DELRAPPORT 3 LYFTKRAFT

DELRAPPORT 3 LYFTKRAFT Arbetsförmedlingen i Örebro Författare Viveca Tachezy Projektledare Johan Callenfors 23 July 2010 2010 Skill

Om Skill Skill grundades 1997 och erbjuder akademikers kompetens genom rekrytering, uthyrning och undersökningar. Varje uppdrag kvalitetssäkras av våra erfarna rekryterare och projektledare.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 1. INLEDNING 4 1.1. Bakgrund 4 1.2. Syfte och mål 4 1.3. Undersökningens genomförande 4 1.4. Delrapportens innehåll 5 2. RESULTAT 6 2.1 Processkartor 6 2.1.1 Projektledare 6 2.1.2 Individen 13 2.1.3 Gruppen 15 2.2 Samtalsintervjuer med deltagarna 16 2.2.1 Kategori 1 - Intervju genomförd 2010.05.20 16 2.2.2 Kategori 2 Intervju genomförd 2010.05.25 18 2.2.3 Kategori 1 intervju genomförd 2010.05.26 20 2.3 Projektansökan och projektets nuvarande status 22 2.3.1 Beskrivning av projektet 22 2.3.2 Genomförande 25 2.3.3 Programkriterier 26 2.3.4 Projektorganisation 26 2.3.5 Mål och resultat 26 3. SAMMANFATTNING 29

1. INLEDNING 1.1. Bakgrund Arbetsförmedlingen i Örebro är för närvarande projektägare för ett projekt vars syfte är att underlätta inträdet eller återinträdet på arbetsmarknaden för somalisktalande invandrare som har sin huvudsakliga försörjning genom försörjningsstöd. Projektets syfte är att ta tillvara på den kompetens som finns inom denna grupp samt minska utanförskapet för gruppen. Vid projektets start var även syftet att förkomma den arbetskraftsbrist som samhällets befarades stå inför. 1.2. Syfte och mål Målsättningen med projektet är att skapa en individuell kompetensutveckling som ska främja integration och mångfald. Kompetensutvecklingen skall stärka individens självförtroende, ge ökad självinsikt och skapa en tydlig individuell målinriktning som ökar anställningsbarheten. Dessutom skall projektet bidra till att de somalisktalande som står långt ifrån arbetsmarknaden utvecklas och kommer i arbete eller närmare arbetsmarknaden utifrån sina egna förutsättningar. Deltagarna ska känna att deras möjligheter har ökat för att lösa utanförskapet. För att säkerställa att resultatet av projektets aktiviteter mäts, bevaras och kan förmedlas vidare önskar projektgruppen genomföra en utvärdering av projektets processarbete och resultat. Skill ska därmed genomföra en effektutvärdering och en processutvärdering genom kartläggning av projektet samt samtalsintervjuer med deltagare. Syftet med denna delrapport är att sammanfatta den kontinuerliga processkartläggningen och att bedöma projektets status i förhållande till de initialt tänkta målen vilka projektledarna ansökte om medel för hos finansiär. 1.3. Undersökningens genomförande Under projektets tre år kommer Skill att genomföra en processutvärdering och som en del utav denna även en effektutvärdering. Effektutvärderingen blir på så sätt ett system för feedback till projektledarna där lärdomar som framkommit under processen kan tillämpas under pågående projekt för en effektivare process. Skills uppgifter är därmed att löpande samla in information rörande projektet och projektledarnas arbete för att skapa en processkartläggning som kontinuerligt kommer uppdateras under projektets gång. Informationsinsamlingen baseras på möten med projektledarna samt tillgång till projektledarnas månadsrapporter. Processkartläggningen illustreras av tre processkartor baserade på projektledarna, individen och gruppen. Där beskrivs aktiviteterna som hålls samt beskrivningar av när aktivisterna hållits för att enkelt kunna se utveckling över tid och spåra förändringar. För en fullständig återgivning av processkartorna, se kapitel 2. Resultat. Löpande samtalsintervjuer kommer även ske med deltagare som avslutat sin tid i projektet. Två kategorier av deltagare har skapats, en kategori där deltagare har nått målet att få arbete/praktik eller påbörjat studier innan de lämnat projektet, benämnd kategori 1, samt en kategori där deltagare lämnat projektet utan att nå detta mål, kategori 2. Målet är därmed att få upplevelser från både respondenter som lyckats få arbete samt respondenter vars arbetssituation är oförändrad. Även om respondenten tillhör kategori 2 och inte fått arbete eller påbörjat studier kan ändå självkänsla och anställningsbarhet ökat, vilket ska ses som ett gott resultat. Intervjuerna kommer genomföras i tre etapper för att få med utsagor från deltagare i olika stadier av projektet under dess treårsperiod. Således kommer intervjuer att genomföras efter att den första 4

sexmånadersperioden avslutats, därefter i mitten av projektet samt inför projektets avslutande. Varje intervjutillfälle kommer omfatta tre stycken intervjuer. Vid författandet av denna rapport är den andra intervjuomgången avslutad och resultatet redovisas i kapitel xx. Resultatet från de första intervjuomgången finns redovisat i Delrapport 1, författad 090421. Resultatet från intervjuerna ligger delvis till grund för bedömningen av projektets status. 1.4. Delrapportens innehåll Delrapport 3 är indelade i två avsnitt innehållande en uppdatering av processbeskrivningens processkartor med beskrivande kommentarer över aktiviteter och händelser som förekommit i projektet samt en beskrivning av det dokument projektledarna skickat till EFS då de ansökte om medel att bedriva projekt Lyftkraft. I denna ansökan beskrev projektledarna projektets syfte, målsättning, genomförande, programkriterier och projektorganisation. Då projektet genomfört två av totalt tre år är det relevant att studera om projektet utvecklats enligt de kriterier projektledarna ansökte genom. Projektets nuvarande status kommer följaktligen att ställas i relation till de inledande målen för att bedöma hur nära projektledarna arbetar med det initialt tänkta projektet. 5

2. RESULTAT 2.1 Processkartor Nedan presenteras de tre processkartor som skapats vid processkartläggningen med tillhörande kommentarer. Processkartorna presenteras i ordningen projektledarna, individen och gruppen. De är konstruerade så att varje enskild aktivitet har fått ett nummer under vilket sedan aktiviteter som genomförts har listats. De listade aktiviteterna har beskrivits i lägesrapporterna alternativt i möten med projektledarna och kan därför datumsättas då de har genomförts. För att underlätta läsning för uppdatering har aktiviteter som lagts till efter Delrapport 2 markerats genom att datumet har fet stil. Då streckad aktivitetsruta förekommer indikerar detta att den aktivitet som rutan beskriver inte kunnat spåras som förekommande i projektet. 2.1.1 Projektledare 6

1 2008.10 Kartläggningssamtal genomförda med samtliga deltagare från hela gruppen. Utifrån kartläggningssamtalet placeras individen i en utav coachningsgrupperna. 2009.06 Projektledarna håller rekryteringsintervjuer med nya tilltänka deltagare i projektet. 2009.08 Projektledarna introducerar sex nya deltagare i projektet. De går igenom samtliga introduktionssteg där kartläggningssamtal och överenskommelser görs. Projektledarna betonar redan i kartläggningssamtalet vikten av jämställdhet och diskuterar jämställdhetsfrågor med de enskilda deltagarna. 2009.09 Projektledarna introducerar en ny deltagare i projektet. De går igenom samtliga introduktionssteg där kartläggningssamtal och överenskommelser görs. Projektledarna betonar redan i kartläggningssamtalet vikten av jämställdhet och diskuterar jämställdhetsfrågor med de enskilda deltagarna. 2009.10 Projektledarna introducerar två nya deltagare i projektet enligt samma tillvägagångssätt som ovan beskrivet. 2010.02 Projektledarna introducerar en ny deltagare i projektet enligt samma tillvägagångssätt som ovan beskrivet. 2010.02 Projektledarna håller rekryteringsintervjuer med nya tilltänka deltagare i projektet. Dock visar det sig att många av dessa är svaga vad gäller det svenska språket samt tidigare utbildning att man inom projektets ram inte kan tillgodose deras behov av stöd. Behov av att göra vissa avsteg från tidigare krav för start inom projektet är nödvändigt men man ändrar inte på den arbets-/utbildnings linje som projektet bygger på. 2010.03 Projektledarna introducerar fem nya deltagare i projektet. 2010.04 Projektledarna introducerar tre nya deltagare. 2 2008.10 2010.03 Projektledarna coachar deltagarna individuellt genom enskilda samtal efter pärmsystemet. Projektledarna har under denna månad påbörjat APU (arbetspsykologisk utredning) för 2 deltagare, frågeställningen var: föreligger inlärningssvårigheter som medför nedsättning av arbetsförmågan? Det visar sig att för dessa två var svaret ja, nu bör arbetet utgå utifrån andra utgångspunkter för att hitta ett anpassat arbete. 3 2008.10 Tre coachningsgrupper påbörjas, inklusive en grupp för individer som kommit längre med sina idéer om att starta egen verksamhet. I grupperna arbetar deltagarna mot sina mål under en dag i veckan. 2009.05 Projektledarna har frångått den tidigare indelningen i yrkeskategorier för coachningsgrupperna mot bakgrund av att deltagare kunnat uppleva sig låsta i den kategori de tillhört. I fortsättningen kommer grupperna benämnas grupp 1, 2 och 3. 2010.04 2010.04 Som tidigare nämnts är starta eget spåret ett av de man arbetar med inom projektet. Hos många deltagare finns det embryon till idéer som är värda att uppmuntra. Dock kan konstateras att ledtiderna innan företagen kan sjösättas som regel är långa, det tar sin tid innan affärsplanerna ser livsdugliga ut, budgeten skall vara realistisk, och finansieringen säkrad och inte minst i förekommande fall en lokal att bedriva verksamheten i. Ett intensivt samarbete sker hela tiden mellan deltagare, projektledare samt andra externa aktörer som starta eget konsulter, finansiärer, fastighetsägare m.m. En deltagare är i gång med sitt företag och företaget existerar fortfarande efter 6 månader. En deltagare som avser att bedriva handel med kosmetika och möbler har alla parametrar klara utom en lokal att bedriva verksamheten i. En deltagare som i kompanjonskap med annan person vill starta ett HB och sälja kläder och assesoarer med viss profil har alla parametrar klara men även de saknar lokal. En deltagare som i kompanjonskap med 2 andra personer vill starta företag och sälja kläder till afrikanska kvinnor och ungdomar har varit långt framskridna att komma 7

igång, men har av olika skäl ännu inte kommit igång. 4 2008.10 2008.12 Träffas i storgrupp en dag i veckan för att diskutera och arbeta med olika work shops som anställningsintervjuer, förbereda sina handlingar, diskutera svenska språket och sociala koder. Diskussioner hålls i storgruppen och coachningsgrupp om jämställdhetsfrågor. Work shops hålls där deltagarna övar på anställningsintervjuer. 2009.01 Work shops och diskussioner kring anställningsformer och arbetsrätt hålls. 2009.06 Coachningsgrupperna arbetar med frågeställningar som projektledarna tagit fram. 5 2008.10 Projektledarna bygger upp samverkan med företag och offentlig sektor utifrån deltagarnas förutsättningar. Detta arbete får ses som pågående under hela projekttiden då deltagarna som kommer in i projektet efterhand har olika förutsättningar. Projektledarna träffar ett flertal organisationer som ska komma och berätta om sin verksamhet för deltagarna. 2008.11 Projektledarna fortsätter att besöka organisationer och bjuder in dem till att tala inför gruppen. Studiebesök hos olika organisationer genomförs med coachningsgrupperna. IFS och Coompanion besöker gruppen och informerar om start av egen verksamhet. 2009.01 Projektledarna diskuterar med organisationer för att ytterligare hjälpa deltagare ut på arbetsmarknaden. 2009.02 Anställningsstopp har införts på flera arbetsplatser så det är svårt för projektledarna att finna praktikplatser för deltagarna. Dock forsätter projektledarna att betrakta varje enskild praktikplats som en framgång i strävan om att finna ett arbete. Samtal hålles med Nämnden för funktionshindrade då vissa deltagare har mycket svårt att komma ut på arbetsmarknaden trots utbildning och erfarenhet. 2009.03 Projektledarna har möte med kommunen beträffande problematiken att få deltagare inom vårdarbete i arbete. 2009.04 Trots det dåliga konjunkturläget upplever projektledarna att de möts av en stor vilja från arbetsgivare både inom privat och offentlig sektor att hitta lösningar för projektets deltagare. 2009.06 Problem att hitta arbete och praktikplatser kvarstår men projektledarna fortsätter se optimism hos arbetsgivare. 2009.07 Kontakten med potentiella arbetsgivare är begränsad på grund av semesterperiod. 2009.07 Problem att hitta arbete och praktikplatser kvarstår men projektledarna fortsätter se optimism hos arbetsgivare. 2009.08 Projektledarna har tillsammans med sex deltagare träffat enhetschefer inom förvaltningen för funktionshinder och tillsammans diskuterat förutsättningar för praktikplatser. Målsättningen är att dessa praktikplatser ska vara klara under första delen av september. 2009.09 Projektledarna understryker svårigheterna för deltagarna att få arbete då de saknar utbildning, och även svårigheter då deltagare har relevant utbildning. Deltagare har mycket svårt att få arbete i konkurrens med andra sökanden och projektledarna arbetar hårt med att få fram arbete och praktikplatser genom sina personliga kontakter. 2009.12 Projektledarna har träffat sex enhetschefer inom förvaltningen för funktionshinder och tillsammans med deltagarna diskuterat krav och möjligheter inför praktik/timvikariat. Målsättning är att dessa platser skall vara klara under första delen av september. 2010.02 Det finns flera goda exempel på lyckat samarbete med arbetsgivare, via praktik, arbete och utbildning. Framförallt vill man framhäva samarbetet med förvaltningen 8

2010.04 2010.06 2010.06 för funktionshindrade som ett bra exempel på samarbete för de personer som är intresserade av arbete inom vård och omsorg som ett avstamp mot både arbete och utbildning. Det finns även ett bra samarbete med arbetsgivare när det gäller praktik och arbete mot lokalvård. Projektledarna har inlett samtal med Örebro bostäder/fastighetsservice om möjligheten till anställning av ett antal Somalier som fastighetsskötare, lokalvårdare, grönyteskötsel, framförallt i de bostadsområden Öbo har med ett stort antal Somalier boende, intresse finns hos Öbo att gå vidare med detta. Under våren och försommaren har projektledningen initierat en del kontakter med företrädare för Örebro Bostäder AB. Syftet med detta var att utröna om det gick att skapa arbetstillfällen för en del av deltagarna i projektet. Under maj månad har man fört inledande samtal och träff med chefen för fastighetsservice Petter Runesson som tyckte att det var ett bra initiativ. Öbo har visat intresse för att eventuellt kunna anställa ett antal arbetssökande med somaliskt ursprung som fastighetsskötare. Dvs: grönyteskötsel, enklare fastighetsunderhåll samt lokalvård och i detta arbete ingår naturligtvis kontakter med boende. Främst är Öbo intresserade av att anställa i områden som Vivalla, Baronbackarna, Markbacken, Varberga. Öbo har ett intresse av att anställa personer med Somaliskt ursprung i områden där det bor många Somalier och på detta sätt förhoppningsvis ge goodwill till Öbo som företag, att man ser de nya anställda som ambassadörer och goda förebilder. Öbo s Petter Runesson har under slutet av maj varit på plats i projektet och haft en information för intresserade projektdeltagare och i samband med detta även haft kortare intervjuer med alla intresserade deltagare. Nästa steg blir att Öbo i samråd med projektledarna väljer ut ett antal män och kvinnor som under handledning får prova på fastighetsskötaryrket genom kortare praktikperioder som sedan förhoppningsvis skall resultera i ett antal anställningar. Man räknar med att praktiksteget ska kunna inledas i augusti när det finns handledare att tillgå efter semestertiderna. Projektledarna har lyckats förhandla fram ett arbetstillfälle för en av deltagarna hos Öbo. Han har fr. om 1/6 arbete heltid som kundvärd/bovärdsassistent hos Öbo i Vivalla, och även här är tanken att Öbo kommer att ha fördel av att han har Somaliskt ursprung då han kommer att ha mycket kundkontakt med de boende som har Somaliskt ursprung. Detta arbete har förhandlats fram med Öbos distriktschef i Vivalla, Peter Hjalmarsson. 6 2008.10 Projektledarna rapporterar löpande till finansiärerna månadsvis genom lägesrapporter. 2009.06 Projektledarna rapporterar till finansiärerna om Skills delrapport. 2009.08 Projektledarna rapporterar till finansiärerna att de inte kommer klara målen gällande arbete, starta eget och utbildning. Detta till följd av läget på arbetsmarknaden samt vissa deltagares svaga bakgrund och svårigheter att ens få praktikplats samt klara av arbetsmarknaden. Projektledarna menar att det krävs samverkan för att lösa frågan, vilket de fortsätter att kämpa med. 2009.10 Projektledarna lämnar en mer utförlig lägesrapport till finansiärerna där följande beskrivs; aktiviteter som genomförts i projektet, vad som fungerat bra och mindre 9

bra samt projektets fas i måluppfyllelse. För projektledarnas rapport, se Lägesrapport 0910. 2009.11 Projektledarna har möte med Processtöd Jämställdhetsintegrering (EFS JÄMT) och berättar om hur de arbetar med jämställdhetsfrågor i projektet. 2010.02 Projektledarna betonar igen till finansiärerna att de inte kommer klara målen gällande arbete, starta eget och utbildning. Detta till följd av läget på arbetsmarknaden samt vissa deltagares svaga bakgrund och svårigheter att ens få praktikplats samt klara av arbetsmarknaden. Projektledarna arbetar kontinuelrigt med att finna alternativa lösningar för att komma så nära målbilden som möjligt. 7 2008.10 Skill påbörjar dokumentation av projektet genom att besöka projektledarna för muntliga rapporteringar och diskussioner. Skill får även tillgång till det material projektledarna använder samt löpande information om projektet i form av lägesrapporter. En effektutvärdering ska bedrivas som en del av processutvärderingen. Effektutvärderingen blir ett system för feedback där lärdomar kan tillämpas för en effektivare process. Skills ska genomföra intervjuer med deltagare löpande och lyfta in resultatet i processen. 2009.10 Projektledaren Sören Tallroth deltar tillsammans med Skills projektledare Johan Callenfors i ett av ESF-rådet anordnat utvärderingsseminarium i Västerås. 2009.10 Projektledarna har bokat in ett möte med finansiärernas Processtöd Jämställdhetsintegrering för att diskutera dessa frågor utifrån ansökan och målgruppens mycket speciella behov. 8 2008.11 Större språk- och skrivsvårigheter upptäcks hos deltagarna. Projektledarna planerar att använda AF och Rehabs resurser som finns till förfogande i projektets verktygslåda för att hjälpa dessa deltagare. Test av deltagare planeras till januari 2009. 2008.12 Konjunkturläget märks tydligt och projektledarna har svårt att finna enskilda praktikplatser till deltagarna. I stället planeras att satsa på utbildningar. 2009.01 Påbörjat samarbete med AF rehab angående deltagare som projektledarna misstänker har stora brister med språket samt eventuell inlärningsproblematik. Tester planeras utföras och utvärderas. 2009.08 Projektledarna har låtit två personer avluta projektet utan mätbara resultat på grund av att de befunnit sig i projektet tillräckligt långt tid. Dessa personer har slussats vidare till Arbetsförmedlingens ordinarie handläggare för vidare stöd. Åtta personer har förlängts i projektet på grund av stundande praktiker. Ytterligare 10 deltagare är 2009.09 2010.02 förlängda, se lägesrapport 0908 för ytterligare beskrivning. Projektledarna har låtit två personer avluta projektet utan mätbara resultat på grund av att de befunnit sig i projektet tillräckligt långt tid. En av dessa slussats vidare till Arbetsförmedlingens ordinarie handläggare för vidare stöd och den andra kommer få fortsatt stöd från annan myndighet. Fem deltagare har påbörjat praktiker inom förvaltningen för funktionshindrade. Målet är timanställning för dessa, samt att de ska förstå vikten av utbildning för att få varaktigt arbete inom området. 5 deltagare har avslutat projektet. 2 av dessa har gått vidare till arbete. 1 deltagare är i slutfasen för att starta upp eget företag. 1 deltagare avslutar projektet då tiden i projektet löpt ut samt att hon pga privata skäl ej kan vikariera inom vården som hon tidigare gjort inom projektet. Ännu 1 deltagare avslutar för att projektet löpt ut. Man har under denna tid utrett och dokumenterat, genom läkarkontakt, arbetshinder. Genom samtal med handläggare på AF har en plan arbetats fram för hur deltagaren skall komma vidare med ett anpassat arbete. 9 2008.12 Samverkar med kommunens försörjningsstöd och Arbetsförmedlingens handläggare i trepartssamtal. 2009.01 Samverkan och trepartssamtal fortsätter med kommunens försörjningsstöd och Arbetsförmedlingens handläggare. 10

2009.04 Projektledarna har haft möte med kontorschef för verksamhetskontoret förv. för funktionshindrade Stefan Kajling i Örebro Kommun och informerat om projektet och vilka lösningar utarbetas. 2009.04 Projektledarna informerar chefer inom förvaltning om projektet och vad de behöver stöd med på Ledarforum. Detta ses som ett viktigt strategiskt steg för projektet. 2009.05 Projektledarna har hållit informella informationsträffar med handläggarna på Arbetsförmedlingen i Örebro där projektledarna har informerat om gruppdeltagarna som grupp och deras behov. 2009.06 Projektledarna möter svårigheter att få fram praktikplatser inom kommunen men jobbar vidare med detta. 2009.08 Projektledarna träffar de flesta av länets flyktingmottagare för att diskutera frågor om somalier och arbete över myndighetsgränser. 2009.10 Projektledarna träffar Dag Sjölén, Verksamhetschef Arbete och Utveckling och diskuterar möjligheten att låta projektets deltagare få tillgång till de planerade KOM- JOBBEN. Projektledarna avvaktar för att se om deltagarna i projektet blir prioriterade i frågan. 2009.11 Projektledarna har trots upprepad kontakt med ansvarig vid Örebro kommun inte fått något besked om ovan beskrivna KOM-JOBB. 2009.11 2010.02 2010.02 2010.02 2010.03 Projektledarna fortsätter att samverka med kommunens försörjningsstöd och har trepartssamtal i de fall detta krävs för den enskilde deltagaren. Samverkan sker även med Arbetsförmedlingens handläggare. Projektledarna för sedan projektstart anteckningar i förmedlingens system (AIS) där handläggaren efter projektslut kan följa hela processen för den enskilda individen. Anteckningar sker varje vecka kring hur arbetet fortlöper och avslutas med en enklare sammanfattning, oavsett om deltagaren gått till arbete eller tillbaka till handläggaren. Projektledarna har ännu inte fått något besked om ovan beskrivna KOM-JOBB. I samband med styrelsemötet (se punkt 10, 2010.02) lovar bitr.af chef Stefan Ask att han ska lyfta frågan med sina chefskollegor på AF samt vid ett tjänstemannamöte med Örebro kommun. Lena Andersson lovar även att lyfta frågan med sin chef på försörjningsstöd. Projektledarna undersöker möjligheterna, för deltagare med någon form av arbetshinder, att arbeta på ett Socialt företag. De fortsätter även oförtrutet att bearbeta arbetsmarknaden för att öppna dörrar till praktik, lärlingsplatser och arbete. Samtal har påbörjats med Verksamhetschef Kenth Kronwall, Örebro kommun/city Akademin lärcentrum, angående deltagarnas bristande kunskaper i svenska språket. Man önskar ett samarbete då projektets uppgift ej är språkundervisning. Tanken är att deltagarna ska träna upp sin förmåga att konversera inför praktik/arbete. Välkända ämnen kommer att diskuteras i grupper eller parvis och deltagarna gör även egna presentationer om olika ämnen. Detta varvas med kortare föreläsningar. Målet är att - deltagarna ska bli bättre på att utrycka sig på svenska, och klara av att prata svenska i vardagliga situationer, - förbättrad hör- och läsförmåga, - att få ett ökat ordförråd inom aktuella ämnesområden. 10 2008.12 Styrgruppsmöte nr 1 projektledarna rapporterar om projektet. 2009.03 Styrgruppmöte nr 2 projektledarna rapporterar om projektet. 11

2009.09 Styrgruppsmöte nr 3 resulterade i lågt deltagande precis som förra mötet. Projektledarna upplever ett starkt ointresse från styrgruppen och beslutar att lägga ned styrgruppsmötena för att i stället ta direktkontakt med berörda vid behov. 2009.10 Projektledarna arbetar med att ta fram en ny styrgrupp bestående av personer på lägre nivåer än tidigare men som även har beslutspåverkan. Den nya styrgruppen planeras vara färdigsammanställd i november. 2009.11 Den nya styrgruppen är sammanställd och presenteras av projektledarna. För en fullständig återgivning av medlemmarna i den nya styrgruppen, se Lägesrapport 2009.11. 2010.02 11 2009.02 2010.04 Styrgruppsmöte 1 med den nya styrelsen - projektledarna rapporterar om projektet. Projektledarna tar kontakt med lokalradion som genomför reportage om projektet med intervjuer med deltagare. Detta värderas högt då information om projektet når ut till allmänheten. Projektet har haft besök av en journalist från Sveriges Radio-International ( de sänder reportage på olika språk både nationellt i P2 och internationellt på webben). Han intervjuade projektledarna om projektet hur det går och hur man arbetar. 12 2009.06 Tillägg i processkarta enligt EFS önskemål. Projektet har krav att jobba med jämställdhetsintegrering och tillgänglighet, samt programkriterierna Lärande miljöer, Innovativ verksamhet, Samverkan och Strategisk påverkan. Hur detta arbete går till bör tittas på i utvärderingen så att även detta kan utvecklas och förbättras under projekttiden. 2009.11 Projektledarna samverkar med kommunens försörjningsstöd och har trepartssamtal med deltagare då detta behövs. På så sätt kan insatserna kortas ned. Lärande miljöer uppstår tillsammans med Arbetsförmedlingens handläggare då projektledarna diskuterar och informerar om projektet och deltagarnas behov för handläggare som kommer i kontakt med målgruppen i sitt arbete. Samarbetet med Örebro kommun utvecklas vad gäller marknadsfrågor. Strategisk påverkan sker då projektledarna kontinuerligt har kontakt med aktörer i samhället som kan förändra bilden av målgruppen på arbetsmarknaden. Projektledarna har tidigare varit i kontakt med lokalradion i Örebro och har under den senaste lägesrapportperioden haft förnyad kontakt med radio. Ett program har spelats in som handlar om somaliska kvinnors situation på arbetsmarknaden vilken är beskriven positivt. 2009.12 Projektledarna betonar vikten av att fortsätta samverka med övriga parter som hanterar projektets målgrupp, likt den diskussion som hålls på länsstyrelsen i augusti. 2010.02 Projektledarna är övertygade om att arbetsförmedlingen bör arbeta med ett liknande arbetssätt som inom projektet. Man bedömer att man via projektets arbetssätt kan komma att korta ner arbetssökandes tid hos arbetsförmedlingen avsevärt. 2010.03 Projektledarna har under denna månad påbörjat APU (arbetspsykologisk utredning) för 2 deltagare, frågeställningen var: föreligger inlärningssvårigheter som medför nedsättning av arbetsförmågan? Det visade sig att svaret var ja och att projektledarna nu måste arbeta utifrån andra utgångspunkter för att hitta ett anpassat arbete. Deltagarna som testades har varit i Sverige sedan 2004 och har genomgått ett flertal åtgärder utan att detta konstaterats, man har enbart tittat på språket som ett hinder. En lärdom som man drar är att man behöver arbeta intensivt med deltagarna för att komma fram till om någon form av arbetshinder föreligger. Det är av vikt att man inte endast utgår från att språket är den enda problematiken. Känner man till bakomliggande problematik (förutom språksvårigheter) kan man utifrån detta sätta in rätt åtgärd för att snabbare hitta en lösning till någon form av anpassat arbete. 12

2010.06 Projektledarna har fört samtal med Annette Thörnqvist. Annette arbetar inom Europeiska socialfondens temagrupp för integration i arbetslivet (TIA) vid Remeso, vars uppgift är att analysera ESF-projekt som syftar till integration av personer som står utanför arbetsmarknaden. Hon är docent och forskare, med särskild inriktning arbetsmarknadsrelationer och arbetsmiljöfrågor. En intressant diskussion fördes om projektet och framförallt inriktningen mot arbetsmarknaden som är projektets fokus, hon fick även ta del av några "fallbeskrivningar" där man har beskrivit de långa processerna man har med arbetsgivarkontakter för att nå resultat. 2.1.2 Individen 13

1 2008.10 Kartläggningssamtal genomförda med samtliga deltagare från hela gruppen. Utifrån kartläggningssamtalet placeras individen i en utav coachningsgrupperna beroende på vilken typ av arbete individen önskar få. 2009.08 2010.02 2010.03 2010.04 2010.06 Sex nya deltagare introduceras och kartläggningssamtal genomförs. En ny deltagare startar inom projektet. Fem nya deltagare startar inom projektet. Tre nya deltagare startar inom projektet. Tre nya deltagare startar inom projektet. 2 2008.10 Individen coachas i enskilda samtal med projektledaren efter individens egna förutsättningar. 2009.01 Enskilda samtal med individerna då sexmånadersperioden närmar sig slutet. Frågan om deltagare vill fortsätta i projektet ytterligare sex månader tas upp och projektledarna resonerar kring varje enskilt fall. 3 2008.10 Deltagarna arbetar mot sina individuella mål i coachningsgrupperna där de delats in mot bakgrund av de individuella kartläggningssamtalen. 2009.06 Deltagarna diskuterar olika frågeställningar som projektledarna tagit fram i coachningsgrupper. 2009.07 Deltagarna diskuterar olika frågeställningar som projektledarna tagit fram i coachningsgrupper. 2009.09 Projektledarna arbetar hårt med deltagandet i coachningsgrupperna och stämningen är god i grupperna. 4 2008.10 Deltagarna börjar träffas i storgrupp en dag i veckan för att diskutera och arbeta med olika work shops som anställningsintervjuer, förbereda sina handlingar, diskutera svenska språket och sociala koder. 2008.12 Diskussioner hålls i storgruppen och coachningsgrupp om jämställdhetsfrågor. Work shops hålls där deltagarna övar på anställningsintervjuer. 2009.01 Work shops och diskussioner kring anställningsformer och arbetsrätt hålls. 2009.11 Projektledarna betonar jämställdhetsfrågor redan tidigt i kontakten med nyrekryterade projektdeltagare utifrån den enskilde deltagarens bakgrund. 5 2008.10 Det individuella ansvaret betonas löpande och deltagarna arbetar med en jobblista och jobbdagbok där sökta arbeten redovisas. 2009.01 Individens ansvar fortsätter att betonas. 2009.02 Individens ansvar fortsätter att betonas. Individuella veckomål sätts för varje deltagare. 2009.03 Individens ansvar fortsätter att betonas. Individuella veckomål sätts för varje deltagare. 14

2009.04 Individens ansvar fortsätter att betonas. Individuella veckomål sätts för varje deltagare. 2009.06 Individens ansvar fortsätter att betonas. Individuella veckomål sätts för varje deltagare. 2009.07 Individens ansvar fortsätter att betonas. Individuella veckomål sätts för varje deltagare. 2009.08 Skriftliga överenskommelser skrivs för de nya deltagarna i projektet. Eget ansvar betonas. 2009.09 Projektledarna och deltagarna arbetar hårt med att skriva och uppfylla personliga veckomål. 6 2010.04 2010.06 Två deltagare har avslutat projektet. En deltagare har gått till arbete och en har gått tillbaka till Arbetsförmedlingen, jobb och utvecklingsgarantin för vidare handläggning/utredning. Två deltagare som tidigare har avslutat projektet (september och november 2009) nu har erhållit arbete genom projektets medverkan och kontakter. Tre deltagare har slutat projektet under denna månad. En deltagare har börjat arbeta som lokalvårdare. En deltagare har slutat pga. sjukdom och en deltagare har börjat arbeta som bovärdsassistent ÖBO Vivalla. Ett mycket viktigt strategiskt arbete för den somaliska gruppen i Vivalla. 2.1.3 Gruppen anananannaa 15

1 2008.10 Tre coachningsgrupper påbörjas, inklusive en grupp för individer som kommit längre med sina idéer om att starta egen verksamhet. 2009.05 Projektledarna har frångått den tidigare indelningen i yrkeskategorier för coachningsgrupperna mot bakgrund av att deltagare kunnat uppleva sig låsta i den kategori de tillhört. I fortsättningen kommer grupperna benämnas grupp 1, 2 och 3. 2009.08 Arbetet fortsätter som tidigare. 2 2008.10 Träffas i storgrupp en dag i veckan för att diskutera och arbeta med olika work shops som anställningsintervjuer, förbereda sina handlingar, diskutera svenska språket och sociala koder. 2008.12 Diskussioner hålls i storgruppen och coachningsgrupp om jämställdhetsfrågor. Work shops hålls där deltagarna övar på anställningsintervjuer. 2009.01 Work shops och diskussioner kring anställningsformer och arbetsrätt hålls. 2009.04 Gruppaktiviteter i diskussionsform hålls där deltagarna får till uppgift att arbeta med olika frågeställningar som projektledarna tagit fram. 2009.11 Projektledarna betonar och diskuterar jämställdhetsfrågor tidigt i kontakten med nyrekryterade projektdeltagare utifrån deltagarnas bakgrund. 3 2008.10 Individen erbjuds forum för diskussioner och work shops i coachningsgrupperna. 2009.06 Deltagarna diskuterar olika frågeställningar i coachningsgrupper. 2009.07 Deltagarna diskuterar olika frågeställningar i coachningsgrupper. 2.2 Samtalsintervjuer med deltagarna Nedanstående intervjuer är genomförda under maj månad 2010 med respondenter som genomgått projekt Lyftkraft. Två deltagare tillhör kategori 1 vilket innebär att de efter avslutat projekt har fått arbete/praktikplats alternativt påbörjat studier. En deltagare tillhör kategori 2 vilket innebär att personen lämnat projektet utan att nå detta mål. 2.2.1 Kategori 1 - Intervju genomförd 2010.05.20 Bakgrundsinformation Respondenten är en kvinna, 46 år gammal, har tre barn och är ensamstående. Tidigare har hon en vårdutbildning som personlig assistent på folkhögskola. I Sverige har respondenten arbetat som vårdbiträde inom äldreomsorgen och som personlig assistent innan deltagande i projekt Lyftkraft. Efter avslutat projekt har respondenten fått arbete som timvikare på ett gruppboende för funktionshindrade efter praktik genom Lyftkraft. Studerar till undersköterska i Örebro. 16

Bemötande Respondenten upplever att bemötandet av projektledarna i Lyftkraft har varit mycket bra under hennes deltagande i projektet. Hon upplever att hon har fått mer hjälp än tidigare när hon har varit arbetssökande och att hjälpen har varit konstruktiv. Respondenten menar att hon fått mer information om hur man ska kontakt med arbetsgivare, men även hur välfärdssystemet och arbetsmarknaden fungerar i stort. Hon känner att hon har fått bra kontakt med projektledarna. Även kontakten med de andra deltagarna har varit god, då deltagarna har hjälpt och stöttat varandra. Det har även varit enkelt att komma i kontakt med projektledarna vid behov och att det bara var att ringa dem om deltagarna behövt hjälp. Det stöd och den uppmuntran som projektledarna gav respondenten upplever respondenten varit mycket bra och anpassade efter hennes behov. Information om projektets aktiviteter, arbetssökandet i sig och syftet med aktiviteterna har enligt respondenten förmedlats tydligt under projektet. Respondenten känner inte att hon har kunnat påverka innehållet i projektet, att det redan var klart vad projektet skulle innehålla. Däremot upplever respondenten att hon har kunnat uttrycka sin åsikt och att deltagarna också har blivit uppmuntrade att göra det av projektledarna. Lyftkraft har lett fram till att respondenten både har börjat studera till undersköterska och att hon nu arbetar som timvikare på ett gruppboende. Projektet har varit givande och respondenten upplever att hennes självförtroende har stärks under projektets gång. Hon säger även att hon har lärt sig hur man ska bemöta arbetsgivare. Något som respondenten ger beröm är att projektledarna efter varje möte noga utvärderat och följt upp vad varje deltagare har kunnat förbättra i sitt arbetssökande. Respondenten anser att projektledarna har haft förståelse för att deltagarna är aktivt troende och det har funnits utrymme att utöva sin religion genom få tid till bön. Men respondenten tycker det är bra att det har varit förlagt till att be på raster. Med projektet känner respondenten att fler dörrar har öppnats. Respondenten upplever att det är svårt för somalier att komma in på arbetsmarknaden och tyckte det var mycket positivt att de hade en öppen dialog på Lyftkraft om problemet. Upplevelse Innan respondenten gick in i projektet upplevde hon att det var mycket svårt att få ett arbete. Respondenten säger att hon har känt sig stressad över sin situation då hon inte kunde studera när hon hade ersättning från a-kassan. Hon upplevde även att hon har känt sig nedstämd över att vara arbetslös innan hon deltog i projektet. Lyftkraft såg respondenten som en chans till en förbättrad livssituation. Dessa önskningar upplever hon har blivit förverkligade i och med Lyftkraft. Resurserna att hjälpa henne tycker hon har varit tillräckliga och hon tycker att projektledarna har stöttat henne fullt ut. Genom Lyftkraft fick respondenten en praktikplats på ett gruppboende, och hon känner att det har haft stor betydelse för hennes möjligheter på arbetsmarknaden, samt att komma in i samhället. Den individuella coachningen anser respondenten har hjälpt henne i hennes arbetssökande. Genom att uppmuntras till att prata och våga säga vad man tycker känner respondenten sig mer säker i sitt arbetssökande. I den individuella coachningen känner även respondenten att hon fick framföra vad hon önskade. I gruppcoachningen upplever respondenten att det var positivt att de pratade mer allmänt och inte tog upp enskilda ärenden. Det var även bra att gruppdeltagare kunde dela med sig av idéer till varandra och coacha varandra i att leta 17

information om jobb. Respondenten tillhörde vård- och omsorgsgruppen och tyckte det var bra med uppdelade grupper. Men det var även bra att träffa deltagare från andra grupper för att få information om arbetet som fanns att söka utanför sin egens grupps område. Jobblistan tycker respondenten var lätt att förstå och ett bra sätt att utvärdera sitt jobbsökande tillsammans med handläggare och projektledare. Här var feedbacken från arbetsgivarna tydlig och i sig avgörande för att kunna förbättra sitt arbetssökande. Jobbsökardagboken tycker respondenten var ett bra sätt att öva sig att skriva men även att stärka sig själv. Respondenten upplever att språket under möten med coacher och grupper har varit på en hanterlig nivå. Projektledarna använde lätt svenska och förklarade de ord som var oklara. Även de skriftliga uppgifterna var tydliga och lätta att förstå. Hon känner i stort att hon fick en bra stöttning med svenska språket under sitt arbetssökande i projektet. Det mest positiva med Lyftkraft anser respondenten var att få tillgång till att träffa arbetsgivare. Respondenten önskar att ett projekt som Lyftkraft redan hade startats för 10 år sedan, då många deltagare inte har arbetat på så många år. Bedömning Respondenten upplever att hon har fått ökad kunskap om arbetsmarknaden, men framförallt hur man söker jobb, genom deltagande i Lyftkraft. Genom att ha lärt sig att hantera e-mail, jobbsökarsajter på internet och hur man skriver ett personligt brev känner respondenten sig säkrare i sitt arbetssökande. Hon tror även att hon lättare kommer att få ett arbete tack vare deltagandet i projektet. Respondenten känner även att hon har fått självförtroendet tillbaka när de har haft övningar i att lära sig att ta kontakt och våga prata. Hon har blivit mer drivande i att söka arbete. Hjälp och stöd Projektledarna har gett rätt slags stöd, menar respondenten. De har anpassat coachningen och hjälpen efter hennes önskemål och förutsättningar. De har även diskuteras respondentens svaga sidor och på bästa sätt försökt förbereda henne inför möten med arbetsgivare och liknande. Respondenten upplever att hon har lärt sig mycket under tiden i projektet. Det viktigaste i projektet för hennes del var att få förmågan att tro på sig själv och våga kontakta arbetsgivare. Även hur man går vidare i sitt arbetssökande. Förbättringsförslag Respondenten menar att allt har varit bra och önskar att projektet ska fortsätta som det gjort tidigare. Det viktigaste i projektet har varit att få träffa arbetsgivare. Men respondenten upplever att arbetsgivarna i sin tur kan bli mer öppna och öppna dörren för invandrare som står längre från arbetsmarknaden. Respondenten är i stort nöjd med upplägget av projektet. 2.2.2 Kategori 2 Intervju genomförd 2010.05.25 Bakgrundsinformation Respondenten är en kvinna, 43 år gammal, har fyra barn och är ensamstående. Tidigare utbildning är en undersköterskeutbildning som hon blev klar med 2008. Hon har deltagit i en 18

yrkesförberedande utbildning för invandrare och haft praktik på ÖBO. Respondenten har tidigare arbetat som timvikarierande undersköterska på ett boende innan deltagande i projekt Lyftkraft. Efter avslutat projekt har respondenten av personliga skäl inte kunnat arbeta inom äldreomsorgen och är efter projektet arbetssökande. Bemötande Respondenten upplever att hon har blivit mycket bra bemött av projektledarna den tiden hon deltog i projektet. Hon anser att hon har fått bra kontakt med projektledarna och att de har kunna ge henne mycket stöd och uppmuntran. Respondenten ser erfarenheten från Lyftkraft som något mycket positivt, där hon betonar att projektledarna med en glad och positiv inställning har kämpat hårt för deltagarna. Projektledarna har ställt upp, varit kontaktbara och har varit förstående om någon deltagare hade sjuka barn etc. Men respondenten betonar att det har varit bra att projektledarna har ställt krav på deltagarna i projektet att det är viktigt att passa tider och hålla sina åtaganden. Informationen om projektet syfte, men även syftet med övningarna inom projektet, har framkommit. Kontakten med de övriga deltagarna i gruppen upplevs som god. Deltagarna har haft ett stort utbyte av varandra genom att ha stöttat och hjälpt varandra. Respondenten utövar aktivt sin religion och känner att hon har kunnat be under de tider hon vill. Men hon anser, precis som projektledarna, att detta utövas under rast och inte möten eller föreläsningstid. Respondenten upplever inte att hon har kunnat påverka innehållet i projektet under sitt deltagande, men ser inte detta som något problem. Hon anser att det är en trevlig atmosfär på Lyftkraft där det är öppet att säga vad man tycker. Upplevelse I starten av projektet kände sig respondenten osäker på sitt deltagande, men menar att bemötande och informationen varit så pass bra att hon valde att fullfölja projektet. Hon hade inga större förväntningar på projektet, men hoppades att det skulle kunna leda till ett arbete. Respondenten känner att det har funnits tillräckliga resurser för att hjälpa henne i sitt arbetssökande. Hon menar att projektet har haft stor betydelse för hennes möjligheter på arbetsmarknaden. Den individuella coachningen som varje deltagare erhöll anser respondenten var bra anpassad efter hennes behov. Respondenten tillhörde vård- och omsorgsgruppen och upplevde att coachningen gruppen fick fungerade bra. Hon anser att det var bra att grupperna var uppdelade efter yrkeskategorier. I den mindre gruppen fick de specifik information om just deras område samt att deltagarna stöttade varandra i jobbsökandet. I den större gruppen var det bra att byta erfarenheter och idéer, men även roligt att göra övningar och rollspel tillsammans, anser respondenten. Jobblistan tycker respondenten gjorde att det ställdes krav på sitt arbetssökande, vilket hon upplevde som positivt. Utvärderingarna efter jobbintervjuer och liknande var det som gjorde att jobbansökningarna kunde förbättras, menar respondenten. Jobbsökardagboken tycker hon var ett bra sätt att öva sig att skriva. Språket under möten och övningar under projekttiden tycker respondenten var hanterbart. Hon menar att projektledarna var lugna och alltid förklarade flera gånger om det behövdes. 19

Bedömning Respondenter känner att hon har lärt sig mycket av att delta i projektet Lyftkraft. Hon säger sig bland annat ha fått en bättre uppfattning om arbetsmarknaden och känner sig själv inte lika osäker i sitt arbetssökande som innan projektet. Respondenter har lärt sig att anpassa varje ansökan efter varje enskild arbetsgivare. Hon tycker att det är lättare att söka jobb än tidigare och hon upplever att hon skriver bättre ansökningar än innan projektet. Respondenten känner sig även mer öppen och säker och är till exempel inte lika rädd för att ställa frågor eller säga fel. Hon menar att projektledarna på Lyftkraft har en stor del i att hon är med utåtriktad och säker i sig själv. Hjälp och stöd Respondenten upplever att hon har fått mycket stöd och hjälp av projektledarna inom Lyftkraft. Det viktigaste hon har lärt sig i projektet är hur man skriver en arbetsansökan och hur man genom internet söker information om jobb och lägger in ansökningar exempelvis på kommunens hemsida. Respondenten har även utvecklas mycket som person. Trots att hon för tillfället inte har något arbete upplever hon att hon står närmare arbetsmarknaden än innan projektet. Förbättringsförslag Respondenten har inga konkreta förbättringsförslag utan menar att allt har varit bra och hon skulle rekommendera andra i hennes situation att delta i projektet. Framför allt tycker respondenten att projektledarna på Lyftkraft har gjort ett bra jobb. 2.2.3 Kategori 1 intervju genomförd 2010.05.26 Bakgrundsinformation Respondenten är en man, 33 år gammal, har fru och fem barn. Tidigare utbildning har han i svenska för invandrare samt en utbildning för truckkörkort. I Somalia gick han grundskola, senare en privatskola där han bland annat läste ekonomi. Har varit egen företagare i Somalia. I Sverige har respondenten haft praktik på en livsmedelsbutik innan deltagande i projekt Lyftkraft. I Lyftkraft deltog respondenten i egenföretagande gruppen. Efter avslutat projekt letar respondenten efter en lokal till sitt företag, men har en klar budget, affärsplan och leverantörskontakter. Bemötande Respondenter känner att bemötandet från projektledarna var mycket bra under tiden han deltog i projektet. Det har varit lätt att komma i kontakt med projektledarna och han upplever att de har kommit bra överens. Han tycket att han har fått konstruktiv hjälp i form av att projektledarna har hjälpt med kontakter och har tillsammans knackat mycket dörr. Det stöd och uppmuntran som respondenten har fått från projektledarna upplever han som mycket god och har varit anpassade efter hans behov som egen företagare. Information om Lyftkraft syfte samt information om arbetssökande och arbetsmarknaden tycker respondenten har varit tillräckligt bra. Relationen med de övriga deltagarna i gruppen upplever han också som god, då deltagarna hade bra kontakt med varandra och stöttade varandra under projektets gång. Respondentenmenar att gruppen med 20

egenföretagare har gett mest, i jämförelse med den större gruppen som träffas en gång i veckan. Respondenten säger att han har kunnat påverka det som han känner att han har velat och att det har funnits en öppen dialog mellan deltagare och projektledare. Respondenten upplever att han har kunnat utöva sin religion under projektets gång och att projektledarna har visat stor förståelse för bönetider etc. Upplevelse Respondenten hade stora förhoppningar om att få hjälp och stöttning i att starta upp en egen verksamhet innan han påbörjade sitt deltagande i projektet. Han såg projektet som en chans att få de kontakter och den kunskap han behövde för att uppfylla sin dröm. Respondenten menar att han är mer än nöjd med resultatet av projektet och han anser att hans förhoppningar och önskemål uppfyllts väl. Det enda hindret kvar är att skaffa en lokal för företagets försäljning. Respondenten upplever att det satsats mycket resurser på honom och känner inte att ytterligare resurser krävts. Projektledarna har hjälpt respondenten, bland annat genom att ordna kontakter med bank, startcentrum och liknande. Framförallt känner respondenten sig nöjd med den starta eget utbildning på 6 månader som han fick gå genom Lyftkraft. Respondenten har även fått stöttning i att lägga en budget, upprätta en affärsplan och få hjälp att ta kontakt med leverantörer. Respondenten tycker att han har fått mer kunskap om eget företagande, men även om hur arbetsmarknaden fungerar i stort. Han upplever att det är lättare att söka jobb än innan han deltog i projektet. Respondenten vet var han ska söka efter jobben, då han numer behärskar internet, med e-mail och jobbsökarsajter. Den individuella coachningen som gavs i projektet anser respondenten ha varit mycket bra. Coachningen har varit anpassad efter hans behov som blivande egenföretagare. Gruppcoachningen anser respondenten även var positivt, då deltagarna kunna byta idéer och stötta varandra. Den mindre gruppen med detagare som skulle starta eget var det som gav mest. Språket under samtalen med projektledarna och informationsstillfällena tycker respondenten var bra och lätt att förstå. Han upplevde att om det inte var någon av deltagarna som förstod så fångade projektledarna upp det och förklarade ord på ett enklare vis. Även den skriftliga informationen var en lättförstålig svenska med en bra nivå i språket för deltagarna. Respondenten har inte använt sig av jobblistan, eftersom han tillhör egenföretagande gruppen och han har heller inte skrivit jobbsökardagbok under sitt deltagande i projektet. Bedömning Respondenten anser att han har fått en mycket bättre kunskap om arbetsmarknaden och jobbsökande sedan han deltog i projektet. Respondenten har fått de kunskaper han behöver om eget företagande genom utbildningen han fick genom Lyftkraft. En viktig del i det är de kontakter han har kunnat knyta genom projektledarna. Han upplever sig stå närmare arbetsmarknaden än innan deltagandet i projektet. Respondenten anser också att hans självförtroende har förbättras tack vare Lyftkraft. Svårigheter för respondenten är att hitta en lokal till sitt företag och han upplever att det är svårt att vara egen företagare i stort. Respondenten söker även annat arbete. Hjälp och stöd Den viktigaste hjälpen respondenten fick i projektet var kontaktnätet han fick genom projektledarna. Han tycker också att coachningen har varit anpassad efter hans behov som egen 21