2 Normalkalkyl. b) Normalkalkyl. 3 Förändring Fasta kostnader
|
|
- Alexandra Arvidsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Normalkalkyl Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet: Produktion Kostnad a) Beräkna rörlig kostnad per styck. b) Beräkna fast kostnad c) Beräkna kostnad per styck vid en produktion på enheter och utnyttjandegraden är 79 %. 1. Genom en divisionskalkyl 2. Genom en normalkalkyl. 3. Genom en minimikalkyl. d) Vilket resultat erhålls vid samma produktion som i c) om försäljningspriset är 349 kr/st. 2 Normalkalkyl Ett företag tillhandahåller en tjänst för ett speciellt urval av kunder. Det finns st kunder som har intresse av tjänsten. Varje kund innebär en rörlig kostnad på 300 kr för olika administrativa åtgärder som porto, fakturering, telefonservice och uppföljning. De fasta kostnaderna uppgår till kr. Utnyttjandegraden är 125% vid denna beläggning. Beräkna kostnaden per styck för kunderna enligt: a) Divisionskalkyl b) Normalkalkyl c) Minimikalkyl d) Beräkna vilken övertäckning av de FK som uppstår om företaget använder sig av normalkalkylen. 3 Förändring Fasta kostnader I ett företag är den totala kostnaden kr per år vid st enheter. Vid volymen enheter är den totala kostnaden kr. a) Beräkna kostnaden per styck vid volymen st/år b) Genom en maskininvestering kan företaget sänka sina rörliga kostnader, men däremot kommer de fast att öka med kr per år. Hur många procent måste de rörliga kostnaderna minska för att investeringen skall ge samma resultat som tidigare vid en produktion på enheter. 1
2 4 Nollpunkt, säkerhetsmarginal. Ett företag tillverkar endast en produkt och i tabellen nedan presenteras information om denna produkt: Försäljningspris per styck Helt fasta kostnader Nuvarande lager Normallager Försäljningsvolym år X1 Försäljningsvolym år X2 40 kr kr st st st st En konkurrent har satt ett pris på 38,00 40,50 kr/st på sin produkt, allt beroende på vilken orderstorlek som beställs. För det egna företaget är de rörliga kostnaderna per styck 18 kr och de är proportionellt rörliga. Antal anställda var under år X2 21 personer. a) Beräkna nollpunktsvolymen och nollpunktsomsättningen för företaget. b) Beräkna säkerhetsmarginalen i procent för år X2. c) Beräkna vinsten per anställd år X2. d) Företagsledningen överväger att inleda ett priskrig om några stora order som är aktuella just nu. Man beräknar att priset behöver sänkas till 37 kr/st för att man skall få någon av dessa order. Farhågorna man har är att priset kommer att slå igenom för alla framtida leveranser. Hur stor försäljningsökning fordras för att prissänkning inte skall resultera i sänkt vinst år X2? e) Istället för priskonkurrens kan företaget gå in som underleverantör för en tillfällig order på st produkter. Priset för denna order är emellertid så lågt som 20 kr/st. Diskutera under vilka förutsättningar detta kan vara ett alternativ som överhuvudtaget är värt att överväga. 5 Tillverkningskostnad enligt en divisionskalkyl En produkt förädlas i tre steg o tillverkningsavdelningarna A, B och C. Inom varje avdelning varierar mängden produkter i arbete (PIA) från tillfälle till tillfälle. Nedanstående tabell visar antalet produkter i arbete den 1 april och den 30 april ett visst år samt avdelningens kostnader. Under april levererades material för produkter till avdelning A till ett värde av 110 kr/st. A B C PIA den 1 april 150 st 350 st 100 st PIA den 30 april 250 st 150 st 200 st Kostnader för april kr kr kr Beräkna tillverkningskostnaden kr/st enligt en divisionskalkyl för de halvfabrikat som lämnade respektive avdelning. 2
3 6 Normal, genomsnittskalkyl Ventil AB tillverkar en produkt under 2003 i enheter. Nästa år beräknar företaget att tillverka och sälja enheter. Den normala volymen anses uppgå till 2003 års produktion. Ekonomiavdelningen har för år 2004 budgeterat följande kostnader (som i förhållande till 2003 enbart skiljer sig p.g.a. förändringen i tillverkningsvolym) i kkr. Kostnadsslag Tillv. avd Adm. Avd Totalt Rörliga kost. Material Löner Övriga RK Fasta kost. Avskrivningar Hyra Övriga FK a) Beräkna den förkalkylerade produktkostnaden för 2004 enligt genomsnittskalkyl. b) Beräkna produktkostnaden för såväl 2003 som 2004 enligt normalkalkyl. c) Produktkostnaden enligt en minimikalkyl för Ekvivalentkalkyl Företaget har tre produkter som genomgår samma tillverkningsprocess och man har funnit att respektive produkts resursförbrukning har ett inbördes förhållande som är 1.5, 2.75 och Under en period tillverkade man St. P1, st. P2 och st. P3. Totalt uppgick kostnaden för denna produktion kr. Beräkna kostnaden per styck för de tre produkterna. 8 Ekvivalentkalkyl Ett företag har följande produktionsmix av sina produkter Villa st, Herrgård st och Mansion st. Alla produkter genomgår samma process men de kostar olika mycket i resursförbrukning. Villa kostar 10 kg och Herrgård kostar 15 kg samt Mansion kostar 25 kg. Produktionskostnaderna för dessa produkter kan inte separeras utan företaget vet att samtliga kostar kr att producera. Förpackningskostnader tillkommer för respektive produkt med Villa 23.50, Herrgård 33 kr och Mansion med 42 kr. Utöver dessa kostnader beräknas marknadsföringskostnaderna vara för Villa 3 kr per kg och Herrgård 2,50 kr per kg, samt Mansion med 2 kr per kg, Vilket kostnad har respektive produkt? 3
4 9 Självkostnadskalkyl Ett företag har en tillverkning av en produkt, där följande uppgifter finns: Direkt material 300 kr, direkt lön 500 kr och försäljningspris är 1500 kr. a) Beräkna täckningsbidraget per styck. b) Beräkna täckningsgraden. c) Vilket antal måste företaget producera om företaget har samkostnader på kr och vill ha en vinst på kr. d) Antag att företaget säljer st av produkten. Om samkostnaderna i uppgift c) består av kr i fasta MO och resterande del i fasta TO och AFFO-pålägget för företaget är 12%. Vilken självkostnad per styck har i så fall produkten, om påläggen beräknas för att jämt täcka de olika fasta kostnaderna? e) Vilken vinstmarginal har företaget om försäljningspriset är kr? 10 Självkostnadskalkyl Ett företag tillverkar en produkt som kostar 325 kr i direkt lön och har en åtgång på 0,6 kg material. Materialet är en legering som kostar kr per ton och levereras i mindre mängder vid behov, men då tillkommer en ytterligare kostnad på 15% per kg och leverans. Företaget köper i genomsnitt 500 kg per månad på grund av det höga priset. Deras materialomkostnader är kr per år och tillverkningsomkostnader kr per år. Administrationen kostar företaget kr varje år och det inkluderar även försäljningsomkostnader. Företagets lönekostnader för produktionen är kr per år. a) Beräkna de olika påläggen per styck för denna produkt, anta att företaget endast har denna produkt i sin produktion. b) Beräkna självkostnaden och försäljningspris per styck om företaget vill ha 25% vinstmarginal. Avrunda till hela kronor i svaret. c) Vilken är nollpunktsvolymen för denna produkt? 11 Självkostnadskalkyl Ett företag tillverkar två produkter A och B. Dessa produkter är olika i sin struktur och A är arbetsintensiv, medan B är kapitalintensiv. De två produkterna har följande resursförbrukning och värden: Produkt A B Direkt material Direkt lön Tillverkningstid i maskinen (min) Antal Tillverkningsomkostnaderna uppgick under föregående period till kr, varav maskinkostnaden stod för 80% av kostnaderna. Den totala maskintiden i tillverkningen uppgick till timmar. Materialomkostnaderna för produkterna var under perioden kr. Här ingår förrådskostnader och lönekostnader för personal i förrådet. Antalet produkter under föregående period var för A 2500 och för B st. 4
5 a) Beräkna tillverkningskostnaden per styck med DM och DL som påläggsbas. b) Beräkna tillverkningskostnaden per styck med DM och maskintid som påläggsbas. c) Beräkna tillverkningskostnaden per styck med differentierade påläggsbaser. d) Av dina uträkningar ovan, ange vilken du tycker är bäst och motivera ditt förslag. 12 Självkostnadskalkyl I ett företag passerar produkterna två tillverkningsavdelningar. Arbetsomkostnaderna är uppdelade i fast och rörliga kostnader. I tabellen nedan anges de normalpålägg som företaget använder. Typ av Pålägg Påläggsprocent Materialomkostnader 5% Fasta arbetsomkostnader Avd 1 50% Rörliga arbetsomkostnader Avd 1 40% Fasta arbetsomkostnader Avd 2 40% Rörliga arbetsomkostnader Avd 2 60% Administrationsomkostnader 20% Försäljningsomkostnader 15% Provision 3% Reklam specifikt för produkten (påläggsbas TVK) 2% Patentavgifter (påläggsbas samtliga TVK) 3% Vinstmarginal före provision 25% Din uppgift är att beräkna företagets försäljningspris för en produkt med följande direkta kostnader: Kostnadstyp Kr/st Direkt material 125 Direkt lön Avd Direkt lön AVD Direkta försäljningskostnader 30 5
6 13 Differentierade påläggsbaser Ett företag tillverkar två produkter W1 och Y5. Dessa produkter har olika kostnadsanknytningar. W1 är en tidkrävande produkt, medan Y5 har höga kostnader i form av direkt material. Din uppgift är att beräkna tillverkningskostnaden för de två produkterna under två olika scenarier. Produkt W1 Y5 DM 95 kr/st 225 kr/st DL 769 kr/st 135 kr/st Tillverkningstid 211 min 30 min Lönekostnaderna för företaget var under perioden kr och tillverkningsomkostnaderna var under samma period kr. Av tillverkningskostnaderna låg den största delen av kostnaderna på maskintiden, resterande del är ospecificerad. Maskintiden som finns till förfogande under året inom företaget är timmar. 1. Beräkna TVK med DL som fördelningsnyckel. 2. Beräkna TVK med maskintid som fördelningsnyckel för TO. 14 Självkostnadskalkyl Ett företag tillverkar produkterna A och B. Dessa ger följande direkta kostnader (RK): A B dm kr/st 27,50 12,75 dl kr/st 43,00 57,00 Summa kr/st 70,50 69,75 Man tillverkar för närvarande st av A och av B per år. De indirekta kostnaderna (FK) är per år: Materialomkostnader Tillverkningsomkostnader Administrationsomkostnader Försäljningsomkostnader kr kr kr kr a) Beräkna i en efterkalkyl självkostnaden kr/st för A respektive B vid de angivna volymerna. b) Hur stor blir totalkostnaden för verksamheten om tillverkningen av A minskar till st/år och tillverkningen av B ökar till st/år. 6
7 15 Självkostnadskalkyl I en verksamhet tillverkas produkterna A och B. De ger följande direkta kostnader (RK): A B dm kr/st dl kr/st Summa kr/st Tillverkningsvolymerna är för närvarande A = st och B = st per år. De indirekta kostnaderna är per år: Materialomkostnader Råvaruförrådskostnader Tillverkningsomkostnader Administrationsomkostnader Försäljningsomkostnader kr kr kr kr kr a) Hur stora blir påläggen som måste göras? b) Beräkna i en efterkalkyl självkostnaden kr/st för A respektive B vid de angivna volymerna. c) Vilket försäljningspris fordras för att man skall erhålla en vinstmarginal på 30%? 16 Självkostnadskalkyl Företaget Extra tillverkar avancerade produkter och använder påläggskalkylering vid prissättningen. Påläggssatserna revideras en gång per år och för närvarande uppgår de till MO 18%, TO 250% och AFFO 85%. Man skall offerera en produkt som kräver direkta kostnader/st enligt följande: dm 20 kr och dl 60 kr och därutöver krävs speciella direkta kostnader för verktyg m m till en kostnad av kr. Offerten avser st. Vilket lägsta pris kan man sätta på offerten om man kräver 15% i vinstmarginal. 17 Självkostnadskalkyl Under ett år tillverkar ett företag enheter av produkt A och enheter av produkt B. Företaget har följande totala kostnader i kr: Gemensamma Produkt A Kostnader Produkt B Direkt material (dm) Direkt ackordslön (dl) Materialomkostnader Tillverkningsomkostnader Affärsomkostnader Direkta försäljnings kostnader 7
8 Under ett normalår tillverkar företaget st av produkt A samt st av produkt B. Upprätta en påläggskalkyl för A och B och beräkna självkostnaden i kr/st för de båda produkterna. Påläggsbasen är dm för MO, dl för TO och tillverkningskostnad för AFFO. Antag att alla direkta kostnader är rörliga och att alla omkostnader (gemensamma) är fasta kostnader. Bestäm påläggen med hjälp av normalårskalkylering. 18 Projektkostnad Ett konsultföretag inom telefoni har fått en förfrågan från ett oljeproducerande land om telekommunikation. Projektet innebär att ca arbetstimmar för egna konsulter beräknas gå åt, förutom dessa tillkommer 500 timmar som måste införskaffas från ett annat konsultföretag då kompetensen inte finns inom det egna företaget. Det anlitande företagets kostnadsdebitering är 300 kr per timme, förutom denna debitering tillkommer ersättningar för resor och traktamenten på ca: kr. Lönekostnader för den egna personalen är beräknad till 155 kr per timme inklusive lönebikostnader. En del av konsultuppdraget kan utföras i Sverige, men kräver tillgång till telebolagets utrustning. Projektkostnaderna för detta uppskattas motsvara ett pålägg på 25 % på de egna konsulternas löner. Egna resor och övriga direkta kostnader bedöms kosta kr. Förutom detta kalkylerar företaget med 10 % administrationsomkostnadspålägg och 7 % i försäljningsomkostnadspålägg. Vilket pris bör man lämna på anbudet om man kräver 10 % vinstmarginal för detta projekt. 19 Differentierad produktkalkyl Ett företags kostnadsstruktur har följande utseende när det gäller 2004 års verksamhet. De tillverkar flera produkter. (Kkr. = kilokronor = tusentals kronor). Direkt material Materialomkostnader Direkt lön Tillverkningsomkostnader AO FO kkr 168 kkr 910 kkr kkr 961 kkr 545 kkr Företaget tillverkar tre produkter Grått, Kallt och Regnigt. Du kan avrunda till hela kronor i hela denna uppgift. Beräkna direkt material kostnaden i kronor per styck för produkten Grått. Använd dig av ekvivalenttalen Grått=1,2 ; Kallt = 2 ; Regnigt = 6. Volymerna är Grått = 500 st ; Kallt = 700 st ; Regnigt = 300 st. Beräkna TO-påläggen för Grått där 40 % fördelas med direkt lön som påläggsbas och resterande som maskintid som påläggsbas. Total maskintid uppgår till 2000 timmar och produkten tar 0,24 timmar i anspråk per produkt. Direkt lön för Grått uppgår till 150 kronor per styck. 8
9 20 ABC-kalkyl Ett företag har analyserat sina kalkyler och kostnader där framkommer det att det förmodligen föreligger fel i kalkylerna. Vissa produkter bär förmodligen högre kostnader än de förorsakar, medan andra produkter har belagts med för låga kostnader. Din uppgift är att hjälpa företaget att lägga detta tillrätta. Nedan följer en tabell med uppräkning av kostnader och kostnadsdrivare. Aktivitet Aktivitetskostnad Kostnadsdrivare Kostnadsdrivarvolym Inköp av material kr Antal inköp st Kundbesök kr Besökstid timmar Försäljning över disk kr Antal kunder kunder Maskinbearbetning kr Bearbetningstid timmar a) Beräkna självkostnaden per styck för produkten AKS 120 när följande gäller, både vid en vanlig självkostnads- och en ABC-kalkyl. Vid en vanlig självkostnadskalkyl används material som påläggsbas för materialomkostnaderna och de totala materialkostnaderna var under föregående år 10 milj. kr. och tillverkningsomkostnadspålägget använder DL som påläggsbas och den direkta lönekostnaden var under föregående år kr. Alla försäljnings- och administrativa kostnader slås ihop till AFFO och dessa ingår i försäljning över disk. Produkt Antal, tid & kostnader totalt för produkten Produkt AKS stycken Materialkostnad kr Lönekostnad kr Antal inköp 12 Kundbesök 24 timmar Försäljning över disk kunder Maskinbearbetning 850 timmar b) Vilka slutsatser drar du från dina beräkningar? 9
10 21 ABC-kalkyl Företaget AB tillverkar ett antal olika produkter till industrin. En undersökning har genomförts av de aktiviteter som förekommer och delat in dem i fyra kategorier. I tabellen nedan visas de olika aktiviteternas respektive kostnader och dess kostnadsdrivare. Aktivitetsgrupp Kostnader Kostnadsbärare Förekomst Logistik Antal enheter material st Arbete Direkt lön kr Tillverkningsomkostnader Antal styck st Tillverkningsorder Antal tillverkningsorder 500 st För en specifik produkt (AKP) gäller följande: 1. Antal tillverkningsorder 25 st 2. Logistik st 3. Direkt material 75 kr per styck 4. Direkt lön 150 kr per styck 5. Antal stycken stycken Med logistik menas anskaffning av material och antal stycken är tillverkningen av produkter. Det innebär att det åtgår mer andelar material per styck till produkterna. De direkta lönekostnaderna i produktionen är beräknade till i genomsnitt 100 kr per produkt och den direkta materialkostnaden per styck är beräknad till 75 kr i genomsnitt. Det innebär att vissa produkter har en högre DL-kostnad och även DM-kostnad än andra. 1. Din uppgift blir att beräkna tillverkningskostnaden per styck genom en självkostnadskalkyl där tillverkningsomkostnaderna fördelas i förhållande till DL och logistikkostnaderna med DM som påläggsbas. 2. Beräkna dessutom tillverkningskostnaden för produkten APK genom en ABC-kalkyl. 3. Vilka slutsatser drar du från dina beräkningar? 22 ABC-kalkyl Ett företag har gjort en revidering av sina kostnader och var de hör hemma. Man ha kunnat konstatera att det förekommer 4 olika aktiviteter inom företaget. I tabellen nedan har en uppställning gjorts över de olika aktiviteterna: Aktivitet Kostnad Kostnadsdrivare Frekvens kr Antal order st kr Maskintimmar 1750 timmar kr Antal enheter kr Antal produkter 80 st Den direkta lönekostnaden för företaget är kr per år. De direkta materialkostnaderna för företaget uppgår normalt till ca: kr per år. 10
11 Aktivitet 1 är kostnader förknippade med förrådshantering och ordermottagning. Aktivitet 2 är tillverkningsavdelningens omkostnader. Aktivitet 3 är även det en kostnad som tillhör tillverkningsavdelningen. Aktivitet 4 är kostnader som uppstår i samband med försäljning och marknadsföring av produkterna samt installation och serviceavtal. För en speciell produkt ur företagets sortiment gäller följande (artikel TPS 75): Antal enheter Antal order Antal maskintimmar Direkt material Direkt lön st 175 st 425 timmar kr kr a) Beräkna tillverkningskostnaden och självkostnaden per styck enligt en normal påläggskalkyl där pålägget görs enligt de beräkningar som gjorts ovan. För MO- pålägget används DM som påläggsbas och för TO-pålägget används som bas den direkta lönen DL. För FO gäller att alla produkter ges en generell kostnad av 7 kr per styck. b) Beräkna självkostnaden enligt en ABC-kalkyl. c) Vilka slutsatser drar du av dina beräkningar? 23 Trång sektion Ett företag har två produkter i sitt sortiment. Omsättningen uppgår till 138 milj kr/år för dessa två produkter tillsammans. Företaget har 86 anställda varav 50% av de anställda är kvinnor. I tabellen nedan finns data som berör de två produkterna: Anmärkning Y X Försäljningspris kr/st Särkostnad rörlig kr/st Tid i maskin 1 min/st 2 4 Tid i maskin 2 min/st 3 5 Del av fast kostnad kr/st (fördelas med DL som bas) a) Vilken av produkterna skall tillverkas i första hand om maskin 1 är trång sektion? b) Vilken av produkterna skall tillverkas i första hand om maskin 2 är trång sektion? c) Vilken produktsammansättning är mest lönsam om maskin 1 är en trång sektion och försäljningen av produkt X är begränsad till maximalt enheter. Det finns 800 timmar till förfogande i maskin 1 d) Vilket resultat uppnår företaget på dessa produkter om förhållandet i c) gäller? 11
12 24 Trång sektion Företaget har en tillverkning inom den grafiska industrin och gör utsmyckning till olika offentliga miljöer. Företagets produkter P1, P2 och P3 passerar genom två maskiner Ettan och Tvåan. Reproduktionen kräver olika lång behandlingstid i maskinerna, i tabellen nedan visas de värden som gäller för respektive produkt och maskin. Reproduktion P1 P2 P3 Tidsåtgång Ettan 5 min 4 min 6 min Tidsåtgång Tvåan 2 min 5 min 3 min Försäljningspris (kr/st.) Särkostnad (kr/st.) Din uppgift blir att beräkna i vilken ordning produkterna skall tillverkas om: a) Ettan är en trång sektion. b) Tvåan är en trång sektion. 25 Tillverkningsprioritering Ett företag inom spelmarknaden tillverkar olika sällskapsspel och har i tabellen nedan presenterat de värden som är aktuella för ett visst spel av sin produktion. Försäljningspris kr/st Material kr/st Lön kr/st Spelplan 12,00 kr 3,00 kr 6,00 Spelmarker 14,00 kr 3,50 kr 8,00 kr Tärningar 9,50 kr 2,00 kr 3,50 kr Kartong 12,00 kr 4,00 kr 7,00 kr Hela spel 60,00 kr Företaget kan antingen sälja hela spel till en grossist, eller delar till andra tillverkare till priserna i tabellen. När man säljer hela spel tillkommer en extra kostnad för packning och slutkontroll på 15,50 kr per spel. a) beräkna TB kr/st för spelet. b) Viken av komponenterna skall tillverkas i 1:a, 2:a, 3:dje respektive fjärde hand om endast en komponent kan tillverkas? Antag att man kan sälja lika mycket av varje komponent. c) Viken av komponenterna skall tillverkas i 1:a, 2:a, 3:dje respektive fjärde hand om arbetstiden är en trång sektion? Antag att man kan sälja lika mycket av varje komponent. d) Företaget kan sälja antingen hela spel eller komponenter. Vilket alternativ är förmånligast för företaget. 12
13 26 Tillverkningsordning Följande data gäller: A B C FP kr/st 130 kr 100 kr 90 kr Materialkostnad (60 kr/kg) kr/st 20 kr 15 kr 20 kr Lönekostnad (120 kr/tim) kr/st 35 kr 25 kr 20 kr För tillverkningen av dessa produkter krävs det kontinuerlig utbildning för personalen. För produkt A kr, B kr och för produkt C kr under det första året. Företaget beräknar att man kan avsätta st A, B och C under år 1. a) Viken av komponenterna skall tillverkas i 1:a, 2:a, respektive 3:dje hand om endast en komponent kan tillverkas? Antag att man kan sälja lika mycket av varje komponent som företaget antagit. b) Bortse från utbildningskostnaden och antag att materialtillgången är en trång sektion. I vilken ordning skall produkterna tillverkas i detta fall? c) Bortse från utbildningskostnaden och antag att arbetstiden är en trång sektion. I vilken ordning skall produkterna tillverkas i detta fall? d) Samma förutsättningar som i c) med tillägget att det endast finns arbetstimmar till förfogande Vilken produktionsblandning bör väljas under dessa förutsättningar? e) Produkt B har dålig kvalitet vid efterkontrollen och det fordras en viss omarbetning som kostar 65 kr/st. Vilka konsekvenser får det för företagets produktion av produkten B? 27 Produktkalkyl - blandade kalkyler Ett företags kostnadsstruktur har följande utseende när det gäller 2004 års verksamhet. De tillverkar flera produkter. (Kkr = kilokronor = tusentals kronor). Direkt material Materialomkostnader Direkt lön Tillverkningsomkostnader AO FO kkr 168 kkr 910 kkr kkr 961 kkr 545 kkr Företaget tillverkar tre produkter Grått, Kallt och Regnigt. Du måste visa beräkningarna och ange om du gjort några antagningar i de fall du anser dig behöva det. Du kan avrunda till hela kronor i hela denna uppgift. a) Beräkna direkt materialkostnaden i kronor per styck för produkten Grått. Använd dig av ekvivalent talen Grått=1,2 ; Kallt = 2 ; Regnigt = 6. Volymerna är Grått = 500 st ; Kallt = 700 st ; Regnigt = 300 st. B) Beräkna TO-påläggen i kronor per styck för Grått där 40 % fördelas med direkt lön som påläggsbas och resterande som maskintid som påläggsbas. Total maskintid uppgår till 2000 timmar och produkten tar 0,24 timmar i anspråk per produkt. Direkt lön för Grått uppgår till 150 kronor per styck. c) Beräkna MO-pålägg för produkten Grått i kronor per styck enligt påläggsmetoden. 13
14 d) Beräkna AO-pålägg i kronor per styck för produkten Grått enligt påläggsmetoden. e) Företaget funderar på att införa ABC-kalkylering och har gjort en variant av fördelningsnyckel som liknar ABC-kalkylens sätt att fördela omkostnaderna. Beräkna FO i kronor per styck för Grått. Gör en fördelning av FO och använd dig av antal fakturor som fördelningsnyckel. Totalt sänds det ut 1200 fakturor för företagets alla produkter under denna period. Fakturering av Grått sker med 250 fakturor under samma period. f) Enligt upprättad produktkalkyl för Kallt så erhålls en självkostnad på 3200 kronor. Företaget har ett pris satt på kronor för produkten. Vad är produkten Kallts vinstmarginal? 28 Stegkalkyl Snusfabriken AB har 6 produktionslinjer där snuset paketeras. De betjänas av blandarna där smakämnen, oljor mm. tillsätts. Blandarna betjänas av malning och förblandning där tobaksblad och stjälk mals och blandas. Paketeringslinjerna producerar dosor med snus som paketeras i stavar och kartonger. Slutligen lagras de i två olika kylrum, ett nytt och ett gammalt. Produktionsschemat ser ut så här. Tobaksråvaruhantering Malning och förblandning Tillsatsblandare Grovsnus Röda Lacket Ettan Catch Paketeringslinje/ Produktionslinje Lös Portion Lös Lös Portion Portion Kyllagring Lagringsställe 1 Lageringsställe2 14
15 Sort DM/DL per dosa Rörlig maskinkostnad/dosa Pris per dosa Tillverkning och försäljning Linje 1 Grov lös Linje 2 Grov Portion Linje 3 Röda Lacket Lös Linje 4 Ettan Lös Linje 5 Ettan Portion Linje 6 Catch Portion Lagringsställe 1 kostar kr Lagringsställe 2 kostar kr Blandare Grov och Röda lacket kostar kr per år och blandare. Blandare Ettan och Catch kostar kr per år och blandare. Malning och förblandning kostar kr Gör en fullständig stegkalkyl i så många steg som du kan se är möjligt. 15
d) Vilket resultat erhålls vid samma produktion som i c) om försäljningspriset är 349 kr/st. Resultat = (349 75) * = kr
1 Normalkalkyl a) Beräkna rörlig kostnad per styck. RK/st = (10 500 000 9 750 000)/10 000 = 75 kr per styck b) Beräkna fast kostnad FK = 9 750 000 70 000 * 75 = 4 500 000 kr c) Beräkna kostnad per styck
Läs merEtt företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet:
1 Normalkalkyl Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet: a) Beräkna rörlig kostnad per styck. Produktion Kostnad 70 000 9 750 000 80 000 10 500 000 90 000 11
Läs mer2 Normalkalkyl. b) Normalkalkyl. 3 Förändring Fasta kostnader
1 Normalkalkyl Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet: Produktion Kostnad 70 000 9 750 000 80 000 10 500 000 90 000 11 250 000 100 000 12 000 000 a) Beräkna
Läs merEtt företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet:
1 Normalkalkyl Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet: Produktion Kostnad 70 000 9 750 000 80 000 10 500 000 90 000 11 250 000 100 000 12 000 000 a) Beräkna
Läs merEtt företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet:
1 Normalkalkyl Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet: Produktion Kostnad 70 000 9 750 000 80 000 10 500 000 90 000 11 250 000 100 000 12 000 000 a) Beräkna
Läs merEtt företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet:
1 Normalkalkyl Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet: Produktion Kostnad 70 000 9 750 000 80 000 10 500 000 90 000 11 250 000 100 000 12 000 000 a) Beräkna
Läs merAJK kap 8. Kalkyleringens avvägning. Divisionskalkyl. Övning divisionskalkyl
Kalkyleringens avvägning AJK kap 8 Kausalitetsprincipen Väsentlighetsprincipen Självkostnadskalkylering Kalkylobjektet skall påföras den resursförbrukning det har orsakat. Sid 194 AJK Motiverar ökad precision
Läs merFråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2
Fråga 1 a. Vilka periodkalkyler finns det? b. Fördelar och nackdelar med ABC-kalkylerling. Förklara följande begrepp: c. Materialkostnad (MO) d. Tillverkningsomkostnader (TO) e. Affärsomkostnader (AFFO)
Läs merEtt företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet:
1 Normalkalkyl Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet: Produktion Kostnad 70 000 9 750 000 80 000 10 500 000 90 000 11 250 000 100 000 12 000 000 a) Beräkna
Läs mer» Industriell ekonomi
» Industriell ekonomi FÖ6 Produktkalkylering forts Norrköping 2013-01-24 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 FÖ6 Produktkalkylering forts» Välkommen» Syfte och tidsplan» Frågor? Magnus Moberg 2 Kostnadsindelningar
Läs merSjälvkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s 27-42. Construction Management
Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s 27-42 Självkostnadskalkylering (Produktkalkylering) Resultatplanering - ett exempel Agenda Självkostnadskalkylering Resultatplanering-
Läs merKalkyleringens avvägning
AJK 8 Självkostnadskalkylering Kalkyleringens avvägning Kausalitetsprincipen Väsentlighetsprincipen Intäkter/ kostnader Vad styr kostnadsuppdelningen? Verksamhetsvolym Fördelning Vilken uppdelning leder
Läs merSjälvkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management
Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s 27-42 Självkostnadskalkylering (Produktkalkylering) Resultatplanering - ett exempel Resurser Kostnader Förädling Produkter Intäkter
Läs merSjälvkostnadskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten
Självkostnadskalkylering HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten Budgetering Uppskattning av kostnader Fördelning av kostnader över tid Bedömning av åtgärdens lönsamhet Uppföljning av kostnader Vad ska
Läs merProduktkalkylering. Dagens tema Periodkalkyler. Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl
Produktkalkylering Full kostnadsfördelning Bidragskalkylering Dagens tema Periodkalkyler - Ren divisionskalkyl - Normalkalkyl - Ekvivalentkalkyl Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl Orderkalkylering
Läs merKalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader
Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader Uppgift 2.0: Resultatplanering Företaget Aha tillverkar produkten Skyar. Företaget har kalkylerat med fasta kostnader på 936 000 kr och rörliga
Läs mer» Industriell ekonomi
» Industriell ekonomi FÖ4 Produktkalkylering forts Linköping 2012-11-01 Magnus Moberg FÖ4 Produktkalkylering forts» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition Anna och Lisa har länge funderat på att öppna
Läs merKalkyleringens avvägning
Kalkyleringens avvägning Vad styr kostnadsuppdelningen? Vilken uppdelning leder den till? När används uppdelningen? Intäkter/ kostnader Verksamhetsvolym Fördelning Rörliga eller fasta kostnader Direkta
Läs merOavsett syfte. Grunder. Nancy Holmberg kap Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet.
Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på Oavsett syfte Order - Vilket pris skall offereras? Kund - Är kunden lönsam? Produkt - Lägsta pris, lönsamhet Marknad - Ska vi vara kvar i Finland? Avdelning -Kostnad
Läs merOrderkalkylering. Kostnadsbegrepp. ! Direkta kostnader. ! Indirekta kostnader. ! Lämpar sig för företag som har:
Orderkalkylering! Lämpar sig för företag som har:! samma resurser för flera olika kalkylobjekt/produkter! produkternas kapacitetsanspråk varierar! Utgår från en indelning av kostnaderna i direkta och indirekta!
Läs mera) När volymen ökar från till enheter förändras kostnadsbilden enligt nedan:
1 Normalkalkyl a) RK/st = (10 500 000 9 750 000)/10 000 = 75 kr per styck b) FK = 9 750 000 70 000 * 75 = 4 500 000 kr 10500000 c) 1. Divisionsk alkyl = = 131,25kr / st 80000 4500000 2. Normalkalk yl =
Läs merNormalkalkyl. Divisionskalkyl. Kalkyleringens avvägning. Övning divisionskalkyl Kostnad / styck. Normalkalkyl kostnad / styck =
AJK 8 Självkostnadskalkylering Kalkyleringens avvägning Kausalitetsprincipen Väsentlighetsprincipen Divisionskalkyl / styck = Totala kostnader under perioder Verksamhetsvolym Kalkylobjektet skall påföras
Läs merGrunder. Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet. Nancy Holmberg kap
Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på Grunder Produkt - Lägsta pris, lönsamhet Förädlingskedja Förädlar olika Kalkylerar Intäkter Kostnader KI-analys Kapitalkostnad =avskrivningar+räntor NH 15 1 NH 15
Läs merÖvningar. Produktkalkylering. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 17-19
Övningar Produktkalkylering Indek gk Håkan Kullvén Kapitel 17-19 1 Förkalkyler och efterkalkyler, 17-06 Adam och Eva säljer begagnade golfbollar. År 1998 räknar man med att sälja golfbollar för 550 000
Läs mer1/10/2011. Direkta och indirekta kostnader Repetition
Produktkalkylering Välkommen till Industriell Ekonomi gk Kapitel 17: Kalkylering, Kapitel 18: ering, Kapitel 19: Bidragskalkylering 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Mkr % av TI Intäkter 9 749
Läs merProduktkalkyler. Grundbegrepp. Förädlingsprocess. Ingår ej i kursen Sid 298-301 Linjär programmering
Produktkalkyler Kap 17 Kalkylering Kap 18 ering Kap 19 Bidragskalkylering Ingår ej i kursen Sid 298-301 Linjär programmering ME1002 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 4 Thorolf Hedborg 1 Grundbegrepp Repetition
Läs merAllmänt om kalkylering
Kalkylering 1 Allmänt om kalkylering Kalkylobjekt Hela företaget, en produkt, en marknad, ett projekt Förkalkyl Hela företaget, en produkt, en marknad, ett projekt Beslutsunderlag vid till exempel prissättning,
Läs merHur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka och) sälja för att inte gå med förlust?
1 FÖRELÄSNING 5 KALKYLERING Kerstin Collman Tre grundläggande frågeställningar: 1. Beslut kring kapacitet och kapacitetsutnyttjande. Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka
Läs merÖvningsuppgifter, sid 1 [26] självkostnadskalkylering - facit, nivå E
Övningsuppgifter, sid 1 [26] go green & keep on screen tänk smart bli jordklok För att spara på vår miljö har vi valt att hålla våra facit on screen. Klicka på länkarna här nedan för att ta dig till rätt
Läs merKALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) DISPOSITION PRODUKT - DEFINITION PRODUKT (KAP. 7) SJÄLVKOSTNAD (KAP. 8) BIDRAG (KAP.
KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) Fredrik Wahlström U.S.B.E. - Handelshögskolan vid Umeå universitet Företagsekonomiska institutionen 901 87 Umeå Fredrik.Wahlstrom@fek.umu.se 090-786
Läs merUppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor
Uppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor I en reklambyrå med två avdelningar I och II framställs tjänsterna A och B. Båda tjänsterna utvecklas först i avdelning I för att sedan färdigställas i avdelning
Läs merTEIE51 Industriell Ekonomi. Produktkalkyler Sofi Rehme
TEIE51 Industriell Ekonomi Produktkalkyler Sofi Rehme 2 Produktkalkylering behövs för att ta reda på lönsamheten hos produkter och beslut Företag vill ha större intäkter än kostnader De behöver därför
Läs merÖvningsuppgifter ABC-kalkylering LÖSNINGAR
Övningsuppgifter ABC-kalkylering LÖSNINGAR Svårighetsgrad Ö 3:1 Tillverkningskostnad. Påläggskalkyl och ABC-kalkyl (Produkt A) 1 Ö 3:2 Tillverkningskostnad. Påläggskalkyl och ABC-kalkyl (Produkt Alfa och
Läs merSkärvad Olsson Kap 18
Kalkyleringens avvägning Skärvad Olsson Kap 18 Självkostnadskalkylering Kalkylobjektet skall påföras den resursförbrukning det har orsakat. Sid 194 AJK Motiverar ökad precision den ökade arbetsinsatsen?
Läs merKalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version 130111
KMProdOvn Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version 130111 MÅL: Efter deltagandet i de introducerande föreläsningarna om produktkalkyler
Läs merTentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014
Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014 Skrivtid: 3 timmar Hjälpmedel: Miniräknare (ej i mobiltelefon) och bifogade räntetabeller Skrivningsansvarig lärare:
Läs merUppgift 1.1 i resultatplanering
Uppgift 1.1 i resultatplanering Justa Plagg AB tillverkar matchtröjor åt idrottslag på beställning. Under 2007 blev företagets produktions- och försäljningsvolym 4000 tröjor, vilken motsvarar företagets
Läs merReflektioner från föregående vecka
Reflektioner från föregående vecka Trång sektor Byggdelskalkyl ABC - Aktivitetsbaserad kalkylering Självkostnadskalkylering: Periodkalkylering (processkalkylering) Orderkalkylering (påläggskalkylering)
Läs merProduktkalkyler. Kostnadsslag. Resultatanalys. Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering Kap 19 Bidragskalkylering.
Produktkalkyler Kap 17 Kalkylering Kap 18 ering Kap 19 Bidragskalkylering ME1003 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 1 Thorolf Hedborg 1 Kostnadsslag Repetition Rörlig kostnad Fast kostnad Direkt kostnad
Läs merInbetalning = 300 000 kr den 30 juni Intäkt = 300 000 / 3 månader = 100 000 kr per månad mellan 1 mars och 1 juni
Fråga 1 Den 1 juni köpte företag A en maskin för 300 000 kr som levererades direkt den 1 juni. Produkten hade producerats mellan 1 mars och 1 juni. Den 30 juni betalade företag A fakturan. Efter att maskinen
Läs merSkrivning II, Redovisning och Kalkylering, 15 hp
Skrivning II, Redovisning och Kalkylering, 15 hp Delkurs Kalkylering Torsdagen 5/6-2014 Skrivtid: 4 timmar Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare (ej i mobiltelefon) och bifogade räntetabeller. Skrivningen omfattar
Läs merTentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014
Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014 Skrivtid: 3 timmar Hjälpmedel: Kalkylator och bifogade räntetabeller Skrivningsansvarig lärare: Jonas Råsbrant
Läs merUppgift 1.1 i resultatplanering
Uppgift 1.1 i resultatplanering Justa Plagg AB tillverkar matchtröjor åt idrottslag på beställning. Under 2007 blev företagets produktions- och försäljningsvolym 4000 tröjor, vilken motsvarar företagets
Läs mer2. Lilla Björn AB tillverkar leksaksdjur. för en av deras produkter gäller följande data:
TENTER I KOSTNADSANALYS Del A 1. Förklara följande begrepp (5p): Degressivt rörlig kostnad Driftbetingad fast kostnad SärkostnadIndirekt kostnad Matchning Kostnadsbärare Alternativkostnad Normalkalkyl
Läs merHÖGSKOLAN I BORÅS. EKONOMISTYRNING (OPUS) 7,5 Högskolepoäng
HÖGSKOLAN I BORÅS EKONOMISTYRNING (OPUS) 7,5 Högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: B1OE01 Tentamen ges för: OPUS Kod:.. Tentamensdatum: 2017-06-02 Tid: 09:00 13.00 Hjälpmedel: Miniräknare. Totalt
Läs merSeminarium 4 (kap 16-17)
TPYT16 Industriell Ekonomi Lektion 4 Resultatplanering Martin Kylinger Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Avdelningen för produktionsekonomi Seminarium 4 (kap 16-17) Resultatplanering
Läs merStegfördelning och självkostnadskalkyl för ett producerande företag
Stegfördelning och självkostnadskalkyl för ett producerande företag Join the Army Now AB (JANAB) tillverkar ryggsäck, sovsäck och tält på tre separata produktionslinjer. Dessa tre linjer får stöd av en
Läs merUppgift: Självkostnad och ABC
Uppgift: Självkostnad och ABC Företaget DEF har tillämpat traditionell kostnadsfördelningsteknik för sina produkter Optimum, Maximum och Zenith. Materialomkostnaderna har fördelats efter värdet på direkt
Läs merEmmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS. Introduktionsförel. 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 1
Emmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS tolk och översättarlinjen Introduktionsförel reläsning 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 1 Övnings / föreläsningsuppgifterna delas ut till er på föreläsningarna Kostnads
Läs merFör att få betyget Godkänt på denna deltentamen fordras 50% av maxpoäng. För att få delbetyg Väl Godkänd fordras 75% av maxpoäng.
Textil Projekt- och Affärsutveckling AT1TA1 15 högskolepoäng Skriftlig omtentamen avseende 5 högskolepoäng Tentamen ges för: TPU3 Namn (eller kod): Tentamensdatum: 161104 Tid: 09-13 Sal: D519 Hjälpmedel:
Läs merFöretags- och Personalekonomi G88
Företags- och Personalekonomi 06 722G88 Repitition produktkalkylering Kalkylmässiga kostnader o o o o Materialkostnad Avskrivningar Ränta Företagarlön Kostnadsfördelning Sysselsättningen och produktkalkylering
Läs merLåsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program
Byggdelskalkyl 1 Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde Minimikrav Program Projektering Produktion Skeden 2 Utredning Program Projektering Söka ram Låsa ram Hålla ram 3 Söka Ram Typ av projekt
Läs merLE1 PRODUKTKALKYLERING
LE1 PRODUKTKALKYLERING FÖRE UPPGIFTER... 2 1.1 RÖRFAST AB... 2 1.2 UPPBLÅSBAR... 2 1.3 KOSTNADSSLAG... 2 1.4 AB KRUMELUR... 3 UNDER UPPGIFTER... 3 1.5 TRÄSKOR... 3 1.6 MÅLERI AB... 3 1.7 ALBIN & BERTIL...
Läs merEKONOMISTYRNING (ADM/OPUS) 7,5 Högskolepoäng
EKONOMISTYRNING (ADM/OPUS) 7,5 Högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: B1OE01 Tentamen ges för: ADM/OPUS Tentamensdatum: 2018-05-31 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Enkel miniräknare. Totalt antal frågor
Läs merProduktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering
Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering 1 Bidragskalkyl används vid beslut Vid ledig kapacitet
Läs merTentamensdatum: 12-11-21 Tid: 9-14 Sal: D409 Hjälpmedel: Miniräknare Lärobok med anteckningar i, men inga lösa blad.
Textil Projekt- och Affärsutveckling 15 högskolepoäng Skriftlig tentamen avseende 6 högskolepoäng Tentamen ges för: TPU3 Namn (eller kod): Tentamensdatum: 12-11-21 Tid: 9-14 Sal: D409 Hjälpmedel: Miniräknare
Läs merSkrivning 2 Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 5 juni 2015
Skrivning 2 Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 5 juni 2015 Skrivningsansvarig lärare: Sten Ljunggren Skrivtid: 3 timmar Hjälpmedel: Kalkylator och bifogade räntetabeller (programmeringsbar
Läs merHÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng
HÖGSKOLAN I BORÅS REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: SRO011 Tentamen ges för: Administratör inom offentlig verksamhet Namn:.. Personnummer:..
Läs merDatum: Date: Provkod: KTR2. Exam code: Ansvarig lärare: Martin Kylinger 1769, Jon Engström Besöker salarna:
LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling, IEI Avdelningen för Produktionsekonomi / Avdelningen för Kvalitetsteknik Martin Kylinger / Jon Engström TPYT02 Produktionsekonomi
Läs merEkonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Lördag 27 april 2013, kl. 9 13
Ekonomisk styrning, 15 hp Omskrivning, Delkurs Kalkylering Lördag 27 april 2013, kl. 9 13 Skrivtid: Hjälpmedel: Övrigt: 4 timmar Miniräknare (ej i mobiltelefon) och bifogade räntetabeller Genomför eventuella
Läs merKalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem MED VISSA FACIT Peter Lohmander Version 130111
FACITKMProdOvn Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem MED VISSA FACIT Peter Lohmander Version 130111 MÅL: Efter deltagandet i de introducerande föreläsningarna
Läs merTentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp]
Tentamenskod: Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi, 30hp] elkurs: [konomistyrning,3 alt 4hp. Provkod:0810] atum: [2013-11-30] ntal timmar: [08:15-12:15] nsvarig lärare: [Mats ornvik] ntal frågor: [3 alt
Läs merUppgift 1 (max 8 poäng)
1 Uppgift 1 (max 8 poäng) a) Ange exempel på följande (4p): En fast ordersärkostnad; expeditionskostnad för paketering av en order, på en postorderfirma eller ett internetföretag. Framtagning av ritningar
Läs merTentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 16 januari 2015
Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 16 januari 2015 Skrivningsansvarig lärare: Jonas Råsbrant Rättningsansvarig lärare: Sten Ljunggren Skrivtid: 3 timmar Hjälpmedel:
Läs merKALKYLERING II - ACTIVITY BASED COSTING DISPOSITION CENTRALA BEGREPP
KALKYLERING II - ACTIVITY BASED COSTING Fredrik Wahlström U.S.B.E. - Handelshögskolan vid Umeå universitet Avdelningen för redovisning och finansiering 901 87 Umeå Fredrik.Wahlstrom@fek.umu.se 090-786
Läs merUPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital 20 000 000 kronor
UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital 20 000 000 kronor Skulder 8 000 000 kronor Från resultaträkningen Rörelsens intäkter 40 000
Läs merFörsättsblad Tentamen
Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Kalkylering
Läs merIEK415 Industriell ekonomi E
IEK415 Industriell ekonomi E 1 Måndagen den 17 febr fm (08.30-11.30) i V-huset, 2014 Tillåtna hjälpmedel Typgodkänd räknare, linjal, räntetabeller (sist i tentamenstesen) Presentation Obs! Före rättning
Läs merFöretagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Tentamen lördag februari 2012 FACIT/LÖSNINGSFÖRSLAG
Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Tentamen lördag februari 2012 FACIT/LÖSNINGSFÖRSLAG Särskild information till studenter som läst kursen under höstterminen 2010, vårterminen
Läs merIEK415 Industriell ekonomi E
IEK415 Industriell ekonomi E 1 Måndagen den 17 febr fm (08.30-11.30) i V-huset, 2014 Tillåtna hjälpmedel Typgodkänd räknare, linjal, räntetabeller (sist i tentamenstesen) Presentation Obs! Före rättning
Läs merOmtentamen i Ekonomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013
Örebro universitet Handelshögskolan Omtentamen i konomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013 atum: 21 augusti 2013 Lärare: Mats ornvik Skriv tentamenskod på samtliga inlämnade ark. ndast en uppgift besvaras per
Läs merTentamen i företagsekonomi 17 augusti 2015
Tentamen i företagsekonomi 17 augusti 2015 Skrivtid: 5 timmar Hjälpmedel: Kalkylator Dina svar lämnas på svarsblanketten som återfinns sist i skrivningen. Lämna gärna in dina med nummer märkta kladdar.
Läs merEkonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Torsdag 21 mars 2013, kl
Ekonomisk styrning, 15 hp Omskrivning, Delkurs Kalkylering Torsdag 21 mars 2013, kl. 13 17 Skrivtid: Hjälpmedel: Övrigt: 4 timmar Miniräknare (ej i mobiltelefon) och bifogade räntetabeller Genomför eventuella
Läs merTentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering
Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering 7,5 poäng Anders JERRELING Observera att alla svar skall anges i häftet! Inga lösblad! Vid ev. utrymmesbrist skriver Du på baksidan Uppgift 2 (15 poäng)
Läs merReflektioner från föregående vecka
Reflektioner från föregående vecka Begrepp Organisation Byggproduktion 1 Ekonomiska grundbegrepp Byggproduktion 2 Kostnads och intäkts analys Huvudområden Budgetering / redovisning Produktkalkylering Investeringsbedömning
Läs merIEK 415 Industriell ekonomi
IEK 415 Industriell ekonomi 1 Onsdagen den 16e januari 2013, em Tillåtna hjälpmedel Typgodkänd räknare, linjal, räntetabeller (sist i tentamenstesen) Presentation Obs! Före rättning sorteras tentamenssvaren
Läs mer» Industriell ekonomi
» Industriell ekonomi FÖ5 Produktkalkylering Norrköping 2013-01-24 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 FÖ5 Produktkalkylering» Välkommen» Syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? Magnus Moberg 2 Case 1» Anna
Läs merFöretagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 17 april 2010
Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 17 april 2010 Skrivtid: Tillåtna hjälpmedel: kl 9-12 (3 timmar) Miniräknare (dock inte i mobiltelefon) Detta skriftliga prov omfattar
Läs merFråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2
Fråga 1 Förklara nedanstående begrepp: a. Man kan prata om tre stycken kostnadsdrivare. Vilka är de och var innebär de? b. Vilka tre internprestationer brukar man identifiera? c. Vad är syftet med internprissättning?
Läs merABC-kalkylering (Activity Based Costing) HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel
ABC-kalkylering (Activity Based Costing) HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel Activity Based Costing Utvecklades på 70-talet i USA i samband med utvecklingen av massproduktion av Ford. Robert S. Kaplan
Läs merLÖSNINGSFÖRSLAG EFTERUPPGIFTER...
EFTERUPPGIFTER EFTERUPPGIFTER... 2 5.1 LASTBILEN... 2 5.2 PÄRMEN... 2 5.3 NASDIT... 2 5.4 VELAB... 2 5.5 UTLIV... 2 5.6 FIFELOBOG... 3 5.7 BRYTJÄMT... 3 5.8 PRUTNOT... 3 5.9 LÄREKONOMI... 3 5.10 FRUKTAUTOMATEN...
Läs merUppgift i kalkyldifferenser 4.0
Uppgift i kalkyldifferenser 4.0 Legotillverkaren Non Capisco brukar tillverka och leverera två produkter kallade Styran och Stellan åt en storkund. Materialet för produkterna skickas från beställaren,
Läs merHÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: HIT TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET 2012-01-21 09:30 13:30
HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: HIT TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET 2012-01-21 09:30 13:30 TENTAMEN BESTÅR AV 7 FRÅGOR OCH KAN GE MAXIMALT 40 POÄNG. FÖR
Läs merVBE 013 Byggprocessen och företagsekonomi. Avdelningen för byggnadsekonomi
VBE 013 Byggprocessen och företagsekonomi Kursmål Kunskap och förståelse För godkänd kurs skall studenten kunna: beskriva byggprocessens olika skeden utifrån ett byggherreperspektiv identifiera och definiera
Läs merKalkyler som beslutsunderlag
Kalkyler som beslutsunderlag Kapital 1 Inledning Distribution överföring från producent till konsument Företagsformer - Aktiebolag: Vanligast, dominerande bland stora företag, ägare satsa kapital, får
Läs merIEK102 Industriell ekonomi M IEK 415 Industriell ekonomi E
IEK102 Industriell ekonomi M IEK 415 Industriell ekonomi E Fredagen den 23e augusti em (tre timmar) 2013 Tillåtna hjälpmedel Typgodkänd räknare, linjal, räntetabeller (sist i tentamenstesen) Presentation
Läs merDe generella kalkylproblemen
De generella kalkylproblemen Urval: Vilka resurser skall tas med i kalkylen? Periodisering: Hur skall kostnaderna för anläggningstillgångar fördelas över tiden? Värdering: Till vilket värde skall resursförbrukningen
Läs merKalkylering i ett tjänsteföretag med hjälp av Excel
Kalkylering i ett tjänsteföretag med hjälp av Excel Baserat på ett exempel ur Anderssons bok kapitel 5.4 Som vanligt gäller att kalkylmodellen endast är en förenklad modell av verkligheten. För att du
Läs merIntroduktion. Av Tobias Lindström KPP039 MDH 2010
Sida1 Introduktion I kursen KPP039 på Mälardalens högskola fick vi i uppgift att fördjupa oss om ett ämne som härrörde till våran senaste uppgift som vi utfört. Jag var i en grupp som har hjälpt ett företag
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn R0005N Grundkurs i Industriell Ekonomi Datum LP3 15-16 Material Tentamen Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Luleå tekniska
Läs merDatum: 2010-08-18. Date: Provkod: TEN1 Exam code: Kursadministratör: Azra Mujkic, tfn 1104, azra.mujkic@liu.se
LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling, IEI Avdelningen för Industriell Ekonomi Sofi Rehme TEAE01 INDUSTRIELL EKONOMI ONSDAGEN den 18 AUGUSTI 2010, KL 8-12
Läs merProduktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning
Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning Robert Bjärnemo och Damien Motte Avdelningen för maskinkonstruktion Institutionen för designvetenskaper LTH Inledning Kalkylmetoder Payback-metoden (återbetalningsmetoden)
Läs merJan Gun Hans Karin Charlotte
Tentamen Ekonomistyrning (4 hp) på delkursen Företagets affärer och styrning den 5 juni 2009 Skrivningen är på 7 sidor (inkl försättsblad) och den omfattar 5 uppgifter på sammanlagt 100 poäng. Gränsen
Läs merTentamen IndustriellEkonomiGK 2011-01-11 Sid 1 (7)
Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-01-11 Sid 1 (7) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.
Läs merKod: Tentamensdatum: Tid:
Ekonomistyrning 1 Provmoment: Salstentamen, 7,5 högskolepoäng Kod: Tentamensdatum: 180528 Tid: 9.00-12.00 Hjälpmedel: Räknedosa Totalt antal poäng på tentamen: 20 p För att få respektive betyg krävs: G=
Läs merTentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (7)
Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-10-18 Sid 1 (7) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.
Läs merTentamen IndustriellEkonomiGK 2011-03-17 Sid 1 (7) Kurs med kurskod ME1004 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1024 Betygsskala 3-5
Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-03-17 Sid 1 (7) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovan nämnda kurser.
Läs merTENTAMEN I 722G01 FÖRETAGSEKONOMI I, grk Kalkylerig och Budgetering
1 Linköpings universitet LIU 2007-11-29 EIE/Företagsekonomi, Mehran Noghabai Rum 3A:857, tel 013-28 14 86 TENTAMEN I 722G01 FÖRETAGSEKONOMI I, grk Kalkylerig och Budgetering Fredagen den 30:e novemver
Läs merLåsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program
Byggdelskalkyl 1 Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde Minimikrav Program Projektering Produktion Skeden 2 Utredning Program Projektering Söka ram Låsa ram Hålla ram 3 Allmänt om kalkylering Kalkylobjekt
Läs merFöretagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Ordinarie tentamen, 23 mars 2011
Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Ordinarie tentamen, 23 mars 2011 Särskild information till studenter som läst kursen under VT 2011 och HT 2010 (8 högskolepoäng) Skrivtid:
Läs mer