De generella kalkylproblemen

Transkript

1 De generella kalkylproblemen Urval: Vilka resurser skall tas med i kalkylen? Periodisering: Hur skall kostnaderna för anläggningstillgångar fördelas över tiden? Värdering: Till vilket värde skall resursförbrukningen tas upp?

2 Frågor gor: Urvalsproblemet : Är alla dessa kostnader, t ex skatt och besiktning, relevanta för vår kalkyl? Periodiseringsproblemet: Hur har vi t ex fördelat värdeminskningen på antalet år? Hur många mil räknar vi med per år? Värderingsproblemet: Hur har vi värderat t ex bensinförbrukningen?

3 Kalkylmässiga - bokföringsmässiga kostnader

4 Några kalkylmässiga merkostnader Kalkylmässig avskrivning Kalkylmässig ränta

5 Kalkylmässig avskrivning Avskrivning: Fördelning av en tillgångs värde över dess användningstid År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 Tid

6 Använd livslängd vid avskrivning Livslängd Andel av företagen Ekonomisk livslängd 66 % Teknisk livslängd 19 % Övriga alternativ 15 % Kalkylteoretiskt alternativ Källa: Ask, U & Ax, C (1997): Produktkalkylering i litteratur och praktik

7 Hur fördelas avskrivningar över tiden Fördelningsprincip Andel av företagen Linjär avskrivning 99 % Linjär avskrivning över 2/3 av livslängden 1 % Källa: Ask, U & Ax, C (1997): Produktkalkylering i litteratur och praktik

8 Vilket värde skall avskrivningar beräknas på? Värde Andel av företagen Anskaffningsvärden 42 % Anskaffningsvärden uppräknade med index 11 % Nupris 36 % Övriga värden 11 % Kalkylteoretiskt alternativ Källa: Ask, U & Ax, C (1997): Produktkalkylering i litteratur och praktik

9 Nupris Aktuellt återanskaffningsvärde på en resurs Bygger på tanken att förbrukade resurser skall ersättas

10 Återanskaffningsproblemet Anskaffning: 8 st à 10 = 80 Försäljning: 8 st à 12 = 96 Konventionellt finansiellt resultat: (96 80) = 16 Återanskaffningsvärde vid försäljningstillfälle: 11 Möjlig återanskaffning: ,4 Resultat för att bibehålla fysiskt kapital: (96 8 x 11) = 8

11 Kalkylmässig ränta Kostnad för att disponera kapital på vilket kapital skall räntan beräknas? (urvalsproblemet) hur skall kapitalet värderas? (värderingsproblemet) vilken räntesats skall användas

12 Kapitalkällor och kapitalanvändning Kapitalkällor: Eget Kapital (EK) + lånat kapital Kapitalanvändning: Olika tillgångar Σ använt kapital (tillgångarna) Σskaffat kapital (lånat + EK) Kapitalanvändning Tillgångar Lånat kapital Eget Kapital Kapitalkällor

13 Kalkylmässig ränta - urvalsproblemet Traditionell princip: Ränta bör räknas på alla aktivposter som ha samband med driften Vanligt i praxis: Sysselsatt kapital = Eget kapital + räntebärande skulder

14 På vilket kapital beräknas kalkylmässig ränta? Värde Andel av företagen Sysselsatt kapital 41 % Anläggningstillgångar 24 % Totalt kapital 19 % Övriga värden 16 % Källa: Ask, U & Ax, C (1997): Produktkalkylering i litteratur och praktik

15 Kalkylmässig ränta - värderingsproblemet Monetära tillgångar: Monetärt belopp Omsättningstillgångar: Nupris Anläggningstillgångar: Bruksvärde

16 Bruksvärde Bruksvärde = Nupris ackumulerade kalkylmässiga avskrivningar Ex. Anskaffningspris: kr Nupris: kr Ekonomisk livslängd: 10 år Använd tid: 3 år Bruksvärde: =

17 Kalkylmässig räntesats Ränteberäkningen /bör/ ske med den procent, efter vilken företaget skulle ha möjlighet att låna (långfristigt) kapital (mot god säkerhet) i den allmänna marknaden. (Enhetliga principer) Två alternativ: Vad får man betala i ränta för att skaffa kapital? (genomsnitt eller marginellt) Vilken är kapitalets avkastning?

18 Beräkning av kalkylmässig ränta Alternativ Andel av företagen Vägd kostnad långa lån - avkastning E K 24 % Avkastningskrav på Eget Kapital (E K) 20 % Gällande marknadsränta 20 % Ränta på långfristiga skulder 11 % Övrigt 25 % Källa: Ask, U & Ax, C (1997): Produktkalkylering i litteratur och praktik

19 Beräkning av kalkylmässig räntesats TILLGÅNGAR: Anläggningstillgångar 750 Omsättningstillgångar SKULDER o EGET KAPITAL: Eget Kapital 300 Latent skatteskuld 50 Långfristiga skulder 300 Kortfristiga skulder

20 En grundläggande styrmodell Mål Jämförelse Påverkan Mätning Verksamhet Output

21 En grundläggande styrmodell i kalkyleringen Förkalkyl Jämförelse Påverkan Efterkalkyl Verksamhet Output

22 Användning av för- och efterkalkyl För- och efterkalkyl Andel av företagen Använder ej förkalkyl 0 % Använder ej efterkalkyl 16 % Källa: Ask, U & Ax, C (1997): Produktkalkylering i litteratur och praktik

23 Produktkalkylering Beräkning av intäkter och kostnader för ett kalkylobjekt I ett företag är det rutinmässiga kalkylobjektet oftast produktenheter, men kan också vara kunder, aktiviteter etc.

24 Produktkalkyler Självkostnadskalkyl Samtliga kostnader för ett kalkylobjekt ingår i kalkylen (fullständig kostnadsfördelning) Bidragskalkylering Endast s k särkostnader ingår i kalkylen (ofullständig kostnadsfördelning)

25 Kalkyleringens historia Praktisk kalkylering i Sverige och Finland på och 1700-talet Självkostnadskalkyl med avskrivning och ränta hos Godard (1827) Med företagens tillväxt, flera produkter och ökad mekanisering i slutet av 1800-talet blev kalkylerna också mer komplexa med flera kostnadsställen och differentierade pålägg De amerikanska järnvägarna > avskrivningar Enhetliga principer 1938 Bidragskalkyl Harris (Direct costing; 1936), Rummel (Proportionalkostenrechnung; 1949) ABC Cooper & Kaplan (1988)

26 Historisk självkostnadskalkylering Kostnadskomponenter i beräkningen av kostnaden för tackjärnstillverkning vid Fiskars Bruk, 1757: - Masugnens reparation och underhåll - Masugnens omkostnader - Malm - Kol - Kalksten - Ställ- och pipsten - Ugnsfolkets avlöning - Andel i kontorskostnader - Andel i allmänna omkostnader Summa produktionskostnader Tillverkat tackjärn, skeppund Kostnad per skeppund

27 Självkostnadskalkyl enl. EP

28 Självkostnadskalkylering Periodkalkylering Självkostnaden (oftast för varor och tjänster) beräknas för viss period (månad, kvartal, halvår, år) Orderkalkylering Självkostnaden beräknas för varje kalkylobjektet för sig oberoende av tidsperiod

29 Periodkalkyleringskontext Malting Mashing Destillation Maturation Fermentation

30 Periodkalkylering Divisionsmetoden Normalmetoden Ekvivalentmetoden - Kalkylobjekten identiska eller någorlunda lika m a p t ex material, tillverkning, maskinutnyttjande etc. - Kan förekomma i t ex bryggeri-, olje-, textil-, kemibranschen

31 Divisionsmetoden Självkostn ad per styck = Totalkostnaden för tidsperioden Verksamhetsvolym Ex. Totalkostnad för perioden: kr Antal produkter under perioden: st Självkostnad/st: 10 kr

32 Divisionsmetoden 1. Utan uppdelning på kostnadsställe 2. Med uppdelning på kostnadsställen Kostnadsställe: Plats i företaget där en viss kostnad uppstår. Kan utgöras av organisatoriska enheter (t ex en verkstad eller en försäljningsavdelning) eller andra delar i verksamheten (t ex en process). Vilka kostnadsställen som får finnas fastställs av ledningen

33 Divisionsmetoden - kostnadsställen Sammansättning Försäljning Administration Totalt Lön Material Avskrivningar Övriga kostnader SUMMA Volym: st st Sammansätt ning : = ,75 kr/st Försäljnin g : = 72,75 kr/st Administra tion : = 28 kr/st

34 Divisionsmetoden - nackdel Total uthyrningstid i timmar Totala kostnader Rörliga kostnader Fasta kostnader Totala kostnader Kostnad per timme Rörlig kostnad Fast kostnad Total kostnad per timme Variationer i sysselsättningen påverkar självkostnaden/st!

35 Normalmetoden Totala rörliga kostnader fördelas på aktuell (budget, verklig) volym medan fasta kostnader slås ut på normal volym Rörliga kostnader Självkostn ad per styck = + Verklig volym Fasta kostnader Normal volym

36 Normalmetoden Antal bord Rörliga kostnader Fasta kostnader Månad kr kr Månad kr kr Månad kr kr Självkostn ad Månad 1 : + = kr /bord Självkostn ad Månad 2 : + = kr/bord Självkostn ad Månad 3 : + = kr/bord Normal volym: 200 bord

37 Över- och undertäckning av fasta kostnader Normal fast kostnad/st enl. föregående: 500 kr st När volymen < 200, t ex 100, täcker man in 100 x 500 = kr i fasta kostnader. Man får då en undertäckning med ( ) = kr När volymen > 200, t ex 300, täcker man in 300 x 500 = i fasta kostnader. Man får då en övertäckning med ( ) = kr

38 Ekvivalentkalkyl Ekvivalentkalkyl kan användas för situationer där, även om produkterna i huvudsak är lika, man vill ta hänsyn till olikheter i resursförbrukning. Fördelning av resursförbrukningen på produkterna sker med hjälp av s k ekvivalenttal som uttrycker relativ resursförbrukning

39 Ekvivalentkalkyl Ex. Tillverkning av två typer cementstenar, A och B Materialkostnader: Lön och övriga kostnader: kr kr Materialkostnaden bör fördelas efter vikt (8 kg/st för A och 10 kg/st för B. Lön och övriga kostnader bör fördelas efter arbetstid, 3 min/st för A och 2 min/st för B.

40 x = Kostnadsfördelning material Produkt Antal Vikt/st Vikt x antal Total material kostnad per produkt Material kostnad/ st A ,00 B , Ekvivalenttal Ekvivalentmängd

41 x = Kostnadsfördelning lön + övriga kostnader Produkt Antal Tid/st Vikt x antal Total kostnad per produkt Lönekostnad/ st A ,70 B , Ekvivalenttal Ekvivalentmängd