Agenda F3. Internredovisning Produktkalkyl i kontoform. Differenser. Standardpriser. Rep. Efterkalkyl (Ex IR2 a) Förkalkyl Ex.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Agenda F3. Internredovisning Produktkalkyl i kontoform. Differenser. Standardpriser. Rep. Efterkalkyl (Ex IR2 a) Förkalkyl Ex."

Transkript

1 Agenda F3 Internredovisning Produktkalkyl i kontoform Rep. Efterkalkyl (Ex IR2 a) Förkalkyl Ex. IR2 b och c Differenser Påläggsdifferens Kalkyldifferens Inventeringsdifferens Standardpriser

2 Trad. Internredovisning Efterkalkyl Direkta kostnader förs direkt till kostnadsbärare Verkliga indirekta kostnader samlas på relevanta kostnadsställe Kostnadsställenas kostnader beräknas och fördelas där efter till kostnadsbärare enligt t.ex. divisions, ekvivalent eller påläggsmetoden.

3 Uppgift IR 2 Ett företag hade i sammandrag följande kostnader och intäkter under en verksamhetsperiod: 1) Lönekostnaderna uppgår till 3000 tkr varav direkta löner 2000 tkr och indirekta löner 1000 tkr. De indirekta lönerna fördelas enligt: TO 700 tkr och AFFO 300 tkr. 2) Kalkylmässiga avskrivningar och räntor: 250 tkr kan hänföras till TO och 50 tkr till AFFO. 3) Övriga kostnadsslag 1500 tkr. Av dessa utgör 800 tkr direkta tillverkningskostnader, 400 tkr TO och 300 tkr AFFO. 4) Materialförbrukning 2500 tkr, varav direkt material 2000 tkr och resterande utgör hjälpmaterial. 5) Lager av färdiga varor är vid periodens slut 500 tkr. 6) Försäljningen var 9000 tkr. 7) Samtliga tillverkade produkter har avlämnats till färdigvarulagret. 2a) Bokför på kontona vid periodens slut och beräkna kalkylmässigt resultat.

4 Lön Tillverkningsomkostnad Tillverkning Tillv 2000 TO 700 AFFO 300 lön 700 KKM k 250 övr 400 Mtrl 500 Tillv DLön 2000 övr 800 DM 2000 TO Material Affärsomkostnad Färdigvarulager Tillv 2000 TO 500 lön 300 KKM k 50 övr 300 SJK Tillv 6650 FVL 6650 UB 500 SJK KKM avskr. ränta TO 250 AFFO 50 SJK sålda varor FVL 6150 Res 6800 AFFO Övrigt Differenser KKM Resultat Tillv 800 TO 400 SJK 6800 VINST 2200 Fsng 9000 AFFO

5 Trad. Internredovisning Förkalkyl Direkta kostnader förs direkt till kostnadsbärare Indirekta kostnader fördelas till kostnadsbärare enligt för beräknade påläggssatser Verkliga indirekta kostnader samlas på relevanta kostnadsställe

6 Uppgift IR 2 : forts 2b) För att även kunna fördela indirekta kostnader löpande infördes innan verksamhetsperiodens början rutiner för förkalkylering av indirekta kostnader genom pålägg. De påläggssatser man kommit fram till är för TO 90% och för AFFO 9%. Visa hur kontoplanen ser ut vid periodens slut under beaktande av förutsättningarna ovan. Vilket blir det kalkylmässiga resultatet? 2c) Försöken med förkalkylerade pålägg slog väl ut och företaget vill nu också bokföra lageringång och lagerutgång löpande. Detta utförs genom en förkalkylerad tillverkningskostnad vilken är 700 kr/st. Under perioden har produkter passerat in till lagret och 9300 har passerat ut. Produkterna i färdigvarulagret värderas under perioden till förkalkylerad tillverkningskostnad. Bokför periodens kostnader och intäkter under dessa förutsättningar.

7 Lön Tillverkningsomkostnad Tillverkning Tillv 2000 lön 700 Tillv 1800 DLön 2000 FVL 6600 TO 700 KKM k 250 Diff 50 övr 800 övr 400 AFFO 300 DM 2000 Mtrl 500 TO Material Affärsomkostnad Färdigvarulager Tillv 2000 lön 300 SJK 549 Tillv 6600 UB 500 TO 500 KKM k 50 Diff 101 SJK 6100 övr KKM avskr. ränta TO 250 AFFO 50 SJK sålda varor FVL 6100 Res 6649 AFFO Övrigt Differenser KKM Resultat Tillv 800 TO 400 TO 50 AFFO 101 Diff tot 151 SJK 6649 VINST 2351 Fsng 9000 AFFO

8 Varför differenser Förkalkyl är en prognos prognoser är alltid fel Dessa prognosfel benämns differenser Att veta dessa underlättar att styra rätt. För detta ändamål skall differenserna vara informativa. lätta att hitta mottagare till.

9 Påläggsdifferenser Avvikelse på kostnadsställekonto, d.v.s. mellan verkliga och förkalkylerade indirekta kostnader brukar benämnas påläggsdifferenser.

10 Lön Tillverkningsomkostnad Tillverkning Tillv 2000 lön 700 Tillv 1800 DLön 2000 FVL 7000 TO 700 KKM k 250 Diff 50 övr 800 övr 400 AFFO 300 DM 2000 Mtrl 500 TO Diff Material Affärsomkostnad Färdigvarulager Tillv 2000 lön 300 SJK 586 Tillv 7000 UB 500 TO 500 KKM k 50 Diff 64 Diff 10 SJK 6510 övr KKM avskr. ränta TO 250 AFFO 50 SJK sålda varor FVL 6510 Res 7096 AFFO Övrigt Differenser KKM Resultat Tillv 800 TO 50 Tillv 400 SJK 7096 Fsng 9000 TO 400 AFFO 64 FVL 10 VINST 1904 Diff tot 296 AFFO

11 Kalkyldifferens Avvikelse på tillverkningskonton brukar benämnas kalkyldifferens.

12 Inventeringsdifferens Differenser på lagerkonto benämns vanligen inventeringsdifferens då de upptäcks vid inventering Möjliga orsaker är Stöld Ej bokförda kassationer Felräkningar Olika värderingar vid olika tillfälle

13 Standardpris Motiv till standardpriser För en effektiv ekonomistyrning krävs att respektive kostnadsansvarig bara belastas med kostnader hon kan påverka. Genom att använda standardpriser kan t.ex. prisdiff. rensas bort från kalkyldiff Praktiska problem att värdera förbrukning när inköpspris varierar undviks Produktkalkyler blir mer rättvisa då det inte spelar någon roll när materialet tas ut ur lager Standardkostnader ger snabbt signal om avvikelser från standard (budget) uppstår

14 3 principer för redovisning av standardpriser Vid periodslut 1. Inköp värderat till anskaffningspris debiteras materialförråd. 2. Förbrukning värderat till standardpris krediteras materialförråd och debiteras tillverkning (PIA). Löpande variant I 1. Inköp värderat till anskaffningspris debiteras materialförråd. 2. Förbrukning värderat till anskaffningspris kreditera materialförråd och debiteras prisdifferenskonto. 3. Förbrukning värderat till standardpris krediteras prisdifferenskonto och debiteras tillverkning (PIA). Löpande variant II 1. Inköp värderat till anskaffningspris debiteras prisdifferenskonto. 2. Inköp värderat till standardpris krediteras prisdifferenskonto och debiteras materialförråd. 3. Förbrukning värderat till standardpris krediteras materialförråd och debiteras tillverkning (PIA).

15 Differenser direkta kostnader Prisdifferens = VK (SP VP) Kvantdifferens = SP (SK VK)

16 Differenser Total differens Total SKost Såld Total VKost Såld Lager Direkta kostnader Indirekta kostnader Lagerdifferens S Värde V Värde Kalkyldifferens SKost Tillv VKost Tillv Påläggsdifferens VB (SP Bas VP Bas ) Fasta Rörliga Inventeringsdiff. SP (SK VK) Prisdifferens VK (SP VP) Kvant.differens SP (SK VK) Prestationsdiff. SP Bas (SK Bas VK Bas ) Förbrukningsdiff SK Fast VK Fast Sysselsättningssdiff SP Bas,Fast (VB SB)

17 Påläggsdifferenser Avvikelse på kostnadsställekonto, d.v.s. mellan verkliga och förkalkylerade indirekta kostnader brukar benämnas påläggsdifferenser.

Indirekta löner under perioden uppgick till 2180 varav 80 materialhantering, 1000 tillverkningen samt 1100 administration och försäljning.

Indirekta löner under perioden uppgick till 2180 varav 80 materialhantering, 1000 tillverkningen samt 1100 administration och försäljning. Tenta MIO040 150601 Uppgift 1 (25p) Du har blivit ombedd att göra en uppföljning av senaste räkenskapsårets resultat för ett mindre företag vilka producerar två produkter (A och B). Till din hjälp har

Läs mer

Ordinarie tenta Mars 2015

Ordinarie tenta Mars 2015 Ordinarie tenta Mars 2015 Uppgift 1 (25p) Du har blivit ombedd att göra en uppföljning av det första årets verksamhet för ett mindre nystartat företag vilka producerar två produkter (A och B). Till din

Läs mer

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s 27-42. Construction Management

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s 27-42. Construction Management Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s 27-42 Självkostnadskalkylering (Produktkalkylering) Resultatplanering - ett exempel Agenda Självkostnadskalkylering Resultatplanering-

Läs mer

Tentamen Maj Med utkast till lösningar

Tentamen Maj Med utkast till lösningar Tentamen Maj 2016 Med utkast till lösningar Uppgift 1 (25p) Du har blivit ombedd att göra en uppföljning av senaste årets resultat för ett mindre företag som just gått över från traditionell påläggskalkyl

Läs mer

» Industriell ekonomi

» Industriell ekonomi » Industriell ekonomi FÖ6 Produktkalkylering forts Norrköping 2013-01-24 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 FÖ6 Produktkalkylering forts» Välkommen» Syfte och tidsplan» Frågor? Magnus Moberg 2 Kostnadsindelningar

Läs mer

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s 27-42 Självkostnadskalkylering (Produktkalkylering) Resultatplanering - ett exempel Resurser Kostnader Förädling Produkter Intäkter

Läs mer

» Industriell ekonomi

» Industriell ekonomi » Industriell ekonomi FÖ4 Produktkalkylering forts Linköping 2012-11-01 Magnus Moberg FÖ4 Produktkalkylering forts» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition Anna och Lisa har länge funderat på att öppna

Läs mer

Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka och) sälja för att inte gå med förlust?

Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka och) sälja för att inte gå med förlust? 1 FÖRELÄSNING 5 KALKYLERING Kerstin Collman Tre grundläggande frågeställningar: 1. Beslut kring kapacitet och kapacitetsutnyttjande. Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka

Läs mer

Orderkalkylering. Kostnadsbegrepp. ! Direkta kostnader. ! Indirekta kostnader. ! Lämpar sig för företag som har:

Orderkalkylering. Kostnadsbegrepp. ! Direkta kostnader. ! Indirekta kostnader. ! Lämpar sig för företag som har: Orderkalkylering! Lämpar sig för företag som har:! samma resurser för flera olika kalkylobjekt/produkter! produkternas kapacitetsanspråk varierar! Utgår från en indelning av kostnaderna i direkta och indirekta!

Läs mer

AJK kap 8. Kalkyleringens avvägning. Divisionskalkyl. Övning divisionskalkyl

AJK kap 8. Kalkyleringens avvägning. Divisionskalkyl. Övning divisionskalkyl Kalkyleringens avvägning AJK kap 8 Kausalitetsprincipen Väsentlighetsprincipen Självkostnadskalkylering Kalkylobjektet skall påföras den resursförbrukning det har orsakat. Sid 194 AJK Motiverar ökad precision

Läs mer

Uppgift: Självkostnad och ABC

Uppgift: Självkostnad och ABC Uppgift: Självkostnad och ABC Företaget DEF har tillämpat traditionell kostnadsfördelningsteknik för sina produkter Optimum, Maximum och Zenith. Materialomkostnaderna har fördelats efter värdet på direkt

Läs mer

Repetition/Sammafattning

Repetition/Sammafattning Repetition/Sammafattning Uppläggning och huvudmoment Strategisk Göra rätt saker Operativt/Taktiskt Göra saker rätt Investeringsbedömning Strategisk Perspektiv Vilken investering passar oss bäst? Investeringar

Läs mer

Oavsett syfte. Grunder. Nancy Holmberg kap Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet.

Oavsett syfte. Grunder. Nancy Holmberg kap Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet. Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på Oavsett syfte Order - Vilket pris skall offereras? Kund - Är kunden lönsam? Produkt - Lägsta pris, lönsamhet Marknad - Ska vi vara kvar i Finland? Avdelning -Kostnad

Läs mer

Allmänt om kalkylering

Allmänt om kalkylering Kalkylering 1 Allmänt om kalkylering Kalkylobjekt Hela företaget, en produkt, en marknad, ett projekt Förkalkyl Hela företaget, en produkt, en marknad, ett projekt Beslutsunderlag vid till exempel prissättning,

Läs mer

Skrivning II, Redovisning och Kalkylering, 15 hp

Skrivning II, Redovisning och Kalkylering, 15 hp Skrivning II, Redovisning och Kalkylering, 15 hp Delkurs Kalkylering Torsdagen 5/6-2014 Skrivtid: 4 timmar Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare (ej i mobiltelefon) och bifogade räntetabeller. Skrivningen omfattar

Läs mer

Kod: Tentamensdatum: Tid:

Kod: Tentamensdatum: Tid: Ekonomistyrning 1 Provmoment: Salstentamen, 7,5 högskolepoäng Kod: Tentamensdatum: 180528 Tid: 9.00-12.00 Hjälpmedel: Räknedosa Totalt antal poäng på tentamen: 20 p För att få respektive betyg krävs: G=

Läs mer

Grunder. Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet. Nancy Holmberg kap

Grunder. Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet. Nancy Holmberg kap Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på Grunder Produkt - Lägsta pris, lönsamhet Förädlingskedja Förädlar olika Kalkylerar Intäkter Kostnader KI-analys Kapitalkostnad =avskrivningar+räntor NH 15 1 NH 15

Läs mer

Självkostnadskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Självkostnadskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten Självkostnadskalkylering HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten Budgetering Uppskattning av kostnader Fördelning av kostnader över tid Bedömning av åtgärdens lönsamhet Uppföljning av kostnader Vad ska

Läs mer

Kalkyleringens avvägning

Kalkyleringens avvägning AJK 8 Självkostnadskalkylering Kalkyleringens avvägning Kausalitetsprincipen Väsentlighetsprincipen Intäkter/ kostnader Vad styr kostnadsuppdelningen? Verksamhetsvolym Fördelning Vilken uppdelning leder

Läs mer

UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital 20 000 000 kronor

UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital 20 000 000 kronor UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital 20 000 000 kronor Skulder 8 000 000 kronor Från resultaträkningen Rörelsens intäkter 40 000

Läs mer

Skärvad Olsson Kap 18

Skärvad Olsson Kap 18 Kalkyleringens avvägning Skärvad Olsson Kap 18 Självkostnadskalkylering Kalkylobjektet skall påföras den resursförbrukning det har orsakat. Sid 194 AJK Motiverar ökad precision den ökade arbetsinsatsen?

Läs mer

Företags- och Personalekonomi G88

Företags- och Personalekonomi G88 Företags- och Personalekonomi 06 722G88 Repitition produktkalkylering Kalkylmässiga kostnader o o o o Materialkostnad Avskrivningar Ränta Företagarlön Kostnadsfördelning Sysselsättningen och produktkalkylering

Läs mer

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp]

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp] Tentamenskod: Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi, 30hp] elkurs: [konomistyrning,3 alt 4hp. Provkod:0810] atum: [2013-11-30] ntal timmar: [08:15-12:15] nsvarig lärare: [Mats ornvik] ntal frågor: [3 alt

Läs mer

1/10/2011. Direkta och indirekta kostnader Repetition

1/10/2011. Direkta och indirekta kostnader Repetition Produktkalkylering Välkommen till Industriell Ekonomi gk Kapitel 17: Kalkylering, Kapitel 18: ering, Kapitel 19: Bidragskalkylering 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Mkr % av TI Intäkter 9 749

Läs mer

Uppgift i kalkyldifferenser 4.0

Uppgift i kalkyldifferenser 4.0 Uppgift i kalkyldifferenser 4.0 Legotillverkaren Non Capisco brukar tillverka och leverera två produkter kallade Styran och Stellan åt en storkund. Materialet för produkterna skickas från beställaren,

Läs mer

Produktkalkyler. Grundbegrepp. Förädlingsprocess. Ingår ej i kursen Sid 298-301 Linjär programmering

Produktkalkyler. Grundbegrepp. Förädlingsprocess. Ingår ej i kursen Sid 298-301 Linjär programmering Produktkalkyler Kap 17 Kalkylering Kap 18 ering Kap 19 Bidragskalkylering Ingår ej i kursen Sid 298-301 Linjär programmering ME1002 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 4 Thorolf Hedborg 1 Grundbegrepp Repetition

Läs mer

Tentamen i företagsekonomi 17 augusti 2015

Tentamen i företagsekonomi 17 augusti 2015 Tentamen i företagsekonomi 17 augusti 2015 Skrivtid: 5 timmar Hjälpmedel: Kalkylator Dina svar lämnas på svarsblanketten som återfinns sist i skrivningen. Lämna gärna in dina med nummer märkta kladdar.

Läs mer

Kalkyleringens avvägning

Kalkyleringens avvägning Kalkyleringens avvägning Vad styr kostnadsuppdelningen? Vilken uppdelning leder den till? När används uppdelningen? Intäkter/ kostnader Verksamhetsvolym Fördelning Rörliga eller fasta kostnader Direkta

Läs mer

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2 Fråga 1 a. Vilka periodkalkyler finns det? b. Fördelar och nackdelar med ABC-kalkylerling. Förklara följande begrepp: c. Materialkostnad (MO) d. Tillverkningsomkostnader (TO) e. Affärsomkostnader (AFFO)

Läs mer

Skrivning 2 Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 5 juni 2015

Skrivning 2 Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 5 juni 2015 Skrivning 2 Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 5 juni 2015 Skrivningsansvarig lärare: Sten Ljunggren Skrivtid: 3 timmar Hjälpmedel: Kalkylator och bifogade räntetabeller (programmeringsbar

Läs mer

Jan Gun Hans Karin Charlotte

Jan Gun Hans Karin Charlotte Tentamen Ekonomistyrning (4 hp) på delkursen Företagets affärer och styrning den 5 juni 2009 Skrivningen är på 7 sidor (inkl försättsblad) och den omfattar 5 uppgifter på sammanlagt 100 poäng. Gränsen

Läs mer

Produktkalkylering. Dagens tema Periodkalkyler. Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl

Produktkalkylering. Dagens tema Periodkalkyler. Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl Produktkalkylering Full kostnadsfördelning Bidragskalkylering Dagens tema Periodkalkyler - Ren divisionskalkyl - Normalkalkyl - Ekvivalentkalkyl Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl Orderkalkylering

Läs mer

Fråga 5.. poäng (2p) Fråga 4.. poäng (4p) Fråga 6.. poäng (3p)

Fråga 5.. poäng (2p) Fråga 4.. poäng (4p) Fråga 6.. poäng (3p) Ekonomistyrning 1 Provmoment: Salstentamen, 7,5 högskolepoäng Kod: Tentamensdatum: 170529 Tid: 9.00-12.00 Hjälpmedel: Räknedosa Totalt antal poäng på tentamen: 20 p För att få respektive betyg krävs: G=

Läs mer

Inbetalning = 300 000 kr den 30 juni Intäkt = 300 000 / 3 månader = 100 000 kr per månad mellan 1 mars och 1 juni

Inbetalning = 300 000 kr den 30 juni Intäkt = 300 000 / 3 månader = 100 000 kr per månad mellan 1 mars och 1 juni Fråga 1 Den 1 juni köpte företag A en maskin för 300 000 kr som levererades direkt den 1 juni. Produkten hade producerats mellan 1 mars och 1 juni. Den 30 juni betalade företag A fakturan. Efter att maskinen

Läs mer

Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program

Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program Byggdelskalkyl 1 Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde Minimikrav Program Projektering Produktion Skeden 2 Utredning Program Projektering Söka ram Låsa ram Hålla ram 3 Söka Ram Typ av projekt

Läs mer

GRU 5 Möbelkraft AB. Produktkalkylering med budgetering Ekonomistyrning (delkurs3 i FOA134) FOA hp

GRU 5 Möbelkraft AB. Produktkalkylering med budgetering Ekonomistyrning (delkurs3 i FOA134) FOA hp Mälardalens högskola Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik Kursmaterial Ht 2017 Version 3 171213 GRU 5 Möbelkraft AB Produktkalkylering med budgetering Ekonomistyrning (delkurs3 i FOA134) FOA134 2

Läs mer

Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering

Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering 7,5 poäng Anders JERRELING Observera att alla svar skall anges i häftet! Inga lösblad! Vid ev. utrymmesbrist skriver Du på baksidan Uppgift 2 (15 poäng)

Läs mer

PIA-kontering i Tillverkning

PIA-kontering i Tillverkning PIA-kontering i Tillverkning Tillägg till versionsbladet för 3.40B (2009-10-27) Produkter i arbete för Tillverkning Detta är ett tillägg till informationen om PIA-kontering i Tillverkning som finns i versionsbladet

Läs mer

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014 Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014 Skrivtid: 3 timmar Hjälpmedel: Miniräknare (ej i mobiltelefon) och bifogade räntetabeller Skrivningsansvarig lärare:

Läs mer

Reflektioner från föregående vecka

Reflektioner från föregående vecka Reflektioner från föregående vecka Begrepp Organisation Byggproduktion 1 Ekonomiska grundbegrepp Byggproduktion 2 Kostnads och intäkts analys Huvudområden Budgetering / redovisning Produktkalkylering Investeringsbedömning

Läs mer

Reflektioner från föregående vecka

Reflektioner från föregående vecka Reflektioner från föregående vecka Trång sektor Byggdelskalkyl ABC - Aktivitetsbaserad kalkylering Självkostnadskalkylering: Periodkalkylering (processkalkylering) Orderkalkylering (påläggskalkylering)

Läs mer

Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader

Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader Uppgift 2.0: Resultatplanering Företaget Aha tillverkar produkten Skyar. Företaget har kalkylerat med fasta kostnader på 936 000 kr och rörliga

Läs mer

Agenda Sex grundläggande ekonomiska begrepp Resultat, Lönsamhet Indelning av kostnader

Agenda Sex grundläggande ekonomiska begrepp Resultat, Lönsamhet Indelning av kostnader Agenda Sex grundläggande ekonomiska begrepp Resultat, Lönsamhet Indelning av kostnader 1 Terminologi Utgift - värdet av anskaffad resurs (fakturan bokförs) Inkomst värdet av utförd prestation (fakturerad)

Läs mer

Tenta MIO040 1500320

Tenta MIO040 1500320 Tenta MIO040 1500320 Uppgift 1 (25p) Du har blivit ombedd att göra en uppföljning av senaste räkenskapsårets resultat för ett mindre företag. Till din hjälp har du fått följande data plus en kontoplan

Läs mer

Normalkalkyl. Divisionskalkyl. Kalkyleringens avvägning. Övning divisionskalkyl Kostnad / styck. Normalkalkyl kostnad / styck =

Normalkalkyl. Divisionskalkyl. Kalkyleringens avvägning. Övning divisionskalkyl Kostnad / styck. Normalkalkyl kostnad / styck = AJK 8 Självkostnadskalkylering Kalkyleringens avvägning Kausalitetsprincipen Väsentlighetsprincipen Divisionskalkyl / styck = Totala kostnader under perioder Verksamhetsvolym Kalkylobjektet skall påföras

Läs mer

Seminarium 4 (kap 16-17)

Seminarium 4 (kap 16-17) TPYT16 Industriell Ekonomi Lektion 4 Resultatplanering Martin Kylinger Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Avdelningen för produktionsekonomi Seminarium 4 (kap 16-17) Resultatplanering

Läs mer

Produktkalkyler. Kostnadsslag. Resultatanalys. Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering Kap 19 Bidragskalkylering.

Produktkalkyler. Kostnadsslag. Resultatanalys. Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering Kap 19 Bidragskalkylering. Produktkalkyler Kap 17 Kalkylering Kap 18 ering Kap 19 Bidragskalkylering ME1003 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 1 Thorolf Hedborg 1 Kostnadsslag Repetition Rörlig kostnad Fast kostnad Direkt kostnad

Läs mer

Uppgift 1 (max 8 poäng)

Uppgift 1 (max 8 poäng) 1 Uppgift 1 (max 8 poäng) a) Ange exempel på följande (4p): En fast ordersärkostnad; expeditionskostnad för paketering av en order, på en postorderfirma eller ett internetföretag. Framtagning av ritningar

Läs mer

Uppgift 1 i Kalkyldifferens

Uppgift 1 i Kalkyldifferens Uppgift 1 i Kalkyldifferens I kristall -avdelningen i ett företag tillverkas bl a en ljusstake som består av en förgylld kopparstake och två kristallkulor vid namn Hot Stuff. Normalt tillverkas 2000 Hot

Läs mer

Fråga 6.. poäng (5p) Fråga 5.. poäng (2p) Fråga 3.. poäng (4p)

Fråga 6.. poäng (5p) Fråga 5.. poäng (2p) Fråga 3.. poäng (4p) Industriell ekonomi Provmoment: Salstentamen, 7,5 högskolepoäng Namn: Tentamensdatum: 150603 Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel: Räknedosa Totalt antal poäng på tentamen: 20p För att få respektive betyg krävs:

Läs mer

a. Gör en standardkostnadsanalys. b. Vad finns det för möjliga orsaker till avvikelserna?

a. Gör en standardkostnadsanalys. b. Vad finns det för möjliga orsaker till avvikelserna? Fråga 1 Förklara nedanstående begrepp: a. PDCA cirkel Vid serieproduktion kan företag dela upp resursförbrukningen i delposter och fastställa en standard för varje del. Vad betyder: b. Standard c. Löpande

Läs mer

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014 Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014 Skrivtid: 3 timmar Hjälpmedel: Kalkylator och bifogade räntetabeller Skrivningsansvarig lärare: Jonas Råsbrant

Läs mer

HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: IDA TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET 2011-08-23 09:00 13:00

HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: IDA TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET 2011-08-23 09:00 13:00 HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: IDA TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET 2011-08-23 09:00 13:00 TENTAMEN BESTÅR AV 10 FRÅGOR OCH KAN GE MAXIMALT 40 POÄNG.

Läs mer

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng HÖGSKOLAN I BORÅS REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: SRO011 Tentamen ges för: Administratör inom offentlig verksamhet Namn:.. Personnummer:..

Läs mer

KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) DISPOSITION PRODUKT - DEFINITION PRODUKT (KAP. 7) SJÄLVKOSTNAD (KAP. 8) BIDRAG (KAP.

KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) DISPOSITION PRODUKT - DEFINITION PRODUKT (KAP. 7) SJÄLVKOSTNAD (KAP. 8) BIDRAG (KAP. KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) Fredrik Wahlström U.S.B.E. - Handelshögskolan vid Umeå universitet Företagsekonomiska institutionen 901 87 Umeå Fredrik.Wahlstrom@fek.umu.se 090-786

Läs mer

Föreläsning. Externredovisning B 723G36 ht 2015. Föreläsning vecka 3

Föreläsning. Externredovisning B 723G36 ht 2015. Föreläsning vecka 3 Linköpings universitet 2015-01-30 IEI - Företagsekonomi Gunnar Eriksson / Peter Johansson Externredovisning B 723G36 ht 2015 3 Föreläsning vecka 3 IAS 2 och K3 kap. 13 Varulager IAS 11 Entreprenadavtal

Läs mer

Internredovisning. Några förutsättningar för internredovisning

Internredovisning. Några förutsättningar för internredovisning Internredovisning Vad är internredovisning? Internredovisning är en tilläggsfunktion i MONITOR som innebär att alla lager- och tillverkningstransaktioner i systemet konteras och förs över till huvudboken

Läs mer

Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering

Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering 1 Bidragskalkyl används vid beslut Vid ledig kapacitet

Läs mer

De generella kalkylproblemen

De generella kalkylproblemen De generella kalkylproblemen Urval: Vilka resurser skall tas med i kalkylen? Periodisering: Hur skall kostnaderna för anläggningstillgångar fördelas över tiden? Värdering: Till vilket värde skall resursförbrukningen

Läs mer

Analys av kalkylavvikelser på ordernivå. Analysis of calculated deviations on the order level.

Analys av kalkylavvikelser på ordernivå. Analysis of calculated deviations on the order level. Analys av kalkylavvikelser på ordernivå. Analysis of calculated deviations on the order level. Examensarbete inom huvudområdet företagsekonomi Export/Importprogrammet Grundnivå 15 Högskolepoäng Vårtermin

Läs mer

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version 130111

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version 130111 KMProdOvn Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version 130111 MÅL: Efter deltagandet i de introducerande föreläsningarna om produktkalkyler

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-03-17 Sid 1 (7) Kurs med kurskod ME1004 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1024 Betygsskala 3-5

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-03-17 Sid 1 (7) Kurs med kurskod ME1004 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1024 Betygsskala 3-5 Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-03-17 Sid 1 (7) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovan nämnda kurser.

Läs mer

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Torsdag 21 mars 2013, kl

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Torsdag 21 mars 2013, kl Ekonomisk styrning, 15 hp Omskrivning, Delkurs Kalkylering Torsdag 21 mars 2013, kl. 13 17 Skrivtid: Hjälpmedel: Övrigt: 4 timmar Miniräknare (ej i mobiltelefon) och bifogade räntetabeller Genomför eventuella

Läs mer

d) Vilket resultat erhålls vid samma produktion som i c) om försäljningspriset är 349 kr/st. Resultat = (349 75) * = kr

d) Vilket resultat erhålls vid samma produktion som i c) om försäljningspriset är 349 kr/st. Resultat = (349 75) * = kr 1 Normalkalkyl a) Beräkna rörlig kostnad per styck. RK/st = (10 500 000 9 750 000)/10 000 = 75 kr per styck b) Beräkna fast kostnad FK = 9 750 000 70 000 * 75 = 4 500 000 kr c) Beräkna kostnad per styck

Läs mer

VARULAGER OCH LAGERFÖRÄNDRING

VARULAGER OCH LAGERFÖRÄNDRING VARULAGER OCH LAGERFÖRÄNDRING Omsättningstillgångar är tillgångar som är avsedda att överlåtas som sådana eller i förädlad form eller att förbrukas. Vad som räknas som en omsättningstillgång varierar från

Läs mer

Ind ek E d) Se FEK100 samt PowerPoint-bilder.

Ind ek E d) Se FEK100 samt PowerPoint-bilder. Ind ek E 2008-03-13 1 a) Kostnaden för inköpta varor har ökat medan personalkostnadernas andel har minskat. Man lägger ut allt mer på underleverantörer och köper in mer av system än komponenter. Förr gjorde

Läs mer

HÖGSKOLAN I BORÅS. EKONOMISTYRNING (OPUS) 7,5 Högskolepoäng

HÖGSKOLAN I BORÅS. EKONOMISTYRNING (OPUS) 7,5 Högskolepoäng HÖGSKOLAN I BORÅS EKONOMISTYRNING (OPUS) 7,5 Högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: B1OE01 Tentamen ges för: OPUS Kod:.. Tentamensdatum: 2017-06-02 Tid: 09:00 13.00 Hjälpmedel: Miniräknare. Totalt

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Kalkylering

Läs mer

Resultaträkningen Idé och struktur

Resultaträkningen Idé och struktur Resultaträkningen Idé och struktur Idén med resultaträkningen Visar hur affärerna gått Resultaträkningen ska visa hur affärerna gått under en tidsperiod, ett år, ett kvartal en måndad o dy. Den handlar

Läs mer

6 uppgifter och totalt 70 poäng

6 uppgifter och totalt 70 poäng Luleå tekniska universitet TENTAMEN Kurskod: R0009N Kursnamn: Modeller för intern styrning Tentamensdatum: 2015-08-26 Skrivtid: 4 timmar Tillåtna hjälpmedel: Penna, suddgummi och Miniräknare som rensats

Läs mer

Industriell ekonomi. Erik Nilsson Doktorand erik.b.nilsson@liu.se

Industriell ekonomi. Erik Nilsson Doktorand erik.b.nilsson@liu.se Industriell ekonomi Lektion 1 Bokföring (27/2) Erik Nilsson Doktorand erik.b.nilsson@liu.se Agenda 1. Kort repetition av begrepp och arbetsgång 2. BAS-kontoplan 3. T-konton 4. Egen övning 5. Momsredovisning

Läs mer

Avstämningar. Avstämning av. Avstämningar. Avstämningar. Om det inte stämmer? Regelbunden rapportering

Avstämningar. Avstämning av. Avstämningar. Avstämningar. Om det inte stämmer? Regelbunden rapportering Avstämningar Avstämningar Bokföringen ska hela tiden vara rättvisande. För att kontrollera det, bör du stämma av viktiga konton regelbundet, minst en gång i månaden. Avstämningar Kontantförsäljningskassa

Läs mer

Standardkostnadsresonemang och avvikelseanalys

Standardkostnadsresonemang och avvikelseanalys Standardkostnadsresonemang och avvikelseanalys Effektivitetsmätning och strukturering av information efter syften för dess användning Standardkostnader Konstandskontroll för direkta och indirekta kostnader

Läs mer

Handledning för projektkalkylering vid Lunds universitet

Handledning för projektkalkylering vid Lunds universitet Handledning för projektkalkylering vid Lunds universitet 1. Inledning... 3 2. Begrepp... 3 2.1 Kostnadsbärare... 3 2.2 Direkta kostnader... 3 2.3 Indirekta kostnader... 4 2.4 Full kostnadstäckning... 4

Läs mer

Öppet hus 13/11 om Avstämning och analys av stödverksamhetens kostnader

Öppet hus 13/11 om Avstämning och analys av stödverksamhetens kostnader Öppet hus 13/11 om Avstämning och analys av stödverksamhetens kostnader Förståelse för modellen för indirekta kostnader - hur vi tillämpar den i budget och utfall - hur vi stämmer av, analyserar och åtgärdar

Läs mer

Tentamensdatum: 12-11-21 Tid: 9-14 Sal: D409 Hjälpmedel: Miniräknare Lärobok med anteckningar i, men inga lösa blad.

Tentamensdatum: 12-11-21 Tid: 9-14 Sal: D409 Hjälpmedel: Miniräknare Lärobok med anteckningar i, men inga lösa blad. Textil Projekt- och Affärsutveckling 15 högskolepoäng Skriftlig tentamen avseende 6 högskolepoäng Tentamen ges för: TPU3 Namn (eller kod): Tentamensdatum: 12-11-21 Tid: 9-14 Sal: D409 Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

IEK102 Industriell ekonomi M IEK 415 Industriell ekonomi E

IEK102 Industriell ekonomi M IEK 415 Industriell ekonomi E IEK102 Industriell ekonomi M IEK 415 Industriell ekonomi E Fredagen den 23e augusti em (tre timmar) 2013 Tillåtna hjälpmedel Typgodkänd räknare, linjal, räntetabeller (sist i tentamenstesen) Presentation

Läs mer

Övningsuppgifter ABC-kalkylering LÖSNINGAR

Övningsuppgifter ABC-kalkylering LÖSNINGAR Övningsuppgifter ABC-kalkylering LÖSNINGAR Svårighetsgrad Ö 3:1 Tillverkningskostnad. Påläggskalkyl och ABC-kalkyl (Produkt A) 1 Ö 3:2 Tillverkningskostnad. Påläggskalkyl och ABC-kalkyl (Produkt Alfa och

Läs mer

Tentamen i företagsekonomi för diverse program den 16 oktober 2015.

Tentamen i företagsekonomi för diverse program den 16 oktober 2015. Tentamen i företagsekonomi för diverse program den 16 oktober 2015. Hjälpmedel: Kalkylator Instruktioner: 1. Dina svar lämnas på svarsblanketten som finns sist i skrivningen. Kladdar får (och bör) lämnas

Läs mer

KSV = KSV = 800 RR (KSV)

KSV = KSV = 800 RR (KSV) Omsättningstillgångar Tillgångar som normalt omsätts i rörelsen Det är alltså avsikten med tillgången som avgör om det är omsättningstillgång eller ej, inte vilken typ av tillgång det är Fyra typer av

Läs mer

Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 17 april 2010

Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 17 april 2010 Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 17 april 2010 Skrivtid: Tillåtna hjälpmedel: kl 9-12 (3 timmar) Miniräknare (dock inte i mobiltelefon) Detta skriftliga prov omfattar

Läs mer

VBE 013 Byggprocessen och företagsekonomi. Avdelningen för byggnadsekonomi

VBE 013 Byggprocessen och företagsekonomi. Avdelningen för byggnadsekonomi VBE 013 Byggprocessen och företagsekonomi Kursmål Kunskap och förståelse För godkänd kurs skall studenten kunna: beskriva byggprocessens olika skeden utifrån ett byggherreperspektiv identifiera och definiera

Läs mer

Emmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS. Introduktionsförel. 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 1

Emmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS. Introduktionsförel. 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 1 Emmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS tolk och översättarlinjen Introduktionsförel reläsning 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 1 Övnings / föreläsningsuppgifterna delas ut till er på föreläsningarna Kostnads

Läs mer

2 Normalkalkyl. b) Normalkalkyl. 3 Förändring Fasta kostnader

2 Normalkalkyl. b) Normalkalkyl. 3 Förändring Fasta kostnader 1 Normalkalkyl Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet: Produktion Kostnad 70 000 9 750 000 80 000 10 500 000 90 000 11 250 000 100 000 12 000 000 a) Beräkna

Läs mer

Vad det gäller matematiken, så minns att den egentligen inte är alltför svår.

Vad det gäller matematiken, så minns att den egentligen inte är alltför svår. SVECASA Mindre simulerat prov 2 Företagsekonomi Henri (Hema) Virkkunen Alla frågor är flervalsfrågor. Endast ett alternativ är rätt. Har man rätt får man ett (1) poäng, har man fel förlorar man ett halvt

Läs mer

K11 Prissä)ning, För 2. Kan e) företag ha god försäljning, men ändå gå med förlust?

K11 Prissä)ning, För 2. Kan e) företag ha god försäljning, men ändå gå med förlust? K11 Prissä)ning, För 2 Kan e) företag ha god försäljning, men ändå gå med förlust? Vad är rä) pris? Det är vik*gt a- varor och tjänster får rä- pris när de ska säljas *ll kunden: om priset sä-s för lågt

Läs mer

Tentamen i Kalkylering och intern redovisning, 7,

Tentamen i Kalkylering och intern redovisning, 7, Tentamen i Kalkylering och intern redovisning, 7, 2015-08-17 Tentamens totala poäng är 100. Svara på ett strukturerat och läsbart sätt. Otydliga och oläsliga svar ges noll poäng. Redovisa alla era beräkningar

Läs mer

a. Gör en standardkostnadsanalys. b. Vad finns det för möjliga orsaker till avvikelserna?

a. Gör en standardkostnadsanalys. b. Vad finns det för möjliga orsaker till avvikelserna? Fråga 1 Förklara nedanstående begrepp: a. PDCA cirkel Vid serieproduktion kan företag dela upp resursförbrukningen i delposter och fastställa en standard för varje del. Vad betyder: b. Standard c. Löpande

Läs mer

Datum: Date: Provkod: KTR2. Exam code: Ansvarig lärare: Martin Kylinger 1769, Jon Engström Besöker salarna:

Datum: Date: Provkod: KTR2. Exam code: Ansvarig lärare: Martin Kylinger 1769, Jon Engström Besöker salarna: LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling, IEI Avdelningen för Produktionsekonomi / Avdelningen för Kvalitetsteknik Martin Kylinger / Jon Engström TPYT02 Produktionsekonomi

Läs mer

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 14 februari 2015

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 14 februari 2015 Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 14 februari 2015 Skrivningsansvarig lärare: Matthias Holmstedt Rättningsansvarig lärare: Sten Ljunggren Skrivtid: 3 timmar Hjälpmedel:

Läs mer

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem MED VISSA FACIT Peter Lohmander Version 130111

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem MED VISSA FACIT Peter Lohmander Version 130111 FACITKMProdOvn Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem MED VISSA FACIT Peter Lohmander Version 130111 MÅL: Efter deltagandet i de introducerande föreläsningarna

Läs mer

LE1 PRODUKTKALKYLERING

LE1 PRODUKTKALKYLERING LE1 PRODUKTKALKYLERING FÖRE UPPGIFTER... 2 1.1 RÖRFAST AB... 2 1.2 UPPBLÅSBAR... 2 1.3 KOSTNADSSLAG... 2 1.4 AB KRUMELUR... 3 UNDER UPPGIFTER... 3 1.5 TRÄSKOR... 3 1.6 MÅLERI AB... 3 1.7 ALBIN & BERTIL...

Läs mer

Minikurs - Ekonomi. Här är ett exempel på hur en faktureringsplan kan se ut:

Minikurs - Ekonomi. Här är ett exempel på hur en faktureringsplan kan se ut: Minikurs - Ekonomi Fakturerings- och Betalningsplaner Fakturerings- och betalningsplaner kan användas vid registrering av offert, kund- och inköpsorder för att ge ett bättre stöd vid hantering av förskott

Läs mer

Syfte. Användning i verksamheter. För vad och hur? AJK AJK 17 Standardkostnader

Syfte. Användning i verksamheter. För vad och hur? AJK AJK 17 Standardkostnader AJK 17 Standardkostnader Definition Standard = Ett förutberäknat värde för en viss uppoffring eller prestation för en kommande tidsperiod Standardkostnad = = Standardpris * Standardkvantitet Standardintäkt

Läs mer

Datum: 2010-08-18. Date: Provkod: TEN1 Exam code: Kursadministratör: Azra Mujkic, tfn 1104, azra.mujkic@liu.se

Datum: 2010-08-18. Date: Provkod: TEN1 Exam code: Kursadministratör: Azra Mujkic, tfn 1104, azra.mujkic@liu.se LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling, IEI Avdelningen för Industriell Ekonomi Sofi Rehme TEAE01 INDUSTRIELL EKONOMI ONSDAGEN den 18 AUGUSTI 2010, KL 8-12

Läs mer

Guide: Uppföljning akt Fördelning stöd och Fördelning lokal

Guide: Uppföljning akt Fördelning stöd och Fördelning lokal Guide: Uppföljning akt 990099 Fördelning stöd och 990098 Fördelning lokal 1 1. Modellen för full kostnadstäckning... 1 Allmänt om modellen... 1 Fördelning av stödverksamheten i budgetprocessen... 2 Fördelning

Läs mer

LE3 REDOVISNING & BOKFÖRING

LE3 REDOVISNING & BOKFÖRING LE3 REDOVISNING & BOKFÖRING FÖRE UPPGIFTER... 2 3.1 KOKOKADAI... 2 3.2 BONGO... 2 3.3 KONTERA... 2 UNDER UPPGIFTER... 3 3.4 SPANNARPS ALUMINIUM... 3 3.5 GIOVANNI SVENSSON... 3 3.6 ISGÄRDE... 3 3.7 SMYCKESKRINET...

Läs mer

Övningsuppgifter, sid 1 [26] självkostnadskalkylering - facit, nivå E

Övningsuppgifter, sid 1 [26] självkostnadskalkylering - facit, nivå E Övningsuppgifter, sid 1 [26] go green & keep on screen tänk smart bli jordklok För att spara på vår miljö har vi valt att hålla våra facit on screen. Klicka på länkarna här nedan för att ta dig till rätt

Läs mer

Syften och särart. Processen. Olika informationsbehov. Den interna redovisningen kan vara. AJK kap 15 - Vad är intern redovisning?

Syften och särart. Processen. Olika informationsbehov. Den interna redovisningen kan vara. AJK kap 15 - Vad är intern redovisning? AJK kap 15 - Vad är intern? Syften och särart Jämförelse mellan intern och extern Syften Ge interna intressenter underlag för bedömning av resultat och prestationer att följa upp planer Bättre styrning

Läs mer

Omtentamen i [Fö1001, Företagsekonomi A, 30hp]

Omtentamen i [Fö1001, Företagsekonomi A, 30hp] Tentamenskod: Omtentamen i [Fö1001, Företagsekonomi A, 30hp] Delkurs: [Externredovisning och räkenskapsanalys, 6 hp. Provkod:0530] Datum: [2013-12-14] Antal timmar: [14:15-19:15] Ansvarig lärare: [Per

Läs mer