1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning. Redovisning Bokföring. Årsredovisning SSAB 2009, Sid 1: Information

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning. Redovisning Bokföring. Årsredovisning SSAB 2009, Sid 1: Information"

Arne Martinsson
för 9 år sedan
Visningar:

se Redovisning Bokföring Bokföring är ett system för att registrera, klassificera, värdera och rapportera affärshändelser och

1 Välkommen till Industriell Ekonomi gk Redovisning Kapitel 22: Årsredovisning Kapitel 23: Grundläggande finansiell analys 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Redovisning Bokföring Bokföring är ett system för att registrera, klassificera, värdera och rapportera affärshändelser och ekonomiska transaktionerna i företag och andra organisationer Bokföring hantverket Redovisning syftar på slutprodukterna Eempelvis årsredovisningen Etern redovisning Intern redovisning 2 Årsredovisning SSAB 2009, Sid 1: Information 3 1

2 Årsredovisning SSAB 2009, Sid 2: Koncernchefens kommentarer 4 Årsredovisning SSAB 2009, Sid 46: 5 år i sammandrag 5 Etern redovisning Reglerad av lagar Bokföringslagen (BFL) Aktiebolagslagen (AL) Årsredovisningslagen (ÅRL) Inkomstskattelagen Mervärdesskattelagen Skattebetalningslagen 6 2

Reglerad av lagar Bokföringslagen (BFL) Aktiebolagslagen (AL)

God redovisningssed Föreskrifter och regler för alla juridiska personer Bokföringsnämnden (BFN) Utvecklar god redovisningssed

3 Bokföringsskyldighet 1. Alla affärshändelser bokförs Registreringsordning och systematisk ordning 2. Verifikationer 3. Arkivering i minst tio år 7 Rättvisande bild Normgivare Att ge en rättvisande bild av företagets ekonomiska ställning och resultat! God redovisningssed Föreskrifter och regler för alla juridiska personer Bokföringsnämnden (BFN) Utvecklar god redovisningssed Rådet för finansiell rapportering Rekommendationer från IASB och EGs direktiv FAR SRS 8 Årsredovisning Tidplan för årsredovisning i aktiebolag 9 3

4 Årsredovisning SSAB 2009 Innehåll vad ÅRL kräver Balansräkning, resultaträkning och finansieringsanalys Noter Förvaltningsberättelse Revisionsberättelse 10 Förvaltningsberättelse SSAB 2009, Sid Resultaträkning Funktionsindelad 12 4

Noter Förvaltningsberättelse Revisionsberättelse 10

Försäljningskostnader - Administrationsomkostnader - Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar : Ränteintäkter Räntekostnader -

5 Resultaträkning SSAB Koncernen. Sid Resultaträkning Resultaträkningens uppställning enligt FAR RESULTATRÄKNING Nettoomsättning Kostnader för sålda varor - Bruttoresultat Försäljningskostnader - Administrationsomkostnader - Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar : Ränteintäkter Räntekostnader - Resultat efter finansiella poster Skatt på årets resultat Årets resultat 14 Resultaträkning Samband Rörelseresultatet = Nettoomsättningen totala kostnader för sålda varor Rörelseresultatet = Nettoomsättningen + lagerförändringen totala kostnader för tillverkade varor 15 5

Balansräkning Balansräkning för AB X Anläggningstillgångar 21 257 Omsättningstillgångar 26 185 47 442 Eget kapital 6 398 Obeskattade reserver 1 934 Avsättningar 8 393 Skulder 30 393 47 442 16

6 Balansräkning Balansräkning för AB X Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Eget kapital Obeskattade reserver Avsättningar Skulder Balansräkning Uppställning enligt FAR TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Aktier och fonder Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager Råvaror och förnödenheter Kortfristiga fordringar Kundfordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar 17 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital Reservfond Summa bundet eget kapital Fritt eget kapital Balanserad vinst Årets resultat Summa fritt eget kapital Summa eget kapital Skulder Långfristiga skulder Övriga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skatteskulder Upplupna kostnader Summa kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital & skulder Balansräkningens tillgångssida SSAB 2009 Sid

anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager Råvaror och förnödenheter Kortfristiga fordringar Kundfordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar 17 EGET KAPITAL OCH

Balansräkningens skuldsida SSAB 2009 Sid 49 19 Noter SSAB 2009, sid 65: Not 1 om intäkterna 20

7 Balansräkningens skuldsida SSAB 2009 Sid Noter SSAB 2009, sid 65: Not 1 om intäkterna 20 Vinstdisposition SSAB 2009, Sid 100 Utdelningen till aktieägarna kommer från moderbolaget 21 7

Revisionsberättelse SSAB 2009, Sid 101 Förslag att bevilja ansvarsfrihet Ren revisionsberättelse 22 Årets resultat 1 2 3 4 EK vid årets början 100 120 80 150 Årets resultat 20-40 70 50 EK vid årets

8 Revisionsberättelse SSAB 2009, Sid 101 Förslag att bevilja ansvarsfrihet Ren revisionsberättelse 22 Årets resultat EK vid årets början Årets resultat EK vid årets slut Periodens resultat = Eget kapital (EK) vid årets slut EK vid årets början + ägaruttag ägarinsättning 23 Samband RR och BR Sambandet mellan resultat och värdering av tillgångar och skulder 24 8

120 80 150 200 Periodens resultat = Eget kapital (EK) vid årets slut EK vid årets början + ägaruttag

9 Värderingsregler Civillagstiftning och skattelagstiftning 25 Värdering Värdering av omsättningstillgångar Lägsta värdets princip Värdering av avsättningar och skulder Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver Periodiseringsfonder Överavskrivningar (Skattemässig avskrivning) 26 Periodiseringsfonder Skatteverket.se Svar på vanliga frågor Balansposter och värdeminskningsavdrag Hur mycket kan jag sätta av till periodiseringsfond och när ska dessa fonder beskattas? När du beräknar ditt resultat av näringsverksamhet får du göra avdrag för avsättning till periodiseringsfond. Enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag får göra avdrag med högst 30 procent av inkomsten. Juridiska personer får göra avdrag med högst 25 procent. Inom en seårsperiod bestämmer du själv när du vill återföra fonden till beskattning. Juridiska personer som har gjort avsättningar till periodiseringsfonder ska ta upp en schablonintäkt till beskattning. Detta gäller de beskattningsår som påbörjats efter utgången av Periodiseringsfonderna ska återföras till beskattning på en gång när du inte längre bedriver någon näringsverksamhet. 27 9

se Svar på vanliga frågor Balansposter och värdeminskningsavdrag Hur mycket kan jag sätta av till periodiseringsfond och när ska dessa fonder beskattas?

10 28 Periodiseringsfonder Underlaget för beräkning av periodiseringsfond utgörs av den s k årsinkomsten, dvs. beskattningsårets resultat före skatt och avsättning till periodiseringsfond. Tillvägagångssättet kan illustreras som följer. Företaget antas vid årets ingång ha följande balansräkning: IB Tillgångar EK 350 Periodiseringsfond I Skulder Företaget har gjort maimal avsättning föregående år (25 % av underlaget på 60). Under innevarande år antas vinsten före skatt och avsättning till periodiseringsfond bli 100. Tillgångarna vid årets slut uppgår till l 100. Skulderna vid årets slut uppgår till 635. Årets (maimala) avsättning till periodiseringsfond 2 räknas ut på följande vis: Periodiseringsfond 2 = 0, = 25. Detta innebär: Årets skatt = 0,28 (100-25) = 21. Årets vinst = = 54. Utgående balans får nedanstående utseende: UB Tillgångar EK 350 Årets vinst 54 Periodiseringsfond I 15 (se IB) Periodiseringsfond II 25 (se beräkning) Skulder Skatt 21 (se beräkning) Eemplet visar att möjligheten till avsättning ger 21 % effektiv skatt på årets vinst (21/100 = 0,21 = 21%). Räkenskapsenlig avskrivning Skattemässiga avskrivningar på maskiner & inventerier Huvudregel Formel, 30 %-regeln Värdet av inventarier och maskiner i föregående BR + Inköp av inventarier och maskiner under året som finns kvar vid årets slut Försäljning av inventarier och maskiner under året som anskaffats före årets början = Avskrivningsunderlag Avskrivningsunderlag 70 procent = Lägsta tillåtna värde på inventarier och maskiner i årets BR enligt huvudregel Kompletteringsregel Formel, 20 %-regeln 80 % av anskaffningsvärdet på inventarier anskaffade under beskattningsåret + 60 % av anskaffningsvärdet på inventarier anskaffade året före beskattningsåret + 40 % av anskaffningsvärdet på inventarier anskaffade två år före beskattningsåret + 20 % av anskaffningsvärdet på inventarier anskaffade tre år före beskattningsåret Lägsta tillåtna värde på inventarier och maskiner i årets BR enligt kompletteringsregel 29 Grundläggande finansiell analys Vad är finansiell analys? Fastställ analysens syften Granska underlaget Beräkna nyckeltal Tolka nyckeltal Ställ finansiell diagnos 31 10

Företaget antas vid årets ingång ha följande balansräkning: IB Tillgångar 1 000 EK 350 Periodiseringsfond I 15 1 000 Skulder 635 1 000 Företaget har gjort maimal avsättning föregående år (25 % av

((Rörelseresultat efter finansnetto + Finansiella kostnader) / Genomsnittlig balansomslutning) * 100 Avkastning på sysselsatt kapital Med sysselsatt kapital avses balansomslutningen minskad med icke

11 Varför genomförs finansiell analys? Räntabilitet = Lönsamheten Resultat Räntabilitet = * 100 (%) Kapital 32 Avkastning på totalt kapital, R T ((Rörelseresultat + Finansiella intäkter) /Genomsnittlig balansomslutning) * 100 ((Rörelseresultat efter finansnetto + Finansiella kostnader) / Genomsnittlig balansomslutning) * 100 Avkastning på sysselsatt kapital Med sysselsatt kapital avses balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder inklusive latenta skatteskulder Avkastning på operativ kapital Operativ kapital beräknas som balansomslutningen minus likvida medel och andra räntebärande tillgångar och minus räntebärande skulder 33 Avkastning på eget kapital, R E (Rörelseresultat efter finansiella intäkter och kostnader * ( 1 skattesats)) / Genomsnittligt justerat eget kapital) * 100 Justerat eget kapital = Eget kapital plus 70 % av obeskattade reserver 34 11

12 Räntabilitetssamband Du Pont-modellen Räntabilitet = Vinstmarginalen * Kapitalets omsättningshastighet 35 Hävstångsformeln Sambandet mellan räntabilitet på eget kapital och räntabilitet på totalt kapital S R E = R T + (R T - R S ) * E Efter skatt fås: S R E = ( 1 skattesats) * { R T + (R T - R S ) * } E 36 Likviditet Betalningsförmåga på kort sikt Kassalikviditet Omsättningstillgångar I / Kortfristiga skulder Balanslikviditet Omsättningstillgångar I + II / Kortfristiga skulder 37 12

S ) * E Efter skatt fås: S R E = ( 1 skattesats) * { R T + (R T - R S ) * } E 36 Likviditet Betalningsförmåga på kort

13 Soliditet Betalningsförmåga på lång sikt Soliditet: Två alternativa mått Justerat eget kapital / totalt kapital Riskbärande eget kapital / totalt kapital Skuldsättningsgrad Skulder inklusive 30 % av obeskattade reserver / justerat eget kapital Räntetäckningsgrad (Rörelseresultat efter avskrivningar + finansiella intäkter) / räntekostnader 38 Övningsgrupper A-I: E1 J-Ö: E35 13

inklusive 30 % av obeskattade reserver / justerat eget kapital Räntetäckningsgrad

Relevanta dokument

Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning

Välkommen till Industriell Ekonomi gk Redovisning Kapitel 22: Årsredovisning Kapitel 23: Grundläggande finansiell analys 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Redovisning Bokföring Bokföring är ett