a) När volymen ökar från till enheter förändras kostnadsbilden enligt nedan:

Transkript

1 1 Normalkalkyl a) RK/st = ( )/ = 75 kr per styck b) FK = * 75 = kr c) 1. Divisionsk alkyl = = 131,25kr / st Normalkalk yl = + 75 = 119,44kr / st Minimikalk yl = rk / st = 75kr / st d) Resultat = (349 75) * = kr 2 Normalkalkyl a) Divisionskalkyl = = 1758, 33kr b) Normalkalkyl = = 2122, 92kr (1200/1,25) c) Minimikalkyl = 300 kr d) 2122, ,33 = 364,58 kr 1200 * 364,58 = kr Alternativt: = 364, /1, Förändring Fasta kostnader a) När volymen ökar från till enheter förändras kostnadsbilden enligt nedan: = kr Rörlig kostnad (RK) blir då : / 3000 = 53,33 kr per st. Fasta kostnader (FK) blir alltså: ,33 * 4000 = kr Kostnad per st. vid enheter: ,33 = 62,94 kr/st b) Fasta kostnader ökar med kr, vilken procentsats skall då RK minska med: = 9,23 kr/st RK-förändring: 9,23 * 100 = 17,3% ,33 1

2 4 Nollpunkt, säkerhetsmarginal. a) TI = FK + RK / st * antal 40x = x x = 22 x = 7500st b) SM = = 0, c) Resultat = TI TK Resultat = 40 * * 18 = kr Vinsten per anställd= / 21 = kr d) 37x x = x = = 20263st 19 e) Erhållet pris 20 kr RK 18 kr TB = 2 kr 5 Tillverkningskostnad enligt en divisionskalkyl Processkostnader: A: / = 55,79 kr/st B: / = 63,81 kr/st C: / = 44,00 kr/st Internpriser enligt en divisionskalkyl: A: 110, ,79 = 165,79 kr/st B: 165, ,81 = 229,60 kr/st C: 229, ,00 = 273,60 kr/st A B C Processkostnader 55,79 63,81 44,00 IB-kostnader 110,00 165,79 229,60 UB 165,79 229,60 273,60 2

3 6 Normal, genomsnittskalkyl Totala kostnaden a) Genomsnittskalkyl2001 = = = 2765kr / st Beräknad volym b) Normalkalkyl Normalkalkyl = = FK Normal volym FK Normal volym + + RK verklig volym RK verklig volym = = = 2819kr / st = 2819kr / st Rörliga kostnader c) Minimikalkyl 2004 = = = 2550kr / st verklig volym Ekvivalentkalkyl Kostnaden för P1= ,2678 * = kr kostnad/st. P1 = /60000 = kr /st. Kostnaden för P2 = * = kr ,3560 Alternativt = ,078 Pris P1 = 76,078*1,5 = 114,12kr kostnad/st. P2 = /43500 = kr /st Kostnaden för P3 = * = kr ,3762 kostnad/st. P3 = /29750 = kr /st. 3

4 8 Ekvivalentkalkyl Produkt Ekvivalenttal Volym Ekvivalentmängd Villa Herrgård Mansion Produktionskostnad per produkt: Produkt Beräkning Villa / =0,3797 0,3797 * = kr Herrgård / = 0,3038 0,3038 * = kr Mansion / = 0,3165 0,3165 * = kr Produktionskostnad per enhet av produkten plus förpackningskostnader och marknadsföringskostnader kr/st: Produkt Beräkning Kostnad kr/st Villa / ,50 + 3,00 * 10 = 197,17 kr Herrgård / ,00 + 2,50 * 15 = 286,00 kr Mansion / ,00 + 2,00 * 25 = 451,17 kr Alternativt: Kostnad / st = = 14,37kr / st Kostnad Villa = 14,37 * ,50 + 3,00 *10 = 197,20 kr / st 9 Självkostnadskalkyl a) TB = = 700 kr per styck b) TG = TB/FP => 700/1500 = 0,4667 c) * x 800 * x = kr 700x = => x = 1 571,43 stycken d) MO-pålägg = / (5000 * 300 ) = 0,2333 TO-pålägg = / ( 5000 * 500 ) = 0,26 DM 300 MO (0,2333 * 300=69,99) 70 DL 500 TO (0,26 * 500 = 130) 130 TVK 1000 AFFO (0.12*1000 = 120) 120 SJK 1120 Vinst 380 FP 1500 e) 1120/1500 = 0,7467 => marginalen är (1-0,7467 = 0,2533 eller 25.33% marginal) Eller vinst/fp = 380/1500 = 0,2533 4

5 10 Självkostnadskalkyl a) Direkt materialkostnad = 500 * ( *1,15)/1000 *12= kr MO-pålägg = / = 0,1359 eller 13.59% TO-pålägg = / = 2,62 eller 262% AFFO = /( ) = 0,1387 eller 13,87% b) Beräkning Pris DM (1,15*800000/ 1000)*0,6 = ,00 MO 0,1359 * 552 = 73,02 DL 325,00 TO 2,62 * 325 = 851,50 TVK 1 801,52 AFFO 0,1387 * 1 801,52 249,87 SJK 2 051,39 Vinst 2051,39/(1-0,25) 683,80 FP 2 735,19 c) 2735,19x = 552,00x x = st 11 Självkostnadskalkyl a) MO-pålägg: /(2500* *250) = 0,1 TO-pålägg: /(2500* *100) = 4,36 Produkt A B DM MO DL TO TVK b) MO-pålägg: /(2500* *250) = 0,1 TO-pålägg: /(2 170 * 60) = 32,65 kr/min Produkt A B DM MO DL TO 326,50 979,50 TVK 741, ,50 c) MO-pålägg: /(2500* *250) = 0,1 TO-pålägg (DL-bas): /(2500* *100) = 0,87 TO-pålägg (maskintid): /(2170 * 60) = 26,11 kr/min 5

6 Produkt A B DM MO DL TO 26,11 kr/min 261,10 783,30 TO 0,87 217,50 87,00 TVK 893, ,30 12 Självkostnadskalkyl Lösning: Beräkna de olika påläggsbeloppen för respektive avdelning och summera dessa (se TVK1). På dessa kostnader läggs sedan patentavgiften som tillhör speciella direkta tillverkningskostnader och därefter erhålls TVK2, som är den egentliga tillverkningskostnaden för produkten. På samma sätt är det med provision, använd försäljningspriset för att bestämma provisionskostnaden den bör inbakas i priset då företaget har ett avkastningskrav på 25%. Självkostnadskalkyl DM 125,00 MO (0,05 * 125 = 6,25) 6,25 DL avd 1 225,00 TO(f) avd 1 (0,50 * 225 = 112,5) 112,50 TO avd 1 (0,40 * 225 = 90) 90,00 DL avd 2 155,00 TO(f) avd 2 (0,40 * 155 = 62) 62,00 TO avd 2 (0,60 * 155 = 93) 93,00 TVK(1) 868,75 SDTK (Patentavgift) (0,03 * 868,75 =26,06) 26,06 TVK(2) 894,81 AO (0,20 * 894,81 = 178,96) 178,96 FO (0,15 * 894,81 = 134,22) 134,22 FO (direkta) 30,00 SDFK (0,02 * 894,81 = 17,90) 17,90 SJK 1255,89 Vinst (1744, ,89-52,33= 436,09 FP (1255,89/0,72 =1744,29) 1744,29 Provision (1744,29 * 1,03 52,33 Kr 6

7 13 Differentierade påläggsbaser 1. Beräkna TVK med DL som fördelningsnyckel. TO-Pålägg = TO/DL = / = 4,3 eller 430% Produkt W1 Y5 DM 95,00 kr/st 225,00 kr/st DL 769,00 kr/st 135,00 kr/st TO 4,3*DL 3306,70 kr/st 580,50 kr/st TVK 4170,70 kr/st 940,50 kr/st 2. Beräkna TVK med maskintid som fördelningsnyckel för TO. TO-Pålägg = /(11107 * 60) = 16,13 kr/st Produkt W1 Y5 DM 95,00 kr/st 225,00 kr/st DL 769,00 kr/st 135,00 kr/st TO*tid 3 403,43 kr/st 483,90 kr/st TVK 4 267,43 kr/st 843,90 kr/st Tillverkningstid 211 min 30 min 14 Självkostnadskalkyl A) Totala dm 27,50 * ,75 * = kr Totala dl 43,00 * ,00 * = kr kr MO - pålägg = = 0, , 085 8, 5% TO - pålägg = = 0, , 92 92% AO - Pålägg = = 0, ,10 10% FO - Pålägg = a) = 0, , 072 7, 2% Kostnadsslag A B dm 27,50 12,75 MO 8,5% 2,34 1,08 dl 43,00 57,00 TO 92% 39,56 52,44 Tillverkningskostnad 112,40 123,27 AO 10% 11,24 12,33 FO 7,2% 8,09 8,88 7

8 Självkostnad 131,73 144, * 70, * 69, = kr 15 Självkostnadskalkyl Totala kostnader: För att kunna beräkna påläggen, måste vi veta den totala materialkostnaden och den totala lönekostnaden, den beräknas på följande sätt: dm = dl = * * 64 = kr * * 165 = kr a) Pålägg: MO = ( )/ = 0,1774 ca: 17,7% TO = / = 0,2183 ca: 21,8% AO = /( ) = = 0, eller 11,2% FO = /( ) = = 0,0701 eller 7% b) Självkostnadskalkyl: A B dm MO 17,7% 12,74 11,33 dl TO 21,8% 31,44 36,02 TVK 260,18 276,35 AO 11,2% 29,14 30,95 FO 7,00% 18,21 19,34 SJK 307,53 326,64 c) Vinstmarg. 30% 131,80 139,99 FP 439,33 466,62 16 Självkostnadskalkyl dm 20 MO 0,18*20 3,60 dl 60 TO 2,50 * Spec. direkta kost = 4, Tillverkningskostnad 238,40 AFFO 0,85 * 238,40 202,64 Självkostnad 441,04 Vinstmarginal 15% 441,04 / 0,85 = 518,87 kr / st Offertpris för stycken: * 518,87 = kr 8

9 17 Självkostnadskalkyl 1) Direkta styckekostnader: Produkt A kr/st Produkt B kr/st dm / = / = 2,67 dl / = / = 3,33 dfk / = 1, / = 1,30 2) Normalpålägg: MO / (2* ,67*24 000) = 11,99% TO /(3* ,33*24 000) = 95,58% AFFO / (2* ,67* * ,33* ) = / = 44,92% 3) Påläggskalkyl (kr/st) Produkt A Produkt B dm 2 2,67 dl 3 3,33 MO 0,1199*2 = 0,24 0,1199 2,67 = 0,32 TO 0,9558*3 = 2,87 0,9558*3,33 = 3,18 TVK 8,11 9,50 AFFO 0,4492*8,11 = 3,64 0,4492*9,50 = 4,27 dfk 1,25 1,30 Självkostnad: 13,00 15,07 18 Projektkostnad DL 4000 * kr Projektkostnad 0,25 * kr SDPK 500 * kr Projektkostnad kr Adm kostnader 0,10 * kr Försäljningskost. 0,07 * kr Självkostnad kr Vinst kr Försäljningspris / 0, kr 9

10 19 Differentierad Produktkalkyl a) Lösning Grått 1, Kallt 2, Regnigt 6, Summa kr / kr =1 105 kr Grått = 1105*1,2=1326 (1326,31) b) Lösning TO (dl) = kr * 40% = kr DL = kr TO-pålägg = /910000=120 % TO-pålägg i kr = 150 kr * 120 % = 180 kr TO (maskintid) = kr * 60% = kr Maskintid =2000 timmar TO-pålägg = /2000=819 kr/timme TO-pålägg i kr = 0,24 timmar * 819 kronor=197 (196,56) 20 ABC-kalkyl a) Produkt Antal Produkt AKS stycken Materialkostnad kr Lönekostnad kr Antal inköp 12 Kundbesök 24 timmar Försäljning över disk kunder Maskinbearbetning 850 timmar Aktivitetskostnad: Kostnad / förekomst Aktivitet Inköp / kr / inköp Kundbesök / kr / besökstimme Försäljning över disk / kr/ kund Maskinbearbetning / ,50 kr per maskintimme Lösning ABC-Kalkyl Produkt AKS 120 Kostnad totalt kr Kostnad/st 10

11 DM / ,00 DL / ,00 Inköpskostnad 12 * 800 = / ,80 Kundbesök 24 * 1892 = / ,78 Försäljning över disk * 399 = / ,56 Maskinbearbetning 850 * 2687,50= / ,36 SJK 336,50 Självkostnadskalkyl Kostnad/st DM 25,00 MO / = 0,1 =>0,1*25= 2,50 DL 75,00 TO / = 2,0 => 2,0*75= 150,00 TVK 252,50 AFFO / = 0,314 => 0,314*252,50 = 79,29 SJK 331,79 Totala TVK = = kr 21 ABC-kalkyl För en specifik produkt (AKP) gäller följande: Antal tillverkningsorder 25 st Logistik st Direkt material 75 kr per styck Direkt lön 150 kr per styck Antal stycken stycken 1. MO-pålägg = / ( *75) = 0,2844 TO-Pålägg = / ( *100) = 0,1717 SJK Kostnad /st DM 75 MO 0,2844*75 21,33 DL 150 TO 0,1717*150 25,76 TVK 272,09 2. Aktivitet Kostnad per förekomst Kostnad per styck för APK Logistik /375000=8,53 kr (2850*8,53)/1500=16,21 kr Arbete / =1,11kr 1,11*150=166,50 kr Tillverkningsomkostnader /150000=6,33 kr 6,33 kr per st Tillverkningsorder /500=750 kr (750*25)/1500=12,50 ABC-Kalkyl Kostnad per styck DM 75 DL

12 Logistik 16,21 Arbete 166,50 Tillverk.omk. 6,33 Tillverkningsorder 12,50 TVK 426,54 3. Vilka slutsatser drar du från dina beräkningar? ABC-Kalkyl= 426,54 SJK-Kalkyl = 272,09 Differens = 154,45 ABC-Kalkylen bygger på en mer exakt fördelning av kostnaderna, varför den prissättningen kan förmodas bättre motsvara den verkliga kostnaden för produkten. 22 ABC-Kalkyl a) Beräkna tillverkningskostnaden och självkostnaden per styck enligt en normal påläggskalkyl där pålägget görs enligt de beräkningar som gjorts ovan. För MO pålägget används DM som påläggsbas och för TO-pålägget används som bas den direkta lönen DL. För FO gäller att alla produkter ges en generell kostnad av 7 kr per styck. Beräkning Kr/st DM 36,00 MO / = 0,07 2,52 DL 75,00 TO / = 3, ,79 TVK 350,31 FO 7,00 FO /( )=0, ,02 SJK 395,33 b) Beräkna självkostnaden enligt en ABC-kalkyl. ABC-Kalkyl Beräkning Kr/st DM / ,00 DL / ,00 Akt 1 150*175/8500 3,09 Akt 2 (2000*425)/ ,00 Akt 3 604,00 Akt /8500 4,04 SJK 822,13 23 Trång sektion a) Vilken av produkterna skall tillverkas i första hand om maskin 1 är trång sektion? 12

13 Svar: Välj att tillverka X X Y FP Särkostnad TB TB kr/min Mask.1 20/2 = 10 32/4 = 8 b) Vilken av produkterna skall tillverkas i första hand om maskin 2 är trång sektion? TB kr/min Mask.2 20/3 = 6,67 32/5 = 6,40 Svar: Välj att tillverka X c) Vilken produktsammansättning är mest lönsam om maskin 1 är en trång sektion och försäljningen av produkt X är begränsad till maximalt enheter. Det finns 800 timmar till förfogande i maskin 1. Av ovan gjorda beräkningar visar det sig att X har högst TB i båda maskinerna, så utifrån det resultatet är rådet tillverka X i första hand. Tillverkning av enheter X kräver: * 2 = min Då återstår det: 800 * = min Tillverka i så fall: / 4 = enheter Y Produktsammansättning: X= enheter Y= enheter d) Vilket resultat uppnår företaget på dessa produkter om förhållandet i c) gäller? Resultat vid tillverkningen i c: * ( ) * ( ) = kr 13

14 24 Trång sektion Företaget har en tillverkning inom den grafiska industrin och gör utsmyckning till olika offentliga miljöer. Företagets produkter P1, P2 och P3 passerar genom två maskiner Ettan och Tvåan. Reproduktionen kräver olika lång behandlingstid i maskinerna, i tabellen nedan visas de värden som gäller för respektive produkt och maskin. Reproduktion P1 P2 P3 Tidst.gång Ettan 5 min 4 min 6 min Tidst.gång Tvåan 2 min 5 min 3 min Försäljningspris (kr/st.) Särkostnad (kr/st.) Din uppgift blir att beräkna i vilken ordning produkterna skall tillverkas om: a) Ettan är en trång sektion. Vid trånga sektioner är det som avgör vilken produkt som skall tillverkas det högsta TB per den trånga sektionen. I detta fall beräknas TB/min för respektive produkt. Reproduktion P1 P2 P3 Tidst.gång Ettan 5 min 4 min 6 min Tidst.gång Tvåan 2 min 5 min 3 min Försäljningspris (kr/st.) Särkostnad (kr/st.) TB per st TB/min av trång sektion 48 kr 70 kr 50 kr Tillverkningsordning om Ettan är en trång sektion: P2 (70 kr/min), P3 (50 kr/min) och P1 (48 kr/min) b) Tvåan är en trång sektion. Reproduktion P1 P2 P3 Tidst.gång Ettan 5 min 4 min 6 min Tidst.gång Tvåan 2 min 5 min 3 min Försäljningspris (kr/st.) Särkostnad (kr/st.) TB per st TB/min av trång sektion 120 kr 56 kr 100 kr Tillverkningsordning om Tvåan är en trång sektion: P1 (120 kr/min), P3 (100 kr/min) och P2 (56 kr/min) 14

15 25 Tillverkningsprioritering Ett företag inom spelmarknaden tillverkar olika sällskapsspel och har i tabellen nedan presenterat de värden som är aktuella för ett visst spel av sin produktion. Försäljningspris kr/st Material kr/st Lön kr/st Spelplan 12,00 kr 3,00 kr 6,00 Spelmarker 14,00 kr 3,50 kr 8,00 kr Tärningar 9,50 kr 2,00 kr 3,50 kr Kartong 12,00 kr 4,00 kr 7,00 kr Hela spel 60,00 kr Företaget kan antingen sälja hela spel till en grossist, eller delar till andra tillverkare till priserna i tabellen. När man säljer hela spel tillkommer en extra kostnad för packning och slutkontroll på 15,50 kr per spel. a) Beräkna TB kr/st för spelet. TB/st = 60-(3,00+3,50+2,00+4,00+6,00+8,00+3,50+7,00)-15,50 = 7,50 kr/spel b) Viken av komponenterna skall tillverkas i 1:a, 2:a, 3:dje respektive fjärde hand om endast en komponent kan tillverkas? Antag att man kan sälja lika mycket av varje komponent. Kr/st Spelplan Spelmarker Tärningar Kartong FP 12,00 14,00 9,50 12,00 Mtrl.kost 3,00 3,50 2,00 4,00 Lön 6,00 8,00 3,50 7,00 TB kr/st 3,00 2,50 4,00 1,00 Tillvekningsprioritering: Tärningar, spelplan spelmarker och kartong. c) Viken av komponenterna skall tillverkas i 1:a, 2:a, 3:dje respektive fjärde hand om arbetstiden är en trång sektion? Antag att man kan sälja lika mycket av varje komponent. Kr/st Spelplan Spelmarker Tärningar Kartong TB kr/st 3,00 2,50 4,00 1,00 Lön 6,00 8,00 3,50 7,00 TB/lönekrona 3/6=0,5 2,50/8 = 0,3125 4/3,50=1,143 1/7 = 0,1428 Prioriteringsordning: Tärningar, Spelplan, spelmarker och kartong d) Företaget kan sälja antingen hela spel eller komponenter. Vilket alternativ är förmånligast för företaget. TB/spel = 7,50 kr TB/komponent = 3,00 + 2,50 + 4,00 + 1,00 = 10,50 kr Det är förmånligast att sälja komponenter! 15

16 26 Tillverkningsordning Följande data gäller: A B C FP kr/st 130 kr 100 kr 90 kr Materialkostnad (60 kr/kg) kr/st 20 kr 15 kr 20 kr Lönekostnad (120 kr/tim) kr/st 35 kr 25 kr 20 kr För tillverkningen av dessa produkter krävs det kontinuerlig utbildning för personalen. För produkt A kr, B kr och för produkt C kr under det första året. Företaget beräknar att man kan avsätta st A, B och C under år 1. a) Viken av komponenterna skall tillverkas i 1:a, 2:a, respektive 3:dje hand. A B C FP kr /st Materialkost. Kr/st Lönekostnad Kr/st TB kr/st Utbildningskostnad Försäljningsantal Sök maximalt TTB: Produkt Beräkning TTB kr/produkt A ( )* kr B ( )* kr C ( )* kr Prioriteringsordning: C, B och A b) Bortse från utbildningskostnaden och antag att materialtillgången är en trång sektion. I vilken ordning skall produkterna tillverkas i detta fall? Sök TB/kg: Produkt Resursförbrukning TB/kg Prioritet A 20/60=0,333 (1/3) 75/(1/3)= B 15/60=0,25 60/0,25= C 20/60=0,333 (1/3) 50/(1/3) = Alternativt Produkt Resursförbrukning TB/kg Prioritet A 60/20=3 3*75= B 60/15=4 4*60= C 60/20=3 3*50= 150 kr 3 c) Bortse från utbildningskostnaden och antag att arbetstiden är en trång sektion. I vilken ordning skall produkterna tillverkas i detta fall? 16

17 Produkt Resursförbrukning TB/tim Prioritet A 35/120=0,29 75/0,29= B 25/120=0, /0,21=285 2 C 20/120=0, /(1/6) =300 1 Produkt Resursförbrukning TB/tim Prioritet A 120/35=3,43 3,43*75= 257,25 3 B 120/15=4,8 4,8*60= C 120/20=6 6*50 = d) Samma förutsättningar som i c) med tillägget att det endast finns arbetstimmar till förfogande. Vilken produktblandning bör väljas under dessa förutsättningar? Då C ger oss det högsta värdet per timme är det givet att vi skall tillverka så många C som möjligt, därefter B och till sist A. Tid per produkt: A: 60*0,29 = 17,4 min 60/3,43=17,49 min B: 60*0,21 = 12,6 min 60/4,8=12,5 min C: 60*0,167= 10,0 min 60/6 = 10 min Beräkning Ackumulerad tid Totalt antal min till förfogande 6000*60= min C *10min= min B * 12,5 min= min A /17,49 min 571 styck 0 Produktmix: C: styck B: styck A: 571 styck e) Produkt B har dålig kvalitet vid efterkontrollen och det fordras en viss omarbetning som kostar 65 kr/st. Vilka konsekvenser får det för företagets produktion av produkten B? TB per produkt B: 100 (15-25) 65 = -5 kr Produkten får ett negativt TB vilket innebär att produkten utgår ur sortimentet. 17

18 27 Produktkalkyl Ett företags kostnadsstruktur har följande utseende när det gäller 2004 års verksamhet. De tillverkar flera produkter. (Kkr. = kilokronor = tusentals kronor). Direkt material Materialomkostnader Direkt lön Tillverkningsomkostnader AO FO kkr 168 kkr 910 kkr kkr 961 kkr 545 kkr Företaget tillverkar tre produkter Grått, Kallt och Regnigt. Du måste visa beräkningarna och ange om du gjort några antagningar i de fall du anser dig behöva det. Du kan avrunda till hela kronor i hela denna uppgift. i) Beräkna direkt material kostnaden i kronor per styck för produkten Grått. Använd dig av ekvivalenttalen Grått=1,2 ; Kallt = 2 ; Regnigt = 6. Volymerna är Grått = 500 st ; Kallt = 700 st ; Regnigt = 300 st. (2p) Lösning Grått 1, Kallt 2, Regnigt 6, Summa kr / kr =1 105 kr Grått = 1105*1,2=1326 (1326,31) j) Beräkna TO-påläggen för Grått där 40 % fördelas med direkt lön som påläggsbas och resterande som maskintid som påläggsbas. Total maskintid uppgår till 2000 timmar och produkten tar 0,24 timmar i anspråk per produkt. Direkt lön för Grått uppgår till 150 kronor per styck. Lösning TO (dl) = kr * 40% = kr DL = kr TO-pålägg = /910000=120 % TO-pålägg i kr = 150 kr * 120 % = 180 kr TO (maskintid) = kr * 60% = kr Maskintid =2000 timmar TO-pålägg = /2000=819 kr/timme TO-pålägg i kr = 0,24 timmar * 819 kronor=197 (196,56) k) Beräkna MO-pålägg för produkten Grått i kronor per styck enligt påläggsmetoden. Lösning 18

19 MO= DM = kr MOpålägg = / = 4 % 4% * 1326 = 53 l) Beräkna AO-pålägg i kronor per styck för produkten Grått enligt påläggsmetoden. Lösning TVK = = kkr AO=961 kkr AO-pålägg = 961/8008=12% 12%*( )=1906*12%=228,72 =229 m) Företaget funderar på att införa ABC-kalkylering och har gjort en variant av fördelningsnyckel som liknar ABC-kalkylens sätt att fördela omkostnaderna. Beräkna FO för Grått. Gör en fördelning av FO och använd dig av antal fakturor som fördelningsnyckel. Totalt sänds det ut 1200 fakturor för företagets alla produkter under denna period. Fakturering av Grått sker med 250 fakturor under samma period. Lösning Total kostnad för FO = kkr Antal fakturor = 1200 Pris per faktura 454,16 Antal för Grått=250 st Totalkostnad = ,66 Antal produkter = 500 Kostnad per st=113541,66/500= 227,08 kr/st. n) Enligt upprättad produktkalkyl för Kallt så erhålls en självkostnad på 3200 kronor per styck. Företaget har ett pris satt på 3520 kronor per styck för produkten. Vad är produkten Kallt:s vinstmarginal. Lösning ( ) /3520 = 9,09% 19

20 28 Stegkalkyl Snusfabriken AB har 6 produktionslinjer där snuset paketeras. De betjänas av blandarna där smakämnen, oljor mm. tillsätts. Blandarna betjänas av malning och förblandning där tobaksblad och stjälk mals och blandas. Paketeringslinjerna producerar dosor med snus som paketeras i stavar och kartonger. Slutligen lagras de i två olika kylrum, ett nytt och ett gammalt. Produktionsschemat ser ut så här. Sort DM/DL per dosa Rörlig maskinkostnad/dosa Pris per dosa Tillverkning och försäljning Linje 1 Grov lös Linje 2 Grov Portion Linje 3 Röda Lacket Lös Linje 4 Ettan Lös Linje 5 Ettan Portion Linje 6 Catch Portion Lagringsställe 1 kostar kr Lagringsställe 2 kostar kr Blandare Grov och Röda lacket kostar kr per år och blandare. Blandare Ettan och Catch kostar kr per år och blandare. Malning och förblandning kostar kr Gör en fullständig stegkalkyl i så många steg som du kan se är möjligt. Lösning Linje Sort Grov L Grov P Röda L Ettan L Ettan P Catch Pris RK TB/st Volym 000 st TB1 (tkr) Kostn blandare (tkr) TB2 (tkr) Lagrings-kostnad TB 3 (tkr) Malning och förbland TB4 (tkr)

21 29 nuvärde, internränta, utbyteskalkyl Gruvbolaget Gold Goblin PLC avser att investera i en ny schaktmaskin. Investeringens förutsättningar är följande: Grundinvestering: 6 mkr Ekonomisk livslängd 8 år Årligt inbetalningsöverskott 1,5 mkr Kalkylränta 12% Restvärde 1 mkr a) Beräkna nuvärdet av investeringen ,5 x 4, x 0,4039 = 1,86 mkr b) Beräkna investeringens internränta Testa 15% ,5 x 4, x 0,3269 = 1,06 mkr Testa 20% ,5 x 3, x 0,2326 = -0,01 mkr,dvs. internränta 20% c) Antag att det finns en befintlig schaktmaskin som skall utrangeras (säljas för 0,5 mkr). Denna skulle kunna repareras för 0,5 mkr och fungera i ytterligare 2 år och bedöms då vara värdelös. Den befintliga maskinen ger samma inbetalningar som den nya men har driftskostnader som är 0,3 mkr högre. Är det bättre att behålla den befintliga i två år till eller byta nu? Annuitet ny 1,5 + (1 x 0,4039 x 0,2013) 6 x 0,2013 = 0,37 mkr Annuitet gammal 1,2 (0,5+0,5) x 0,5917 = 0,61 mkr Den gamla ger ett högre årligt överskott behåll denna i två år till 30 pay-off, nuvärde, ändrade förutsättningar Färjerederiet Lettlink planerar att börja trafikera linjen Riga Stockholm. Rederiet har beställt en ny färja av varvet Speedboat AB och skall i början av år 2003 betala 5 mkr i förskott. Övrig information om investeringen: Ytterligare delbetalning av färjan 60 mkr betalas i början av år Slutbetalning av färjan 5 mkr betalas i början av år Förväntade biljettinbetalningar per år 25 mkr. Förväntad bruttovinst av ombordförsäljning 10 mkr per år. Förväntade utbetalningar för drift och löner mm 22 mkr per år Ekonomisk livslängd 15 år Beräknat restvärde 20 mkr Färjan beräknas att tas i bruk vid början av år Lettlink använder sig av kalkylräntan 12% A. Beräkna investeringens återbetalningstid (pay-off). 70 / 13 = 5,4 år B. Beräkna investeringens nuvärde. Här får man tänka sig för ordentligt när det gäller åren. Om vår utgångspunkt i 21

22 investeringskalkylen är 2003 (år 0) innebär detta att vi diskonterar alla belopp till början av år Det är två års skillnad mellan den första utbetalningen av grundinvesteringen (början av 2003) och det första inbetalningsöverskottet (slutet av 2004) Detta innebär att livslängden är slut vid slutet av år 16 eftersom det första året inte innebär något nyttjande av investeringen då den inte är färdig då x 0, x 0, x (6,974 0,893) + 20 x 0,1631 = 19,8 mkr Ett annat sätt att lösa problemet är att utgå från den stora utbetalningen för grundinvesteringen 2004 (år 0). Detta förfarande innebär att man måste slutvärdeberäkna förskottet fram till tidpunkten för den stora utbetalningen. - 5 x 1, x 0, x 6, x 0,1827 = 22,1 mkr Skillnaden i lösning är 19,8 x 1,12 = 22,1 eftersom de är uttryckta i olika år. C. Under år 2003 när varvet börjat bygga färjan händer något som gör att förutsättningarna för kalkylen ändras dramatiskt och Lettlink funderar på om de skall avbeställa färjan. Detta skulle vara möjligt om företaget betalar 5 mkr i skadestånd utöver de då redan utbetalade 5 mkr i förskott. Vad kallas de 10 mkr i kalkylsammanhang och hur skall man hantera dem när man skall ta beslut om avbeställning eller ej? Sunk cost eller sjunkna kostnader Dessa får inte påverka investeringsbeslutet. Alltså är G= 60 i den nya kalkylsituationen. 31 vilken metod, räkna baklänges Följande situationer innebär ett investeringsproblem som behöver lösas. Redogör för det bästa tillvägagångssättet och motivera ditt val. Vissa situationer kräver att du räknar medan andra kräver att du analyserar problemet och föreslår lämplig teknik för att lösa det. A. AB Gallini har gott om intressanta investeringsmöjligheter. Företagets stora problem just nu är att investeringsbudgeten inte innehåller tillräckligt med pengar för att genomföra alla. Hur skall man gå tillväga när man väljer bland tänkbara projekt? Här gäller det att få ut så mycket kapitalvärde som möjligt av investeringsbudgeten. Det bästa sättet här är att räkna ut investeringarnas kapitalvärdekvot eller annuitetskvot. En rangordning med internräntan som utvärderingsinstrument skulle också lösa problemet. Nuvärde eller Pay back skulle inte prioritera på bästa sätt här. Genom den stora osäkerhet som råder om framtiden samt den hänsyn man måste ta när det gäller likviditeten gör att projektutvärdering bör ske enligt Pay back-metoden B. AB Chops befinner sig i en bransch som kännetecknas av stor turbulens och en enorm utvecklingstakt. Den kraftiga expansionstakten innebär också en hård påfrestning på företagets likviditet. Hur skall företaget utvärdera tänkbara investeringsprojekt? C. AB Brave överväger en investering som förväntas ge ett årligt inbetalningsöverskott under 6 år på 63. Företagets kalkylränta är 15% och man bedömer inte att investeringen har något restvärde vid periodens slut. Hur stor får utbetalningen för grundinvesteringen maximalt vara för att investeringen skall vara lönsam enligt nuvärdemetoden? 63 x 3,784 G > 0, G får maximalt vara

23 32 pay-off, nuvärde & internränta More Gas HB tillverkar reservdunkar till olika jeepmodeller. För att öka sin marknadsandel funderar företaget på att utveckla en variant i plast som komplement till nuvarande metalldunkar. Detta skulle innebära en investering i en formpress. Beslutsunderlag Inköp av formpress mm 3 mkr (2 mkr betalas kontant och 1 mkr betalas ett år senare). Försäljningspris per st 400:- Rörlig kostnad per st 80:- Årliga fasta kostnader för produktion av plastvarianten :- Beräknad årlig volym st Ekonomisk livslängd 6 år Kalkylränta 8% Restvärde 0,5 mkr G= = 3000 a = 400 x x = 660 n = 6 RV = 500 r = 8 % Uppgift: a) Hur lång är pay-off-tiden? 3000/660 = 4,54 år b) Är investeringen lönsam enligt nuvärdemetoden? 660 x 4, x 0, x 0,9259 = 440 c) Hur stor är investeringens internränta? Internränta pröva 15 % 660 x 3, x 0, x 0,8696 = -156 Pröva 12 % 660 x 4, x 0, x 0,8929 = Pay-off, nuvärde, internränta & känslighetsanalys AB Chalco överväger att lansera sin egenutvecklade produkt Miracle. Lanseringen medför följande konsekvenser: Maskininvestering Ny maskin för att tillverka Miracle i: :- Ekonomisk livslängd: 5 år Beräknat restvärde: :- Marknadsinvestering Kraftig reklamkampanj vid lansering Årliga in- och utbetalningar Beräknad årsförsäljning av Miracle: st. Produktionskostnad per st.: 2 000:- Försäljningspris per st :- Marknadsföringskostnader: :- Företagets kalkylränta är 10% A) Hur stort är inbetalningsöverskottet? x ( ) =

24 B) Beräkna pay off-tiden / = 3,2 år C) Beräkna investeringens nuvärde x 3, x 0, = D) Vilken internränta har investeringen? 20% ger 2500 x 2, x 0, = % ger 2500 x 3, x 0, = 36 c:a 18% E) Gör en känslighetsanalys på inbetalningsöverskottet. X x 3, x 0, = 0 3,791X = ,791X = ,791 3,791 X = utbyteskalkyl AB Jarramas har en maskin i tillverkningen som enligt underhållsavdelningen kommer att behöva en ordentlig reparation inom den närmaste tiden. Alternativet till reparation är att ersätta maskinen med en ny maskin. Om de två alternativen vet vi följande. Gammal maskin Ny maskin Anskaffningsvärde :- Försäljningsvärde nu :- - Ekonomisk livslängd 3 år 10 år Reparationskostnad nu :- - Driftskostnad per år : :- Restvärde : :- Av den produktion som för närvarande sker i den gamla maskinen kasseras produkter för :- per år pga. brister i kvaliteten. Den nya maskinen beräknas minska kassationerna med 10%. Företagets kalkylränta är 12% och inbetalningarna kommer att bli lika stora oavsett vilket alternativ man väljer. Bör företaget köra den gamla maskinen i ytterligare 3 år eller bör man köpa en ny nu? Gammal maskin ( *0,7117) x 0,4164 = Årlig kostnad Ny maskin ( x 0,3219) x 0,1770= Årlig kostnad Behåll den gamla i tre år till. 35 olika alternativ Vaggeryds kommun funderar på att bygga ett fjärrvärmenät till ett villaområde som idag värms upp med el i ett vattenburet system. Då fjärrvärme är ett billigare alternativ räknar 24

25 kommunen med att samtliga villaägare kommer att gå över till fjärrvärme i det aktuella området. Kommunen kan utan vidare öka produktionen i fjärrvärmeverket så att den nytillkomna efterfrågan tillgodoses. I det aktuella villaområdet finns 100 villor. Varje villa beräknas i genomsnitt köpa fjärrvärme för 9.000:- per år. Att producera fjärrvärme för en villa kostar 4.000:- exkl. kostnader för ledningar från fjärrvärmeverket till användarna. Kommunen har som policy att en utbyggnad av nätet skall finansiera sig själv på strikt marknadsmässiga villkor med ett kalkylräntekrav på 10%. Kommunen har två tänkbara leverantörer till fjärrvärmenätet vilka har lämnat följande offerter i vilka det ingår att leverera ett komplett nät från fjärrvärmeverket till samtliga 100 villor färdigt att använda: Top Quality AB Offererat pris: :- Ekonomisk livslängd 20 år Restvärde: :-* Digger Crown AB Offererat pris: :- Ekonomisk livslängd 12 år Restvärde: :-* *Negativt restvärde pga. att isoleringen klassas som miljöfarligt avfall och måste lämnas in för destruktion. Gör en jämförelse mellan de två alternativen med: Inbetalningsöverskott ( ) x 100 = :- A. Nuvärdemetoden Top Quality AB x 8, x 0, = Digger Crown AB x 6, x 0, = B. Annuitetsmetoden Top Quality AB x 0,1486 x 0,1175 0,1175 x = Digger Crown AB x 0,3186 x 0, x 0,1468 = C. Vilken av de två investeringsalternativen bör kommunen välja?, motivera ditt svar väl. Eftersom investeringarna har olika livslängd och förväntas att ersättas när livslängden är slut är det mer relevant att ta beslut utifrån annuitetsmetoden än utifrån nuvärdemetoden. Välj offerten från Digger Crown AB 36 pay-off, nuvärde, känslighetsanalys, & händelser Småbåtstillverkaren Speedboat AB överväger att investera i en ny form för att kunna utöka sortimentet med ytterligare en båtmodell, HS Då efterfrågan på befintliga modeller är mycket god väntas den nya modellen inte innebära några försäljningsminskningar för dessa. Investeringen innebär att vissa nyanställningar måste göras för att klara produktionen. Följande beslutsunderlag har ekonomichefen Kia Romlin tagit fram: 25

26 Formpress för tillverkning av HS Offererat pris från tillverkaren: :- Ekonomisk livslängd: 6 år Beräknat restvärde: :- Vid slutet av år 3 måste vissa slitdelar bytas ut vilket beräknas kosta: :- Övriga upplysningar. Företagets kalkylränta: 8% Beräknad årsförsäljning av HS 2000: 80 st Materialkostnad per st: :- Lönekostnad per år för nyanställda som enbart skall arbeta med produktionen av HS :- Övriga kostnader per st: 3.000:- Försäljningspris per st :- Beräkna: A) Pay-off-tiden för investeringen. G = a = 80 x x = G/a = / = 3,9 år B) Investeringens nuvärde x 4, x 0, x 0, = C) Gör en känslighetsanalys på inbetalningsöverskottets storlek. X x 4, x 0, x 0, = 0 4,6229 X = 0 4,6229 X = X = D) Vid slutet av år 3 har förutsättningarna på marknaden förändrats. HS 2000 kan nu endast säljas för :-/st och endast 60 kan säljas per år. Alla kostnader ovan förblir dock lika. Företaget kan välja att sälja formpressen vid denna tidpunkt för :- och säga upp personalen som arbetar med HS 2000 eller att fortsätta att producera HS 2000 i ytterligare tre år. Vid det senare alternativet måste slitdelarna bytas ut för :- nu. Vilket alternativ blir mest fördelaktigt för företaget? NV= (60 x x )x 2, x 0, NV= x 2, x 0, NV= NV= Negativt nuvärde att fortsätta driften 37 pay-off, nuvärde & internränta Indian Silver AB är ett företag som tillverkar silversmycken med inspiration från indiankulturer i Nordamerika. Företaget funderar på att skicka sin personal på en rundresa i indianland för att hämta inspiration till nya kreationer har tagit fram följande förutsättningar: Kostnad för resa kost och logi :- 26

27 Försäljningen väntas öka med 30% under de första två åren sedan minskar försäljningen med 10 procentenheter för varje år ner till normal försäljning. Från och med år 5 är försäljningen nere på normal nivå. Indian Silver AB har en normal försäljning på :- exkl. moms per år med en genomsnittlig bruttovinstmarginal* på 25%. Företagets kalkylränta är 12% A. Beräkna investeringens nuvärde Normal bruttovinst 8000 x,25 = 2000 Bruttovinstökning år x 0,3 = 600 x 0,8929 = 535,74 Bruttovinstökning år x 0,3 = 600 x 0,7972 = 478,32 Bruttovinstökning år x 0,2 = 400 x 0,7118 = 284,72 Bruttovinstökning år x 0,1 = 200 x 0,6355 = 127, Grundinvestering Kapitalvärde 226 B. Beräkna pay-off-tiden Bruttovinstökning år x 0,3 = 600 Bruttovinstökning år x 0,3 = 600 Bruttovinstökning år x 0,2 = 400 Bruttovinstökning år x 0,1 = 200 Pay off = 2 år C. Vilken internränta har investeringen Pröva 20% 600 x 0, x 0, x 0, x 0, = 45 Pröva 25% 600 x 0, x 0, x 0, x 0, = -49 Internränta c:a 22-23% Bruttovinstmarginal definieras som (försäljning-varukostnad)/försäljning 38 pay-off, nuvärde, känslighetsanalys & internränta Lilla Åkeriet funderar på att köpa in en lastbil för närtransporter för att möta efterfrågan pga. den ökande Internethandeln. Lastbilens inköpspris är :- varav :- betalas kontant och :- betalas ett år senare. Inbetalningarna från kunderna beräknas till :- per år. Lastbilens driftskostnader uppgår till :- per år och lön till den chaufför som skall köra lastbilen uppgår till :- per år. Övriga kostnader uppgår till :- per år. Livslängd 10 år och vid tillfället för utrangering har lastbilen ett restvärde på kr. Företagets kalkylränta uppgår till 10% Uppgift: i. Hur lång är pay-off-tiden? G= 620 a = = 140 n = 10 RV = 100 r = 10% 620/140 = 4,4 år 27

28 ii. iii. iv. Är investeringen lönsam enligt nuvärdemetoden? 140 x 6, x 0, x 0,9091 = 299 Gör en känslighetsanalys på inbetalningsöverskottet storlek. Känslighetsanalys a X x 6, x 0, x 0,9091 = 0 6,145X + 38, = 0 6,145 X = ,55 6,145X = 561 6,145 6,145 X = 91 Hur stor är investeringens internränta? Internränta pröva 15% 140 x 5, x 0, x 0,8696 = 136 Pröva 20% 140 x 4, x 0, x 0,8333 = 20 Internränta strax över 20% (Vid extrapolering Höjning av ränta 5% gav sänkning av KV 116 eller 23,2 per % Höjning Detta ger internränta strax under 21%) 39 utbyteskalkyl Aktiebolaget Pling och Plong tillverkar musikinstrument. Under 1999 tillverkade man 500 gitarrer i gitarrmaskinen. Den rörliga kostnaden per gitarr uppgick till 800:- och försäljningspriset till 1.200:-. Gitarrmaskinen gick sönder den 30 december och måste repareras för att kunna fortsätta att producera. Företagsledningen överväger i detta skede att istället för att reparera maskinen köpa en helt ny maskin. Denna kan producera både fler och effektivare (avsättning för fler gitarrer finns på marknaden), och har ställt upp följande information om de båda alternativen. Företaget kalkylränta är 10%. Gammal Ny Grundinvestering :- Försäljningsvärde nu :- - Reparationskostnad nu :- - Förväntad reparationskostnad om 2 år :- - Driftskostnad per år (exkl. rep.) : :- Ekonomisk livslängd 5 år 10 år Antal producerade gitarrer per år Rörlig kostnad per gitarr 800:- 780:- Restvärde 0: :- Skall företaget behålla den gamla maskinen ytterligare fem år eller skall man byta nu? G Nuv (55+10x 0,8264) 63, a 500x = x = Utbyteskalkyl enligt annuitetsmetoden: Gammal: a G (63,26 x 0,2638) :- Ny: 28

29 a+r :- ( x 0,3855 x 0,1627) G :- (240 x 0,1627) :- Byt nu. 40 nuvärde, annuitet En investering beräknas medföra följande betalningskonsekvenser under 5 år. År Inbetalningar Utbetalningar Investeringen skall betalas med 500 kontant och med 200 vid slutet av år 1. Den ekonomiska livslängden bedöms till 5 år och restvärdet vid livslängdens slut till 100. Företagets kalkylränta är 8%. a1 = 230, a2 = 260, a3 = 220, a4 = 180, a5 = 150 Beräkna: A. Nuvärdet av investeringen 230 x 0, x 0, x 0, x 0, x 0, x 0, x 0,9259 = 227,76 eller 228 B. Den årliga annuiteten a + R till nuvärde 912,94 x 0,2505 = 229 G till nuvärde 685,18 x 0,2505 = pay-off, nuvärde Bowlingpalatset Bowlin for dollars överväger att investera i en ny banbeläggning kallad super bowl. Genom den nya banbeläggningen beräknar man att öka intäkterna med :- per år. Dessutom beräknar man att få mästerskapsstatus vilket innebär publik- och reklamintäkter med :- per år, detta medför också kostnader med :- per år. Investeringens livslängd beräknas till 5 år och restvärdet vid livslängdens slut är 0:-. Att byta banunderlag innebär en fördyring av underhållskostnaderna med :- per år. Företagets kalkylränta är 10%. Grundinvesteringen för super bowl beräknas till :-. A. Beräkna inbetalningsöverskottet =390 B. Beräkna Pay-off-tiden 1200/390 = 3,08 år C. Beräkna investeringens nuvärde 3,791 x = 278,49 29