Kvalitetsredovisning för förskolans enheter i Sala år 2008/2009. Kilbo förskola

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för förskolans enheter i Sala år 2008/2009 Kilbo förskola Beslutad 30 september 2009 Karin Lantz Rektor 1

2 1. Beskrivning av verksamheten per 15 oktober 2008 Kilbo Kommunen Landet (SCB) Barn 1-3 år Barn 4-5 år Totalt antal barn Förskollärare 3,1 61,8 Barnskötare 3 64,2 Övriga 1,7 18,6 Barn per förskollärare 10,1 10,98 Barn per anställd i arbete med barn 5,2 5,4 5,3 2

3 2. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Utveckling av barnantal Ingen märkbar förändring. Viss inflyttning och nybyggnation pågår i bygden. Ekonomisk utveckling Budget i balans, men tilläggsbudget för busstransportkostnader för att kunna delta i Sala kommuns utbud vore önskvärt. Lokaler Förskolan har tre avd varav en är placerad i en fristående modul på baksidan av skolan, en avd (Djungeln) är en integrerad förskole/fritidsgrupp och en avd (Giraffen) är enbart 5 åringar som är integrerade med förskoleklass. Alla barn utom de allra yngsta, äter i skolans matsal. Förskolan har tillgång till gymnastiksal, skolgård, natur och skolskog. Ängar med kor, får och hästar som betar finns i förskolans närhet. Nu pågår en nybyggnation av förskolan där modulen tas bort och lokalerna byggs ihop med skolan. Ledning och styrning Rektor tillsammans med personal. Rektor har det övergripande ekonomiska/personal/barn och utvecklings ansvaret. Ett gott samarbete med föräldraråd finns där föräldrarna fungerar som ett bollplank för frågor som rör förskola och skola. Har förskolan några särskilda förutsättningar? Öppet från På Djungeln går barnen må fre och lunch ingår. Därefter övergår lokalerna till att bli fritidshems verksamhet. En fördel som vi har, är att samma personal arbetar på Djungeln, Giraffen och på Fritidshemmet. Det ger goda förutsättningar för en tidig integrering mellan förskola/skola/fritidshem som gör att barnen känner varandra väl och förskolebarnen blir tidigt vana med skolans personal och lokaler. Giraffen är en 5 årsgrupp som samverkar med fritidshemsgruppen. Vi arbetar aktivt med att få bli en Krav skola vad gäller maten och dess tillagning. Arbetet med IT Några av personalen har gått utb. i Smartboard. Vi kommer också att få en egen Smartboard tillsammans. Pimutbildningen är på gång och vår PIM ansvarig arbetar med att få all personal godkända i steg 1 vid årets slut. Vi har två datorer på tre avd och segheten i systemet är hindrande i det pedagogiska arbetet. Det finns ett stort sug att arbeta med förskolebarnen och Smartboard, men i dagsläget har vi inte ekonomi att köpa in en till förskolan. 3

4 3. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Vi har kvalitetsredovisningen som en stående punkt på våra personalmöten. All personal och rektor är med. Personalen skriver kvalitetsredovisningen och rektor gör slutresultatet. 4. Arbetet i verksamheten Arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd och med funktionshinder. Vi har barn som behöver använda hiss för att komma in i lokalerna, men den hissen fungerar dåligt. Vi hade en önskan om att få hissen inbyggd men ekonomin styrde valet av hiss för Lokalförvaltarna. Vi har barn där vi arbetar med CRT teamet och vi använder skolans spec. ped. som resurs för att vi ska kunna ge tidigt stöd åt barn som är i behov av detta. Några av personalen har regelbunden handledning av CR team och det är en bra fortbildning. För att kunna nå barn i svårigheter tidigt, skulle en förstärkning behövas i teamet med en barnpsykolog som var knuten till förskolan. Det tror jag skulle kunna öka möjligheterna för barnen/föräldrarna att tidigt få stöd. Bra samarbete med Habilitering och CRT team. Arbetet med barn med annat modersmål än svenska. Två pedagoger har gått utbildning i teckenspråk och jobbat mer intensivt med det och vi upplever att det är en hjälp för alla barn som behöver hjälp med språket. De fortsätter utbildningen under kommande läsår. Barn med annat modersmål deltar i liten grupp med språkträning. 4

5 5. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Vilka åtgärder planeras för att förbättra den deliberativa dialogen, såsom den beskrivs i skoplanen? Utvärdering och fortsättning på enkät till föräldrar. Vilka åtgärder planeras för att förskolan skall uppnå eller behålla utmärkelsen Skola för hållbar utveckling eller motsvarande? Ansökan ska vara klar vt Vilka åtgärder planeras för att öka inslaget av samverkan med arbetslivet, samt utveckla förmåga till entreprenörskap bland eleverna? Inga just nu. Vilka åtgärder planeras för att kartlägga, samt öka insatserna för att åtgärda skillnader mellan pojkar och flickor i verksamhet? All personal fortbildas av vår genuspedagog, för att komma vidare. Normer och värden: Utvärdera enkäten och utveckla denna. Utveckling och lärande: Vi fortsätter med matematik, NO, språk. Barns inflytande: Fler barn med på utvecklingssamtal. Förskola och hem: Se normer och värden. Samverkan med f-klass, skola och fritidshem: Inga nya. 5

6 6. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål - Normer och värden Analys och bedömning av enhetens åtgärder, enligt kapitel 5. Normer och värden Resultat: I den dagliga verksamheten arbetar pedagogerna medvetet med att utveckla barnens förmåga vad gäller värdegrundsfrågor, ansvar och demokrati. Det ska ingå i en förskolas basutbud. Personalen måste ses av barnen som goda föredömen och därför har vi diskuterat mycket om förhållningssätt, egna attityder, hur vi samtalar med varandra, förebyggande konflikthantering m.m. och det ger god effekt både i personalgruppen och i barngruppen. Barnen visar en god empatisk förmåga och man kan se att skolbarnens engagemang i förskolebarnen bygger gott för en god relation som finns kvar även under skoltiden. I år har vi inte genomfört någon enkät till föräldrarna pga tidsbrist och vi har nu ett arbete framför oss med att göra om en del frågor i enkäten. Den känns i dagsläget lite inaktuell. Analys och bedömning med anledning av åtgärder i kommunens kvalitetsredovisning: Arbetet med hälsa och livsstil Resultat: Vi har lämnat i ansökan och erhållit utmärkelsen Hållbar skola. Vår ansökan handlar om bl.a. om mat. Våra måltider har blivit mycket bättre tack vare engagerad personal i köket och att vi har anställt en kock. Kunskaperna om kost har ökat. Vi har infört nyttigare mellanmål och frukostar. Vi har till viss del nått vårt mål med minskade transporter. Vi fortsätter att sikta på att ha närproducerade råvaror och till vissa delar har vi lyckats. Samarbetet med Svartådalen och vår mat fungerar mycket bra. Sala kommun borde på lång sikt kunna bli en kommun med egen försörjning av råvaror till alla förskolor och skolor om man samarbetade med Ösby naturbruksgymnasium. Genom det kan man få bort långa transporter och få råvaruentreprenörerna i bygden att se en framtid. Vi källsorterar och återanvänder. Från jord till bord. Vi har erhållit utmärkelsen Hållbar skola. Planerade utevistelser och vila ute för de mindre barnen fortsätter vi med. Vi kämpar även för att ha det egna och utveckla tillagningsköket kvar. 6

7 - Utveckling och lärande Utveckling och lärande Resultat: Genom vårt temaarbete med bondgården har vi fått med läroplanens mål t.ex. matematik, språk, No, kultur, etik, empati, hälsa och livsstil. Barnen har ritat och berättat, vi har läst sagor, varit på studiebesök, sånger, rim och ramsor. Slöjdat och konstruerat. Sått, planterat och skördat och dokumenterat detta i bild och ord tillsammans med barnen i deras IUP:n. Det vi har sett är att vi behöver fortbildning om hur man mer specifikt kan arbeta med barns språk tidigt och vilka insatser förskolan kan hjälpa barnet med. Vidare behöver vi utveckla den dagliga dokumentationen för att se barnens lärande tydligare. Det är lätt att under planeringstid hamna på vad som ska göras istället för att koppla verksamheten till Läroplanen. Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt. Vi har två pedagoger som utbildat sig i ämnet små barn och matematik och de arbetar med lekfull matematik inlärning med språket som grund med alla barn mellan 1 6 år. Vi ser att den matematiska förmågan utvecklas och intresset ökar hos barnen. Det finns mycket mer att göra här, men det här är en god början. Språklekar med rim, sång och ramsor planeras och genomförs varje dag. Utvärdering av planerade aktiviteter sker en gång per vecka. Vi uppgraderar våra mål, läro- och kursplaner genom att göra dem aktuella och synliga för våra föräldrar. No piloten har ansvar för att utveckla och vara drivande i planering av verksamheten i ämnet NO. En fm per vecka är avsatt till NO lek med 3 5 åringar. No utbildningen var bra och jag tror att det behövs gemensam uppföljning med alla NO piloter varje termin för att det ska bli en varaktig utveckling på enheten. - Barns inflytande Barns inflytande Resultat: Vi intervjuar barnen och fler barn har valt att delta på utvecklingssamtalen tillsammans med föräldrarna. Både barn och föräldrar uppskattar detta och samtalet får ett tydligare fokus på barnet, vilket känns rätt. Barnen är mer delaktiga i den dagliga verksamheten genom att de får vara med och välja vad de vill göra och hur de ska göra det. Personalen läser boken Lyssnandets pedagogik av Ann Åberg och Hillevi Lenz Taguchi och diskuteras på våra personalmöten. Vårt mål är att jobba mer med att lyssna på barnen och man kan se att personal som har anammat detta, får också ett gott engagemang i arbetet med barnen. Vi försöker hela tiden att göra barnen delaktiga och att de ska ha mycket att säga till om, men p.g.a. åldersspridning från 1 5 år så når vi inte dit fullt ut. Vi tycker inte att barnens inflytande har ökat som vi hade förväntats oss, kanske för att vi sitter kvar i mycket gammalt tänkande som ofta är väldigt styrt och reglerat. Vårt mål var att 4 och 5 åringarna skulle vara med i mat- och gårdsgruppen tillsammans med skolelever och vuxna. Det har inte kunnat genomföras till fullo, däremot har förskolan samtal med barnen om detta och där kan de föra fram sina synpunkter ang mat och gård. Sedan för den vuxne dessa synpunkter vidare till skolgruppen. 7

8 - Förskola och hem Förskola/Hem Resultat: Vi möter föräldrar och barn vid lämning och hämtning och försöker skapa en dialog varje dag. Info blad från förskolan behöver mer regelbundna rutiner för utgivning. Föräldramöten. Föräldrarådet. Inbjudna till sommarfest och lucia. Föräldrarna är alltid välkomna hit. Vi erbjuder barn från 3 år att få vara med på utv. samtalet och berätta och visa sin pärm Analys och bedömning med anledning av åtgärder i kommunens kvalitetsredovisning: Våra IUP pärmar finns alltid tillgängliga för föräldrar och barn. Barnen är delaktiga med vad som ska finnas med i pärmarna och föräldrarna kan följa barnens dagar och deras lärande på förskolan. Vi har satt på oss genusglasögonen och försöker ha det aktuellt i vårt medvetande och det dagliga arbetet och vår planering. Vi vill synligöra dolda könsroller och värderingar. Försök pågår att göra våra rum mer könsneutrala. Vi har en stående punkt på våra personalmöten där vi diskuterar saker som hänt som har med genus att göra. Observationer med dokumentation över vad barnen och vi säger och gör är en mycket bra grund för reflekterande i grupp. Vi har påbörjat arbetet med genus i förskolan. Inledningsvis med några genuspedagoger som föreläsare. Några i personalen har gått en vidareutbildning och där genomfört ett projektarbete om genusperspektiv. Det har vi och kommer att ha nytta av. Det vi under året gjort är att vi har arbetat med att försöka synliggöra att det finns olika perspektiv både i de vuxnas och i barnens värld. Kanske kan vi vara med och påverka barns inlärning av könsroller. Barnen har ofta själva en tydlig bild av hur det är att vara flicka resp. pojke och den uppfattningen håller de gärna fast vid. - Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidhemmet. Samverkan skola fritidshem Resultat: Samarbetet med skola och fritidshem, känns naturligt beroende på att vi har arbetat med att få till det under flera år och är så nära varandra samt att personalen arbetar över gränserna. Vi äter alla måltider tillsammans i skolans matsal vilket gör att de stora skolbarnen inte blir skrämmande utan goda vänner till förskolebarnen. Vi har gemensamma personalutrymmen med lärarna och en gemensam utemiljö, gymnastiksal, skridskobana, fotbollsplan, pulkabacke m.m. Gemensamma teman över både skola och förskola är ett bra arbetssätt att öka barnens kunskaper. Att fyra och fem åringarna är med i fritidshemsverksamheten påverkar organisationen positivt. Vi jobbar hela tiden över åldrar och stadier. Skoljoggen, städdag tillsammans, olika temadagar, konserter, teater, lucia m.m. och flera av lärarna har arbetstid på fritids. Övergången mellan olika grupper sker under naturlig inskolning under en längre tid. 8

9 Samverkan med andra enheter Resultat: Vi samarbetar med Klockarbo under 4 veckor på sommaren. Vi arbetar för att kunna ha utbyte med någon förskola i Sala där det finns många nationaliteter men ibland stupar vi på de dyra kommunikationerna mellan Sala och Kilbo. Vi väljer vissa aktiviteter och däribland då Förskolans dag som barnen har stor glädje av. Vidare har vi fått en fantastisk teaterupplevelse i Salbo som Centerkvinnorna bjöd hela västra områdets förskolebarn i åldrarna 3-5 år på. Vi har även deltagit i Barn kultur rådets erbjudande vilka har varit uppskattade inslag i barnens vardag. Det som är enkelt, gratis och nära i Sala, nämligen att leka i en välutrustad lekpark är något som våra barn önskar. Vi har bokat buss och åkt in till Sala och tillbringat en hel dag i lekparken, men det blir dyrbara besök för oss och där önskar vi att vi hade ekonomi med möjlighet att besöka Sala vid flera tillfällen. 9

10 7. Uppföljning av likabehandlingsplanen Reviderad senast i september Den ska revideras under oktober Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Vi har erhållit utmärkelsen Hållbar skola. Vi har ökat andelen mat som lagas från grunden med lokalt odlade råvaror. All onyttig mat som t.ex. panerad fisk är borttagen. Vi har mera aktivt börjat arbeta med genus. Alla pedagoger har satt på sig genus glasögonen, vi gör oss mer medvetna om hur vi behandlar barnen. Vi har genus som en punkt på personalmötena, då vi diskuterar olika saker vi sett och hört och medvetenheten har ökat och diskussionerna blivit ganska underhållande. Vi har en styrka på Kilbo och det är ett gott samarbete mellan alla som arbetar här i och med att vi delar alla lokaler, gemensamt personalrum och alla barn blir allas barn. Barnen känner igen alla vuxna vilket ökar tryggheten hos dem. I orden allas barn ingår att hantera konflikter som uppstår oavsett vilka barn det är. 10

11 9. Åtgärder för förbättring läsåret 2009/2010 Normer och värden Göra en genusinventering genom att fortsätta dokumentera och sedan diskutera detta med varandra. Vi kommer att förändra lokaler som vi ser är styrda mot olika lekar som i huvudsak verkar vara inbjudande för enbart pojkar eller flickor. Utveckling och lärande Vi vill behålla/öka kreativiteten hos barnen genom en förändrad organisation både vad gäller användning av lokaler och personal. Vi vill öka förståelsen för andra kulturer genom att påbörja ett samarbete med någon förskola i Sala där våra barn har möjlighet att träffa barn från andra kulturer. Barns inflytande Dokumentera tydligt om och hur vi ökar barnens inflytande genom att göra avstämningar på personalmötena om vi verkligen har gjort något för att öka barnens inflytande. Vi ska även synliggöra barnens dag genom bildspel på datorn för att underlätta för föräldrar vad de kan prata med sina barn om. Förskola och hem Frågan om förskoleverksamheten motsvarar föräldrarnas förväntningar är något vi vill veta och hur vi kan utveckla vår verksamhet för att bli ännu bättre och därför kommer vi att arbeta fram en enkät som vi kan använda som verktyg i utvecklingsarbetet. Vidare vill vi förbättra informationen till föräldrarna genom att införa månadsbrev till föräldrarna. Vi vill att alla föräldrar känner att de kan komma till förskolan för att delta i verksamheten genom att erbjuda föräldrarna öppet hus dagar varje månad. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Delta i gemensam konferens med skolan varje vecka. 11