KSV = KSV = 800 RR (KSV)

Transkript

1 Omsättningstillgångar Tillgångar som normalt omsätts i rörelsen Det är alltså avsikten med tillgången som avgör om det är omsättningstillgång eller ej, inte vilken typ av tillgång det är Fyra typer av omsättningstillgångar enligt ÅRL ( likviditetsordning ) Varulager Av olika slag, pågående arbeten, förskott för varor etc. Kortfristiga fordringar Kundfordringar, interimsfordringar etc. Kortfristiga placeringar Olika typer av finansiella instrument, aktier etc. Kassa och bank Likvida medel Rörelsekapital Omsättningstillgångar är nödvändiga i den löpande verksamheten Likvida medel för att betala löner och olika omkostnader Lager av färdiga produkter Kundfordringar Ett sätt att finansiera dessa är med kortfristiga skulder Leverantörsskulder etc. Den del som inte kan finansieras kortfristigt måste finansieras långfristigt Undvik onödig kapitalbindning i omsättningstillgångar Det kapital som binds kan inte användas produktivt i företaget Tänk på kundkredittiden Lagringstiden Överlikviditet omsättnings tillgångar Korta skulder Rörelsekapital Varulager Vid inköpet av varor har man en utgift vars anskaffningsvärde redovisas som en tillgång och vid en senare försäljning periodiseras denna tillgång då förbrukningen sker. Vid försäljningen matchas intäkterna med varukostnaden (KSV: kostnad sålda varor) Hanteringen kan ske på olika sätt: Redovisning i klass 1 På lagerkontot redovisas de inköp som sker och KSV fås fram genom att lagret inventeras. Lagret inventeras och vi får fram utgående lager KSV = IB + Inköp - UB Varulager forts. Redovisning i klass 4 Inköpen sker i klass 4 på kontot varuinköp. Inköpsvärdet på detta konto är nödvändigtvis inte lika med KSV utan inköpsvärdet måste justeras med periodens lagerförändring (kommer fram vid inventeringen) En ökning av lagret ger ett KSV som är mindre än inköpen och en minskning ger ett KSV som är högre än inköpen KSV fås fram genom att varuinköp och kontot förändring lager läses ihop. Lagerkontot är vilande under året. Inköp +/- Lagerförändring = KSV (1) Lager (4) Varuinköp (1) Lager (4) KSV IB 500 Kassa 900 IB 500 Kassa 900 KSV 800 Lager 800 Lagerändring 100 BR 600 RR (KSV) 800 Lagret har inventerats till 600. KSV = IB + Inköp UB KSV = KSV = 800 BR 600 Inköp +/- lagerändring = KSV = 800 RR (KSV) 800 (4) Lagerändring Lager 100

2 Funktionsindelad resultaträkning och kostnadsslagsindelad resultaträkning Inköp i BAS-kontoplanens klass 1 Är anpassat till den funktionsindelade resultaträkningen Funktionsindelad resultaträkning Nettoomsättning Kostnad för sålda varor Bruttoresultat Försäljningskostnader Administrationskostnader Övriga rörelseintäkter Övriga rörelsekostnader Varulager forts. Fast bruttovinstprocent Ibland görs automatiska konteringar med fast bruttovinstprocent När varuförsäljningen bokförs på ett intäktskonto så konteras ett KSV vars belopp bestäms av bruttovinstprocenten som har bestämts. Antag en fast bruttovinstprocent på 25%. Detta ger en KSV-andel av intäkten på 75% (1) Plusgiro (3) försäljning Denna uppställning passar bra för handelsföretag Kostnadsslagsindelad resultaträkning Nettoomsättning Förändring av varulager (tillverkade) Aktiverat arbete för egen räkning Övriga rörelseintäkter Råvaror Handelsvaror Övriga externa kostnader KSV saknas i uppställningen men KSV redovisas på raden handelsvaror för handelsföretaget IB (1) Lager (4) KSV Bruttovinst = försäljning ksv, = Bruttovinstprocent = 3 750/ = 25% Vid periodens slut måste en inventering göras för att få fram en korrekt KSV för hela perioden. (stölder etc..) Värdering av varulager Lager definieras som materiella tillgångar som innehas för försäljning i företagets ordinarie verksamhet (färdiga varor) Även tillgångar under tillverkning, råmaterial och förnödenheter Förskott till leverantör avseende varor klassas som lager Förskott från kunder får dras av från lagersaldot enl. ÅRL Samtliga OT värderas till: Det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde (lägsta värdets princip, LVP) Nettoförsäljningsvärde är det pris som man kan få vid en normal försäljning (om särskilda skäl föreligger får återanskaffningsvärdet användas istället) Inkurans Verklig inkurans beaktas när nettoförsäljningsvärde används Inkomstskattelagen tillåter ett schablonmässigt inkuransavdrag på 3% när anskaffningsvärdet används» Detta tillåts enligt RR 2 vilket gör att lagrets lägsta värde kan utgöra 97% av värdet enligt LVP Vad finns i lagret och vad har sålts? FIFU och SIFU Om man har ett lager där varor av samma slag blandas och vi har gjort inköp vid flera olika tillfällen till olika priser per enhet behövs någon princip som bestämmer vilken del av lagret som finns kvar respektive sålts. Enligt ÅRL skall lagrets anskaffningsvärde värderas enligt först-införst-ut-principen, enligt vägda genomsnittspriser eller enligt någon annan liknande princip. Sist-in-först-ut-principen får inte användas. Inkomstskattelagen säger att de sist anskaffade varorna är de som finns kvar i lagret Ett företag köper in stora mängder skruv som förvaras i en tunna enligt bilden. Vid periodens slut finns det skruv kvar. Vad är lagrets UB värde och KSV enligt FIFU respektive SIFU 11/11 Inköp à 80 öre 6/9 Inköp à 70 öre 3/3 Inköp à 60 öre Enligt IAS är SIFU ej längre tillåtet. IB à 50 öre FIFU SIFU UB KSV Vägda genomsnittspriser: / = 67,23 öre UB x 67,23 = KSV =

3 Pågående arbeten- lager i tjänsteföretag Företaget vinstavräknar först när arbetet väsentligen slutförts Utgifterna redovisas i BR som pågående arbete för annans räkning fram tills att man vinstavräknar Fakturerat belopp redovisas som övrig skuld (fakturerade pågående arbeten) under kortfristiga skulder År arbeten Pågående arbeten- lager i tjänsteföretag År 2 så slutförs arbetet i slutet på året men dessförinnan så har kunden betalat in ytterligare och vi har balanserat ytterligare som pågående arbeten. Slutavräkning sker och de erhållna förskotten intäktsförs samtidigt som pågående arbeten kostnadsförs År 2 samt slutavräkning arbeten (1) Pågående arbeten (1) Pågående arbeten IB (3) Avräknade uppdrag (2) Fakturerade pågående arbeten (2) Fakturerade pågående arbeten IB arbeten (avräknade uppdrag Lager av produkter i arbete (PIA) Det tillverkande företaget har flera lager Råvaror Produkter i arbete (PIA) Färdigvarulager Om den funktionsindelade resultaträkningen används så ser det ut som för handelsföretaget. Råvaror och övriga utgifter samlas i färdigvarulagret KSV bokförs när produkter säljs och minskar lagret Kostnad sålda varor redovisas på rad 2 i resultaträkningen (1) Råvarulager (1) Färdigvarulager Lager av produkter i arbete i den kostnadsslagsindelade resultaträkningen Kontering med lagerändringskonton 1. Nettoomsättnig 2. Förändring av varulager 3. Aktiverat arbete för egen räkning 4. Övriga rörelseintäkter 5. Råvaror och förnödenheter 6. Övriga externa kostnader 7. Personalkostnader Rad 2 (förändring av varulager) är speciell. Den finns direkt under nettoomsättning alltså bland intäkterna och denna rad hör ihop med rad 6 och 7 då rad 2 är en korrektivpost för de utgifter som redovisats som tillverkningskostnader. IB UB IB UB Redovisade tillverkningskostnader korrigeras till rätt värde med en intäktsjustering inte med en kostnadsjustering (1) Produkter i arbete PIA IB UB (4) KSV Detta gäller för egentillverkade produkter/tjänster

4 (1) Råvarulager (1) PIA IB IB Följande resultatposter kommer att finnas i en kostnadsslagsindelad resultaträkning. UB UB (4) Lagerändring Råvarulager (4) Lagerändring- PIA Nettoomsättnnig 2. Förändring av varulager Aktiverat arbete för egen räkning 4. Övriga rörelseintäkter 5. Råvaror och förnödenheter Övriga externa kostnader - (4) Inköp Råvaror Sammanräknad KSV - (1) Färdigvarulagervarulager (4) Lagerändring färdigvaror Observera att alla lagerändringskonton samlas i BASklass 4 även om de i resultaträkningen redovisas som en post bland intäkterna IB UB Samlat saldo: KSV Valutakursdifferenser på monetära tillgångar Finansiella omsättningstillgångar Monetära tillgångar är kassamedel samt andra tillgångar som kommer att inflyta respektive utbetalas med fastställda eller fastställbara belopp (RR 8) Monetära tillgångar i utländsk valuta skall på balansdagen redovisas i rapportvaluta (SEK eller EUR) enligt balansdagskursen. En kundfordran från november som då omräknades till aktuell kurs skall på balansdagen omräknas till aktuell kurs och det uppkommer då valutakursdifferenser Valutakursdifferenser på finansiella tillgångar redovisas över RR som finansiella poster i BASklass 8 Valutakursdifferenser av rörelsekaraktär redovisas över RR Vinster BAS-klass 3 Förluster BAS-klass 7 Resultatet kan innehålla orealiserade kursvinster vilket är ett avsteg från försiktighetsprincipen/realisationsprincipen Huvudregeln för omsättningstillgångar är lägsta värdets princip Eftersom omsättningstillgången inte innehas för att stadigvarande brukas kan den inte skrivas upp med hänvisning till bestående värde. Undantag från huvudregeln ä exempelvis en fordran i utländsk valuta som med balansdagens kurs värderas högre Ytterligare ett undantag från huvudregeln är att finansiella omsättningstillgångar som löpande omsätts genom handel på finansiella marknader får tas upp till verkligt värde/marknadsvärde även om detta överstiger anskaffningsvärdet. Detta är inte att betrakta som en uppskrivning utan en omvärdering Redovisas över resultaträkningen som en orealiserad vinst

5 Kassaflödesanalysen Ökningar i alla rörelsefordringar innebär minusjusteringar när kassaflödet rekonstrueras med utgångspunkt från resultatet. Lager är en normal rörelsefordran och en lagerökning innebär att inköpen varit större än KSV och utbetalningarna har varit större än KSV därav minusjusteringen. Normalt sker varuinköpen på kredit och ger då en kopplingen mellan lager och leverantörsskulder Minusjustering för lagerökning kombineras med plusjustering för leverantörsskuldökning om alla inköp gjorts på kredit och ingen betalning gjorts Kundförluster, valutakursförluster (av rörelsekaraktär) och lagernedskrivningar ingår med minustecken i rörelseresultatet och har minskat respektive balanspost. Minusposter i rörelseresultatet nollställs när vi plusjusterar för rörelsekapitalets minskning. Om vi har en kundförlust på 100 minskar rörelseresultatet med 100 men detta nollställs med att kundfordringarna har minskat vilket ger en plusjustering när kassaflödet rekonstrueras.