Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 9 mars 2010

Transkript

1 Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 9 mars 2010 Skrivtid: Tillåtna hjälpmedel: kl 9-12 (3 timmar) Miniräknare (dock inte i mobiltelefon) Detta skriftliga prov omfattar 21 frågor och kan maximalt ge 40 studieenheter (SE). För godkänt krävs 20 SE. Maximalt antal studieenheter du kan erhålla för dina svar framgår vid respektive fråga. Besvara frågorna på den särskilda svarsblanketten (sidorna 6-10). Dessa sidor ska lämnas in. Vid rättningen beaktas enbart dina svar på svarsblanketten. När resultatet anslagits kan du åberopa bifogade "kladdlösningar om du anser att rena slarvfel påverkat din lösning. För att kunna åberopa kladdlösningarna måste dessa ha en strukturerad uppställning så att din tankegång klart framgår och det svar du kommit fram till vara detsamma som det du angivit på svarsblanketten. Kom ihåg att skriva namn och personnummer på alla sidor av den kladdlösning du eventuellt lämnar in. Preliminärt facit anslås på kurshemsidan i Studentportalen senast tisdag 9 mars kl Resultaten anslås senast tisdag 23 mars kl Tid och plats för utkvittering av skrivningen meddelas via kurshemsidan i anslutning till att resultaten anslås. Du får behålla tentamensdelen med frågor (sidan 1-5)! Lycka till! 1

2 Fråga 1 (3 SE) Här nedan återfinns 6 påståenden. Markera med kryss om påståendet är Sant eller Falskt. Varje riktigt besvarat påstående ger 0,5 SE, varje felaktigt ett avdrag på 0,5 SE. Obesvarat påstående ger 0 SE. Lägsta antal SE på frågan är dock 0. Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska Sant Falskt 1 Vid bidragskalkylering ska täckningsbidraget täcka såväl rörliga som fasta särkostnader. 2 Genomsnittliga leverantörsskulder kan räknas fram som: Inköp / 360 dagar (under antagandet att det går 30 dagar på en månad) 3 Självkostnadskalkylering kan enligt Ax et al delas in i huvudgrupperna produktkalkylering och orderkalkylering. 4 När den verkliga volymen är större än den budgeterade uppstår vid självkostnadskalkylering en underabsorption av fasta kostnader. 5 Innebörden av begreppet trång sektion (alternativt trång sektor) är att det finns begränsningar i hur mycket företaget kan tillverka (eller erbjuda) på lite längre sikt. 6 Begreppet alternativkostnad står för den kostnad som uppkommer när man i en kalkylsituation väljer bort handlingsalternativ. Fråga 2 (3 SE, 2 SE för minst tre korrekta frågeställningar, 3 SE för samtliga korrekt angivna) Otley behandlar i sin artikel från 1999 fem frågeställningar vilka han anser kan fungera som utgångspunkt för utveckling av styrsystem i alla typer av organisationer. Frågeställningarna är desamma men svaren växlar, såväl mellan organisationer som inom en och samma organisation sett över tiden. Vilka är de fem övergripande frågeställningarna? GEMENSAM TEXT FRÅGA 3-7 Besvara frågorna 3-7 endast utifrån denna gemensamma text där inget annat anges. I ett företag som köper och säljer tre typer av persondatorer, Bra, Bättre och Bäst, finns följande budgeterade siffror: Bra Bättre Bäst Inköpspris / styck Inköps- och försäljningsvolymer (stycken) De fasta omkostnaderna budgeteras enligt nedan: I Inköpsavdelningen (kkr) I Service- och testavdelningen (kkr) I Försäljningsavdelningen (kkr) I Administrationsavdelningen (kkr)

3 Fråga 3 (2 SE) Vilken blir självkostnaden för en Bäst om påläggsbaserna är inköpspris för inköps- och serviceavdelningens omkostnader samt antal sålda datorer för försäljnings- och administrationsavdelningens omkostnader? Svara med närmast hela 100-tal kronor, exempelvis kr. Fråga 4 (2 SE) Antag nu att företaget i början av året har 25 stycken av såväl Bra, som Bättre och Bäst i lager och att målsättningen är att inte ha något lager i slutet av perioden. Försälningsvolymen påverkas således av detta antagande i övrigt enligt gemensam text. Vilken blir självkostnaden för en Bäst under dessa omständigheter givet samma påläggsbaser som i fråga 2? Svara med närmast hela 100-tal kronor, exempelvis kr. Fråga 5 (2 SE) Antag nu att företaget istället för en självkostnadskalkyl upprättar en ABC-kalkyl med kostnadsdrivaren inköpspris för såväl inköpsavdelningens som service- och testavdelningens omkostnader samt kostnadsdrivaren antal varianter av datorer för administrations- och försäljningsomkostnaderna. Hur stor blir under dessa omständigheter summan av de kostnader som fördelas till en dator Bäst? Svara med närmast hela 100-tal kronor, exempelvis kr. Fråga 6 (2 SE) Hur mycket ökar/minskar resultatet om företaget säljer tio datorer Bäst utöver den budgeterade försäljningen till priset kr/styck givet att den ursprungliga budgeterade försäljningen inte påverkas? Svara i kronor med + framför om resultatet ökar och framför om resultatet minskar. Antag samma påläggsbaser som i fråga 3. Fråga 7 (2 SE) Vilket är det lägsta pris företaget i oktober kan acceptera för 10 datorer av märket Bättre givet att denna försäljning innebär en utökning av antalet sålda Bättre med 10 jämfört med budget och en samtidig minskning av antalet sålda Bra med 10 jämfört med budget? Antag att försäljningspriset för Bra är satt till kr/styck. Försäljningen av Bäst påverkas inte av denna affär. Svara i kronor. Fråga 8 (2 SE) Ange två väsentliga skillnader mellan intern respektive extern redovisning. Fråga 9 (2 SE) Ange två aspekter där intern redovisning innebär merarbete jämfört med extern redovisning. 3

4 Fråga 10 (2 SE) Förklara, med utgångspunkt från intern redovisning i tjänsteföretag, vad som menas med sk debiteringsgrad. Fråga 11 (2 SE) M-kontoplanen, en internredovisningsmetod som utvecklades under 1940-talet, är en vanligt förekommande metod för en viss typ av verksamhet. Inom vilken typ av verksamhet är denna metod vanligt förekommande? Fråga 12 (2 SE) Vad menas med avvikelseanalys? Fråga 13 (2 SE) Ange skillnaden mellan bruttovinst och bruttomarginal. Fråga 14 (2 SE) Vilka syften finns det med att arbeta med så kallad internprissättning? Fråga 15 (2 SE) I artikeln av Hanne Nørreklit, The balance on the balanced scorecard a critical analysis of some of its assumptions, framförs kritik mot det balanserade styrkortet: the balanced scorecard has problems with some of its key assumptions and relationships. Kritiken som framförs i artikeln handlar om två saker. Vilka? Fråga 16 (1 SE) Intellektuellt kapital definieras, enligt författarna av boken Den nya ekonomistyrningen, som summan av humankapital och strukturkapital. Visa med ett exempel att du förstått skillnaden mellan humankapital och strukturkapital. GEMENSAM TEXT FRÅGA Kollijox AB, som endast tillverkar och säljer en produkt, har följande data i sin budget inför ett år: Försäljningspris Rörliga kostnader Fasta kostnader Budgeterad verksamhetsvolym 200 kr/st 75 kr/st 400 kkr st Strax före nyårsskiftet meddelar leverantören av material att de höjer råvarupriset. För Kollojox AB innebär detta att den rörliga kostnaden för produkten ökar till 85 kr/st. 4

5 Fråga 17 (1 SE) Hur förändras säkerhetsmarginalen, uttryckt i procent, pga det höjda råvarupriset? Svara med minskar/ökar från X till Y. (Exempelvis ökar från 10 % till 12 %.) Fråga 18 (1 SE) Om Kollojox AB vill ha samma beräknade resultat i den nya budgeten som i den tidigare (trots att råvarupriset ökat) måste följaktligen någon annan kostnad minska eller intäkterna öka. Ge ett förslag på vad företaget kan göra för att åstadkomma detta och visa konsekvenserna av ditt förslag genom en beräkning. Fråga 19 (2 SE) I Ax, Johansson och Kulvéns bok Den nya ekonomistyrningen diskuteras begreppet benchmarking. Enligt författarna finns de tre olika typer av benchmarking. Identifiera minst två av de tre typerna och klargör skillnaderna mellan dem. FRÅGA 20 (2 SE) Stefan Tengblad är professor vid Högskolan i Skövde och vi har under kursens gång haft nöjet att läsa en av hans artiklar. a) Redogör kort för vad artikeln handlar om, d v s vad det är som undersöks. (1 SE) b) Redogör kort för resultatet av undersökningen. (1 SE) Fråga 21 (1 SE) På vilka poster i balansräkningen syns direkta kopplingar mellan balansräkningen å ena sidan och resultaträkning respektive kassaflödesanalys å den andra? 5

6 Svarsblankett Ekonomi- och verksamhetsstyrning Namn: (TEXTA) Personnummer: Fråga Antal Möjliga SE SVAR 1 3 Svara på sidan Svara på sidan Svara på sidan Svara på sidan Svara på sidan Svara på sidan Svara på sidan Svara på sidan Svara på sidan Svara på sidan Svara på sidan Svara på sidan Svara på sidan Svara på sidan Svara på sidan 10 Antal erhållna SE (uppgifte rna fylls i av rättande lärare) Summa 40 Betyg: 6

7 Fråga 1 Här nedan återfinns 6 påståenden. Markera med kryss om påståendet är Sant eller Falskt. Varje riktigt besvarat påstående ger 0,5 SE, varje felaktigt ett avdrag på 0,5 SE. Obesvarat påstående ger 0 SE. Lägsta antal SE på frågan är dock 0. Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska Sant Falskt 1 Vid bidragskalkylering ska täckningsbidraget täcka såväl rörliga som fasta särkostnader. 2 Genomsnittliga leverantörsskulder kan räknas fram som: Inköp / 360 dagar (under antagandet att det går 30 dagar på en månad) 3 Självkostnadskalkylering kan enligt Ax et al delas in i huvudgrupperna produktkalkylering och orderkalkylering. 4 När den verkliga volymen är större än den budgeterade uppstår vid självkostnadskalkylering en underabsorption av fasta kostnader. 5 Innebörden av begreppet trång sektion (alternativt trång sektor) är att det finns begränsningar i hur mycket företaget kan tillverka (eller erbjuda) på lite längre sikt. 6 Begreppet alternativkostnad står för den kostnad som uppkommer när man i en kalkylsituation väljer bort handlingsalternativ. Fråga 2 Fråga 8 7

8 Fråga 9 Fråga 10 Fråga 11 Fråga 12 Fråga 13 8

9 Fråga 14 Fråga 15 Fråga 16 Fråga 18 9

10 Fråga 19 Fråga 20 Fråga 21 10

11 Ekonomi- och verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 9 mars 2010 Facit Fråga 1 (3 SE) Ange om nedanstående påståenden är sanna eller falska 1 Vid bidragskalkylering ska täckningsbidraget täcka såväl rörliga som fasta särkostnader. 2 Genomsnittliga leverantörsskulder kan räknas fram som: Inköp / 360 dagar (under antagandet att det går 30 dagar på en månad) 3 Självkostnadskalkylering kan enligt Ax et al delas in i huvudgrupperna produktkalkylering och orderkalkylering. 4 När den verkliga volymen är större än den budgeterade uppstår vid självkostnadskalkylering en underabsorption av fasta kostnader. 5 Innebörden av begreppet trång sektion (alternativt trång sektor) är att det finns begränsningar i hur mycket företaget kan tillverka (eller erbjuda) på lite längre sikt. 6 Begreppet alternativkostnad står för den kostnad som uppkommer när man i en kalkylsituation väljer bort handlingsalternativ. Sant S Falskt F, samkostnader F, måste multiplicera med genomsnittlig kredittid i dagar F, period- och orderkalkylering F, överabsorption F, på kort sikt Fråga 2 (max 3 SE) Svar: Se artikeln sidan 365f. Fråga 3 (2 SE) 22.8 kkr Inköpspris Pålägg x Pålägg kr/st Självkostnad Pålägg 1: ( ) / (5 000 x x x 200) = 0.67 (67%) Pålägg 2: ( ) / ( ) = kr/st 11

12 Fråga 4 (2 SE) 22.1 kkr Inköpspris Pålägg x Pålägg kr/st Självkostnad Pålägg 1 påverkas inte. Pålågg 2 påverkas då Affo slås ut på såld volym. ( ) / ) = kr/st Fråga 5 (2 SE) 24.7 kkr Inköpspris Pålägg x Pålägg kr/st Självkostnad Pålägg 1 påverkas inte. Pålägg 2: ( ) / 3 = / produktgrupp För en produkt Bäst: / 200 = kr/styck Fråga 6 (2 SE) 110 kkr Vinsten ökar motsvarande täckningsbidraget då datorerna endast behöver bära särkostnaden. 10 ( ) = kr Fråga 7 (2 SE) 170 kkr Priset för 10 stycken datorer Bättre måste täcka dels produkternas egna särkostnader och dels det täckningsbidragsbortfall som blir resultatet av en minskad försäljning av Bra. Särkostnad 10 x = TB-bortfall 10 ( ) = Summa Fråga 8 (2 SE) Minst två av de sex skillnader som nämns i DNE-boken på sidan 296 skall finnas med i svaret. Fråga 9 (2 SE) Minst två av de sex exempel på merarbete som nämns i DNE-boken på sidan 300 skall finnas med i svaret. Fråga 10 (2 SE) Se DNE-boken sidan

13 Fråga 11 (2 SE) Tillverkningsföretag, se DNE-boken sidan 324. Fråga 12 (2 SE) Se DNE-boken sidan 341 f. Fråga 13 (2 SE) Se DNE-boken sidan 320f. Fråga 14 (2 SE) Se DNE-boken sidan 365. Fråga 15 (2 SE) Se artikeln sidan 82. Fråga 16 (1 SE) Se DNE-boken sidan 463. Fråga 17 (1 SE) Säkerhetsmarginalen minskar från 36% till 30%. Fråga 18 (1 SE) Höja priset till 210 kr/st, minska de fasta kostnaderna till kr eller öka volymen till st. Fråga 19 (2 SE) Intern benchmarking, konkurrensinriktad benchmarking och funktionsinriktad benchmarking. Sidan 482 ff. Fråga 20 (2 SE) Se artikeln Fråga 21 (1 SE) Resultatet går till posten Eget kapital. Årets kassaflöde ökar/minskar posten Likvida medel. 13