Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka och) sälja för att inte gå med förlust?

Transkript

1 1 FÖRELÄSNING 5 KALKYLERING Kerstin Collman Tre grundläggande frågeställningar: 1. Beslut kring kapacitet och kapacitetsutnyttjande. Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka och) sälja för att inte gå med förlust? - Fasta kostnader är oberoende av kapacitetsutnyttjandet. - Rörliga kostnader förändras med kapacitetsutnyttjandet. Generellt gäller: Intäkter kostnader = resultat eller Pris/st*volym-rörlig kostnad/st*volym-fast kostnad= där volymen antas vara densamma relaterat till tillverkning och försäljning. - Kritisk punkt (break even) ges av: Pris/st*volym-rörlig kostnad/st*volym-fast kostnad=0 eller Intäkter kostnader = 0 dvs I=K Den kritiska punkten är med andra ord den volym som krävs för att företaget inte ska gå med förlust (och inte heller med vinst). - Säkerhetsmarginal i procent ges av: (Budgeterad volym-kritisk volym)/budgeterad volym Säkerhetsmarginalen visar hur mycket mindre än budgeterat som man kan sälja och tillverka utan att gå med förlust. - Kritisk omsättning ges av: Fasta kostnader/täckningsgrad där täckningsgraden är (pris/st-rörlig kostnad/st)/pris/st Övning nr 1. Företaget Romano AB köper och säljer en produkt med följande värden: Pris/st Rörlig kostnad/st Totala fasta kostnader Budgeterad försäljning 200 kr 120 kr 160 kkr 2500 st 1. Vilken är nollpunktsvolymen? 2. Vilken är säkerhetsmarginalen i styck och procent? 3. Vilken volym måste säljas för att få en vinst på 100 kkr? 4. Nuvarande kapacitet är 2600 st. En kapacitetsökning med 1400 st skulle innebära en ökad fast kostnad med 100 kkr. Vid vilken volym efter en kapacitetsökning får företaget samma resultat som vid nuvarande försäljning, 2500 st? 1

2 2 5. Antag nu att Romano AB nu börjar sälja många produkter vilka har en genomsnittlig täckningsgrad på 30 procent. Antag vidare att de fasta kostnaderna ökar till 600 kkr. Vilken blir den kritiska omsättningen under dessa förutsättningar? 2. Vilken blir kostnaden per enhet (produkt/tjänst)? - Direkta kostnader kan tydligt hänföras till en kostnadsbärare, exempelvis en produkt eller en avdelning. - Indirekta kostnader (även kallat omkostnader) kan inte tydligt hänföras till en kostnadsbärare. Därför måste fördelning ske med en fördelningsbas (påläggsbas). Vid val av påläggsbas bör hänsyn tas till orsak-verkanssamband mellan påläggsbasen och de kostnader som ska fördelas. Omkostnaderna divideras med den totala påläggsbasen. Då erhålls påläggssatsen. Påläggssatsen används för att fördela ut kostnaderna genom att man tar p-sats gånger p-bas/st. Tillverkningskostnad (TVK) används för värdering av lager (i BR). Direkt material (DM) Direkt lön (DL) Tillverkningsomkostnad (TO) Tillverkningskostnad (TVK) De indirekta tillverkningsomkostnaderna fördelas med tillverkad volym. Självkostnad (SJK) används som bas för exempelvis prissättning. Direkt material (DM) Direkt lön (DL) Tillverkningsomkostnad (TO) Tillverkningskostnad (TVK) Affärs och försäljningsomkostnader (AFFO) Självkostnad (SJK) Eventuellt vinstpålägg Självkostnadsbaserat pris Indirekta AFFO fördelas med såld volym. Tillverknings-/Självkostnaden är alltid beroende av vald fördelningsbas och vald volym. - Produktkostnad följer produkterna från tillverkningen till lagret (när färdigtillverkade) och slutligen till KSV (när sålda). 2

3 3 - Periodkostnad följer perioden, dvs syns aldrig i tillverkningen eller i lagret utan endast på resultaträkningen. i tillverkande företag: Försäljningsintäkter (pris/st*såld volym) -TVK (tvk/st*såld volym) -AFFO (periodens hela kostnad) Produktkostnad Periodkostnad Övning nr 2. Reko AB är underleverantör och tillverkar två plasthöljen till gräsklippare, Midi och Maxi, som sedan levereras till en tillverkare av färdiga gräsklippare. Företagets kostnader ser ut enligt följande: Midi Maxi Direkt materiel 70 kr 140 kr Direkt lön 40 kr 60 kr Fasta tillverkningsomkostnader totalt kr Fasta affo-omkostnader kr Vinstkrav i företaget kr Tillv. och försäljningsvolymer 4000 st 2000 st Pris/st 175 kr/st 300 kr/st Inga ingående lager Uppgifter 1. Gör en självkostnadskalkyl för en Midi och en Maxi om direkt lön är fördelningsbas för fasta tillverkningsomkostnader antal är fördelningsbas för fasta affo-omkostnader. 2. Vilket pris skall man sätta på en Midi respektive en Maxi om självkostnad är grund för fördelning av vinstkrav och kostnaderna fördelas som i deluppgift Gör en tillverkningskostnadskalkyl för en Midi och en Maxi om direkt material är fördelningsbas för fasta tillverkningsomkostnader. 4. Gör en självkostnadskalkyl för en Midi och en Maxi om tillverkningsvolymerna ändras till 4000 och 1500 och försäljningsvolymerna ändras till 3500 och 1500 och om direkt lön är fördelningsbas för fasta tillverkningsomkostnader och antal är fördelningsbas för fasta affo-omkostnader. 5. Vilket är företagets resultat om vi utgår från förutsättningarna i deluppgift Vilka ekonomiska konsekvenser får ett beslut? - Särkostnader förändras, tillkommer eller bortfaller, vid besluts genomförande. - Samkostnader är kostnader som inte förändras vid besluts genomförande. - Sunk costs är kostnader som tidigare lagts ner och som man inte ska ta hänsyn till vid beslut. De har redan skett. Förändring handlar alltid om framtid. Och vilken typ av kalkyl man använder är relaterat till på vilken sikt man ser. 3

4 4 På lång sikt gäller fullständig kostnadsfördelning (SJK), se ovan. På kort sikt gäller ofullständig kostnadsfördelning (TB), se nedan. Teoretisk kalkyl: Särintäkt -Särkostnad -Alternativkostnad (täckningsbidrag för bästa alternativ man avstår ifrån) Operationellt resultat Täckningsbidrag: Särintäkt - Särkostnad Övning nr 3. AB Memac tillverkar tre produkter med följande ekonomiska information. Alla produkterna tillverkas i samma maskin. Ettan Tvåan Trean Pris/st 100 kr 140 kr 175 kr Särkostnad/st 60 kr 80 kr 100 kr Självkostnad/st 85 kr 130 kr 160 kr Tid i maskin/st 0,5 tim 0,6 tim 1,0 tim Kg material 1 kg 1,2 kg 2 kg Samkostnader 146 tkr Maximal försäljning st st 600 st a) En ny kund "dyker" upp och vill köpa 500 st Ettan för 75 kr/st. AB Memac har ledig kapacitet och betraktar kunden som en "engångskund". Hur skall man ställa sig till förfrågan? b) Hur skall man ställa sig till samma förfrågan om man arbetar med full kapacitet. c) Vilket produktionsprogram skall AB Memac ha om maskinens kapacitet på grund av energiproblem sjunker till timmar för den kommande perioden. d) Vilket resultat får företaget under dessa förutsättningar (2 000 timmar kapacitet). Övning nr 4. AB Konstrukta är ett företag som utför konstruktionsritningar till olika typer av industribyggnationer. Företagets totala budgeterade intäkts/kostnadsstruktur ser ut enligt följande för det kommande verksamhetsåret: Särintäkter kkr Samkostnader 900 kkr Särkostnader kkr kkr Företaget har mycket svårt att ändra de budgeterade samkostnaderna för det kommande verksamhetsåret. Ledningen är inte nöjda med det budgeterade resultatet varför ett antal handlingsalternativ diskuteras. Ett alternativ är att lägga ner avdelningen för grundkonstruktioner. Avdelningen har följande budget för det kommande verksamhetsåret: Särintäkter 700 kkr Fördelade fasta samkostnader 250 kkr Särkostnader 550 kkr -100 kkr a) Hur kommer AB Konstruktas budgeterade resultat för det kommande året att förändras om avdelningen för grundkonstruktioner läggs ner? Ange svar med rätt tecken. 4

5 5 Övning nr 5. Företaget Prospekt står inför följande beslut: a) Företaget äger en lokal vars utrymmen står outnyttjade. Två alternativ finns. Ett är att hyra ut lokalen till ett grannföretag för 20 kkr per år. Ett annat är att själva utnyttja lokalen och därigenom kunna säga upp ett hyreskontrakt på en lokal som de för närvarande hyr. Kostnaden för hyreskontraktet är 18 kkr per år. Vilket alternativ ska väljas? Vilket blir företagets resultat och vilket blir det operationella resultatet på grund av beslutet. 5