistisk tidning
Piratpartistisk tidning Beslutsunderlag inför Piratpartiets styrelsemöte 27 september 2015, av Anton Nordenfur Bakgrund Inför partistyrelsemötet i augusti 2015 lämnade jag in ett beslutsunderlag som sammanfattade
Läs mer1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.
1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på
Läs merBrott, straff och normer 3
Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera
Läs merAJK kap 8. Kalkyleringens avvägning. Divisionskalkyl. Övning divisionskalkyl
Kalkyleringens avvägning AJK kap 8 Kausalitetsprincipen Väsentlighetsprincipen Självkostnadskalkylering Kalkylobjektet skall påföras den resursförbrukning det har orsakat. Sid 194 AJK Motiverar ökad precision
Läs merLathund för Svenska Celiakiungdomsförbundets, SCUF:s medlemsföreningskassörer
Lathund för Svenska Celiakiungdomsförbundets, SCUF:s medlemsföreningskassörer Svenska Celiakiungdomsförbundet Norr Mälarstrand 24 112 20 Stockholm tel: 08-562 788 07 info@scuf.se www.scuf.se Inledning
Läs mer1/10/2011. Direkta och indirekta kostnader Repetition
Produktkalkylering Välkommen till Industriell Ekonomi gk Kapitel 17: Kalkylering, Kapitel 18: ering, Kapitel 19: Bidragskalkylering 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Mkr % av TI Intäkter 9 749
Läs merDel 1 och del 2 av tentamen delas ut samtidigt!
Mälardalens högskola Företagsekonomi, grundkurs, EFO706 TEN3 4,5 hp (Delkurs 3 Grundläggande ekonomistyrning) Fredagen den 16 maj 2013, kl 08.00 12.30 Del 1 och del 2 av tentamen delas ut samtidigt! Omfattning
Läs merE2001. Ett spel om tillsatser i livsmedel. www.grspeldatabas.se
E2001 Ett spel om tillsatser i livsmedel. www.grspeldatabas.se Introduktion E2001 är en simulering där deltagarna får ta rollerna som tillverkare av chokladkakor. De kan göra två olika typer av chokladkakor
Läs merSlösO. Utförsbacken. Oskarshamns ekonomi under 2000-talet. Nima Sanandaji. April 2010. Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar
Utförsbacken Oskarshamns ekonomi under 2000-talet Nima Sanandaji April 2010 www.timbro.se/innehall/?isbn=9175667560&flik=4 SlösO Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar Författaren och Timbro 2010 ISBN
Läs merTentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014
Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014 Skrivtid: 3 timmar Hjälpmedel: Miniräknare (ej i mobiltelefon) och bifogade räntetabeller Skrivningsansvarig lärare:
Läs merKursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret 12-13 Klass: SPR2
8 Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt EAS 1. Hur var ditt första intryck av denna kurs? Mycket bra 6 21 Bra 21 75 Dåligt - - Mycket dåligt 1 4 EAS - - Antal EAS:. Antal svarande: 28. Mv: (Skala 1) = 78,57
Läs merBarn i Syd producerar de kläder vuxna bär i Nord - Fatta modet och säg ifrån! Copyright: Expressen
Barn i Syd producerar de kläder vuxna bär i Nord - Fatta modet och säg ifrån! Copyright: Expressen INTRODUKTION: TEMA TEXTIL För 40 50 år sedan producerades det kläder i Sverige. Klädindustrin har varit
Läs merVälkommen som Mystery Shopper hos Servicemind A/S
Välkommen som Mystery Shopper hos Servicemind A/S Servicemind A/S, Marielundvej 43A, 1., DK- 2730 Herlev, Denmark Vi vill gärna hjälpa dig att komma igång med jobbet som Mystery Shopper så snabbt och effektivt
Läs merÖvning 2: I cellerna B19 och F26 ska du beräkna den totala ytan för respektive hus. I cell C28 den totala ytan, för båda husen.
VT -09 Excelövningar KY Eslöv Öppna filen Excelövningar.xls. Det är en Excelfil som innehåller alla de övningar jag har gjort, som är av allmän karaktär, dvs. beräkningar och kalkyler, men t ex inte diagram.
Läs merMetod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen
Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Problem Sedan privatiseringen av landets apotek skedde för 3 år sedan är det många som hävdar att apoteken inte har utvecklats till det bättre,
Läs merTimkostnader för medarbetare
Timkostnader för medarbetare Räkna ut timkostnaden för en tänkt genomsnittlig medarbetare. Lönekostnader / år Årslön Arbetsgivaravgifter 40 % Summa lönekostnader Arbetstid i produktionen/ år Årsarbetstid
Läs merRambudget 2015-2016. förklaring och motivering av budgetposter. Intäkter 2015-2016. Organisationsbidrag MUCF totalt 2016 1 290 000 kr
Rambudget 2015-2016 förklaring och motivering av budgetposter Intäkter 2015-2016 Organisationsbidrag MUCF totalt 2016 1 290 000 kr - Myndigheten för Ungdom och Civilsamhällsfrågor är vår största bidragsgivare.
Läs merVåga Visa kultur- och musikskolor
Våga Visa kultur- och musikskolor Kundundersökning 04 Värmdö kommun Genomförd av CMA Research AB April 04 Kön Är du 37 6 34 65 39 60 3 69 0% 0% 40% 60% 0% 0% Kille Tjej Ej svar Våga Visa kultur- och musikskolor,
Läs merAtt göra investeringskalkyler med hjälp av
MIO040 Industriell ekonomi FK 2013-02-21 Inst. för Teknisk ekonomi och Logistik Mona Becker Att göra investeringskalkyler med hjälp av Microsoft Excel 2007 Förord Föreliggande PM behandlar hur man gör
Läs merFöreläsning 6. Lagerstyrning
Föreläsning 6 Lagerstyrning Kursstruktur Innehåll Föreläsning Lektion Laboration Introduktion, produktionsekonomiska Fö 1 grunder, produktegenskaper, ABC klassificering Produktionssystem Fö 2 Prognostisering
Läs merPiteåPanelen. Rapport 8. Vinterväghållning. April 2010. Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret
PiteåPanelen Rapport 8 Vinterväghållning April 2010 Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret 1.0 Svarsfrekvens Det är 89 personer 60 % av panelen som svarat deltagit i frågor kring vinterväghållning. Av
Läs merBeteende, miljömärkning, pris och ansvar
Beteende, miljömärkning, pris och ansvar Resultat från en undersökning i Sverige 2013 Yttra Rapport 2013:1 Beteende, miljömärkning, pris och ansvar Resultat från en undersökning i Sverige 2013 Yttra Rapport
Läs merFördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009.
Umeå Universitet Sida 1 (10) Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009. Kursvärdering. Omdöme 1 5 (5 bäst) Kursupplägg i stort 1 2 5 Bra projekt där de tidigare projekten i BP1 och BP2 binds ihop. Får
Läs merVad det gäller matematiken, så minns att den egentligen inte är alltför svår.
SVECASA Mindre simulerat prov 2 Företagsekonomi Henri (Hema) Virkkunen Alla frågor är flervalsfrågor. Endast ett alternativ är rätt. Har man rätt får man ett (1) poäng, har man fel förlorar man ett halvt
Läs merMed grund i det jag anfört ovan ställer jag mig starkt kritisk till förslaget att heltidsarvodera förbundsordförande.
Jag, Nicklas Kövamees, har i egenskap av förbundskassör läst utredningen om arvoderingen av förbundsordförande. Nedan följer de kommentarer jag har att lämna på utredningen; till de delar av utredningen
Läs merLATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 3. Faktainsamling. en hemläxa för varje ridklubb
LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 3. Faktainsamling en hemläxa för varje ridklubb Varje framgångsrikt påverkansarbete startar med en analys av nuläget. En genomgång av fakta om ridklubbens verksamheter,
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn R0005N Grundkurs i projekt och industriell ekonomi Datum 2013-11-01 Material Kursexaminator Betygsgränser Tentamen Håkan Björkman 3 30; 4 50; 5
Läs merSammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010
Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010 Utbildningsanordnare: NTI Utbildning: El (2 starter) och El-automation (3 starter) Antal utskick: 69 Antal svar: 22 Svarsfrekvens: 32% Här
Läs merKlass 6B Guldhedsskolan
Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B i Guldhedsskolan har gjort ett temaarbete i NO, svenska och bild. Vi gör alla avtryck i miljön. Hur mycket jag tar av naturens resurser och belastar miljön brukar kallas
Läs merOptimering av ett värmeverk
PROJEKTARBETE Optimering av ett värmeverk Värmeverket i Kristinehamn AV DANIEL BYSTRÖM OCH STEFAN UNDÉN HANDLEDARE: LARS BÄCKSTRÖM Inledning På senare år har det byggts ett stort antal kraft/värmeverk
Läs merHÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: IDA TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET 2011-08-23 09:00 13:00
HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: IDA TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET 2011-08-23 09:00 13:00 TENTAMEN BESTÅR AV 10 FRÅGOR OCH KAN GE MAXIMALT 40 POÄNG.
Läs merAKTIVITETSHANDLEDNING
AKTIVITETSHANDLEDNING Av AnnMarie Lindman OLYCKAN av Johan Werkmäster Handledningen är ett underlag för diskussion för den som vill läsa den här boken i grupp inom till exempel omsorgen eller i Svenska
Läs merNr659. l. Hustruns släktnamn bör kunna användas såsom makarnas gemensamma. Mot. 1971:659 7
Mot. 1971:659 7 Nr659 av herr MöUer i Göteborg om rätt för makar att anta hustruns släktnamn, m. m. "När utskottsmajoriteten vill gå ännu ett steg längre - och ett långt steg längre - och begär utredning
Läs merTAOP88/TEN 1 OPTIMERING FÖR INGENJÖRER
Matematiska institutionen Optimeringslära TENTAMEN TAOP88/TEN 1 OPTIMERING FÖR INGENJÖRER Datum: 10 januari 201 Tid: 1.00-19.00 Hjälpmedel: Miniräknare Kurslitteratur: Kaj Holmberg: Optimering Anteckningar
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merÅBO AKADEMIS URVALSPROV FÖR EKONOMIE KANDIDAT- OCH MAGISTERUTBILDNINGEN den 23 maj 2012 kl. 10:00-15:00
ÅBO AKADEMIS URVALSPROV FÖR EKONOMIE KANDIDAT- OCH MAGISTERUTBILDNINGEN den 23 maj 2012 kl. 10:00-15:00 NATIONALEKONOMI Eklund, Klas: Vår ekonomi, en introduktion till samhällsekonomin 1. Besvara följande
Läs merProduktkalkyler. Kostnadsslag. Resultatanalys. Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering Kap 19 Bidragskalkylering.
Produktkalkyler Kap 17 Kalkylering Kap 18 ering Kap 19 Bidragskalkylering ME1003 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 1 Thorolf Hedborg 1 Kostnadsslag Repetition Rörlig kostnad Fast kostnad Direkt kostnad
Läs merSkövdeNät Nöjd Kund Analys
SkövdeNät Nöjd Kund Analys Kvartal 1-2015 med jämförande index 2006, 2008, 2010, 2012 Välkommen till en spännande värld av marknadsutveckling! Mätningens uppbyggnad Bas: Antal intervjuer: 303 N=Mätningens
Läs merSI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät
[Skriv text] Utvärdering av SI (09/10) SI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät För att få en uppfattning om hur deltagarna sett på SI-mötena gjordes en enkätutvärdering i slutet
Läs merUppgift 1 STEG 3 KONSTEN ATT PÅVERKA
Uppgift 1 Presentationsövning Du ska inför gruppen göra en presentation av ett valfritt ämne i 3-5 minuter. Ämnet kan vara ditt smultronställe, en hobby, en bok du läst, en spännande resa, en film du sett,
Läs merVälkommen till ett Bondespel i tiden.
2-5 SPELARE FRÅN 10 ÅR Välkommen till ett Bondespel i tiden. Spelplanen och kortillustrationerna i denna jubileumsutgåva kommer från en svunnen tid. Penningsvärdet har däremot räknats upp till en nivå
Läs merKOD = Frågor till kursen Ekonomiska beslutsstöd inom delmomentet Kalkyl och marknad från Peter Lohmander (Totalt 60 p) Version 130117
KOD = Frågor till kursen Ekonomiska beslutsstöd inom delmomentet Kalkyl och marknad från Peter Lohmander (Totalt 60 p) Version 130117 UPPGIFT RÄTTNINGS- KOLUMN (som endast rättande lärare får använda.)
Läs mer2015/16 Företags ID: 84235 Emil Lund Sjövägen 3, Upplands Väsby Sollentuna, Stockholms län ÅRSREDOVISNING. Move it Bag UF
2015/16 Företags ID: 84235 Emil Lund Sjövägen 3, Upplands Väsby Sollentuna, Stockholms län ÅRSREDOVISNING Move it Bag UF Innehållsförteckning: 1. VD har ordet..sid 1 2. Förvaltningsberättelse.sid 2 3.
Läs merKalkyleringens avvägning
Kalkyleringens avvägning Vad styr kostnadsuppdelningen? Vilken uppdelning leder den till? När används uppdelningen? Intäkter/ kostnader Verksamhetsvolym Fördelning Rörliga eller fasta kostnader Direkta
Läs merUtvärdering av 5B1117 Matematik 3
5B1117 Matematik 3 KTH Sidan 1 av 11 Utvärdering av 5B1117 Matematik 3 Saad Hashim Me hashim@it.kth.se George Hannouch Me hannouch@it.kth.se 5B1117 Matematik 3 KTH Sidan av 11 Svar till frågorna: 1 1.
Läs merAtt överbrygga den digitala klyftan
Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter
Läs merSammanfattning på lättläst svenska
Sammanfattning på lättläst svenska Utbildning är en av de viktigaste sakerna för ungdomars framtid. Ungdomar som saknar gymnasieutbildning riskerar att bli arbetslösa och få det svårt på många andra sätt.
Läs merTentamen i företagsekonomi 17 augusti 2015
Tentamen i företagsekonomi 17 augusti 2015 Skrivtid: 5 timmar Hjälpmedel: Kalkylator Dina svar lämnas på svarsblanketten som återfinns sist i skrivningen. Lämna gärna in dina med nummer märkta kladdar.
Läs merPenningpolitiken och Riksbankens kommunikation
ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31
Läs merKalkylering i ett tjänsteföretag med hjälp av Excel
Kalkylering i ett tjänsteföretag med hjälp av Excel Baserat på ett exempel ur Anderssons bok kapitel 5.4 Som vanligt gäller att kalkylmodellen endast är en förenklad modell av verkligheten. För att du
Läs merSammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007
Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola
Läs merBilaga 9. Fråga 1 Bas: alla Flera alternativ möjliga Alternativ 1-4 uppläses
Bilaga 9 Bilaga 9 1 (5) Statskontorets frågeformulär för konsumentundersökningen Del 1 Undersökningens frågor Fråga 1 Flera alternativ möjliga Alternativ 1-4 uppläses På vilka av följande försäljningsställen
Läs merÖvningsmaterial till Pod-utbildningen Förhandlingsteknik
Övningsmaterial till Pod-utbildningen Förhandlingsteknik Avsnitt 1 Introduktion En förhandling är en process för att tillfredsställa två eller flera parters olika behov. Utifrån definitionen ovan, fundera
Läs mer4-7 Pythagoras sats. Inledning. Namn:..
Namn:.. 4-7 Pythagoras sats Inledning Nu har du lärt dig en hel del om trianglar. Du vet vad en spetsig och en trubbig triangel är liksom vad en liksidig och en likbent triangel är. Vidare vet du att vinkelsumman
Läs merStudiehandledning. MTA102, Cad inom Robotiken, 7,5 hp 1 2016-01-17
Studiehandledning MTA102, Cad inom Robotiken, 7,5 hp 1 2016-01-17 Välkommen till kursen! Du som tänker läsa kursen läser till Civilingenjör inom robotik. Normalt läser du kursen under ditt första år. Dessa
Läs merÖppen data och vad vi kan vinna på att offentliggöra uppgifter! Formatdag i västerås 2015-11-17 Björn Hagström bjorn.
Öppen data och vad vi kan vinna på att offentliggöra uppgifter! Formatdag i västerås 2015-11-17 Björn Hagström bjorn.hagstrom@orebrolse Den information vi har är ofta kopplad till personer. Grundregeln
Läs merKortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag
Termin: VT 2015 Program: W Kurs: Klimat 1TV026 10 hp Antal registrerade studenter: 11 Svarsfrekvens: (54%) 6/11 Datum: 2015-04-08 Utfall av examination Antal examinerade: 9 Betyg 5: 0 (0%) Betyg 4: 5 (56%)
Läs merSlitskyddade skovlar för slunghjul
Slitskyddade skovlar för slunghjul Skovlar i slungblästringsmaskiner utsätts för ett kraftigt slitage. Därför är skovlarna tillverkade i slitstål. Ni-hard och andra höglegerade stål är vanligt förekommande.
Läs merÖvningsuppgifter, sid 1 [26] självkostnadskalkylering - facit, nivå E
Övningsuppgifter, sid 1 [26] go green & keep on screen tänk smart bli jordklok För att spara på vår miljö har vi valt att hålla våra facit on screen. Klicka på länkarna här nedan för att ta dig till rätt
Läs merTjänsteskrivelse. Ansökan om bidrag för spontanfotboll i Rosengård
Malmö stad Fritidsförvaltningen 1 (5) Datum 2013-09-19 Vår referens Rebecka Olofsson Föreningssekreterare Tjänsteskrivelse rebecka.olofsson@malmo.se Ansökan om bidrag för spontanfotboll i Rosengård FRI-2013-1575
Läs merKursutvärdering. Samhällskunskap A
Samhällskunskap A Läsåret 9-1 Läsåret 9-1 8 6 4 Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt EAS 1. Mitt första inryck av denna kurs var: Mycket bra 6 29 Bra 14 67 Dåligt 1 5 Mycket dåligt - - Antal EAS:. Antal
Läs merTips och råd för Rapport till tävlingen Årets UF-företag i Dalarna 2015/16
Tips och råd för Rapport till tävlingen Årets UF-företag i Dalarna 2015/16 För att delta i tävlingen Årets UF-företag i Dalarna ska en rapport göras och laddas upp senast 8 mars. Rapporten ska berätta
Läs merUndersökning om pensioner och traditionell pensionsförsäkring. Kontakt AMF: Ulrika Sundbom Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 160616
Undersökning om pensioner och traditionell pensionsförsäkring Kontakt AMF: Ulrika Sundbom Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 160616 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har genomförts av
Läs merFamilj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången
Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis
Läs merKalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader
Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader Uppgift 2.0: Resultatplanering Företaget Aha tillverkar produkten Skyar. Företaget har kalkylerat med fasta kostnader på 936 000 kr och rörliga
Läs merProjektarbete Belysning
Projektarbete Belysning Av: Victor Karlsson, Fredrik Patriksson Stjernspetz, Henrik Byström Handledare: Jörgen Lantz HT/VT -06/-07 1 Innehållsförteckning Projektarbete Belysning... 1 1 Inledning... 4 2
Läs mer