Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Tentamen den 28 september 2011

Transkript

1 Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Tentamen den 28 september 2011 Särskild information till studenter som läst kursen under höstterminen 2010, vårterminen 2011 eller höstterminen 2011 (8 högskolepoäng) Skrivtid: kl (4 timmar) Provet omfattar 27 frågor. Maxpoäng är 54 SE och gränsen för godkänt är 28 SE. Särskild information till studenter som läste kursen under vårterminen 2010 (6 högskolepoäng) Skrivtid: kl (3 timmar) Provet omfattar frågorna Maxpoäng är 40 SE och gränsen för godkänt är 20 SE. Hjälpmedel: Miniräknare (dock inte i mobiltelefon) Läs frågorna noga. Besvara alla frågor på den särskilda svarsblanketten. Skriv din kod på varje sida av blanketten. Hela svarsblanketten ska lämnas in. Vid rättningen beaktas enbart dina svar på svarsblanketten. När resultatet har anslagits kan du åberopa bifogade "kladdlösningar om du anser att rena slarvfel har påverkat din lösning. För att du ska kunna åberopa kladdlösningarna måste dessa ha en strukturerad uppställning så att din tankegång klart framgår och det svar du kommit fram till är detsamma som det du har angivit på svarsblanketten. Skriv din kod på varje sida av de kladdlösningar du lämnar in. Preliminärt lösningsförslag anslås på kursens webbplats i Pingpong den 28 september 2011 kl Resultaten anslås senast den 7 oktober kl Information om utlämning och utkvittering av skrivningen meddelas via kursens webbplats i anslutning till att resultaten anslås. Ansvarig lärare: Karin Brunsson (Besöker skrivningslokalen ca kl. 8.30)

2 Fråga 1 (2 SE) Ett företag har sammanställt följande balansbudget för år 2012: Tillgångar Eget kapital och skulder Maskiner och Aktiekapital 900 inventarier Likvida medel Långfristigt banklån, beräknad ränta 5 % Kortfristiga, räntefria 700 leverantörsskulder Summa Summa Ange två sätt att beräkna företagets sysselsatta kapital. Ange i bägge fallen hur stort sysselsatt kapital företaget räknar med. GEMENSAM TEXT TILL FRÅGORNA 2-6 Ett företag gör följande beräkning för sin produktion av slipsar: Pris per slips 100 kronor Försäljning slipsar Rörliga kostnader per slips 60 kronor Fasta kostnader per slips 24 kronor Vinst per slips 16 kronor Fråga 2 (1 SE) Vilken täckningsgrad räknar företaget med? Fråga 3 (1 SE) Vilken är företagets beräknade kritiska volym? Fråga 4 (1 SE) Vilken är företagets beräknade säkerhetsmarginal uttryckt i procent? Fråga 5 (2 SE) Lönar det sig för företaget att sänka priset med 10 %, om försäljningen samtidigt ökar med 10 %? Motivera ditt svar med en beräkning. Fråga 6 (2 SE) Hur många ytterligare slipsar måste företaget sälja för att en prissänkning på 10 % ska ge oförändrad lönsamhet jämfört med den ursprungliga beräkningen? Motivera ditt svar med en beräkning. 1

3 Fråga 7 (2 SE) Ett företag tillverkar enkla solglasögon av plast. Företaget räknar med att kostnader och volymer enligt nedanstående sammanställning kommer att gälla under det kommande året: Fasta kostnader Rörliga kostnader per styck Tillverkningsvolym Kritisk volym kronor 100 kronor stycken stycken Vilket försäljningspris räknar företaget med? Fråga 8 (4 SE) Ett restaurangföretag har specialiserat sig på fiskrätter. I tabellen nedan visas företagets beräknade självkostnad för en exklusiv fiskgratäng med räksås och sallad. Som framgår varierar kostnaden beroende på vilken påläggsbas som används. Argumentera för att a) företaget bör fördela sina omkostnader enligt det beräknade antalet portioner, b) företaget bör använda råvarukostnaden som påläggsbas, c) företaget bör utgå från lönekostnaden när man fördelar sina omkostnader. Ange till sist vilken påläggsbas du anser vara mest korrekt och varför. Fiskgratäng med räksås och sallad Påläggsbas antal portioner Påläggsbas råvarukostnad Påläggsbas lönekostnad Råvarukostnad Lönekostnad Pålägg för omkostnader Självkostnad GEMENSAM TEXT TILL FRÅGORNA 9-11 Ett företag med närmast obegränsad ledig kapacitet förhandlar om tre order, som enligt företagets beräkningar ger följande särintäkter och särkostnader: Order A Order B Order C Särintäkter kronor kronor kronor Särkostnader kronor kronor kronor Fråga 9 (1 SE) Vilken eller vilka av dessa order bör företaget acceptera? Fråga 10 (2 SE) Vilken eller vilka av dessa order bör företaget acceptera om man har ett krav på 18 % täckningsgrad för att över huvud taget acceptera en order? Fråga 11 (2 SE) Argumentera för att företaget i detta fall bör sänka sitt krav på täckningsgrad. Svara kort och koncist. 2

4 GEMENSAM TEXT TILL FRÅGORNA Ett företag som hyr ut övernattningsstugor räknar med olika självkostnader för en stugvecka beroende på när stugan hyrs ut: Årstid Beräknad självkostnad därav fasta kostnader Företagets normalpris Sommar kronor 850 kronor kronor Vår och höst kronor 850 kronor kronor Vinter kronor 850 kronor kronor Fråga 12 (1 SE) Ange ett sannolikt skäl till att självkostnaden beräknas vara 400 kronor högre på vintern än på sommaren. Fråga 13 (1 SE) En släktförening vill hyra sex stugor under en höstvecka, men vill betala högst kronor sammanlagt. Argumentera för att företaget bör säga nej till denna förfrågan. Fråga 14 (2 SE) Upprätta en bidragskalkyl för en höstvecka och argumentera för att företaget bör gå med på att hyra ut sex stugor för sammanlagt kronor. Fråga 15 (3 SE) Denna fråga handlar om begreppet alternativkostnad. Ange vad som är respektive inte är alternativkostnad för ett företag. Lämna en kortfattad motivering till ditt svar. (Motivering krävs för att svaret ska räknas som godkänt.) a) Ett företag som inte har någon ledig kapacitet får ett erbjudande om att hyra ut sin försäljningschef för kronor i fem dagar. Är detta belopp en alternativkostnad för företaget, om man väljer att inte hyra ut försäljningschefen? b) Ett bageri får ett erbjudande om att sälja färdig deg för kronor. Bageriets inköpskostnad för degen beräknas till kronor. Är de kronorna en alternativkostnad för att tacka nej till erbjudandet? c) Företaget Pågång har ett lager med varor som har kostat kronor i inköp och som man räknar med att kunna använda i den egna verksamheten. Återanskaffningspriset beräknas till kronor. Ett annat företag erbjuder sig att köpa lagret för kronor. Är återanskaffningspriset en alternativkostnad för Pågång för att använda varorna för den egna verksamheten? 3

5 Fråga 16 (2 SE) Ett företag tillverkar krukor av keramik. För det kommande året räknar man med följande totala kostnader: Direkta kostnader Direkt material kronor Direkt lön kronor Indirekta kostnader Materialomkostnader kronor Tillverkningsomkostnader kronor Påläggsbas för materialomkostnader är direkt material och för tillverkningsomkostnader direkt lön. En kund beställer en stor specialkruka. Kostnaderna för denna kruka är 100 kronor i direkt lön och 50 kronor i direkt material. Beräkna tillverkningskostnaden för denna specialkruka. Avrunda beloppet till jämnt antal kronor. Fråga 17 (4 SE) Ett annat litet keramikföretag räknade med att under 2010 sälja krukor till ett pris av 200 kronor styck. Standardkostnaderna uppgick till 170 kronor per kruka. Det visade sig att det genomsnittliga priset blev 250 kronor för en kruka. Man sålde för kronor och resultatet blev 20 kronor per kruka. Beräkna försäljningsprisavvikelsen och volymavvikelsen. Fråga 18 (1 SE) Ange den formel för att beräkna intellektuellt kapital som finns i boken Den nya ekonomistyrningen. Fråga 19 (2 SE) I boken Den nya ekonomistyrningen anges att ett företags intellektuella kapital i grunden består av två kapitalposter: humankapital och strukturkapital. Förklara vad som menas med dessa två begrepp. Svara kort och koncist. Fråga 20 (4 SE) Av Ruth Hines artikel Financial accounting: In communicating reality, we construct reality framgår att verkligheten inte kan konstrueras hur som helst ( there is such a thing as stretching it too far ). Redogör för hur Hines resonerar. Svara kort och koncist här slutar tentan för dig som läste kursen vårterminen Fråga 21 (2 SE) Ange två skäl till att marginalbudgetering är en vanligt förekommande budgetmetod i företag och förvaltningar. Fråga 22 (2 SE) I boken Den nya ekonomistyrningen beskrivs olika syften med budgetuppföljning. Redovisa två sådana syften. 4

6 Fråga 23 (2 SE) Ange två skäl till att budgetuppföljning kan leda till osämja i ett företag. Fråga 24 (2 SE) Jan Wallander menar i sin artikel Budgeting an unnecessary evil att människor tenderar att tro att framtiden blir ungefär som den tid man just har upplevt (same weather tomorrow as today). Detta gäller dock inte när man just har varit med om någonting ovanligt. Hur brukar människor då resonera enligt Wallander? Svara kort och koncist. Fråga 25 (2 SE) I boken Ekonomistyrning för konkurrenskraft argumenterar författarna för att organisationer behöver strategier. Ange två av deras argument. Fråga 26 (2 SE) Ange två likheter mellan Frederick Taylors vetenskapliga managementprinciper och kalkylering enligt ABC-metoden. Fråga 27 (2 SE) I sin artikel om balanserade styrkort för företag beskriver Kaplan och Norton fyra s.k. perspektiv. Ett perspektiv är viktigare än de övriga vilket? Motivera ditt svar. Svara kort och koncist. 5

7 Preliminärt facit till skrivningen den 28 september 2011 Fråga 1: a) Eget kapital + räntebärande skulder = sysselsatt kapital; kronor b) anläggningstillgångar + omsättningstillgångar (eller totalt kapital) - räntefria skulder = sysselsatt kapital; kronor Fråga 2: Täckningsgrad = Täckningsbidrag per st/ pris per st: 40/100 = 40 % Fråga 3: Kritisk volym = fasta kostnader/ täckningbidrag per st: /40 = Fråga 4: Säkerhetsmarginal i procent: försäljning- kritisk volym/ aktuell försäljning: ( )/ = 40 % (Kan också räknas som intäkter: / kronor) Fråga 5: Beräknat resultat före prissänkning: x 16 = kronor Resultat efter prissänkning: x 90 ( x ) = Svar nej, vinsten minskar med kronor Fråga 6: Täckningsbidrag per styck efter prissänkning: = 30 kronor För täckning av fasta kostnader + tidigare vinst krävs kronor = kronor / 30 = slipsar, dvs. ytterligare slipsar (eller en försäljningsökning med ca 33 procent). Fråga 7: Försäljningspriset X ger nollresultat vid försäljning av solglasögon X ( x100) = 0; X = 106,25 kronor (får avrundas till 106 kronor eller 107 kronor) Fråga 8: Vi vet inte vad omkostnaderna består av. Skulle en stor del av dessa kostnader hänföra sig till t.ex. serveringen, kan man tänka sig att antalet portioner är en lämplig påläggsbas. Är det däremot fråga om inköpskostnader kan det vara motiverat att fördela dem utifrån råvarukostnaderna. Och handlar det främst om kostnader för extra personal i köket kan lönekostnaderna vara en lämplig bas. Allmänt gäller att omkostnader bör fördelas utifrån de orsakssamband man kan finna (eller argumentera för). Fråga 9: Order A och C bör accepteras (ger resp ). Fråga 10: Ingen av dessa order (order A = täckningsgrad 16,7 %; order C täckningsgrad 2,5 %) 6

8 Fråga 11: Eftersom företaget har stor ledig kapacitet bör man bortse från sina normala krav på kapitaltäckning och acceptera order som beräknas ge positiva täckningsbidrag. Fråga 12: Exempelvis: Kostnaderna för uppvärmning och snöröjning kan förmodas vara högre på vintern Fråga 13: Den beräknade självkostnaden uppgår till kronor. Om släktföreningen bara betalar kronor blir det en förlust för företaget. Fråga 14: Företagets rörliga kostnader är 400 kronor per stuga under hösten. Ett belopp på kronor per stuga ger bidrag till täckning av fasta kostnader. Företaget bör gå med på släktföreningens begäran förutsatt att man saknar bättre alternativ under de aktuella veckorna. Fråga 15: Ja för alla alternativ. Bästa möjliga alternativa användning av försäljningschefen, degen eller varulagret är uthyrning, försäljning och återanskaffning. Fråga 16: Direkt material Materialomkostnader 30 % Direkt lön Tillverkningsomkostnader 82,5 % Tillverkningskostnad, avrundat belopp 50 kronor 15 kronor 100 kronor 82,50 kronor 248 kronor Fråga 17: Per styck Totalt Beräkning Intäkter 200 kronor kronor Standardkostnader 170 kronor kronor Resultat 30 kronor kronor Utfall Intäkter 250 kronor kronor Kostnader 230 kronor kronor Resultat 20 kronor kronor Beräknat resultat vid aktuell volym Intäkter kronor Kostnader kronor Resultat kronor Försäljningsprisavvikelse: kr kr = kronor Volymavvikelse: kr kr = kronor 7

9 Fråga 18: Marknadsvärde eget kapital = intellektuellt kapital (boken s. 462) Fråga 19: Se Den nya ekonomistyrningen s Fråga 20: Exempelvis: Det går inte att övertyga folk om vad som helst. Förklaringar som innehåller vad människor uppfattar som övernaturliga fenomen eller förlegade synsätt accepteras sällan. I budgetförhandlingar förutsätts att man uppfattas som trovärdig och seriös. Fråga 21: Exempelvis: Eftersom det ändå inte går att förändra verksamheten radikalt på kort sikt brukar man budgetera för smärre förändringar av tidigare års beräkningar eller utfall. Framtiden är genuint osäker, men det troligaste är trots allt att det mesta förblir ungefär som tidigare (jfr Wallanders resonemang) Fråga 22: Se boken s. 257 Fråga 23: Exempelvis: Man blir inte överens om skälen till ett visst budgetutfall vems förtjänst eller fel är det att det blev som det blev? Någon menar att uppföljningen inte är genomförd på ett seriöst sätt. Någon vägrar att befatta sig med uppföljningen just nu det finns inte tid! Någon tycker att hela idén med uppföljning är fånig; det blir ju ändå som det blir. Fråga 24: Man brukar tänka sig att allt kommer att återgå till det normala (menar Wallander). Fråga 25: Se Ekonomistyrning för konkurrenskraft s Fråga 26: Exempelvis: Utgångspunkten är i bägge fallen att verksamheten består av ett stort antal likartade aktiviteter. För att ABC-metoden ska fungera som det är tänkt krävs direkta observationer eller mätningar av resurs- eller tidsåtgång. I bägge fallen handlar det därför om ett nerifrån-perspektiv (bottom up). Fråga 27: Det finansiella perspektivet blir viktigast, eftersom företag åtminstone på sikt måste täcka sina kostnader. Ekonomin blir en restriktion, och restriktioner är alltid viktigare än mål. 8