Kalkyler som beslutsunderlag

Transkript

1 Kalkyler som beslutsunderlag Kapital 1 Inledning Distribution överföring från producent till konsument Företagsformer - Aktiebolag: Vanligast, dominerande bland stora företag, ägare satsa kapital, får aktier med avkastning & inflytande - Ekonomisk förening: mest producent-/konsument kooperativ. Andelsägarna använder företaget som kund/leverantör och får prisfördelar. Satsat kapital är allt som riskeras - Handelsbolag: Ofta små företag med få anställda. Ägarna har solidariskt ansvar med sin förmögenhet som insats - Kommanditbolag: Som H.B. men någon/några av ägarna är endast ekonomiskt ansvariga med satsat kapital - Enskild firma: Typ H.B. men med en ensam ägare Kapitel 2 Ekonomiskt beslutsfattande Rationella Beslutsprocessen 1. Definiera problemet & klargöra målsättningen 2. Identifiera alla tänkbara handlingsalternativ 3. Fastställ konsekvenserna av dessa handlingsalternativ 4. värdera konsekvenserna jämfört med målsättningen 5. Välj det alternativ som ger högst måluppfyllelse I verkligheten går beslutsfattande inte så här perfekt till. Man kan fatta beslut genom en process som är begränsat rationell och med soptunnemodellen. T.ex. Den sista bygger på tillfälligheter, kreativitet, imitation, experiment m.m. Beslut för framtiden 1. Prognos: Vad som kommer ske om den nuvarande utvecklingen fortsätter som hittills. Analogimetoden: göra prognoser utifrån vad som sker inom andra områden 2. Plan: Aktivt ställningstagande, beslutsfattande för att nå vissa mål 3. Program: Detaljerad plan 4. Budget: Programmets konsekvenser uppskattas & fastställs i ekonomiska termer 5. Taktiska beslut: Beslut med konsekvenser som sträcker sig några månader(ca 2 år) 6. Operativa beslut: Har endast betydelse för en mindre del av företaget under en kortare tid. Ofta omedelbara åtgärder på problem. Allt hänger ihop, strategiska beslut ger ramar för den taktiska verksamheten, som i sin tur ger förutsättningar för de operativa aktiviteterna. Kalkylering Budget: förkalkyl Redovisning: efterkalkyl Budgeten & redovisningen ska tillsammans med kalkyleringen bilda en helhet, ett gemensamt verktyg. Kausalitetsprincipen: Varje kalkylobjekt ska bära de kostnader som just den förorsakat och tillgodoräknas motsvarande intäkter. Viktig kalkyleringsregel.

2 Väsentlighetsprincipen: För att minska kalkylarbetet och göra kalkylen hanterbar gör man ibland avkall på kausaliteten.(inte kosta mer än det smakar) Matchning: Intäkter & kostnader som man räknar med måste höra till samma kalkylobjekt Beslutsunderlag - Kvantitativt: statistik, sifferuppgifter - Kvalitativt: info som är svår att kvantifiera, egenskaper - Finansiell: information som värderas i monetära mått Beslutskriterium: används vid val av handlingsalternativ, oftast resultat Restriktioner:Krav,begränsningar. Vi godtar kalkylens resultat om ingen behöver sägas upp Kalkylering bygger på kalkylmodeller, dvs förenklade avbilder av verkligheten. Hur detaljerad denna avbild ska vara är ett dilemma. Detaljerad & exakt som verkligheten, eller enkel och lätt att arbeta med? Kapitel 3 företags ekonomiska grundbegrepp Produktkalkyler = K/I Kalkyler (kostnads- & intäktsbegreppen är centrala) Fasta kostnader påverkas inte av verksamhetsvolymen Rörliga kostnader påverkas av verksamhetsvolymen Rörliga kostnader: Proportionellt, Progressivt, Degressivt Fasta kostnader: Helt fasta kostn, Halvfasta, Driftbetingade fasta kostn. Kostnadsslag- kostnader av samma typ. Kan indelas olika ex/ råvaror, post & tele Kostnadsställe- Avdelning el. funktion i företag som utför någon del av förädlingsprocesserna Kostnadsbärare- kalkylobjekt. Subjektet i kalkylen ex/ en produkt, order, kund, marknad Direkt kostnad- mäts och registreras direkt på kostnadsbäraren ex/ för produkt= material (d.k.) Indirekt kostnad Omkostnad. Kan hänföras till kostnadsställen Självkostnads metod Beräkning av vad kalkylobjektet kostat företaget. Samtliga ktn. Fördelas Särkostnad- kostnad som uppkommer eller försvinner genom ett specifikt beslut Samkostnad kostnad som är opåverkad av handlingsalternativet Täckningsbidrag Särintäkt särkostnad = T.B. ska bidra till att täcka samkostnaderna och ge vinst Bokföringsmässiga kostnader Periodiserade utgifter Kalkylmässiga kostnader Värdet av en resursförbrukning. Vid fastställande av dessa kostnader följer man principen att all resursförbrukning ska värderas till nupriser. Detta för att jämställa resurser som skaffats vid olika tider. Nupriset anger också återanskaffningsvärdet. Alternativkostnad Det T.B. man avstår från genom att inte genomföra det bästa alternativa resursutnyttjandet. Standard pris Bestäms för en period för att man ska fastställa aktuella nupris så ofta. Degressiva avskrivningar Större i början av inventariens livslängd, minskar sedan Kapitel 4 Kalkylmodeller baserade på rörliga & fasta kostnader Periodkalkyl Används när produktionen är likartad från period till period. Divisionskalkyl är en sorts periodkalkyl. Normalkalkyl Förfining av divisionskalkyl, särar på fasta och rörliga kostnader

3 Fasta kostnader / Normalt antal st + Rörliga kostnader / verkligt antal st Utnyttjande grad Verklig resursutnyttjning i förhållande till normal. Ex/sysselsättningsgrad Minimikalkyl ofullständig, behandlar bara volym & rörliga kostnader Kapitel 5 kalkylmodeller baserade på direkt & indirekt kostnad Självkostnadskalkylering: direkta kostnader registreras direkt på kostnadsbärare. Övriga kostnader är indirekta och hänförs till kostnadsställen. Eftersom man strävar efter fullständig kostnadsfördelning måste indirekta kostnader omvandlas till fördelade kostnader för varje kostnadsbärare Kostnadsfördelning att fördela värdet av en gemensamt utnyttjad resurs Kausalitetsprincipen Kalkylobjektet som orsakat en resursförbrukning ska belastas med motsvarande kostnader Väsentlighetsprincipen exakt fördelning av kostnader måste balanseras mot ett fokus på de mest betydelsefulla kostnaderna Påläggsbaser (fördelningsnycklar) MO fördelas som ett pålägg på kostnaden för direkt material TO fördelas som ett pålägg på kostnaden för direkt lön AFFO fördelas som ett pålägg på tillverkningskostnaden Hur kalkylera påläggssats? - Man behöver värdet på den omkostnad som ska fördelas - Man behöver en volym för fördelningsnyckeln - Dessa komponenter kan vara tagna från föregående period, budgeterade, normalvärden el. praktiskt tillgängliga värde Resultatet - Antingen ett pålägg på självkostnaden (som då ger rätt förs.pris - Eller en marginal av försäljningspriset Ex/ Självkostn 100 kr Vinstpålägg 25% 100+0,25*100 = 125kr (förs.pris) 25/125 =0,2=20% vinstmarginal Rätt fördelningsnyckel viktigt - Vad ingår i den indirekta kostnaden? T.ex. MO består mest av lokalkostnad. Fördela pålägget efter utnyttad yta - Kausalitet viktigt. Det som skapat en kostnad ska bära den - Differentierade påläggssatser: MO-pålägget kan sättas högre för material som kräver mer, t.ex. special hantering dyra förråd m.m. Man kan alltså ha olika MO-procentsatser beroende på material kategori. - Utvecklingskostnader för nya produkter undantas från kausalitetsprincipen eftersom vi inte vet kostnaden/enhet och det är ju inte ens säkert att det blir en kommersiell produkt. Dessa kostnader får alltså bäras av andra, existerande produkter. Väldigt höga utvecklingskostnader bör dock fördelas. Reskalkyl Görs vid tillfällen då en biprodukt framställs i samband med en huvdprodukt. Biprodukten förbättrar resultatet, men fokus är på huvudprodukten. Det är svårt att dela upp kostnaderna mellan HP & BP eftersom resursförbrukningen är gemensam. Därför påförs alla tillv. Kostn. HP. Denna kostnad minskas sedan med BP s TB

4 Kostnadsfördelning i Handelsföretag - Enkla kalkylmodeller - Utgångspunkt: inköpspris på varor + hemtagningskostnader. Pålägg görs för att täcka alla egna kostnader och ge vinst - Försäljningspris ingående varukostnad = bruttovinst Bruttovinst rörelsekostnader = nettovinst - Själkostnadskalkyl är för tilverkningsföretag en dålig modell Kapitel 6 Kalkylmodeller baserade på direkta & indirekta kostnader Dagens kalkylering får kritik, många menar att kalkyler inte anpassats & utvecklats till nya förutsättningar. Traditionella kalkylmodeller ger felaktig & otillräcklig info Två stora kritiker Thomas Johansson & Robert Kaplan Ambitionen vid kalkylering = uppnå kausalitet Detta kan ibland förbättras genom att man väljer en annan fördelningsnyckel, eller att ha en uppdelning på många kostnadsställen med homogen resursförbrukning & anpassade fördelningsnycklar Activity Based Costing - kostnader delas upp på olika aktiviteter - För varje aktivitet söker man dess cost driver /kostnadsdrivare som är ett mått på användandet av aktiviteten - Kostnadsdrivaren används som fördelningsnyckel för aktivitetens kostnader. För att man ska kunna mäta en kostnadsdrivar volym måste aktiviteten vara likartad och återkommande - Efter att man valt aktiviteter & kostnadsdrivare, samt fastställt aktivitetskostnad och kostnadsvolym, kan man kalkylera kostnad/ kostnadsdrivarenhet. Därifrån kan man beräkna hur mkt av aktivitetskostnaden som ska tillföras ett visst kalkylobjekt. - För att en ABC-kalkyl ska ge ett relevant värde måste aktiviteterna vara ganska standardiserade - Detta gör det svårt att använda ABC-kalkyler vid all resursförbrukning, vissa situationer är ju alltid speciella. Alla kostnader är rörliga på lång sikt Nej, rörlighet har med volym att göra, men alla kostnader är däremot påverkbara på lång sikt Utveckling av en ABC-kalkyl 1. Bestäm målet 2. Identifiera & välj aktiviteter 3. Fastställ aktiviteternas kostnader 4. Identifiera & välj kostnadsdrivare 5. utforma den konkreta kalkylmodellen 6. Skapa system för datafångst & hantering För- & nackdelar med ABC - Att spåra en aktivitets samtliga kostnader är svårt. Viss resursförbrukning kan t.ex. ha med flera aktiviteter att göra. - Valet av kostnadsdrivare är svårt, kan leda till kausalitetsproblem - ABC ger många gånger en bättre bild av verkligheten

5 ABM Activity Based Management - Styrning /ledning har stor betydelse vid det aktivitets baserade tänkandet - ABM inkluderar kostnadspåverkan och anpassning av verkasmhet m.m. Kapitel 8 Syftet med produktkalkylering är att ge underlag för beslutsfattande Produktkalkyl görs vid serieproduktion, likartad produktion period efter period Orderkalkyl När varje order inom företaget är unik Förkalkyl före produktion, syftet är att ge beslutsunderlag Efterkalkyl uppföljning, kontroll Fullständig kostnadsfördelning alla kostnader fördelas på kalkylobjektet. Detta sker genom en självkostnadskalkyl eller ABC kalkyl Ofullständig kostnadsfördelning bidragskalkylering. Endast särkostnader fördelas Metoderna kompletterar varandra, båda kan kombineras Stegkalkyl mellanform mellan självkostnadskalkyl & bidragskalkyl Linjära samband Linjära samband förenklingar. Kan missvisa vid för stora intervall. Räta linjer underlättar vid simulering & beräkning av olika alternativ. OBS! Åtgångströghet. Sambandet följer inte alltid samma linjer vid volymförändringar & andra förändringar. Sunc Cost resursförbrukning som ej går att göra ogjord. Får inte påverka nya beslut, misstag ska lämnas bakom sig. Man ska ej tänka: eftersom det hittills kostat så många miljoner så måste vi fortsätta projektet. Särkostnad + Alternativkostnad = Operationell kostnad Målkostnadsanalys target costing Verksamheten styrs utifrån ett marknadsperspektiv, inte från kostnadsfokusering. Efterfrågan & konkurrens är grunden till pris & produktkvalitet