Sammanfattning. HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel
|
|
- Linnéa Ekström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sammanfattning HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel
2 Definitionen av företagsekonomi Företags hushållning med begränsade resurser
3 Grunden för ett företags affärsidé -att sälja varor eller tjänster Varor i byggnadssamanhang kan vara olika produkter som hus eller delar av hus t.ex. kök. Tjänster kan vara olika hantverksarbeten i form av t.ex. installationer, renoveringar eller konsulttjänster. Gränsen mellan vara och tjänst kan ibland vara diffus.
4 Företagets produktionsprocess Det är i produktionsprocessen som företagets förädlingsvärde eller mervärde skapas. För att företaget ska vara lönsamt så måste output var större än input. Input (resursinsats) Bearbetning Förädling Output (resultat)
5 Byggföretag är intresserade av vad kunderna prioriterar
6 Att lära av caset Seven peaks Medvetenheten om kunden! Om en innovativ produkt utvecklats så är det av yttersta vikt för investerare att känna till marknaden dvs kunderna: Vilka är kunderna? Vad är kundkraven? Hur många kunder finns på marknaden? Hur ska man nå ut till kunderna? Vad kostar det? Vem ska sälja produkten till kunden? Hur ska man övertyga kunderna? Hur kan man ändra beteende hos kunden?
7 Olika analysverktyg i företagsekonomi Företagsekonomiska grundbegrepp Kostnadsuppdelning enligt kriterierna ger upphov till kostnadsbegreppen som används bl.a. i dessa kalkylmodeller Inkomst/ Utgift Volym Rörlig kostnad Fast kostnad Resultatplanering Totalanalys Periodkalkyl Inbetalning/ Utbetalning Fördelning Direkt kostnad Indirekt kostnad Påläggskalkyl ABC Kalkyl Intäkt/ Kostnad Beslutssituation Särkostnad Samkostnad Bidragsanalys Täckningsgrad Beslut vid trånga sektorer
8 Sammanfattning analysverktyg Totalanalys Periodkalkylering Påläggskalkylering ABC-kalkylering Bidragsanalys Täckningsgrad Analys vid trång sektion
9 Analysverktyget TOTALANALYS
10 Totalanalys en mätning av lönsamhet med hänsyn till volym Företagets förädlingsvärde (mervärde) dvs resultat mäts inom företagsekonomin i pengar som beror på kostnader, hur mycket kunden är beredd att betala för varan och antal kunder på marknaden. Resultat = TI TK TI= Totala intäkter = Pris per st x antal sålda enheter TK=Totala kostnader = Rörlig kostnad per st x Antal enheter + Fast kostnad
11 Beteckningar RK FK TK TI V = Rörliga kostnader = Fasta kostnader = Totala kostnader = Totala intäkter = Resultat (vinst el. förlust)
12 Viktiga samband vid totalanalys Verklig omsättning Kritisk punkt då TI=TK Kritisk punkt (breakeven) TI V TK Kritisk omsättning RK FK Kritisk volym Volym
13 Viktiga formler vid totalanalys Resultat (V) = TI - TK Kritisk punkt (omsättning, volym): TI = TK Säkerhetsmarginal: (volym) = Verklig volym - Kritisk volym (kr) = Verklig omsättning - Kritisk omsättning (%) = (Verklig volym - Kritisk volym) / Verklig volym (%) = (Verklig omsättning - Kritisk omsättning) / Verklig omsättning
14 Totalanalys, exempel AB Glasrutan tillverkar ett fönster, Glugg, som kräver fasta kostnader på kr/år. De rörliga kostnaderna är 6000 kr per tillverkad enhet och försäljningspriset är 9000 kr per enhet. Uppgift: Beräkna den kritiska volymen. Vilket resultat erhålls om AB Glasrutan säljer 400 st Glugg per år och hur stor blir säkerhetsmarginalen i procent?
15 Resultatplaneringens förutsättningar Linjära samband. Kurvorna för total intäkt och total kostnad förutsätts vara linjära. Intervallbegränsning. I praktiken är det endast inom ett visst intervall tekniken är tillämpbar Volym är enda kostnads- och intäktspåverkande faktorn. Vi bortser från: Effektivitetens växlingar Volymförändringarnas hastighet Löner, marknadspriser och tillverkningsmetoder förblir oförändrade
16 Analysverktyget PERIODKALKYLERING
17 Periodkalkylering - processkalkylering Då företaget endast tillverkar en enda produkt eller ett begränsat antal likartade produkter Kalkylerar periodens kostnader (total kalkyl) och sedan kostnad/produkt (styckkalkyl) Kan upprättas som: Genomsnittskalkyl (även kallade divisionskalkyl) Kostnad/st = Totala kostnader/verklig volym Normal(års)kalkyl Kostnad/st = Fasta kostnader/normal volym + Rörliga kostnader/verklig volym
18 Analysverktyget PÅLÄGGSKALKYL
19 Indirekt och direkt kostnad Kostnadsslag Direkta kostnader Kostnadsbärare Indirekta kostnader Kostnadsställe Fördelade kostnader
20 Självkostnad Tillverkningskostnad, TK Självkostnad vid påläggskalkylering dm Direkt material MO dl TO Materialomkostnad Direkt lön Tillverkningsomkostnad Övriga direkta tillverkningskostnader AFFO Speciella direkta försäljningskostnader Övriga direkta tillverkningskostnader Försäljningsomkostnader Administrationsomkostnader Speciella direkta försäljningskostnader
21 Exempel påläggskalkyl En snickare skall montera 50 st pentryn i ett studenthus. Direkt material (skåp) kostar 6000kr/pentry. Direkt lön kostar 1200kr/pentry. Materialomkostnaden är kr och Tillverkningsomkostnaden är kr. Beräkna tillverkningskostnaden per pentry!
22 Lösning exempel påläggskalkyl Volym = 50st DM = 6000kr DL= 1 200kr MO = kr TO = kr MO-pålägg = MO/(DM*volym) = /(6000*50) = 33% TO-pålägg = TO/ (DL* volym) = /(1200*50) = 333% Beräkning tillverkningskostnad: * 0, *3,33= kr / pentry
23 Analysverktyget SPECIALFALL AV PÅLÄGGSKALKYLERING BYGGDELSKALKYLERING
24 Påläggskalkyl, Byggdelskalkyl Direkta kostnader Indirekta kostnader Tillverkningskostnad Självkostnad dm dl UE APO EA EAU dm dl APO Övriga direkta tillverkningskostnade dm UE r Tillverkningskostnad EA EAU
25 8.1 Beräkna mängden träregel på 1m 2. Givet: träregelstomme med 45x95 stående träreglar c 600, samt hammarband och syll, höjden= Tänk dig en yta på 2,5 * 0,6 m 2 2. Antal löpmeter träreglar är här: 2,5 m (vertikal regel) + 2 * 0.6 (hammarband + syll) = 3,7 m 3. Sedan vill vi veta antal löpmeter per m 2 : 3,7 m / (2,5*0,6 m 2 ) = 2,47 m/m 2
26 Analysverktyget ABC-KALKYL
27 Activity Based Costing Utvecklades på 70-talet i USA i samband med utvecklingen av massproduktion av Ford. Robert S. Kaplan & Robin Cooper Professorer på Harvard Business School
28 ABC-kalkyl Resurser Förbrukas av Aktiviteter Förbrukas av Kalkylobjekt Fördelningsbas för omkostnader: Resursdrivare t ex uppdelning av en persons lönekostnad i aktiviteter Aktivitetsdrivare t ex antal order, frakter, arbetstimmar, kontroller
29 Exempel: Processkartläggning av köksskåpflödet i husfabrik Lossning Sortering Montering Kakel El VVS Provtryck Kontroll MO TO
30 Skillnaden mellan påläggskalkyl och ABCkalkyl ABC-kalkylen delar upp kostnader i aktiviteter medan påläggskalkylen delar upp kostnader i kostnadsställen.
31 Analysverktyget BIDRAGSANALYS (INKL. TÄCKNINGSGRAD, LEDIG KAPACITET & TRÅNG SEKTION)
32 Bidragskalkylering Beräknar enbart särkostnaderna för ett kalkylobjekt (produkt, order, beslutsalternativ etc.) De kostnader som tillkommer eller försvinner vid ett beslut Samkostnaderna (gemensamma kostnader) Kostnader som är opåverkade av ett beslut Behandlas i en klumpsumma Används främst vid beslutsproblem på kort sikt och inom ramen för befintliga resurser, ex: Produktionsinriktning, dvs. företaget kan inte snabbt ändra sitt sortiment Efterfrågeinriktning, dvs. konsumenterna ändrar inte radikalt sina preferenser
33 Bidragskalkylering: Täckningsbidrag och täckningsgrad 1. Beräkna särkostnaderna 2. Beräkna det täckningsbidrag (TB) som kostnadsbäraren lämnar TB = Särintäkt Särkostnad 3. Beräkna ev. Totalt täckningsbidrag TTB = Total intäkt (TI) Total särkostnad 4. Beräkna ev. täckningsgraden TG = TB/Försäljningspris = TTB/TI 5. Resultat = TTB - Samkostnader
34 Bidragskalkyl Ledig kapacitet Regel: En order eller produkt är på kort sikt lönsam att tillverka om dess täckningsbidrag är positivt. Risker Kapacitetslåsning Upprepningsrisk Spridningsrisk Undantag blir regel Missuppfattningsrisk
35 Bidragskalkylering: Trång sektion Regel: Välj den produkt, eller produktkombination, som ger störst TTB. Faktor som begränsar tillverkning eller försäljning och som på kort sikt inte kan utökas. Exempel på trånga sektioner Tillgång på råmaterial Tillgång på yrkesskicklig arbetskraft Tillgång på maskintid Avsättningsmarknaden
36 En trång sektion Produkt A (st) Y Begränsningslinje X Produkt B (st)
37 Två trånga sektioner Produkt A (st) Begränsningslinje, råmaterial Begränsningslinje, maskintid Produkt B (st)
38 Bidragskalkyl: Trång sektion, exempel Divisionschefen Göran Hedström, hos AB AL System, är bekymrad över en order som gäller två typer av aluminiumbeslag, Adam och Eva, som skall levereras till ett pågående projektet i strax utanför Lund. Under de närmaste månaderna kommer företaget att ha problem dels med leveransen av råvaran aluminium, dels med tillgången på produktionstid i finjusteringsverkstaden, där en av två specialmaskiner just nu genomgår en omfattande renovering. Från den aktuella byggplatsen hotar man med vite om leveransen blir försenad. Beslaget Adam innehåller 2 hg aluminium och använder 8 minuter i specialmaskinen. Ett exemplar av Eva kräver 4 hg aluminium och tar 12 minuter i specialmaskinen.
39 Bidragskalkyl: Trång sektion, exempel forts. ADAM EVA Material (rörlig) 1:00 2:00 Lön (rörlig) 2:00 2:50 Rörliga TO 0:50 0:75 Fasta TO 2:00 3:00 Fasta AffO 1:00 1:25 Självkostnad 6:50 9:50 Försäljningspris 10:50 17:50 Den totala mängden aluminium som är tillgänglig under det kommande kvartalet är 2 ton och tillgänglig maskintid är timmar.
40 Bidragskalkyl: trång sektion, exempel forts 1. Vilken är den maximala mängden ADAM, som kan tillverkas? Hur stort blir TTB vid tillverkning av enbart ADAM? 2. Vilken är den maximala mängden EVA, som kan tillverkas? Hur stort blir TTB vid tillverkning av enbart EVA? 3. Rita i ett diagram in: a) begränsningslinjerna för material. b) begränsningslinjerna för maskintid. 4. Vilket tillverkningsprogram är det optimala? Lös denna uppgift genom att använda algebraisk metod. Vad blir TTB?
41 ÅRSREDOVISNING
42 Dubbel bokföring internationell standard Dubbel bokföring härstammar från 1300-talets handelsmän i Florens. Kallas även därför för italiensk bokföring. Används numera över hela världen.
43 Exempel Dubbel bokföring En via plusgiro betald hyra på kr bokförs på två konton, dels på hyresutgiftskontot som är ett kostnadskonto, dels på plusgirokontot som är ett tillgångskonto. + Plusgiro Hyresutgift Debet Kredit Debet Kredit )
44 Kontoklasser 1XXX Tillgångskonton, ex. Kassa, Bankkonto, Kundfodringar, Maskiner, Lager 2XXX Skuldkonton, ex. Banklån, Leverantörsskulder samt Eget kapital (= företagets skuld till ägarna) 3XXX Intäktskonton, ex. Arvode, Försäljning, Uthyrning 4-6XXX Kostnadskonton, ex. Hyra, Varuinköp, Telefon 7XXX Avskrivningar, Löner 8XXX - Ränteintäkter
45 Lathund Bokföring + Tillgånskonto (1xxx) - - Skuldkonto (1xxx) + - Intäktskonto (3xxx) + + Kostnadskonto (4-6,xxx )-
46 Exempel: Bokför följande händelser A) Uttag från bankkonto (1000kr) läggs i kassan B) Banklånet amorteras (5000kr) betalning sker via bank. C) Faktura skickas till kund för utfört arbete (7000kr) D) Betalning från kund inkommer på bankkontot (7000kr) E) Faktura erhålls från leverantör avseende inköp av material (4000kr) F) Betalning till leverantör sker via bank (4000kr) Konton: 1910 Kassa,1930 Bank, 1510 Kundfodringar, 2350 Banklån, 2440 Leverantörsskulder, 3010 Arvode, 4010 Material.
47 Skriv in lösningen till föregående exempel
48 NYCKELTAL
49 Räntabilitet - mått på lönsamheten Räntabilitet på totalt kapital = Resultat efter finansiella intäkter / Genomsnittligt totalt kapital (= genomsnittlig balansomslutning) Räntabilitet på eget kapital = Avkastning ur företagsperspektiv Resultat efter finansiella intäkter och kostnader / Genomsnittligt eget kapital Avkastning är ägarperspektiv, bör vara högre än bankräntan.
50 Soliditet betalningsförmåga på lång sikt Grov tumregel: Soliditeten bör vara minst 30 % (undantag fastighetsbolag) Soliditet = Eget kapital / Totalt kapital
51 Likviditet betalningsförmåga på kort sikt Kassalikviditet = Omsättningstillgångar utom varulager / Kortfristiga skulder Tumregel >= 100 %, tänk på faktiska betalningförfall och erhållandet av likvida medel Balanslikviditet = Omsättningstillgångar / Kortfristiga skulder Tumregel >= %, tänk på faktiska betalningförfall och erhållandet av likvida medel. Är stort lager positivt?
52 INVESTERINGSBEDÖMNING
53 Investeringskalkylens begrepp och principer Gemensamt för de vanligaste investeringskalkylmetoderna är att man utgår från investeringens årliga inbetalningsöverskott (a), dvs. skillnaden mellan inbetalningar (I) och utbetalningar (U) till följd av en grundinvestering (G). Livslängd I I I I I Tid (år) U U U U U G Utbetalningar a = I-U
54 Ex. Bör man investera i en ny maskin? Undersök med nuvärdesmetoden Manuellt Maskinellt Maskininköp kr Lönekostnad kr kr Drift & Underhållskostnad kr kr Ekonomisk livslängd - 9 år Restvärde kr Kalkylränta, 12 % Nuvärdet= * 5,328 (Tabell C) *0,3606 (Tabell B) = kr Ja, investeringen är lönsam eftersom nuvärdet är positivt.
55 ORGANISATIONSTEORI
56 Funktionsorganisation, projektorganisation, matrisorganisation Board of directors Project board A Project board B Project board C Project manager A Contractors
Resultat- planering. HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel
Resultat- planering HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel Grunden för ett företags affärsidé -att sälja varor eller tjänster Varor i byggnadssamanhang kan vara olika produkter som hus eller delar av hus
Läs merBidragskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten
Bidragskalkylering HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten Idag: Bidragskalkylering Företagsekonomiska grundbegrepp Kostnadsuppdelning enligt kriterierna ger upphov till kostnadsbegreppen som används
Läs merReflektioner från föregående vecka
Reflektioner från föregående vecka Begrepp Organisation Byggproduktion 1 Ekonomiska grundbegrepp Byggproduktion 2 Kostnads och intäkts analys Huvudområden Budgetering / redovisning Produktkalkylering Investeringsbedömning
Läs merVBE 013 Byggprocessen och företagsekonomi. Avdelningen för byggnadsekonomi
VBE 013 Byggprocessen och företagsekonomi Kursmål Kunskap och förståelse För godkänd kurs skall studenten kunna: beskriva byggprocessens olika skeden utifrån ett byggherreperspektiv identifiera och definiera
Läs merABC-kalkylering (Activity Based Costing) HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel
ABC-kalkylering (Activity Based Costing) HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel Activity Based Costing Utvecklades på 70-talet i USA i samband med utvecklingen av massproduktion av Ford. Robert S. Kaplan
Läs merSeminarium 4 (kap 16-17)
TPYT16 Industriell Ekonomi Lektion 4 Resultatplanering Martin Kylinger Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Avdelningen för produktionsekonomi Seminarium 4 (kap 16-17) Resultatplanering
Läs merInbetalning = 300 000 kr den 30 juni Intäkt = 300 000 / 3 månader = 100 000 kr per månad mellan 1 mars och 1 juni
Fråga 1 Den 1 juni köpte företag A en maskin för 300 000 kr som levererades direkt den 1 juni. Produkten hade producerats mellan 1 mars och 1 juni. Den 30 juni betalade företag A fakturan. Efter att maskinen
Läs merEkonomiska grundbegrepp. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten
Ekonomiska grundbegrepp HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten Agenda Vad är företagsekonomi? Några grundbegrepp Produktkalkylernas uppbyggnad och vad den här kursen berör Nästa timme inläsning på eftermiddagens
Läs merSjälvkostnadskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten
Självkostnadskalkylering HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten Budgetering Uppskattning av kostnader Fördelning av kostnader över tid Bedömning av åtgärdens lönsamhet Uppföljning av kostnader Vad ska
Läs merReflektioner från föregående vecka
Reflektioner från föregående vecka Trång sektor Byggdelskalkyl ABC - Aktivitetsbaserad kalkylering Självkostnadskalkylering: Periodkalkylering (processkalkylering) Orderkalkylering (påläggskalkylering)
Läs merÅrsredovisning. HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel
Årsredovisning HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel Dubbel bokföring internationell standard Dubbel bokföring härstammar från 1300-talets handelsmän i Florens. Kallas även därför för italiensk bokföring.
Läs merProduktkalkyler. Grundbegrepp. Förädlingsprocess. Ingår ej i kursen Sid 298-301 Linjär programmering
Produktkalkyler Kap 17 Kalkylering Kap 18 ering Kap 19 Bidragskalkylering Ingår ej i kursen Sid 298-301 Linjär programmering ME1002 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 4 Thorolf Hedborg 1 Grundbegrepp Repetition
Läs merHÖGSKOLAN I BORÅS. EKONOMISTYRNING (OPUS) 7,5 Högskolepoäng
HÖGSKOLAN I BORÅS EKONOMISTYRNING (OPUS) 7,5 Högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: B1OE01 Tentamen ges för: OPUS Kod:.. Tentamensdatum: 2017-06-02 Tid: 09:00 13.00 Hjälpmedel: Miniräknare. Totalt
Läs merKostnads- och intäktsanalys. Ekonomi. Kostnads- och intäktsanalys. Historik. Kap 15 Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kap 16 Resultatplanering
Kostnads- och intäktsanalys Kap 15 Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kap 16 Resultatplanering ME1002 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 4 Thorolf Hedborg 1 Ekonomi Företagsekonomi Ekonomi OIKONOMIA
Läs merHÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng
HÖGSKOLAN I BORÅS REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: SRO011 Tentamen ges för: Administratör inom offentlig verksamhet Namn:.. Personnummer:..
Läs merSjälvkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s 27-42. Construction Management
Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s 27-42 Självkostnadskalkylering (Produktkalkylering) Resultatplanering - ett exempel Agenda Självkostnadskalkylering Resultatplanering-
Läs mer» Industriell ekonomi
» Industriell ekonomi FÖ6 Produktkalkylering forts Norrköping 2013-01-24 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 FÖ6 Produktkalkylering forts» Välkommen» Syfte och tidsplan» Frågor? Magnus Moberg 2 Kostnadsindelningar
Läs merSjälvkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management
Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s 27-42 Självkostnadskalkylering (Produktkalkylering) Resultatplanering - ett exempel Resurser Kostnader Förädling Produkter Intäkter
Läs merTentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014
Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014 Skrivtid: 3 timmar Hjälpmedel: Miniräknare (ej i mobiltelefon) och bifogade räntetabeller Skrivningsansvarig lärare:
Läs merKalkyleringens avvägning
AJK 8 Självkostnadskalkylering Kalkyleringens avvägning Kausalitetsprincipen Väsentlighetsprincipen Intäkter/ kostnader Vad styr kostnadsuppdelningen? Verksamhetsvolym Fördelning Vilken uppdelning leder
Läs merLåsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program
Byggdelskalkyl 1 Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde Minimikrav Program Projektering Produktion Skeden 2 Utredning Program Projektering Söka ram Låsa ram Hålla ram 3 Söka Ram Typ av projekt
Läs merTentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014
Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014 Skrivtid: 3 timmar Hjälpmedel: Kalkylator och bifogade räntetabeller Skrivningsansvarig lärare: Jonas Råsbrant
Läs merAllmänt om kalkylering
Kalkylering 1 Allmänt om kalkylering Kalkylobjekt Hela företaget, en produkt, en marknad, ett projekt Förkalkyl Hela företaget, en produkt, en marknad, ett projekt Beslutsunderlag vid till exempel prissättning,
Läs merFråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2
Fråga 1 a. Vilka periodkalkyler finns det? b. Fördelar och nackdelar med ABC-kalkylerling. Förklara följande begrepp: c. Materialkostnad (MO) d. Tillverkningsomkostnader (TO) e. Affärsomkostnader (AFFO)
Läs merProduktkalkyler. Kostnadsslag. Resultatanalys. Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering Kap 19 Bidragskalkylering.
Produktkalkyler Kap 17 Kalkylering Kap 18 ering Kap 19 Bidragskalkylering ME1003 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 1 Thorolf Hedborg 1 Kostnadsslag Repetition Rörlig kostnad Fast kostnad Direkt kostnad
Läs merKalkyleringens avvägning
Kalkyleringens avvägning Vad styr kostnadsuppdelningen? Vilken uppdelning leder den till? När används uppdelningen? Intäkter/ kostnader Verksamhetsvolym Fördelning Rörliga eller fasta kostnader Direkta
Läs mer» Industriell ekonomi
» Industriell ekonomi FÖ5 Produktkalkylering Norrköping 2013-01-24 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 FÖ5 Produktkalkylering» Välkommen» Syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? Magnus Moberg 2 Case 1» Anna
Läs merKalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version 130111
KMProdOvn Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version 130111 MÅL: Efter deltagandet i de introducerande föreläsningarna om produktkalkyler
Läs merOavsett syfte. Grunder. Nancy Holmberg kap Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet.
Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på Oavsett syfte Order - Vilket pris skall offereras? Kund - Är kunden lönsam? Produkt - Lägsta pris, lönsamhet Marknad - Ska vi vara kvar i Finland? Avdelning -Kostnad
Läs merFråga 6.. poäng (5p) Fråga 5.. poäng (2p) Fråga 3.. poäng (4p)
Industriell ekonomi Provmoment: Salstentamen, 7,5 högskolepoäng Namn: Tentamensdatum: 150603 Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel: Räknedosa Totalt antal poäng på tentamen: 20p För att få respektive betyg krävs:
Läs merProduktkalkylering. Dagens tema Periodkalkyler. Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl
Produktkalkylering Full kostnadsfördelning Bidragskalkylering Dagens tema Periodkalkyler - Ren divisionskalkyl - Normalkalkyl - Ekvivalentkalkyl Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl Orderkalkylering
Läs merKALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) DISPOSITION PRODUKT - DEFINITION PRODUKT (KAP. 7) SJÄLVKOSTNAD (KAP. 8) BIDRAG (KAP.
KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) Fredrik Wahlström U.S.B.E. - Handelshögskolan vid Umeå universitet Företagsekonomiska institutionen 901 87 Umeå Fredrik.Wahlstrom@fek.umu.se 090-786
Läs merLE3 REDOVISNING & BOKFÖRING
LE3 REDOVISNING & BOKFÖRING FÖRE UPPGIFTER... 2 3.1 KOKOKADAI... 2 3.2 BONGO... 2 3.3 KONTERA... 2 UNDER UPPGIFTER... 3 3.4 SPANNARPS ALUMINIUM... 3 3.5 GIOVANNI SVENSSON... 3 3.6 ISGÄRDE... 3 3.7 SMYCKESKRINET...
Läs mer1/10/2011. Direkta och indirekta kostnader Repetition
Produktkalkylering Välkommen till Industriell Ekonomi gk Kapitel 17: Kalkylering, Kapitel 18: ering, Kapitel 19: Bidragskalkylering 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Mkr % av TI Intäkter 9 749
Läs merGrunder. Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet. Nancy Holmberg kap
Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på Grunder Produkt - Lägsta pris, lönsamhet Förädlingskedja Förädlar olika Kalkylerar Intäkter Kostnader KI-analys Kapitalkostnad =avskrivningar+räntor NH 15 1 NH 15
Läs merEKONOMISTYRNING (ADM/OPUS) 7,5 Högskolepoäng
EKONOMISTYRNING (ADM/OPUS) 7,5 Högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: B1OE01 Tentamen ges för: ADM/OPUS Tentamensdatum: 2018-05-31 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Enkel miniräknare. Totalt antal frågor
Läs merSkärvad Olsson Kap 18
Kalkyleringens avvägning Skärvad Olsson Kap 18 Självkostnadskalkylering Kalkylobjektet skall påföras den resursförbrukning det har orsakat. Sid 194 AJK Motiverar ökad precision den ökade arbetsinsatsen?
Läs merOmtentamen i Ekonomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013
Örebro universitet Handelshögskolan Omtentamen i konomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013 atum: 21 augusti 2013 Lärare: Mats ornvik Skriv tentamenskod på samtliga inlämnade ark. ndast en uppgift besvaras per
Läs merHÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: HIT TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET 2012-01-21 09:30 13:30
HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: HIT TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET 2012-01-21 09:30 13:30 TENTAMEN BESTÅR AV 7 FRÅGOR OCH KAN GE MAXIMALT 40 POÄNG. FÖR
Läs mer» Industriell ekonomi
» Industriell ekonomi FÖ4 Produktkalkylering forts Linköping 2012-11-01 Magnus Moberg FÖ4 Produktkalkylering forts» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition Anna och Lisa har länge funderat på att öppna
Läs merHÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: IDA TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET 2011-08-23 09:00 13:00
HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: IDA TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET 2011-08-23 09:00 13:00 TENTAMEN BESTÅR AV 10 FRÅGOR OCH KAN GE MAXIMALT 40 POÄNG.
Läs merKostnads- och intäktsanalys
Välkommen till Industriell Ekonomi gk Kostnads- och intäktsanalys Kapitel 15: Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kapitel 16: Resultatplanering 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Ekonomi
Läs merUPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital 20 000 000 kronor
UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital 20 000 000 kronor Skulder 8 000 000 kronor Från resultaträkningen Rörelsens intäkter 40 000
Läs merTEIE51 Industriell Ekonomi. Produktkalkyler Sofi Rehme
TEIE51 Industriell Ekonomi Produktkalkyler Sofi Rehme 2 Produktkalkylering behövs för att ta reda på lönsamheten hos produkter och beslut Företag vill ha större intäkter än kostnader De behöver därför
Läs merKod: Tentamensdatum: Tid:
Ekonomistyrning 1 Provmoment: Salstentamen, 7,5 högskolepoäng Kod: Tentamensdatum: 180528 Tid: 9.00-12.00 Hjälpmedel: Räknedosa Totalt antal poäng på tentamen: 20 p För att få respektive betyg krävs: G=
Läs merSkrivning II, Redovisning och Kalkylering, 15 hp
Skrivning II, Redovisning och Kalkylering, 15 hp Delkurs Kalkylering Torsdagen 5/6-2014 Skrivtid: 4 timmar Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare (ej i mobiltelefon) och bifogade räntetabeller. Skrivningen omfattar
Läs merVad det gäller matematiken, så minns att den egentligen inte är alltför svår.
SVECASA Mindre simulerat prov 2 Företagsekonomi Henri (Hema) Virkkunen Alla frågor är flervalsfrågor. Endast ett alternativ är rätt. Har man rätt får man ett (1) poäng, har man fel förlorar man ett halvt
Läs merHur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka och) sälja för att inte gå med förlust?
1 FÖRELÄSNING 5 KALKYLERING Kerstin Collman Tre grundläggande frågeställningar: 1. Beslut kring kapacitet och kapacitetsutnyttjande. Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka
Läs merFråga 6.. poäng (4p) Fråga 3.. poäng (3p) Fråga 5.. poäng (2p)
Ekonomistyrning 1 Provmoment: Salstentamen, 7,5 högskolepoäng Kod: Tentamensdatum: 161102 Tid: 9.00-12.00 Hjälpmedel: Räknedosa Totalt antal poäng på tentamen: 20 p För att få respektive betyg krävs: G=
Läs merDatum: 2010-08-18. Date: Provkod: TEN1 Exam code: Kursadministratör: Azra Mujkic, tfn 1104, azra.mujkic@liu.se
LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling, IEI Avdelningen för Industriell Ekonomi Sofi Rehme TEAE01 INDUSTRIELL EKONOMI ONSDAGEN den 18 AUGUSTI 2010, KL 8-12
Läs merTentamen i företagsekonomi 17 augusti 2015
Tentamen i företagsekonomi 17 augusti 2015 Skrivtid: 5 timmar Hjälpmedel: Kalkylator Dina svar lämnas på svarsblanketten som återfinns sist i skrivningen. Lämna gärna in dina med nummer märkta kladdar.
Läs mer4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital:
2p 1. Ett företag köper i början av 2008 en maskin för 100 000 kr. Man beräknar att den ska kunna användas under 5 år och att restvärdet då är noll. a. Hur stor är företagets utgift 2008? Svar: 100 000
Läs merDel 1 och del 2 av tentamen delas ut samtidigt!
Mälardalens högskola Företagsekonomi, grundkurs, EFO706 TEN3 4,5 hp (Delkurs 3 Grundläggande ekonomistyrning) Fredagen den 16 maj 2013, kl 08.00 12.30 Del 1 och del 2 av tentamen delas ut samtidigt! Omfattning
Läs merEmmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS. Introduktionsförel. 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 1
Emmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS tolk och översättarlinjen Introduktionsförel reläsning 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 1 Övnings / föreläsningsuppgifterna delas ut till er på föreläsningarna Kostnads
Läs merDatum för tentamen 2007-05-05 Skrivningsansvarig lärare Ulrika Melin
Skriftligt prov i delkurs Företagsekonomi 5p Inom kurs eller program Företagsekonomi Introduktionskurs 5p Med kurskod FEK070 Datum för tentamen 2007-05-05 Skrivningsansvarig lärare Ulrika Melin Tentamen
Läs merFråga 5.. poäng (2p) Fråga 4.. poäng (4p) Fråga 6.. poäng (3p)
Ekonomistyrning 1 Provmoment: Salstentamen, 7,5 högskolepoäng Kod: Tentamensdatum: 170529 Tid: 9.00-12.00 Hjälpmedel: Räknedosa Totalt antal poäng på tentamen: 20 p För att få respektive betyg krävs: G=
Läs merÖvningar. Produktkalkylering. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 17-19
Övningar Produktkalkylering Indek gk Håkan Kullvén Kapitel 17-19 1 Förkalkyler och efterkalkyler, 17-06 Adam och Eva säljer begagnade golfbollar. År 1998 räknar man med att sälja golfbollar för 550 000
Läs merFöretags- och Personalekonomi G88
Företags- och Personalekonomi 06 722G88 Repitition produktkalkylering Kalkylmässiga kostnader o o o o Materialkostnad Avskrivningar Ränta Företagarlön Kostnadsfördelning Sysselsättningen och produktkalkylering
Läs merProduktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering
Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering 1 Bidragskalkyl används vid beslut Vid ledig kapacitet
Läs merTentamen IndustriellEkonomiGK 2010-05-25 Sid 1 (6) Kurs med kurskod ME1002 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1200 Betygsskala 3-5
Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-05-25 Sid 1 (6) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.
Läs merAnsvarig lärare: Thomas Rosenfall, tfn 013-28 25 23 Besöker salen: Efter cirka två timmar
LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, IEI Avdelningen för industriell ekonomi Thomas Rosenfall DEN 28 AUGUSTI KL.14-18 SAL: Antal uppgifter: 7 Antal sidor:
Läs merAJK kap 8. Kalkyleringens avvägning. Divisionskalkyl. Övning divisionskalkyl
Kalkyleringens avvägning AJK kap 8 Kausalitetsprincipen Väsentlighetsprincipen Självkostnadskalkylering Kalkylobjektet skall påföras den resursförbrukning det har orsakat. Sid 194 AJK Motiverar ökad precision
Läs merTentamen IndustriellEkonomiGK 2010-10-23 Sid 1 (6)
Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-10-23 Sid 1 (6) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.
Läs merVBEA15 Företagsekonomidelen
1(16) Övningstenta VBEA15 Företagsekonomidelen Tentamenstid: 4 timmar Tentamen är indelad i två huvuddelar: Huvuddel Maximalt möjlig poäng Minimipoäng för att bli godkänd A Teorifrågor 16 poäng Utredande
Läs merKalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem MED VISSA FACIT Peter Lohmander Version 130111
FACITKMProdOvn Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem MED VISSA FACIT Peter Lohmander Version 130111 MÅL: Efter deltagandet i de introducerande föreläsningarna
Läs mer15 hp (varav skriftlig tentamen 5 hp) Entreprenörskap- och affärsutveckling. Provmoment: Skriftlig Tentamen Ladokkod: 51EA01 Tentamen ges för: TPU13
Entreprenörskap- och affärsutveckling Provmoment: Skriftlig Tentamen Ladokkod: 51EA01 Tentamen ges för: TPU13 15 hp (varav skriftlig tentamen 5 hp) Namn: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 160415 Tid:
Läs merKostnads- och intäktsanalys
Välkommen till Industriell Ekonomi gk Kostnads- och intäktsanalys Kapitel 15: Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kapitel 16: Resultatplanering 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Ekonomi
Läs merOBS! Ringa nedan in det tentamensalternativ du tenterar
Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap Tentamen i IEF150, Grundkurs i projektoch industriell ekonomi samt IEF100, Grundkurs industriell ekonomi Datum: 2006-10-28 Tid: 09.00-13.00 (4
Läs merINTRODUKTIONSFÖRELÄSNING Redovisning och kalkylering
1 INTRODUKTIONSFÖRELÄSNING Redovisning och kalkylering Tomas Mäkinen 2 INNEHÅLL, REDOVISNING 9 HP Grundläggande förståelse för de tekniker som används vid produktionen av redovisningsinformation Grundläggande
Läs merAnsvarig lärare: Johan Holtström, tfn 013-28 16 14 Besöker salen: Efter cirka två timmar
LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, IEI Avdelningen för industriell ekonomi Johan Holtström DEN 12 JUNI KL.14-18 SAL: SP71 Antal uppgifter: 6 Antal sidor:
Läs merIEK102 Industriell ekonomi M IEK 415 Industriell ekonomi E
IEK102 Industriell ekonomi M IEK 415 Industriell ekonomi E Fredagen den 23e augusti em (tre timmar) 2013 Tillåtna hjälpmedel Typgodkänd räknare, linjal, räntetabeller (sist i tentamenstesen) Presentation
Läs merDatum: 2010-05-29 Date: Provkod: TEN1 Exam code: Kursadministratör: Azra Mujkic, tfn 1104, azra.mujkic@liu.se
LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling, IEI Avdelningen för Industriell Ekonomi Sofi Rehme TEAE01 INDUSTRIELL EKONOMI LÖRDAGEN den 29 MAJ 2010, KL 14-18 SAL:
Läs merUppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor
Uppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor I en reklambyrå med två avdelningar I och II framställs tjänsterna A och B. Båda tjänsterna utvecklas först i avdelning I för att sedan färdigställas i avdelning
Läs merTentamen IndustriellEkonomiGK 2011-06-08 Sid 1 (6)
Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-06-08 Sid 1 (6) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovan nämnda kurser.
Läs merOrderkalkylering. Kostnadsbegrepp. ! Direkta kostnader. ! Indirekta kostnader. ! Lämpar sig för företag som har:
Orderkalkylering! Lämpar sig för företag som har:! samma resurser för flera olika kalkylobjekt/produkter! produkternas kapacitetsanspråk varierar! Utgår från en indelning av kostnaderna i direkta och indirekta!
Läs merIEK415 Industriell ekonomi E
IEK415 Industriell ekonomi E 1 Måndagen den 17 febr fm (08.30-11.30) i V-huset, 2014 Tillåtna hjälpmedel Typgodkänd räknare, linjal, räntetabeller (sist i tentamenstesen) Presentation Obs! Före rättning
Läs merTentamen IndustriellEkonomiGK 2011-01-11 Sid 1 (7)
Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-01-11 Sid 1 (7) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.
Läs merJan Gun Hans Karin Charlotte
Tentamen Ekonomistyrning (4 hp) på delkursen Företagets affärer och styrning den 5 juni 2009 Skrivningen är på 7 sidor (inkl försättsblad) och den omfattar 5 uppgifter på sammanlagt 100 poäng. Gränsen
Läs merTentamen IndustriellEkonomiGK 2011-03-17 Sid 1 (7) Kurs med kurskod ME1004 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1024 Betygsskala 3-5
Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-03-17 Sid 1 (7) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovan nämnda kurser.
Läs merDatum: 2010-06-11 Date: Provkod: TEN1 Exam code: Kursadministratör: Azra Mujkic, tfn 1104, azra.mujkic@liu.se
LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling, IEI Avdelningen för Industriell Ekonomi Sofi Rehme TEAE01 INDUSTRIELL EKONOMI FREDAGEN den 11 JUNI 2010, KL 14-18 SAL:
Läs merByggdelskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten
Byggdelskalkylering HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten Byggprocessen och byggprojekt Beslutsprocessens huvudvariabler: -Tekniskutformning (funktion och kvalitet) -Kostnad (både kostnad och intäkt)
Läs merGenomgång av Produktionsekonomianteckningar
Genomgång av Produktionsekonomianteckningar Planering Företagets produktion, resultatplanering, kalkylering (självkostnadskalkyl, bidragskalkyl, investeringskalkyl), repetition, kunskapstest. Företagets
Läs merKalkylering. Daniel Nordström
Kalkylering Daniel Nordström Presentationens innehåll Bidragskalkylering Täckningsgrad Lönsamhetsberäkningar Nollpunktsberäkning Täckningsbidrag Säkerhetsmarginal Företagets kapacitetsanpassning Investeringskalkylens
Läs merGrundläggande företagsekonomi 4p
Grundläggande företagsekonomi 4p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TE02 11FE00 OPUS2 Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2015-04-30 Tid: 09:00 12:00 Hjälpmedel: Årsredovisningslagen och Bokföringslagen
Läs merKalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader
Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader Uppgift 2.0: Resultatplanering Företaget Aha tillverkar produkten Skyar. Företaget har kalkylerat med fasta kostnader på 936 000 kr och rörliga
Läs merGrundläggande företagsekonomi 7,5p
Grundläggande företagsekonomi 7,5p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TE02 11FE00 OPUS2 Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-08-15 Tid: 09:00 12:00 Hjälpmedel: Årsredovisningslagen och Bokföringslagen
Läs merLåsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program
Byggdelskalkyl 1 Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde Minimikrav Program Projektering Produktion Skeden 2 Utredning Program Projektering Söka ram Låsa ram Hålla ram 3 Allmänt om kalkylering Kalkylobjekt
Läs merTentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 16 januari 2015
Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 16 januari 2015 Skrivningsansvarig lärare: Jonas Råsbrant Rättningsansvarig lärare: Sten Ljunggren Skrivtid: 3 timmar Hjälpmedel:
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn R0005N Grundkurs i Industriell Ekonomi Datum LP3 15-16 Material Tentamen Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Luleå tekniska
Läs merSVECASA Simulerat prov
SVECASA Simulerat prov 18.5.2017 Ditt namn: Din grupp (för- eller intensivgruppen): Redovisning / Finansiell ekonomi Alla frågor är flervalsfrågor. Endast ett alternativ är rätt. Har man rätt får man två
Läs merDatum: 2010-10-21. Date: Provkod: TEN1 Exam code: Ansvarig lärare: Sofi Rehme, tfn 2522, 070-6967470 Besöker salarna:
LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling, IEI Avdelningen för Industriell Ekonomi Sofi Rehme TEAE01 INDUSTRIELL EKONOMI TORSDAGEN den 21 oktober 2010, KL 14-18
Läs merFråga 5.. poäng (3p) Fråga 4.. poäng (6p)
Industriell ekonomi Provmoment: Salstentamen, 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 160531 Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel: Räknedosa Totalt antal poäng på tentamen: 20p För att få respektive betyg
Läs merTentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp]
Tentamenskod: Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi, 30hp] elkurs: [konomistyrning,3 alt 4hp. Provkod:0810] atum: [2013-11-30] ntal timmar: [08:15-12:15] nsvarig lärare: [Mats ornvik] ntal frågor: [3 alt
Läs merDatum: 2010-10-21. Date: Provkod: TEN1 Exam code: Ansvarig lärare: Sofi Rehme, tfn 2522, 070-6967470 Besöker salarna:
LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling, IEI Avdelningen för Industriell Ekonomi Sofi Rehme TEAE01 INDUSTRIELL EKONOMI TORSDAGEN den 21 oktober 2010, KL 14-18
Läs merKOD = Frågor till kursen Ekonomiska beslutsstöd inom delmomentet Kalkyl och marknad från Peter Lohmander (Totalt 60 p) Version 130117
KOD = Frågor till kursen Ekonomiska beslutsstöd inom delmomentet Kalkyl och marknad från Peter Lohmander (Totalt 60 p) Version 130117 UPPGIFT RÄTTNINGS- KOLUMN (som endast rättande lärare får använda.)
Läs merIndustriell ekonomi. Erik Nilsson Doktorand erik.b.nilsson@liu.se
Industriell ekonomi Lektion 1 Bokföring (27/2) Erik Nilsson Doktorand erik.b.nilsson@liu.se Agenda 1. Kort repetition av begrepp och arbetsgång 2. BAS-kontoplan 3. T-konton 4. Egen övning 5. Momsredovisning
Läs merInvesteringsbedömning. Avdelningen för byggnadsekonomi
Investeringsbedömning Investeringar i ett samhällsperspektiv Investeringar TILLVÄXT Dagens välfärd beror på resultatet av tidigare investeringar, morgondagens välfärd beror på dagens investeringar Varför
Läs merÅrsredovisning. Resultat och Balansräkning. Avdelningen för byggnadsekonomi
Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets
Läs merDatum: Date: Provkod: KTR2. Exam code: Ansvarig lärare: Martin Kylinger 1769, Jon Engström Besöker salarna:
LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling, IEI Avdelningen för Produktionsekonomi / Avdelningen för Kvalitetsteknik Martin Kylinger / Jon Engström TPYT02 Produktionsekonomi
Läs mer