Kvalitetsredovisning Kilbo skola/fritidshem

Transkript

1 Kilbo skola/fritidshem

2

3 3 (33) Kvalitetsredovisning

4

5 INNEHÅLL BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN... 8 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE... 9 Elevtalsutveckling... 9 Ekonomisk utveckling... 9 Lokaler... 9 Ledning och styrning Har skolan några särskilda förutsättningar? Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen ARBETET I VERKSAMHETEN Arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd och med funktionshinder Arbetet med elever med annat modersmål än svenska Arbetet med hälsa och livsstil RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL NATIONELLA MÅL Normer och värden Läroplanens mål Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Analys och bedömning med anledning av åtgärder i kommunens kvalitetsredovisning Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt Kunskaper Läroplanens mål Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Analys och bedömning med anledning av åtgärder i kommunens kvalitetsredovisning Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt Antal och andel elever i skolår 3 uppnådde målen i svenska och matematik, enligt de nationella proven? Antal och andel elever i skolår 3 uppnådde målen i svenska och matematik, enligt skolans bedömning? Vilken analys gör enheten av resultatet? Vilken bedömning gör enheten av resultatet? Antal och andel elever i skolår 5 uppnådde målen i svenska, engelska och matematik, enligt de nationella proven? Antal och andel elever i skolår 5 uppnådde målen i svenska, engelska och matematik, enligt skolans bedömning? Vilken analys gör enheten av resultatet? Vilken bedömning gör enheten av resultatet? Elever i årskurs 5 som enligt skolans bedömning uppnådde målen i respektive ämne Elevernas ansvar och inflytande Läroplanens mål Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Fritidshemmet Skola och hem Läroplanens mål Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt Övergång och samverkan Läroplanens mål Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Analys och bedömning med anledning av åtgärder i kommunens kvalitetsredovisning (33)

6 Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt Läroplanens mål Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt Betyg och bedömning Läroplanens mål Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt Rektors ansvar Läroplanens mål Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING LÄSÅRET 2011/ Normer och värden Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel Fritidshemmet Åtgärder enligt kommunens gällande kvalitetsredovisning Kunskaper Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel Fritidshemmet Utveckling och lärande Åtgärder enligt kommunens gällande kvalitetsredovisning Elevernas ansvar och inflytande Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel Barns inflytande Åtgärder enligt kommunens gällande kvalitetsredovisning Skola och hem Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel Åtgärder enligt kommunens gällande kvalitetsredovisning Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel Skolan och omvärlden Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel Åtgärder enligt kommunens gällande kvalitetsredovisning Bedömning och betyg Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel Samverkan Åtgärder enligt kommunens gällande kvalitetsredovisning Rektors ansvar Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel Åtgärder enligt kommunens gällande kvalitetsredovisning (33)

7

8 BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Per 15 oktober 2010 Kilbo skola Kommunen Landet Elever i förskoleklass Elever skolår Elever skolår Elever skolår Inskrivna barn på fritids Andel inskrivna på fritids (f-6) 53 % 51 % Personal i förskoleklass 0,6 14,3 Lärare i skolan (1-6) 5,1 162,0 Specialpedagog 0,7 17,6 Elevassistent 0,5 16,0 Övriga pedagoger i skolan * 0 19,0 Övrig personal 1,2 12,1 Personal på fritids 1,2 31,5 Årsarbetare per 100 elever i förskoleklass 0,6 6,9 Lärare per 100 elever i skolår ,0 8,5 8,3 (åk 1-9) enl. SCB Pedagogisk personal per 100 elever i skolår ,9 10,0 Inskrivna barn på fritids, per årsarbetare 31,5 24,0 Uppgifterna är från 15 oktober 2010 * ex. skolbibliotekspersonal

9 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE Elevtalsutveckling Vi har totalt sett ett relativt konstant elevunderlag, men det kan variera under olika år vilket gör att det varje höst är en utmaning att planera organisationen lokal och personal mässigt. C:a 80% av eleverna åker skolbuss till skolan och vi tar även emot elever från närliggande kommuner. I skolan läser vi årskursblandat dvs 2 st 1 3:or och 2 st 4 6:or och inklusive förskoleklass brukar vi ha omkring 70 elever. Fritidshemmet har mellan 30 och 40 barn inskrivna och på förskolan håller sig barnantalet kring varje år. I Kilbo har vi ett generationsskifte där flera hus har sålts till familjer som har barn i förskoleåldern vilket är positivt för hela bygden. Det finns entreprenörer i bygden som har vågat satsat på att bygga villor, vilket även det har varit bra för hela området. Västerbykil, Hedåker, Mälby med omnejd upplevs som en bygd som tar god hand om nyinflyttade och det gör att man känner sig välkommen hit och pratar gott om bygden och verksamheten som är på Kilbo. Vi har under året tagit emot ett antal samtal från familjer som önskar flytta hit, men det finns inte tillräckligt med lediga bostäder. Ekonomisk utveckling Vi har tidigare år haft en budget i bra balans och klarat oss utan gleshetsstöd och vårt mål i år är en prognos på plus minus noll, men till kommande läsår ser det ut som om vi kommer att behöva viss del av stödet för att få till bra grupper i skolan. En tilläggsbudget för busstransportkostnader för att barnen ska kunna delta mer i Sala kommuns kulturella utbud vore önskvärt, då varje transport tur och retur till Sala kostar verksamheten minst 3000:-. Lokaler Kilbo skola ligger på landet ca 3 mil från Sala. Närmaste skola är belägen 8 km från Kilbo i Västerfärnebo. Bussförbindelse dit eller till Sala är i stort sett obefintliga, vilket gör att man måste ha bil för att bo här för att kunna ta sig till arbete i närliggande städer/byar byggdes vår förskola ihop med skolan, vilket gör att den nu är integrerad i Kilbo skola. Fördelen med att ha alla verksamheter under samma tak, är att förutsättningar för ett gott samarbete finns. Här samverkar skola, fritidshem, förskoleklass och förskola. Vi har tillgång till, gymnastiksal, slöjd salar, bibliotek, bokbuss, hockeyrink och elevis m.m.. C:a tio minuters promenad från skolan har vi tillgång till en skolskog där elever har byggt vindskydd. C:a fem minuters promenad från skolan finns en liten skog med två vindskydd som föräldrar byggt tillsammans med barnen. Runt omkring finns ängar med kor, får och hästar. 9 (33)

10 Ledning och styrning Idag leds skolan av rektor som har det övergripande elev, personal, arbetsmiljö, utvecklings, pedagogiska och ekonomiska ansvaret för förskola, skola och fritidshem. Personalen samverkar över alla verksamheter vilket skapar goda förutsättningar för att alla barn blir sedda och vi har ett gott arbetsklimat. Ett gott samarbete med föräldraråd finns, där föräldrarna fungerar som ett bollplank för frågor som rör förskolan och skolan. Föräldrarådet är en rådgörande grupp och har inget beslutsansvar. Tyvärr är det svårt att få många föräldrar engagerade att komma på mötena, men det kanske till viss del beror på att verksamheten fungerar bra och att föräldrarna är nöjda. Föräldrarådet brukar tillsammans med skolan ca 1-2 ggr per läsår ordna aktiviteter som är lite extra för familjer. Har skolan några särskilda förutsättningar? Under de två senaste åren har vi arbetat med profilering av Västra området. Där har representanter från alla skolor och förskolor i Västra området deltagit. Det ovanliga i den här profileringen, är att det inte bara en enhet utan ett helt område som profilerar sig tillsammans och att det finns en länk från 1 åringar till årskurs 9. Totalt är det tre skolor och fyra förskolor som är med i detta. Ca 80% av eleverna åker skolbuss till skolan och ungefär hälften av eleverna, framförallt lågstadiet, har fritidshemsplats. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Föregående kvalitetsredovisnings åtgärder till förbättring finns placerade som inplastade kort i rutinpärmen och i personalrummen, för att alltid vara i fokus. Det har fört med sig att de pedagogiska diskussionerna med Lpo som utgångspunkt, kopplats till de mål som står i kvalitetsredovisningen vid fler tillfällen än tidigare. Under läsåret har personalen fortlöpande i undervisningen, i samtal med eleverna och föräldrarna avläst hur väl de uppsatta målen uppnåtts. Dessa intryck har legat till grund för uppföljningen. Sammanställningen har gjorts av några av medarbetarna och presenterats i korrektur för övriga medlemmar i arbetslaget och rektor. Föräldrarnas möjlighet att påverka, sker genom föräldrarådsmöten, utvecklingssamtal, föräldramöten och via epost och till hösten även i skolportalen Unicum. 10 (33)

11 ARBETET I VERKSAMHETEN Arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd och med funktionshinder. I förskoleklass har vi använt oss mycket av Maj-Lis Ryr som är resurspedagog i CRT i de lägre åldrarna. Hon har arbetat med barngruppen främst genom handledning av personalen. Hon deltar i enskilda möten med föräldrar, där vi sett att ett behov har funnits. Från årskurs 1 6 har vi stöd av vår skolpsykolog Matilda Frick som dels genomfört utredningar, varit med i klassrumssituationer, handlett personal samt deltagit i EVK. Del av skolteamet har varit med på möten för elever med särskilda insatser och då mest som stöd för förälder. Utöver det samverkar vi med socialtjänster i flera kommuner, BUP, habilitering och logoped. Vi har under läsåret diskuterat hur ett fullvärdigt åtgärdsprogram ska utformas. I denna process har vi tagit intryck av kommunens utvecklingsledares förlaga. Vi följer den med smärre avvikelser/kompletteringar. Under fjolåret har en hiss installerats inomhus för att möta behovet från rörelsehindrade elever. Det som återstår nu, är att göra träslöjdssalen tillgängligare för rörelsehindrade elever. Arbetet med elever med annat modersmål än svenska. Vi har ett antal elever med som flyttat hit från England, Amerika och Thailand. Några elever har deltagit i undervisning på fm i förberedelseklass i Sala och på em varit med i ordinarie undervisning på Kilbo skola. Vi har gjort de åtgärder vi haft kompetens till med för att ge dem adekvat undervisning i ämnet sv2. Att vi genomför detta själva, beror på att vi inte kunnat få någon sve2 lärare från central orten ut till oss. Detta innebär att omkring 8 % av våra elever är i behov av uppföljning vad gäller svenska språket. Arbetet med hälsa och livsstil Under året som gått har vi haft fokus på att få till matlagning minst en gång per månad i skolan som en del av vår profilering och att det även är satt som ett mål i vår ansökan Hållbar Utveckling. Eleverna är idag inte tillåtna att vara med i matlagningen inne i skolans kök, p.g.a. regler för att få vara i kök och då har vi sett utematlagning som ett sett att få med eleverna i processen med planering och tillagning av mat samt bakning. Personal har deltagit i utbildningar kring regler med att laga mat ute och har haft en dags utbildning om hur man kan arbeta mer metodiskt med vår utemiljö ur ett hållbarhetsperspektiv. Vi försöker att så mycket som möjligt, påverka till att vi ska få köpa närodlat och naturbeteskött från gårdar i närheten, men det är svårt att få det att fungera, då upphandlingsregler och en central kostenhet, reglerar våra inköp hårt. Vi har under åren satsat mycket på inköp av olika material för att locka eleverna att vilja vara ute mycket. Bl.a. har eleverna önskat roligare cyklar och skateboards och det har vi också köpt in inklusive ett antal skydd. Vi har satsat på inköp av ett antal skidor, pjäxor, hjälmar och skridskor från 11 (33)

12 förskolebarn upp till årskurs 6, vilket har använts flitigt och varit uppskattat av både elever och föräldrar. 12 (33)

13 RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL NATIONELLA MÅL Normer och värden LÄROPLANENS MÅL Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att bistå andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv ENHETENS ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING. Mål: Alla ska visa respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Åtgärd: Skolans Likabehandlingsplan ska innehålla en kartläggning och en redovisning över elevernas delaktighet i revidering av planen. Svenska 2 ska föras in som ämne på schemat. Åtgärdsprogrammen ska utvecklas med koppling till nationella målen. Återkoppling på åtgärdsprogrammen sker var 4:e vecka på konferens. Genomföra handlingsplanen i Natur &Kultur. (skolans egen) Utvärdering: Likabehandlingsplanen är klar och ska revideras vid två planerade tillfällen per termin. Åtgärdsprogrammen lämnas för bedömning och respons till kommunens utvecklare. Västra områdets skolor ska gemensamt utvärdera resultatet av natursatsningen. Resultat: Likabehandlingsplanen är klar och revideras september varje år. Det finns flera kartläggningar med, där eleverna varit delaktiga och som bl.a. handlar om miljön inne och ute. En granskning har genomförts av rektor i två omgångar med alla elever. Vid båda tillfällena visar resultaten på glädjande positiva resultat och eleverna anser att de har stor delaktighet i det dagliga arbetet i Likabehandlingsplanens anda. Svenska 2 fördes in på schemat men resultatet har inte blivit de förväntade, eftersom vi själva inte har kompetens i ämnet och vi inte har kunnat få stöd från utbildade sv2 lärare. Åtgärdsprogrammen har lämnats för bedömning och respons till kommunens utvecklingsledare. Det som är komplicerat med åtgärdsprogram, är att det som vi anser vara naturliga insatser från skolans sida för elever som 13 (33)

14 behöver stöd, ska skrivas ner i ett åtgärdsprogram. Kanske borde det vara så, att det efter att dessa insatser prövats och utvärderats och att det bedöms behövas ytterligare åtgärder, som ett åtgärdsprogram ska bli aktuellt. Projektet rörande natur och kultur har steg för steg realiserats. En grupp bestående av rektorer och personal från alla skolor, förskolor och fritidshem, har träffats och byggt planerna för en fortsatt god utveckling. På Kilbo skola har vi ansökt om pengar och fått anslag till ett vindskydd/uterum med möjligheter att laga mat, samlas, studera. Byggnaden kommer att uppföras sommaren Skolan har skrivit kontrakt med ytterligare markägare och fått till träde till ytterligare en skolskog. Den är avsedd för de yngre eleverna. All personal i Västra området har haft kompetensutveckling av Utikuligt-Anders Ohlsson under en försommardag med fokus på att inspirera till mer undervisning utomhus. ANALYS OCH BEDÖMNING MED ANLEDNING AV ÅTGÄRDER I KOMMUNENS KVALITETSREDOVISNING. Mål: Arbeta vidare med att nå målet att alla elever ska uppleva studiero. Åtgärd: Föra en dialog med eleverna vad ordet studiero betyder för dem och utifrån det göra en handlingsplan och vi kommer att genomföra enkäten igen, för att se om resultatet har förbättrats. Analysen ska även innehålla elevintervjuer och grupparbete. Utvärdering: Genom enkät och samtal med eleverna, hoppas vi få ett underlag för vidare arbete. Resultat: Studiero har varit en rubrik i vårt arbete med att garantera alla elever en fullgod arbetstid i skolan. Effekten av arbetet börjar märkas. Eleverna tar aktiv del i att skapa sin egen plats att finna arbetsro i. Samtalen med eleverna kring vad studiero är, har genomförts. Rektor har pratat med samtliga elever om studiero och vad det betyder. Många kloka synpunkter kom fram och det eleverna kunnat enas om, är att ordet studiero har olika betydelser för olika elever beroende på vilket humör man är på, vilket ämne man har eller om man är trött. ANALYS OCH BEDÖMNING AV LÄROPLANENS MÅL I ÖVRIGT. Under detta läsår har vi provat att göra Retorik till ett eget ämne, där eleverna har fått möjlighet att utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter, respektera andra människors egenvärde och kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. Resultat: Elevernas egen tilltro till sig själva har ökat och de vågar att prova utan att behöva vara rädda att någon tycker att de är misslyckade. Självförtroendet har ökat, förmågan att leva sig in i olika roller har ökat och de har utvecklat förmågan att våga uttrycka sig och argumentera för sin sak utan att kränka någon. Läsåret 2011/2012 finns Drama/Retorik med på schemat då vi ser att detta är viktigt 14 (33)

15 och roligt för eleverna. Vi märker att ämnet befäster en vana att självständigt formulera ståndpunkter grundade såväl på kunskaper som förnuftsmässiga och etiska överväganden, liksom att de lär sig att lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem tillsammans med andra. - Kunskaper LÄROPLANENS MÅL Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar nyfikenhet och lust att lära, utvecklar sitt eget sätt att lära, utvecklar tillit till sin egen förmåga, känner trygghet och lär sig att ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra, lär sig att utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra, befäster en vana att självständigt formulera ståndpunkter grundade på såväl kunskaper som förnuftsmässiga och etiska överväganden, tillägnar sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområden, för att bilda sig och få beredskap för livet, utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår betydelsen av att vårda sitt språk, lär sig att kommunicera på främmande språk, lär sig att lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem, reflektera över erfarenheter och kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden, inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna träffa väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. ENHETENS ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING. Mål: Vi ska se till att alla elever tillägnar sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområden, för att bilda sig och få beredskap för livet. Skolinspektionens kritik var att alla elever ska ges förutsättningar att nå kunskapsmålen i alla ämnen. 15 (33)

16 Åtgärd: Redovisa en analys av resultatet till Skolinspektionen. Vi ska göra tydliga planeringar och genom IUP ska vi handleda eleven mot kunskap som leder till målen. I förekommande fall ska åtgärdsprogrammen tydligt visa möjligheten till att lyckas i studierna. Utveckla reflektionstider/dagar. Utvärdering: Nationella provens utfall. Uppnåendemålen kontrollerade genom lokal bedömning. Översikt över alla elevers kunskap i alla ämnen. Resultat: Vi har arbetat med att förtydliga målen genom planeringar enligt kommunens mall. Det är svårt att avgöra om föräldrarna tar del av dessa och upplever det som värdefullt. Åtgärdsprogrammen och IUP-samtalen har klart blivit mera målinriktade. Varje fredag har mellanstadiet haft ca tjugo minuters tid för reflektionsarbete med en öppen fråga som inledning. Mycket av arbetet kring reflektion, lades ner i början ihop med eleverna. Vad är reflektion? Eleverna tog i början fram görandet och reflektionen blev då en utvärdering av vad man hade gjort. Men med planering och samtal kring olika saker, så är eleverna på mellanstadiet väl medvetna om vad reflektion är. Vårt mål att få till flera reflektionsdagar nådde vi inte. Vi lyckades skapa en hel dag med reflektion över personliga resultat i studierna. Vi ser utvecklar nyfikenhet och lust som en portaltext i läroplanen. Den får inte glömmas bort! känner trygghet och lär sig att ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra är en andra målsättning som är pågående. Utan dessa grundläggande förmågor fungerar ingen undervisning. Under året har pedagogerna (inklusive förskola och fritidshem) genomfört en cirkel i läs- och skrivutveckling, vilken har varit fruktsam. Vi har sorterat fram på vilka sätt vi möter barnen på ett bra sätt i undervisningen. I arbetet har lärargruppen genomfört kartläggningar av alla elevers läsförmåga från Förskoleklass t.o.m. åk.3. I Förskoleklassen används Bornholmsmodellen, som är ett grundläggande steg. Vi har fortsatt med Färganalysscheman över samtliga elevers kunskaper i samtliga ämnen som vi sedan analyserar tillsammans och i ämneslag. Åtgärdsprogrammen förs med noggrannhet och följs upp med ackuratess. Detta har möjligen synliggjort behoven av insatser för flera aktörer. Kring åtgärdsprogrammen förs ständiga diskussioner om vad som ska stå med. När elever behöver anpassningar i undervisningen, t.ex. inläst text, sammandrag av texter, enklare material, bildförstärkning, bildschema, röstförstärkare m.m. får de det de behöver efter att vi har pratat ihop oss med specialläraren. Då känns det lite märkligt att det som är naturliga åtgärder måste skrivas ned i ett åtgärdsprogram. Detta bör diskuteras i ett vidare forum. ANALYS OCH BEDÖMNING MED ANLEDNING AV ÅTGÄRDER I KOMMUNENS KVALITETSREDOVISNING. Mål: Den nya läroplanen ska implementeras. Åtgärd: En systematisk plan för varje verksamhet skall upprättas, för att genomföra implementeringen av läroplanen. 16 (33)

17 Kilbo skola har arbetat systematiskt med att implementera Lgr11. Vid fem tillfällen under vt 2011 har all personal på skolan och fritidshemmet träffats. Till varje gång har det funnits gemensamma uppgifter och utifrån dessa har vi analyserat Lgr11.Två lärare har under ht 2010 varit på utbildning kring implementering tillsammans med rektor. Vi fortsätter på vår Lgr11 plan under läsåret 2011/2012 där vi även tar med betyg och bedömning. Mål: Kunskapsresultaten ska förbättras. Kilbo skola/förskola/fritidshem har vid fem gemensamma träffar bearbetat böckerna Skriv och Läs. Mellan träffarna har alla haft uppgifter att genomföra som sedan diskuterats och analyserats. Det har varit givande att ha alla verksamheterna med och det har fått förskolan och skolans värld att komma närmare och öka förståelsen för hur viktig tidig inlärning på ett roligt sätt är. ANALYS OCH BEDÖMNING AV LÄROPLANENS MÅL I ÖVRIGT. ANTAL OCH ANDEL ELEVER I SKOLÅR 3 UPPNÅDDE MÅLEN I SVENSKA OCH MATEMATIK, ENLIGT DE NATIONELLA PROVEN? Antal elever i år 3 11 st Svenska/SvA Matematik Samtliga delprov Delprov A B C D E F G H A B C D E F G - som deltog i provet - som uppnådde målen enligt provet Procent av skolans elever som uppnådde målen. (Upnådda mål/antal elever i åk 3) (33)

18 ANTAL OCH ANDEL ELEVER I SKOLÅR 3 UPPNÅDDE MÅLEN I SVENSKA OCH MATEMATIK, ENLIGT SKOLANS BEDÖMNING? Svenska/SvA Matematik Samtliga ämnen (sv, ma) Antal elever i år 3 som bedömdes uppnå målen enligt skolan. Procent som bedömdes uppnå målen enligt skolan. (Upnådda mål/antal elever i år 3) VILKEN ANALYS GÖR ENHETEN AV RESULTATET? VILKEN BEDÖMNING GÖR ENHETEN AV RESULTATET? Vi har under året regelbundet stämt av åtgärdsprogram utifrån frågan ger vi rätt stöd och vilken effekt har det planerade stödet gett. Vi kan konstatera att vi har begränsningar vad gäller det individuella stöd som vi är ense om ger bäst effekt. Här menar vi inte en assistent utan fler vuxna i gruppen, som kan vara med och ge ett extra stöd och vara en igångsättare. Barn är olika och måste få ta olika lång tid på sig med inlärning. Vi ställer relativt stora krav på barnen att klara av olika situationer och det kan för vissa barn vara krav som de inte är vana vid eller ännu inte förstår eller accepterar. De måste finnas tid och vuxna som kan ge förutsättningar för ett lustfyllt lärande så att de här barnen inte tappar motivation för lärandet. Resultaten visar inte alla elevers prestationer rättvist då den hjälp som de får under den dagliga utbildningen, får de avstå när proven testar vissa delar och det känns som om proven är föråldrade utifrån den rätt som eleverna har till hjälpverktyg. De känner sig särbehandlade. Eleverna fick göra en självbedömning före och efter proven och det visade sig att de flesta eleverna, hade en högre tilltro till sina kunskaper före än efter proven. ANTAL OCH ANDEL ELEVER I SKOLÅR 5 UPPNÅDDE MÅLEN I SVENSKA, ENGELSKA OCH MATEMATIK, ENLIGT DE NATIONELLA PROVEN? Antal elever i år 5 Svenska/SvA Engelska Matematik Samtliga delprov Delprov A B C D E A B C D E A B C D - som deltog i provet (33)

19 Svenska/SvA Engelska Matematik Samtliga delprov - som uppnådde målen enligt provet Procent av skolans elever som uppnådde målen. 92% (Upnådda mål/antal elever i åk 5) ANTAL OCH ANDEL ELEVER I SKOLÅR 5 UPPNÅDDE MÅLEN I SVENSKA, ENGELSKA OCH MATEMATIK, ENLIGT SKOLANS BEDÖMNING? Svenska/SvA Engelska Matematik Samtliga ämnen (sv, eng, ma) Antal elever i år 5 som bedömdes uppnå målen enligt skolan Procent som bedömdes uppnå målen enligt skolan. (Upnådda mål/antal elever i år 5) VILKEN ANALYS GÖR ENHETEN AV RESULTATET? VILKEN BEDÖMNING GÖR ENHETEN AV RESULTATET? Vad grundar sig bedömningen på? Kommentera eventuell skillnad mellan skolans bedömning av måluppfyllelse och resultatet av nationella proven. Eleverna klarar måluppfyllelsen, när de får det stöd som de har rätt till vilket de får i den ordinarie undervisningen. ELEVER I ÅRSKURS 5 SOM ENLIGT SKOLANS BEDÖMNING UPPNÅDDE MÅLEN I RESPEKTIVE ÄMNE. Sv Eng Ma Fy Ke Bi Te Ge Hi Re Sa Bd Mu Idr Sl Hk Modersmål Antal Procent (33)

20 - Elevernas ansvar och inflytande LÄROPLANENS MÅL Skolan skall sträva efter att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. ENHETENS ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING. Mål: Vi vill öka elevers reella inflytande. Åtgärd: Mat- och gårdsrådsarbete ska lokalt dokumenteras bättre. Vi arbetar i klassråd, stormöte och elevråd och detta ska utvärderas via intervjuer. Vi ska öka samarbetet med andra skolor med Natur och Kulturprofileringen genom att bl.a. samarbeta med andra skolors elevråd. Utvärdering: Genom enkätundersökning och intervjuer med bl.a. elevrådet. Resultat: Vi har inte inrättat ett gårdsråd, då vi har väntat på att få de planerade förändringarna på förskolegård och byggnationen av uterum för undervisning genomförda och det blir klart ht De ärenden som rört utemiljö har avhandlas i klassråd och på stormöte där vaktmästare som har stort ansvar för utemiljön deltagit. Rektor har genomfört enkäter med alla elever utifrån genusperspektiv och kommunens egen enkät om vardagen i skolan. Eleverna upplever att de är lyssnade på och att deras synpunkter är viktiga. Vi har diskuterat frågorna i enkäterna i olika forum och elevernas synpunkter har sedan diskuterats på personalkonferenser för att därefter komma överens om förbättrings/förändringsåtgärder för eleverna. I studierna har eleverna möjlighet att påverka sin situation genom IUP-samtalen varje vecka. Natur och Kultur profileringen diskuteras fortfarande i vuxengruppen som sedan tar det vidare till elevråd och stormöten. Fortfarande har vi inte påbörjat ett utökat samarbete med andra skolors elevråd och ett stort hinder är busskostnader för att ta sig till andra skolor. Kommande läsår tänker vi söka om extra anslag för bussresor, för idag innebär dessa kostnader att det inte blir en likvärdig skola för alla. FRITIDSHEMMET Vår målsättning med fritids utifrån läroplanen är att: 20 (33)

21 barnen ska ha en meningsfull fritid känna sig trygga och sedda sträva efter att ge barnen ökad självkänsla och att bli mera självständiga försöka bygga verksamheten utifrån barnens intresse och behov tänka på och vara rädda om varandra acceptera varandras olikheter sträva efter att ge pojkar och flickor lika stort inflytande och utrymme genom leken träna motorik, språk, matematik och No/teknik ha en förtroendefull samverkan med vårdnadshavare Åtgärd, hur Den viktigaste förändring vi gjort är att barnen i större utsträckning får vara med och påverka sin dag på fritids vilket ger dem mer inflytande i verksamheten. Vi erbjuder barnen aktiviteter som de kan välja på, samt att barnen själva kan komma med förslag. Genom detta skapar vi en lärorik och meningsfulls fritid tillsammans med barnen där de t.ex. får spela teater, vara i gymnastiksalen, trä- och textilslöjd, pyssla, baka, uteaktiviteter av olika slag m.m. Vi har möblerat om i våra lokaler för att ge barnen möjlighet att ta fram och plocka undan material själva. I vårt lekrum finns det plats för olika sorters lekar som gynnar både pojkar och flickor. I olika aktiviteter får barnen möjlighet att träna motorik, språk, matematik och No/teknik. Vi har även möblerat" om oss vuxna, så att det alltid finns en vuxen stationerad utifrån det barnen väljer. Vi strävar efter att inte avbryta barnens lek och har infört mellanmål mellan då barnen kan välja när de vill äta. Förskola, skola och fritids ligger under samma tak, vilket gör det möjligt att samverka över gränserna. Detta innebär att all personal på Kilbo känner de flesta barnen, vilket skapar en trygg miljö. Vi pedagoger strävar ständigt efter att ha ett öppet och tillåtande klimat. Vi tror att det främjar barnens självkänsla och möjlighet att påverka och att pojkar och flickor får samma möjligheter. I den dagliga verksamheten uppstår ofta situationer där vi kan samtala med barnen om att acceptera varandras olikheter och att tänka på att vi ska vara rädda om varandra. Vid konflikter är det viktigt att alla får komma till tals och ge sin syn på hur man kan lösa den. Vi anser att det dagliga samtalet med föräldrar som lämnar och hämtar sina barn, är den viktigaste delen i samverkan för att skapa ett ömsesidigt förtroende. Vi har skickat ut en enkät som syftar till att få reda på vad föräldrarna vill få ut av verksamheten, vilket inflytande deras barn har i verksamheten, om hur vi kan förbättra lärandet på fritids och att även ge oss tips och idéer samt barnens synpunkter på fritidsverksamheten. Resultatet av enkäten var att föräldrarna tyckte att barnen hade stort inflytande och kunde påverka sin dag, de tyckte att verksamheten var bra, några gav förslag på att vi skulle vara i skogen mer, vara mer i gymnastiksalen och träslöjden m.m. Utifrån barnens synpunkter kan vi se att de tycker att fritids är roligt och att de aktiviteter barnen väljer är uppskattade. 21 (33)

22 Vi pedagoger strävar efter att ständigt reflektera och utvärdera verksamheten t.ex. genom dokumentation och diskussioner. Efter jul har vi fått schemalagd planeringstid en gång i veckan då vi har tid att planera, reflektera och utvärdera verksamheten tillsammans. Skola och hem LÄROPLANENS MÅL Alla som arbetar i skolan skall samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. ENHETENS ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING. Mål: Fortsätta att träna personalen i att skriva goda skriftliga omdömen. Matematikträffar med föräldrar i grupper för F, L och M ska genomföras. Åtgärd: Genom fortsatt arbete med kommunala utvecklingsledaren och skolans samtalsledare. Vi ska fortsätta att ha möten där vi gemensamt analyserar och diskuterar våra skriftliga omdömen. Matematikträffar ska upprättas under hösten Utvärdering: Genom att dokumentera bedömningen av de skriftliga omdömena, har vi kunnat analysera resultatet och se om de stämmer mot riktlinjerna. Utvärdering, analys och uppföljning genomförs tillsammans med föräldrar efter genomförd matematikträff. Resultat: Vi har lyft fram olika exempel på skriftliga omdömen, för att tillsammans i hela lärargruppen, analysera och förstå omdömena. Där har vi sett olika saker som har lett till förändring, bl.a. har det varit ett problem att man som lärare gärna skriver för mycket text, för att man vill ge föräldrarna så tydlig information som möjligt. Nu har vi minskat textmassan rejält och det har blivit skriftliga omdömen som eleverna säger att de förstår vad det står och de flesta föräldrar uttrycker är tillräckligt tydliga. Vi är beredda att börja använda Unikum hösten 2011 där vi då kommer att lägga in skriftliga omdömen. Utbildning i Unikum har skett under vårterminen 2011 men vi fortsätter vecka 36 med en kvällsutbildning för föräldrar och dagen efter en lärarutbildning. Då har man med föräldrarnas frågor i färskt minne. Planerad föräldrainformation angående Unikum under våren, blev inte av pga att Unikum piloten var uppbokad. Två matematikträffar för föräldrar har genomförts med goda omdömen. Trots att detta var ett önskemål från föräldrar att vi skulle ha matematikträffar återigen, kom det endast ett fåtal, men de som kom var nöjda med matte jobbet både på låg och mellanstadiets träffar. ANALYS OCH BEDÖMNING AV LÄROPLANENS MÅL I ÖVRIGT. Mål: Vårdnadshavare skall ha ökad kännedom om skolans mål och elevernas resultat. 22 (33)

23 Skolportalen Unikum är på väg att införas. Alla lärare på Kilbo har utbildats i detta program vt September 2011 har vi föräldramöte med Unikum information till alla föräldrar. Ht 2011 kommer alla planeringar och skriftliga omdömen att finnas tillgängliga för elever och föräldrar i Unikum. 23 (33)

24 Övergång och samverkan LÄROPLANENS MÅL Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv skall skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. ENHETENS ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING. Inga åtgärder. ANALYS OCH BEDÖMNING MED ANLEDNING AV ÅTGÄRDER I KOMMUNENS KVALITETSREDOVISNING. Genomgång av kommunens gemensamma överlämningsrutiner sker oktober ANALYS OCH BEDÖMNING AV LÄROPLANENS MÅL I ÖVRIGT. Skolan och omvärlden LÄROPLANENS MÅL Skolan skall sträva efter att varje elev inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, få en inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv och få kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder. ENHETENS ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING. Mål: Elevens prao ska genomföras i åk 6. Åtgärd: Föräldrarna ska kontaktas för hjälp att organisera arbetsplatsbesök. Föreläsning om entreprenörskap för elever och fortbildningsinsatser ang detta. Vi har påbörjat fortbildning om entreprenörskap i skolan sedan tre år tillbaka, men under två år har vi lagt all tid på kunskapsprojektet så det andra har fått stå tillbaka, men tänket finns med. Svartådalen har gjort en enkät om personer som tar emot elevbesök i sina arbeten. Eleverna ska vara väl förberedda inför sina besök. Tine Ferngren, SYV, ska kontaktas för hjälp. 24 (33)

25 Utvärdering: Eleverna redovisar sina besök inför kamrater/lärare. Resultat: Åk 6 har haft prao med handledare och föräldrarnas hjälp där eleverna varit förberedda med frågor till arbetsplatsen. Vi har inte haft färdiga organiserade redogörelser av deras intryck utan de har fått redovisa på olika sätt. Fortfarande finns där mycket att göra och vi ser fram emot entreprenörskaps satsningen i kommunen. Tine Ferngren (SYV) har varit med i diskussionsforum här i Kilbo för att se vad hon kan bidra med. Hennes roll blir att hjälpa oss med att vi ska få besök av entreprenörer som ska stimulera till vidare intresset. Här hoppas vi mycket på coachen i entreprenörskaps satsningen som stödjare i kontakter med näringslivet. ANALYS OCH BEDÖMNING AV LÄROPLANENS MÅL I ÖVRIGT. Betyg och bedömning LÄROPLANENS MÅL Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. ENHETENS ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING. Mål: Utveckla förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. Åtgärd: Vi ska träna eleverna på att reflektera över sina studieinsatser, ju mera ju äldre de är. I skriva, retorik, no/so och drama ska vi ständigt återkoppla till kunskaperna. Ex.: i svenskuppgiften Skriv en tydlig instruktion ges goda möjligheter till bedömning från elevens sida av både egna och andras alster. Återuppta elevens releflektionsboksskrivande (RBS) om deras egna resultat. De yngre får berätta om sin veckas speciella kunskapshändelser. Utvärdering: Veckokontroll av EA (eget arbete) för åk 4-6 Färdiga alster i skriftligt berättande, muntlig redovisning m.m. För läraren ska noteringar ske i stunden, egen bok, Smart Board-anteckningar. Med jämna mellanrum ska eleverna skriva brev hem om sin skolvecka och alla elever får en egen elevdagbok. Resultat: Elevernas dokumentation i sin egen elevdagbok, som eleverna själva uttrycker det, är bra. Eleverna har upplevt att det som de dokumenterar i elevdagboken är deras eget och de får göra det på 25 (33)

26 sitt vis. Lärarna har alla små böcker ständigt med sig, där de dokumenterar elevens väg till målen och vad som ska bedömas. Utifrån dokumentationen och reflektionsstunderna som eleverna har med fokus på sitt eget lärande) gör man tillsammans med eleven en bedömning utifrån vad som står i planeringen. Ovanstående mål har uppnåtts i förvånansvärd omfattning! ANALYS OCH BEDÖMNING AV LÄROPLANENS MÅL I ÖVRIGT. Rektors ansvar LÄROPLANENS MÅL Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Resultat: Rektor har i samverkan utvärderat och upprättat en ny verksamhetsplan och arbetsplan. Implementering av Lgr11, Skriv och läsa satsning och uppföljning av den enkät angående elevernas uppfattning om studiero har genomförts. Undersökning angående genus har rektor utfört på alla stadier. ENHETENS ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING. ANALYS OCH BEDÖMNING AV LÄROPLANENS MÅL I ÖVRIGT. 26 (33)

27 UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN 27 (33)

28 ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING LÄSÅRET 2011/2012 Normer och värden ÅTGÄRDER PÅ GRUNDVAL AV ANALYS OCH BEDÖMNING KAPITEL 5 Mål Kilbo skola ska förnya utmärkelsen Skola för hållbar utveckling. Åtgärd Genom att utveckla tidigare ansökan utifrån den dokumentation som finns kring vårt arbete. Utvärdering Som resultat vill vi se att vi återigen erhåller utmärkelsen. FRITIDSHEMMET Normer och värden Att barnen utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen Åtgärd Genom att fortsätta med ett arbetssätt som tillåter barnen att själva välja aktiviteter utifrån sina egna intressen. Viktigt är dock att barnen får ta ansvar för sina val och förstå vikten av att fullfölja det de har valt. Här har vi vuxna en viktig roll där vi dels agerar förebild men även ger stöd i form av struktur till de som behöver det. Vi arbetar medvetet med att göra barnen mer delaktiga i konfliktlösningar. Vid konflikter bör alla involverade få möjlighet att berätta hur de upplevde situationen och ges möjlighet att komma med egna lösningar för att tillsammans komma fram till en gemensam. Vi kommer även arbeta med problemlösning genom att använda oss av sociala berättelser och sagor som tar upp etiska dilemman och livsfrågor. Utvärdering Genom observation. ÅTGÄRDER ENLIGT KOMMUNENS GÄLLANDE KVALITETSREDOVISNING Mål (Vad) Åtgärd (Hur?) 28 (33)

29 Kunskaper ÅTGÄRDER PÅ GRUNDVAL AV ANALYS OCH BEDÖMNING KAPITEL 5 Mål Alla elever ska uppleva studiero. Implementera nya läroplan. Arbete med skriv och läsa garantin. Åtgärd Samtal regelbundet med alla elever kring studiero samt en enkätundersökning. Vi påbörjade implementeringen jan 2011 och fortsätter enligt plan. Vi påbörjade satsningen på läs och skriv jan 2011 och fortsätter enligt plan. Där deltar även förskolan. Utvärdering Vi ska se att fler elever känner studiero. Läroplanen är känd och alla arbetar medvetet utifrån den. Att alla elever når målen i årskurs 3 och 5 i de nationella proven, samt att skolan på kommunens tester har en ökad måluppfyllelse. FRITIDSHEMMET UTVECKLING OCH LÄRANDE Mål Att ge barnen lust att lära genom lek. Genom leken utvecklar barnen sina motoriska färdigheter, matematiska förmågor, nyfikenhet för NO/teknik samt språkutveckling. Åtgärd Genom att främja leken i verksamheten. Att pedagogerna är medforskare istället för att förmedla information till barnen. Pedagogerna ska vara närvarande och delaktiga i leken för att kunna ställa utmanande frågor och finnas med som stöd. Det är vårt ansvar som pedagoger att erbjuda olika aktiviteter utifrån den aktuella barngruppens behov som barnen sedan kan välja mellan. Utvärdering Observationer och fortlöpande pedagogiska dokumentationer ÅTGÄRDER ENLIGT KOMMUNENS GÄLLANDE KVALITETSREDOVISNING Mål (Vad) Åtgärd (Hur?) 29 (33)

30 Elevernas ansvar och inflytande ÅTGÄRDER PÅ GRUNDVAL AV ANALYS OCH BEDÖMNING KAPITEL 5 Mål (Vad?) Åtgärd (Hur?) Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas / analyseras och bedömas) FRITIDSHEMMET Barns inflytande Mål Ge möjlighet för barnen att uttrycka sina tankar och åsikter vilket ska ligga till grund för hur vi utformar verksamheten. Åtgärd Genom intervjuer, dagliga samtal kan vi bygga verksamheten på barnens intressen. Vi vuxna måste ha ett öppet och tillåtande förhållningssätt där barnen känner sig trygga att uttrycka sig. Utvärdering Dokumentation och observationer. ÅTGÄRDER ENLIGT KOMMUNENS GÄLLANDE KVALITETSREDOVISNING Mål (Vad) Åtgärd (Hur?) Skola och hem ÅTGÄRDER PÅ GRUNDVAL AV ANALYS OCH BEDÖMNING KAPITEL 5 Mål Att alla föräldrar känner att de har nytta av Unikum som informationskanal. 30 (33)

31 Åtgärd Informationskväll i september kring Unikum av Unikumpilot och central informatör samt att ge Kilbos pilot tid i schemat för att kunna arbeta med detta. Utvärdering Avstämning via föräldrarådet kring föräldrars tyckande om Unikum samt uppföljning av pilotens arbetstimmar. FRITIDSHEMMET Mål Ge föräldrarna mer inflytande i verksamheten. Åtgärd Vi planerar ett föräldramöte under hösten, där vi ger föräldrarna möjlighet att påverka hur vi genomför detta. Utvärdering Skicka ut enkät till föräldrarna med syfte att få fram vad de vill diskutera på föräldramötet. ÅTGÄRDER ENLIGT KOMMUNENS GÄLLANDE KVALITETSREDOVISNING Mål (Vad) Åtgärd (Hur?) ÅTGÄRDER PÅ GRUNDVAL AV ANALYS OCH BEDÖMNING KAPITEL 5 Skolan och omvärlden ÅTGÄRDER PÅ GRUNDVAL AV ANALYS OCH BEDÖMNING KAPITEL 5 Mål Ökad kunskap kring att arbeta entreprenöriellt och bilda ett kontaktnät med företagare i Sala kommun Åtgärd Arbeta enligt projekt LIVE 31 (33)

32 Utvärdering Fler elever ska tycka att skolan är rolig. Ökat besök på skolan av företagare samt en förbättrad Prao verksamhet ÅTGÄRDER ENLIGT KOMMUNENS GÄLLANDE KVALITETSREDOVISNING Mål (Vad) Åtgärd (Hur?) Bedömning och betyg ÅTGÄRDER PÅ GRUNDVAL AV ANALYS OCH BEDÖMNING KAPITEL 5 Mål Kunna bedöma elever och ge dem adekvata betyg Åtgärd Kompetensutveckla personalen i betyg och bedömning genom olika fortbildningsinsatser och elevarbeten. Utvärdering Sker genom att se om vi lyckas få en samsyn kring bedömning. Analysen görs utifrån sammanställande av dokumentation av diskussionerna kring ämnet. FRITIDSHEMMET Samverkan Mål Att fritidshems personal medverkar vid skolans utvecklingssamtal (vid gemensamma barn). Åtgärd Genom samtal och planering med skolans personal. Utvärdering Dokumentation och observation 32 (33)

33 ÅTGÄRDER ENLIGT KOMMUNENS GÄLLANDE KVALITETSREDOVISNING Mål (Vad) Åtgärd (Hur?) Rektors ansvar ÅTGÄRDER PÅ GRUNDVAL AV ANALYS OCH BEDÖMNING KAPITEL 5 Mål En skola för alla Åtgärd Rektor fortsätter påbörjat arbete kring genus, studiero, trygghet, implementering av läroplan, entreprenörskap genom samtal med elever och personal samt regelbundna besök i verksamheten. Utvärdering Fler elever ska uppleva studiero och trygghet vid den årliga enkäten. I planeringarna och undervisningen ska den nya läroplanen vara synlig. Utvärdering av skriftliga omdömen och planeringar. Dokumentation av alla besök hos elever/lärare och samtal med elever/lärare. ÅTGÄRDER ENLIGT KOMMUNENS GÄLLANDE KVALITETSREDOVISNING Mål (Vad) Åtgärd (Hur?) 33 (33)