Skärvad Olsson Kap 18

Transkript

1 Kalkyleringens avvägning Skärvad Olsson Kap 18 Självkostnadskalkylering Kalkylobjektet skall påföras den resursförbrukning det har orsakat. Sid 194 AJK Motiverar ökad precision den ökade arbetsinsatsen? SO Vad styr kostnadsuppdelningen? Vilken uppdelning leder den till? När används uppdelningen? Självkostnadskalkylering Intäkter/ Verksamhetsvolym Fördelning Rörliga eller fasta Direkta eller indirekta Kostnader Bidragsanalys (Totalanalys) Divisionskalkyl Normalkalkyl Ekvivalentkalkyl Orderkalkyl ABC-kalkyl Periodkalkylering (processkalkylering) Orderkalkylering (påläggskalkylering) ABC-kalkylering (aktivitetsbaserad kalk.) Beslutssituation Sär- eller sam Bidragskalkyler Stegkalkyler SO 18 4 SO18 1

2 Självkostnadskalkylering Periodkalkylering (processkalkylering) Genomsnittskalkyl Normalkalkyl Ekvivalentkalkyl Restkalkyl Divisionskalkyl Kostnad / styck = Totala under perioder Verksamhetsvolym Uppdelas oftast på kostnadsställen och kostnadsslag. I annat fall krävs det att produkterna är otroligt lika eller enproduktsproduktion. Finns det? SO Övning genomsnittskalkyl även kallad divisionskalkyl A B Gemensamt Material Produktionslön Övr prod kostn Administration Marknadsföring Summa Verklig volym Normalkalkyl Normalårsmetod/normalkostnadsmetod Normalkalkyl kostnad / styck = x = Fasta + Rörliga Normal volym Verklig volym Utnyttjandegrad Överabsorption (övertäckning) av fasta Underabsorption (undertäckning) av fasta SO18 2

3 Normal verksamhetsvolym Med normal verksamhetsvolym brukar avses den verksamhetsvolym som, över flera tidsperioder betraktat, oftast framställs eller ett genomsnitt av verksamhetsvolymer för flera tidsperioder vid god effektivitetsnivå under en konjunkturcykel. Normal/verklig/utnyttjandegrad Verklig volym = Utnyttjandegrad Normal volym Jan Volym 8000 Feb Volym 8500 Mars volym Normal volym per år = 10000/mån Utnyttjandegrad? Övning Normalkalkyl A B Gemensamt Material ( r ) Produktionslön ( r ) Övr prod kostn Administration Marknadsföring Summa Verklig volym Normal volym Ekvivalentkalkyl Flera produkter delar samma resurs med olika vikt. Resurs = Råvara, maskin mm Ekvivalenttalet = inbördes relationstal Ekvivalenttalet måste vara känt genom mätning eller uppskattning/erfarenhet. Gemensam kostnad för resursen fördelas enligt ekvivalentmängden för varje produkt SO18 3

4 Ekvivalentkalkylsövning Litteraturens bild Tillverka cementrör Liten, mellan och stor. Kostnad totalt för perioden kr Storlek KG Volym Liten Mellan Stor Beräkna tillverkningskostnaden SO DM + MO + DL + TO + SDK = TVK + AO + FO = SjK + Vinst = Pris Orderkalkyl Direkt material Materialomkostnad Direkt lön Tillverkningsomkostad Speciella direkta Tillverkningskostnad Administrationsomkostnad Färsäljningsomkostnad Självkostnad Vinstpålägg/Vinstmarginal SO Normalfallet med påläggskalkylering i tillverkande företag DM påläggsbas för MO DL påläggsbas på TO TVK påläggsbas för AO/FO (AFFO) Värde. Historisk bakgrund då DM och DL var väldigt dominerande. Kan idag ge väldiga pålägg. SO SO18 4

5 Exempel på allmänna fördelningsnycklar Värde Yta (kr per kvm) (ofta MO) Mängd (kr per styck) Tid (kr eller % per styck) Vikt (kr per kg) Ibland en blandning av alla Påläggsbas, fördelningsgrund, fördelningsnyckel Exempel på fördelningsnycklar för AFFO Tillverkningsomkostnad vanligast Andra finns men ovanligt SO SO Vilka värden? Förkalkyl Utfall föregående period Budget Normalår Efterkalkyl Utfall aktuell period (självklart!) Normalår ABC kalkylering Kostnader kan bero på andra faktorer än volym. Tillkomst av ABC-kalkylering Aktivitet och kostnadsdrivare SO SO SO18 5

6 ABC-kalkylering ABC Kalkylering Kostnadsslag (konto) Direkta Aktivitet Kostnadsbärare Aktivitets Kostnadsdrivare Fördelade SO Ej fördelningsbara. T.ex. VD, projekt utveckling etc. Kan fördelas till kalkylobjektet med traditionellt pålägg eller hållas ofördelad Resurser Direkta Kalkylobjekt Aktiviteter (likartade och återkommande) Fördelas till kalkylobjekten via kostnadsdrivare (mått på kalkylobjektens ianspråktagande av aktiviteten) SO Aktiviteter viktiga punkten Val av aktiviteter Praktiskt mäta; möjligt mäta, uppdelning Väsentliga och kausala (viktig där traditionella fördelningsnycklar inte är relevanta) ABC modell Aktivitet Innehåll Kostn.- drivare Administration av samtliga inköp till företaget Avlastning samt uppackning av leveranser Bearbetning av råvaran till färdig produkt Ant. order Ant. frakter Ant. minuter Omställning Rengöring och omställning av maskiner Ant. omställn. Orderhantering Lagerhantering Maskinbearbetning Kvalitetskontroller Försäljning Kontroll av kvaliteten efter varje omställning Kundbearbetning via telefon och kundbesök Ant. kontroller Ant. timmar SO SO SO18 6

7 Problem i praktiken Implementering, kostsam och lång tid Underhåll/uppdatering kostsam Subjektivitet i mätningar Outnyttjad arbetstid underskattad Datakraften, en begränsning ABC Stort arbete att genomföra Kartläggning av aktiviteter och kostnadsdrivare = alla måste delta Ändra kostnadsställen från organisatoriska till aktivitetsbaserade Ständigt nya arbetssätt = ständigt uppdaterande av rätt aktivitet, rätt kostnadsdrivare SO SO Orderkalkyl ovanligt Väldigt olika Tjänsteföretag Andra sätt att beräkna intäkt/pris Ex revisionsbyrå Viktigast är att fakturera ut timmarna Största kostnadsposten är ej fakturerbara timmar. Fördelning i flera steg Kan kallas hjälpkostnadsställen eller service kostnadsställen. Löneavd kostn förd nyckel antal personer per avd Elverkstans kostn fördelas efter arbetade timmar per prodlinje Prod linjens kostn fördelas via kg prod bröd per sort Kalkylobjektet är Husmansbröd SO SO SO18 7