Kvalitetsredovisning för grundskolans enheter i Sala år 2008/2009 Kilbo skola Beslutad 30 september 2009 Karin Lantz Rektor 1
1. Beskrivning av verksamheten per 15 oktober 2008 Kilbo skola Kommunen Riket Elever i förskoleklass 10 205 Elever skolår 1-2 20 392 Elever skolår 3-6 40 873 Elever skolår 1-6 60 1265 Inskrivna barn på fritids 27 677 Andel inskrivna på fritids (f-6) 38 % 46 % Personal i förskoleklass 0,6 14,6 Lärare i skolan (1-6) 4,7 99,7 Specialpedagog 0,2 10,7 Elevassistent 0 3,8 Övriga pedagoger i skolan 0 13,6 Övrig personal 1,9 20,2 Personal på fritids 1,3 28,9 Årsarbetare per 100 elever i förskoleklass Lärare per 100 elever åk 1-6 (Riket åk 1-9) Pedagogisk personal per 100 elever i skolår 1-6 Personal per 100 elever i skolan Inskrivna barn på fritids, per årsarbetare 6,3 7,1 6,5 8,2 8,6 (8,9 åk 1-9) 8,2 9,7 (10,4 åk 1-9) 8,4 11,3 11,3 (11,6 åk 1-9) 20,8 22 20,5 2
2. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Elevtalsutveckling Ingen märkbar förändring. Viss inflyttning och nybyggnation pågår i bygden och vi har elever från Norbergs kommun som väljer vår skola trots att de inte får skolskjuts, då deras egen skola lagts ner. Ekonomisk utveckling Budget i balans, men tilläggsbudget för busstransportkostnader för att kunna delta mer i Sala kommuns utbud vore önskvärt. Lokaler Skolan är en tvåvåningsbyggnad där hiss är under uppbyggnad. Vi har en integrerad förskola samt en förskola i en modul bredvid skolan. I skolan finns ett fritidshem och en fem årsgrupp som är integrerad med förskoleklassen. Vi har egen gymnastik- slöjd sal och skolskog. Ängar med kor, får och hästar som betar finns i skolans närhet. Nu pågår en nybyggnation av förskolan där modulen tas bort och lokalerna byggs ihop med skolan. Ledning och styrning Rektor tillsammans med personal. Rektor har det övergripande ekonomiska/personal/barn och utvecklings ansvaret. Ett gott samarbete med föräldraråd finns där föräldrarna fungerar som ett bollplank för frågor som rör förskola och skola. Skolans förutsättningar Vi arbetar aktivt med att få bli en Krav skola vad gäller maten och dess tillagning. Samarbete mellan skola, fritidshem och förskola där all personal försöker se hela verksamheten som en helhet, ger förutsättningar för att vi kan få till en bra organisation. Fler av lärarna arbetar på fritidshemmet vissa timmar. Arbetet med IT Några av personalen har gått utb. i Smartboard. Vi kommer att installera en egen Smartboard för alla verksamheter. Önskvärt vore att få en egen Smartboard att arbeta med i förskolan. Pimutbildningen är på gång och vår PIM ansvarig arbetar med att få all personal godkända i steg 1 vid årets slut. PIM dag inbokad innan skolstart. Vi har utökat antalet bärbara datorer men segheten i systemet är hindrande både i elevarbetet och i det pedagogiska arbetet. Vi väntar på en utbyggnad av bredbandet och hoppas på en snabbare uppkomling. Samarbetet med IT enheten är inte optimalt. 3
3. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Vi planerade att ha kvalitetsredovisningen som en stående punkt på våra konferenser men hittills har det inte fungerat så bra. Nu skriver personalen tillsammans med rektor kvalitetsredovisningen och rektor sammanställer slutresultatet. 4. Arbetet i verksamheten Arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd och med funktionshinder. Vi har barn där vi arbetar med CRT teamet och vi använder oss av skolans spec ped som resurs för både förskola och skola, för att vi ska kunna ge tidigt stöd åt barn som är i behov av detta. Vi upplever att vi har ett bra samarbete med Habilitering och CRT team, däremot kan det vara svårare att samarbeta med andra kommuners socialhandläggare, då punkten om ekonomi alltid blir väldigt känslig och frågan är vem som förlorar på dessa möten eleven eller kommunen? Arbetet med barn med annat modersmål än svenska. Vi har en liten grupp för barn som har engelska som modersmål. Det är lätt att tro att elever som har detta modersmål borde vara lätt att arbeta med då alla svenska medborgare anses ha en god grund i engelska. Det visar sig dock att så enkelt är det inte. Det är viktigt för dem att ha en grund i modersmål som de endast kan få i arbete i mindre grupper och här behöver vi samarbeta med modersmåls lärarna. Arbetet med hälsa och livsstil Vi gör inget speciellt i dagsläget för att identifiera behovet av hälsa och livsstil. Det vi arbetar med är maten ur olika perspektiv inkl elevperspektiv. Eleverna deltar med representanter i ett matråd tillsammans med personal från köket. Där påverkar de måltidernas innehåll samt miljön kring måltiden. Under temaarbetet vt 2009 genomfördes studiebesök på olika gårdar i närmiljön och föreläsare kom till skolan och pratade jordbruk av idag. Elever och pedagoger hade intressanta reflekterande samtal kring info från bl.a. Lomisgruppen, där elevernas förståelse för närodlat, naturbeteskött och transporter ökade. Elever, personal, föräldrar och besökare som äter i hos oss säger alltid att vi har en mycket god mat och det är vi stolta över. 4
5. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Åtgärder för förbättring Åtgärder på enheten i förhållande till kommunens kvalitetsredovisning för 2007. Vilka åtgärder planeras för att förbättra den deliberativa dialogen, såsom den beskrivs i skolplanen. Vi ska träna eleverna i att ta ställning och sedan argumentera för sin ståndpunkt. Vårt mål är nu att behålla vårt goda resultat i den enkät som kommunen genomför i år 2 och 5 samt utvärdera vår nya enkät som vi använde vt 08 och där alla föräldrar deltog i. Vilka åtgärder planeras för att skolan skall uppnå eller behålla utmärkelsen Skola för hållbar utveckling eller motsvarande? Skriva ansökan om Hållbar skola. Påbörja ett arbete med att få använda lokalproducerade råvaror till vår skolmat. Vilka åtgärder planeras för att utveckla samverkan med Särskolan, och utöka antalet särskoleintegrerade elever? Ingen åtgärd är planerad. Vilka åtgärder planeras för att öka intresset för språken tyska, franska och spanska, och för att vidmakthålla intresset hos dem som valt något av dessa språk i skolår 7? Ingen åtgärd är planerad. Vilka åtgärder planeras för att öka inslaget av samverkan med arbetslivet, samt utveckla förmåga till entreprenörskap bland eleverna? Ingen åtgärd är planerad. Vilka åtgärder planeras för att kartlägga, samt öka insatserna för att åtgärda skillnader mellan pojkar och flickor i undervisning och övrig skolverksamhet? Genusperspektiv kommer att vara med som en punkt på konferenser. Vilka övriga åtgärder planeras på enheten, för att öka måluppfyllelsen i förhållande till nationella mål? Kunskaper: Arbeta med tydlig språk, läsinlärning, matematik och NO i de tidigare åldrarna genom leken. Elevernas ansvar och inflytande: Utveckla skyddsronderna där elever är med. Öka samarbetet med andra skolor vad gäller elevråd. 5
Skolan och omvärlden: Planera för ett regelbundet återkommande samarbete med Svartådalen. Betyg och bedömning: Utbildning för alla lärare angående mål och bedömning. Utbildning av att genomföra Nationella prov i år 3 för lärare. Vilka åtgärder planeras på enheten i förhållande till skolplanens mål? Arbeta utifrån inlämnad ansökan ang hållbar utveckling. Genusgruppen ska få en stående punkt på konferensen. 6
6. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål - Normer och värden Analys och bedömning av enhetens åtgärder, enligt kapitel 5. Resultat: Elevrådet fungerar bra. Däremot behöver fler elever våga uttrycka sina tankar och önskemål på klassråd och stormöten. För att öka intresset för gemensamma frågor ska vi förbereda eleverna bättre inför mötena. De ska också först få diskutera frågorna i mindre grupper. De yngre eleverna har vi tränat på att de ska våga säga vad de tycker om olika saker. De äldre eleverna har också tränat på att argumentera för sin ståndpunkt. Alla har deltagit efter sin egen förmåga och det är alltid en balansgång för pedagogerna att hitta en lagom strategi för eleverna. Det är viktigt att inte få eleverna att uppleva sig vara pressade, utan förstå att varje elev är viktig. Vi ska fortsätta arbetet med att stärka elevernas självförtroende och kommer bl.a. att använda drama som ett verktyg. Vi har använt det nätbaserade läromedlet i liten skala för att vi har haft stora svårigheter med vår uppkoppling. Vi hoppas på den utlovade satsningen på en snabbare och säkrare uppkoppling som ska ske under ht 2009 gör att vi kommer att utöka användningen av nätbaserade verktyg för lärandet. Vi har arbetat i klassråd, elevråd och stormöten och eleverna anser att de har en viktig uppgift och ser att de har en verklig påverkan i arbetet med arbetsmiljön. Vi har inte använt vår enkät till föräldrar då vissa frågor känns inaktuella men av samtal med föräldrarna uttrycker de flesta att de har stort förtroende för skolan, att deras barn känner sig trygga och att de vet att alla vuxna på skolan snabbt tar tag i saker som händer. Analys och bedömning med anledning av åtgärder i kommunens kvalitetsredovisning: Resultat: Vi har erhållit utmärkelsen Hållbar skola genom vårt arbete med skolmaten och vi fortsätter att arbeta på att så småningom helt laga vår egen mat med lokalproducerade produkter i samarbete med Svartådalens bygdeförening. En förutsättning för detta arbete är att vi kan ha vår egen kökspersonal. Vi har påbörjat förändring angående närproducerad mat och nått ganska långt i detta arbete. Det som behövs är att man på kommunnivå tar ett övergripande grepp ang lokalodlat samt naturbeteskött och för på det på upphandling av varor. Vi har regelbundna möten med Svartådalens bygdeutveckling och även med Lomis gruppen. Ständigt för vi ett samtal med eleverna om deras närmiljö. Vår yttre miljö är mycket fin bl.a. för att elevernas förslag blir lyssnade på och oftast genomförda, samt att vi har en bra vaktmästare på plats som eleverna känner. - Kunskaper Analys och bedömning av enhetens åtgärder, enligt kapitel 5. Resultat: Kunskapsprojektet som ligger över två år har medfört att alla har fått större förståelse och insikt i kursplaner och läroplanens betydelse som styrdokument i 7
undervisningen. Vikten av Läroplan och Kursplaners betydelse har tydliggjorts och den insikten ser alla pedagoger som något mycket positivt. En fundering som jag som rektor har, är varför inte alla kommuner arbetar mer gemensamt ur en övergripande helhetssyn? Det finns många duktiga pedagoger som skulle kunna arbeta i en grupp (t.ex 8st personer) kring varje ämne över ett läsår och där ta fram bedömningsmatriser som kan gälla över alla kommuner och då kanske vi lyckats med Sverige skolan en skola för alla. Vi skulle kunna genomföra det i en framtid för att kanske kunna nå en mer likvärdig bedömning för alla elever. Genom att samtidigt föra reflektions samtal om kunskap och studera Läroplaner och Kursplaner ute i organisationen tror jag att vi får mycket kunniga, engagerade och trygga pedagoger. Varje år skulle sedan dessa bedömningsgrupper under en månad uppdatera matriserna och allt skulle kunna läggas ut på resp kommuns skolportal. Vi ser redan nu att mål och bedömningar har blivit tydligare för både pedagoger, elever och föräldrar. Våra pedagogiska samtal har fått större utrymme vid konferenser och planeringar. Föräldrarna har fått ökad delaktighet i elevernas kunskapsutveckling bl. a. genom ett mycket uppskattat informativt föräldramöte. Projektet har varit/är bra men tidskrävande och informationen har varit otydlig från början. De planerade gemensamma träffarna för att kunna diskutera mål och bedömningar för nationella prov i år 3 har gett gott resultat och vi hoppas på att dessa träffar blir återkommande varje år (både för år 3 och 5 lärarna). Eleverna har börjat träning av process-skrivning och ökat användningen av datorer såsom styckeindelning och stavningsprogram m.m. Eleverna har också lärt sig använda sig av kamratrespons, i olika arbeten och har förändrat texter efter detta. En pedagog med speciell utbildning i matematik för de tidigare åldrarna, har medvetet arbetat med elever i förskoleklass och år 1 och resultat märks i form av ett ökat intresse från elevhåll för matematik sker. No-utbildningen som kommunen genomförde har inte kunnat följas upp i den mån som var önskvärd. I temaområdet Nötkreatur som genomfördes under vt 09, arbetade vi med metangas vilket var en medveten satsning i NO för hela skolan. 8
Antal och andel elever i skolår 3 uppnådde målen i svenska och matematik, enligt de nationella proven? Svenska/SvA Matematik Samtliga ämnen (sv, ma) Antal elever i år 3 14 14 14 - som deltog i provet 14 14 14 - som uppnådde målen enligt provet 4 10 4 Procent av skolans elever som uppnådde målen. (Upnådda mål/antal elever i år 3) 28,5 71,4 28,5 Antal och andel elever i skolår 3 uppnådde målen i svenska och matematik, enligt skolans bedömning? Antal elever i år 3 som bedömdes uppnå målen enligt skolan. Procent som bedömdes uppnå målen enligt skolan. (Upnådda mål/antal elever i år 3) Svenska/SvA Matematik Samtliga ämnen (sv, 5 10 5 ma) 35,7 71,4 35,7 Analys/bedömning: Många av eleverna hade brister i stavning. Resultaten var relativt väntade. Vi håller på att analysera resultaten och hur vi ska gå vidare och vilka åtgärder vi ska vidta. En problematik i det här kan vara att man är en sen läsare och då arbetar man som pedagog på ett visst sätt för att få eleven motiverad att läsa och skriva och lägger kanske inte vikten vid stavningen. Det var i de delar där rätt stavning ingick som eleverna inte var helt godkända. Analysen är inte klar. Antal och andel elever i skolår 5 uppnådde målen i svenska, engelska och matematik, enligt de nationella proven? Svenska/SvA Engelska Matematik Samtliga ämnen (sv, eng, ma) Antal elever i år 5 9 9 9 9 - som deltog i provet 9 9 9 9 - som uppnådde målen 6 7 9 5 enligt provet Procent av skolans elever som uppnådde målen. (Upnådda mål/antal elever i år 5) 67 78 100 56 9
Antal och andel elever i skolår 5 uppnådde målen i svenska, engelska och matematik, enligt skolans bedömning? Antal elever i år 5 som bedömdes uppnå målen enligt skolan. Procent som bedömdes uppnå målen enligt skolan. (Upnådda mål/antal elever i år 5) Svenska/SvA Engelska Matematik Samtliga ämnen 7 7 9 7,7 78 78 100 78 (sv, eng, ma) Vilken bedömning gör enheten av resultatet? Vad grundar sig bedömningen på? Kommentera eventuell skillnad mellan skolans bedömning av måluppfyllelse och resultatet av nationella proven. Resultatet stämmer ganska bra överens med skolans bedömning. En elev i sve trodde vi skulle klara mer. Utifrån den dagliga undervisningen har vi sett vilka elever som har svårigheter inom vissa ämnen. Åtgärdsprogram finns sen tidigare och anpassningar av organisation och arbetsmiljö har genomförts under flera år. Vi tror att 89% av eleverna kommer att ha godkänt i alla ämnen i år 9. - Elevernas ansvar och inflytande Resultat: Skyddsronderna genomförs nu alltid med representanter från elevrådet. Eleverna vet i god tid när skyddsronden ska bli och har till uppgift att lyssna i alla elever och framföra deras åsikter. Det upplevs som positivt av både elever, personal samt Lokalförvaltare att ha eleverna med. De är dock inte med hela tiden. Vi har inte lyckats med att få till ett samarbete med andra elevråd, till viss del beroende på att kostnader för transport blir för höga. Det gäller även för skolor från Sala att komma till oss. Transportkostnader är inget man prioriterar i undervisningen. Samarbetet med andra skolor har ej utökats på grund av de dyra resekostnaderna. Vi har i dagsläget fortsatt samarbete med Heden, Kila och Västerfärnebo skola i olika aktiviteter under året, men vi vill ha mer integration med skolor inne i Sala. Analys och bedömning med anledning av åtgärder i kommunens kvalitetsredovisning: Skillnaderna mellan pojkar och flickor när det gäller undervisning och resultat skall kartläggas och åtgärdas. Vi har inte haft genusfrågorna med på konferenserna, då tiden har använts till kunskapsprojektet. Under vt 09 har vi börjat prata om genus ur olika perspektiv men upplevelsen är att det inte riktigt har prioriterats. 10
En enkätundersökning gjordes i april-maj 2009 bland samtliga elever i skolår 2, 5 och 8 samt årskurs 2 på gymnasiet, om deliberativa samtal. 11
Vilken bedömning gör enheten av resultatet? Vad grundar sig bedömningen på? Vi har ett relativt gott resultat i enkätundersökningen, samtidigt som det visar att någon elev inte känner sig sedd av andra kompisar eller av personal och det är något vi måste arbeta mer med. Att någon känner att han/hon inte blir lyssnad på är viktigt att ta till sig och arbeta med på alla nivåer. - Skola och hem Analys och bedömning av enhetens åtgärder, enligt kapitel 5. Resultat: Genom informationsmötet där alla föräldrar var inbjudna, upplevde vi att föräldrarnas insikt i det pedagogiska arbetat ökade. Det har varit bra att tydliggöra kursplaner, mål och läroplanen betydelse för lärandet ihop med föräldrarna. Vi har under vt 09 på utvecklingssamtalen haft med skriftliga omdömen som utgår från elevens IUP. Det har inte varit helt lätt att formulera dessa omdömen, då man ska beskriva så mycket som möjligt om eleven med så få ord som möjligt. Här behövs mer utbildning. - Övergång och samverkan Vi har idag ett gott samarbete mellan skola, fritidshem och förskola där all personal försöker se hela verksamheten som en helhet och det i sig ger goda förutsättningar för att vi kan ha en bra organisation där personal och elever trivs och mår bra. Fler av lärarna arbetar på fritidshemmet vissa timmar. - Skolan och omvärlden Vi samarbetar med RIK aktörerna, Sala Heby energi, Vafab och Svartådalens bygdecenter. Hela skolan har under vårterminen samarbetat med egna företag med jordbruk i ett projekt i NO ämnet. I det projektet ingick Henrik Ström, konstnär på Kulturskolan. Vi behöver söka mer kontakter runt omkring oss. - Betyg och bedömning Läroplanens mål Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. Analys och bedömning av enhetens åtgärder, enligt kapitel 5. Genom arbetet med Kunskapsprojektet där fokus är på lärande, mål och bedömning har elevens medvetenhet och ansvar över det egna lärandet ökat. Projektet kommer att pågå under kommande läsår och förhoppningsvis leder det till en ännu större insikt om den egna förmågan i lärandet. Några av eleverna har fått prova på kamratrespons och det upplevs positivt av eleverna själva. 12
Analys och bedömning med anledning av åtgärder i kommunens kvalitetsredovisning: Kommande kvalitetsredovisning skall innehålla en analys och bedömning av hur grundskolans kunskapsprojekt påverkat undervisningen och de formativa och summativa bedömningarna av elevernas kunskaper. Diskussionerna om betyg och bedömning som pågår kan vi se väcker engagemang och jag tror att det i sig får effekt på längre sikt. - Rektors ansvar Läroplanens mål Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Analys och bedömning av enhetens åtgärder, enligt kapitel 5. Rektors ansvar att driva utveckling och vara den pedagogiska ledaren, är svårt att uppnå fullt ut. Mycket av rektors arbete idag är att se till att alla planer finns, att de förankras, utvärderas och revideras. Budgetuppföljningen idag fungerar mycket bra och underlättar rektors arbete. Analys och bedömning med anledning av åtgärder i kommunens kvalitetsredovisning: - Varje enhet skall redovisa de rutiner som finns för pedagogiska diskussioner. - Varje enhet skall utifrån sina förutsättningar och områdets storlek utveckla olika stödfunktioner exempelvis i form av arbetslagsledare eller utvecklingsledare. - Varje enhet skall visa hur metoderna för att kartlägga verksamheten utvecklas och förbättras, både beträffande organisationen och på individnivå; det vill säga att varje enskild elev följs upp genom analys, bedömning och åtgärder. - Förvaltningen skall sträva mot att begränsa antalet helårsanställda per rektor till 35. På Kilbo skola har vi konferens en ggr per vecka. Målet var att förskolan skulle delta men det har vi inte lyckats få till så bra. Det ändrar vi på till läsåret 2009/2010. Halva konferensen har vi vikt till pedagogiska spörsmål och mycket av årets diskussioner har handlat om skriftliga omdömen och pedagogisk planering. Här arbetar 7 lärare och tidigare har jag tänkt att gruppen är för liten för att ha en arbetslagsledare. Här pågår ett tänk hos rektor och kanske borde vi prova på att ha två arbetslagsledare? Vi har regelbundna avstämningar kring elever utifrån planerade mål, åtgärdsprogram, andra åtgärder och där deltar alla pedagoger. Efter en analys utvärderar vi om vi gör rätt saker. Vi har under läsåret tagit del av våra gamla elevers betyg, sedan de avslutat sin skolgång. Det ger rätt bra insikt om hur vi har lyckats och vi kan analysera om vi har satt in rätt åtgärder eller inte och hade vi kunnat göra annorlunda utifrån de kunskaper vi hade då. 13
7. Uppföljning av likabehandlingsplanen Sker under oktober månad med hjälp av stödmaterial från bl.a. JämO och därefter på remiss till elever och föräldraråd innan det slutliga resultatet. 8. Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Det pedagogiska arbetet med KP projektet har utvecklats under året. De pedagogiska diskussionerna kring läroplaner, kursplaner, strävansmål, bedömningar, matriser, pedagogiska planeringar, mål och IUP väcker både hopp och förtvivlan, samtidigt som det ger ett ökat engagemang hos pedagogerna. Slutsatsen är att det tar mycket kraft men det är gott för eleverna i en framtid. 14
9. Åtgärder för förbättring läsåret 2009/2010 Kunskaper Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel 6 Vi vill öka elevens medvetenhet om de egna förmågorna och sitt eget lärande genom att arbeta med reflektionsdagar för elever och pedagoger och kamratrespons. Samarbeta med andra NO piloter genom gemensamma möten och arbetsbyten. Normer och värden Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel 6 Eleverna ska våga uttrycka sina tankar oftare i/på möten. Det gör vi genom att ge eleverna möjligheter att förbereda sig inför mötena. Vi ska använda oss av drama som ett verktyg i detta arbete. Elevernas ansvar och inflytande Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel 6 Vi vill öka elevers reella inflytande. Genom att samarbeta med andra skolors elevråd och matråds och gårdsråds arbetet ska dokumenteras bättre. Skola och hem Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel 6 Vi vill öka föräldrarnas insikt i skolans arbete genom att bl.a. utbilda personalen i att formulera skriftliga omdömen som även lekmän förstår. Återigen genomföra föräldrakvällar med matematik återigen, då önskemål finns från föräldrar. Se över enkäten och använda oss av den under vårterminen 2010. Skolan och omvärlden Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel 6 Elevens val ska genomföras. Använda oss av de resurser (entreprenörer) som finns i bygden för att detta ska bli på riktigt. Bedömning och betyg Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel 6 Fortsätta arbetet med Kunskapsprojektet där fokus är på lärande, mål och bedömning. Fortsätta det goda samarbetet med Hedens och Kila skola. Rektors ansvar Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel 6 Prioritera utveckling i linje med Kunskapsprojektet. 15