Drift ch underhåll på industriella drivsystem den 25/9 2014 Drift ch underhåll på rem- ch kedjedrifter samt axelkpplingar var temat vid den fjrtnde sammankmsten på Underhållscirkeln. För kraftöverföring mellan vår drivmtr ch vår maskin är rem- ch kedjetransmissiner samt enklare axelkpplingar mycket vanliga maskinelement. Ett väl utvecklat drift ch underhållsarbete på dessa förhållandevis billiga system kan mtiveras framförallt genm vinster på energisidan. Energimyndigheten skriver på sin hemsida att elmtrerna står för 40 % av samhällets ch 70 % av industrins elförbrukning. Det finns således en str ptential att arbeta med. Hur är det idag då? Ja Optibelt sm är Eurpas största tillverkare av remmar hävdar att endast 20% av prdukterna uppnår beräknat ptimal livslängd ch att ungefär 50% uppnår halva livslängden. Detta måste ju betyda att remdrifterna sm ett snitt inte går ptimalt, det vill säga förbrukar nödigt med energi genm friktinsförluster, slirning eller vibratiner. För kedjetransmissiner uppges felaktig ch/eller bristfällig smörjning vara en av de vanligare rsakerna till prblem. Att verkningsgraden faller snabbt med ökande friktin på grund av dålig smörning säger sig självt. Av detta förstås att rätt dimensinering, rätt teknisk lösning ch att systemen driftsptimeras ch underhålls på rätt sätt har str effekt på driftskstnaderna men ckså på den ttala underhållskstnaden ch kstnaderna för stillestånd vid störningar ch haverier. För att lära ss mera hur vi inm drift ch underhåll kan arbeta med dessa system tg vi hjälp av Niclas Jacksn ch Fredrik Bergqvist från Tls Mmentum, Stefan Simnssn från Renlds, Jan Lindström från Damalini ch Tmas Ljungblm IUC Väst. Platsen var SAAB Bilmuseum på Innvatum ch seminariet bestd denna gång av föreläsningar ch pass med demnstratiner. Seminariet lckade 40-talet deltagare från 20 företag. Bilden: Från vänster, Jan Lindström, Damalini, Fredrik Bergqvist ch Niclas Jacksn Tls Mmentum samt Stefan Simnssn, Renlds föreläste på Underhållscirkeln den 25 september. En summering av innehållet Utifrån vad sm berättades under dagen, materialet sm visades samt egna tankar har jag försökt summera ett antal tips ch fakta sm kan vara en input för ditt arbete med rem-, kedjedrifter ch axelkpplingar samt den gemetrisk uppriktning av dem.
Remdrifter Niclas Jacksn berättade m remdrifter. Några fördelar med remdriften är att Det är en förhållandevis billig teknisk lösning Remtransmissinen är fta ett säkerhetselement i driften. Vid en låsning eller ett haveri i driften är ett rembrtt en bättre knsekvens än ett ras i exempelvis en växellåda. Den dämpar vibratiner Det är enkelt att ändra utväxlingen på den. Verkningsgraden för remdrifter ligger typiskt i intervallet 90-97%, förutsatt att de är rätt dimensinerade ch har rätt driftsförhållande. I Optibelts kmmunikatin finner vi att det i Red Pwer X serien finns många energieffektiva remmar till stöd för de högsta verkningsgraderna. Bilden: Sm ett inslag i dempasset berättar ch visar Niclas Jacksn hur man kan säkra rätt remspänning med hjälp av lika verktyg. Teknisk lösning ch dimensinering Är antal remmar ch typ av remmar rätt för det arbete sm utförs? Kanske är din drift överdimensinerad ch inte ptimerad för energiförbrukning? Testa att köra ett beräkningsprgram för remdriften. Det finns ckså appar sm du kan köra i telefnen. Utvecklingen av remmar går framåt. Kanske kan du välja remmar sm överför mera last än de du har idag? Kanske kan du då reducera antalet remmar i en flerspårig drift? Hur är livslängden ut i dina applikatiner? Hittar du tecken på nrmalt slitage? Kanske har du en rem sm inte är rätt i applikatinen, t ex tålighet mt temperatur eller kemikalieresistens? Det finns underhållsfria remmar, dvs. remmar sm inte behöver efterspännas. Dessa kmmer att ha rätt driftsförhållande under större delen av livslängden Hur är din tekniska lösning i övrigt? Är det lätt att serva den? Kmmer du åt att inspektera ch kntrllera? Är den styv ng, håller den sin uppriktning även under driftsbelastning?
Driftptimering ch underhåll Se till att det är rent i driften, att remspänningen är rätt ch att driften är gemetriskt rätt uppriktad. Efterspänn enligt instruktin. Lär dig att tyda slitagetyper på remmar ch i skivspåren, vibratiner, balans, värmeutveckling med mera för att förstå eventuella prblem i driften. Använd rätt verktyg ch metder. Det finns många lika hjälpmedel. Mekaniska remspänningsmätare, frekvensmätare, fjädervågar, spårtlkar med mera. Sinnena se, lyssna, känna är viktiga. Se till att målvärden ch tleranser för remspänning finns dkumenterade. Hur ser störningsbilden ut? Finns applikatiner sm sticker ut när det gäller prblem ch felutfall? Vet du grundrsaken? Har du rätt underhållsstrategi? Hur är balansen mellan avhjälpande ch förebyggande underhåll? Hur planerar du för underhållet, hur går schemaläggningen till? Finns instruktiner för underhållets utförande? Är de riktiga, används de, är persnalen utbildad? Dkumenteras utfört arbete t ex rembyten eller anmärkningar vid inspektin? Kedjedrifter Stefan Simnssn berättade m kedjr ch kedjedrifter. Rullkedjr har ett brett användningsmråde du finner dem bland annat i transmissiner av lika slag. Transprtörskedjr hittar vi transprtörer ch elevatrer. För lyftkedjr kan truckar stå sm exempel. Denna föreläsning fkuserade på rullkedjr. En väl fungerande kedjedrift kan nå en verkningsgrad på 98 %. Om de dimensineras ch sköts rätt har de en lång livslängd. En kedja bör bytas då den uppnått en förlängning på ca 2 %. Många kedjebyten sker av andra skäl ch kan vara tecken på prblem i driften ch därmed en möjlig förbättringsptential. Bilden: Stefan Simnssn berättar m metder ch verktyg i arbetet med kedjetransmissiner. På bilden visar han en kedja sm kan brytas snabbt ch enkelt med ett verktyg. Ett bra exempel på hur vi kan göra för att förbättra underhållsmässigheten i vår anläggning. I detta fall minskas MTTR (Mean time t repair) väsentligt.
Teknisk lösning ch dimensinering Rätt kedja? Kedjetyp, materialet i kedjan ch ytbehandlingen måste vara den rätta för miljön ch driftsförhållandet i applikatinen. Utvecklingen går framåt, det finns t ex smörjfria kedjr där inre länken ch bussningen är tillverkad i plymermaterial. En sådan kedja kmbinerat med yttre länkar ch pinnar i rstfritt blir både smörjfri ch krrsinsbeständig. Rätt dimensinering? Även för kedjedrifter finns beräkningsprgram sm hjälper dig. Det finns ckså teknik för att under drift övervaka kedjans belastning ch förlängning. Tänk igenm installatinen. Rätt val av kedjespännarteknik, placering ch dimensinering av spännhjulet är viktigt. Den tänkta smörjningen. Välj rätt smörjmedel utifrån miljö ch driftsförhållande. Oljan måste kunna tränga in till arbetsytrna, mellan pinnen ch hylsan, men den ska heller inte slungas brt i en drift med högre hastighet. Välj lja med rätt visksitet. Se till att på bästa sätt hålla undan smuts från driften. Skärma av, skydda eller använd mekanisk rengöring. Smörjmedlet har även en rengörande funktin, se till att ljan du påför är ren. Hur är din tekniska lösning i övrigt? Är det lätt att serva den? Kmmer du åt att inspektera ch kntrllera? Är den styv ng, håller den sin uppriktning även under belastning? Driftptimering ch underhåll Håll rent i driften, smörj enligt ditt prgram Kntrllera m det finns stela länkar Kntrllera kedjespänningen Se till att driften är rätt uppriktad Klla kedjehjulens slitage Mät kedjeförlängningen enligt valt intervall. Mäter du manuellt, försök mäta över flera länkar så blir mätfelet mindre. Inspektera. Genm att känna till lika slitagetyper kan du förstå grundrsakerna ch då förbättra drift ch livslängd för transmissinen. När du byter kedja eller kmpnenter i driften, passa på att inspektera dem efter tecken på prblem. Det är förstås särskilt hitta grundrsaken m du får ett haveri. Ta hjälp när du inte förstår. Använd rätt verktyg ch metder. Det finns många lika hjälpmedel. Ta även en titt i avsnittet m remmar van, flera av punkterna där är relevanta även för underhåll på kedjr. Nedan finns ett par bilder från Renlds underlag. Den första visar slitagetyper sm kan drabba kedjan. I supprten Trubleshter på deras hemsida hittar mera inf m detta. Adressen är http://www.renld.cm/supprt/chain_trubleshter.asp. Den andra bilden kan tjäna sm input till en plan för kedjeunderhållet.
Bilden: Slitagetyper i Renlds Trubleshter källa: Renlds Bilden: Förslag till underhållsplan källa: Renlds Axelkpplingar: För axelkpplingar tittade vi på några av de vanligare typerna utifrån fabrikatet KTR sm Tls Mmentum för. Även Renlds har axelkpplingar i sitt srtiment. Axelkpplingen har sm uppgift att överföra rtatin. Den dämpar stötar ch vibratiner, den kan fta ta upp viss feluppriktning ch den kan även fungera sm ett säkerhetselement i händelse av stpp eller haveri i driften. Valet av kppling berr helt på vilka krav sm ställs på driften, vi går inte in på dessa här. Utifrån en standard Rtex kppling berättade Niclas Jacksn lite m vad man behöver tänka på när man mnterar kpplingen, vanliga fel ch rsaker till dessa, samt m tips för underhållet.
Teknisk lösning ch dimensinering Förutm dimensin ch variant av kppling är det viktigt att kpplingen är väl balanserad så att driften blir vibratinsfri. Behöver du kunna ta upp någn snedställning i kpplingen? Klla att kpplingen klarar denna. Välj kuggkrans med rätt styvhet. Belastningen, behvet av dämpning ch miljön, exempelvis driftstemperaturen, är att beakta Driftptimering ch underhåll Rikta upp driften Mntera på rätt sätt. Rätt E-mått är viktigt. För litet mått kan göra att din mtr, maskin eller lagerbck får ta upp axiell last vid en temperaturhöjning. Detta skadar lagren. Mnterar du med för strt E-mått tar kuggkransen i kpplingen skada. Lär dig känna igen lika slitagetyper så att du vid inspektiner förstår m någt är fel. När du måste byta kuggkrans eller har ett större underhållsstpp passa på att inspektera kransen. Bilderna: Ovan: Rtex kppling från KTR Till höger: Vibratiner har gjrt att kranständerna smält inifrån.denna smältprcess skapar ett inre tryck i tanden. Tppen på kranshuvudet spricker upp ch det smälta kransmaterialet pressas ut. Materialet sprider sig runt kpplingen ch stelnar. Det ser ungefär ut sm spagetti. Källa: Tls Mmentum
Gemetrisk uppriktning: Alla våra transmissiner behöver vara rätt uppriktade. Rätt uppriktning minskar slitage på kmpnenterna i själva driften. Remmar, skivr, kedjr, kedjehjul, axelkpplingar med mera håller längre. Påkänningen på mkringliggande kmpnenter ökar vid snedställningar i driften ch felutfallet på lager ch tätningar ökar. Vibratiner i exempelvis en verktygsmaskin påverkar kvalitetsutfallet. Den stra vinsten ligger för de flesta på energisidan. Vibratiner, friktin ch värmeutveckling rsakad av felriktning kstar nödig energi. Jan Lindström från Damlini berättade m hur Easy-Laser verktygen fungerar ch demnstrerade hur uppriktning av axiella transmissiner (axelkpplingar) ch radiella drifter (rem- ch kedjedrifter) går till. Bilden: Jan Lindström från Damalini demnstrerar axeluppriktning för några av deltagarna Lasertekniken har jämfört med mekaniska mätverktyg många fördelar. Nedan nämner jag några. - Snabb metd, beröringsfri - Hög mätsäkerhet ch nggrannhet - Minskad spridning mellan lika mätperatörer - Möjligt att spara ch dkumentera resultatet - Viss möjlighet att mäta/ kntrllera dynamiskt Tekniken ch utrustningarna är flexibla ch det finns väldigt många fler användningsmråden än de vi studerade. Titta på Damalinis hemsida, www.damalini.se m du vill veta mera. Utvecklingen på mrådet går förstås frt ch systemen blir alltmer sfistikerade. Det sker ckså en snabb utveckling med verktyg baserade på IOS ch Andrid plattfrmarna där telefner ch surfplattr är hårdvaran. Inm underhållsarbetet är det sm tidigare nämnts en str fördel m du lär dig känna igen symptmen på uppriktningsfel, dels under drift, men ckså när du inspekterar slitaget på kmpnenterna. Ett tips är ckså att säkra läget hs dina maskindelar, till exempel genm att stifta dem eller att göra fällbara knsler. Då behöver du kanske inte rikta upp alls efter ett rembyte.
Arbetet med Driftsäkerhetsutveckling Tmas Ljungblm från IUC Väst, med förflutet från Vlv Cars i Flby där han arbetat inm underhållet med driftsäkerhet, berättade lite m hur man på Vlv Cars tänker för att stötta arbetet med driftsäkerhetsutveckling på de aktuella systemen. Driftsäkerheten byggs upp av Funktinssäkerhet, Underhållsmässighet ch Underhållssäkerhet. I bilden nedan ser du dessa begrepp, underrubrikerna ch en blandning av tips ch frågeställningar på dessa mråden. Tmas berörde ckså vikten av kmpetensutveckling. Vi behöver tydliga underlag ch instruktiner för underhållets planering ch utförande, vi behöver förstå vad sm är bra respektive en avvikelse ch säkra att vi alla har samma bedömningsgrund. Bilderna: Ovan: Driftsäkerhet kan sägas vara uppbyggt på vårt sätt att hantera funktinssäkerhet, underhållsmässighet ch underhållssäkerhet Till höger: Tmas Ljungblm, IUC Väst Dagen avslutades med att vi tittade på några industricase från förbättringsarbeten samt hur man kan nyttja ett beräkningsprgram för remdrifter. Tack till föreläsare för fina prestatiner ch deltagare för visat intresse. // Peter Berg Underhållstekniskt centrum vid Innvatum