Instruktion till individuell studieplan, återkoppling och handledarmöten.

Transkript

1 Instruktin till individuell studieplan, återkppling ch handledarmöten. Kntinuerlig återkppling ch handledarmöten Det är viktigt för studentens utveckling att ni har ett handledarmöte i veckan för att följa upp studentens utveckling. Stäm av med studenten vad den vill använda mötet till ch sätt upp en plan för vad ni ska gå igenm på era avstämningsmöten. Här är några exempel på saker sm ni kan behöva diskutera kring: Vad har studenten stött på för utmaningar? Har studenten frågr sm dykt upp? Vad ska studenten fkusera på framåt? Det är viktigt att då ch då gå igenm kursens bedömningsunderlag för att stämma av vad sm är kvar att jbba vidare på i förhållande till de kursmål sm studenten ska uppnå efter avslutad praktikkurs. Veckvisa möten ingår i aptekens åtagande för att ta emt en student enligt avtal mellan universitet ch apteksbranschen. Det är därför viktigt att övriga sm arbetar på apteket är medvetna m att ni har detta åtagande, så att när ni, du ch din student har era veckmöten, ges möjlighet att sitta ner i lugn ch r utan att behöva avbryta för att svara på frågr från kllegr, känna sig stressad för att det är mycket kunder i apteket sv. Utöver handledarmötena så är det självklart viktigt med kntinuerlig uppföljning ch feedback - psitiv sm knstruktiv, på det studenten gör under dagarna. Planering av praktiktiden Vi ser att studenter sm har en plan över vad de ska lära sig ch när de ska genmföra lika mment fta upplever sin utveckling sm mer psitiv. Studenterna vet ckså tydligare vad de ska jbba med under lika veckr, både i det praktiska arbetet ch under sin lästid. Vi har under flera terminer fått återkppling från både handledare ch studenter att det har varit svårt att göra denna plan ch hur man ska tänka när denna utfrmas, varför det lätt blir att den inte görs alls. Därför har vi nu tagit fram en mall sm ni tillsammans kan utgå ifrån för att skapa en individuell studieplan. Här kan studenten med fördel ges i uppdrag av er handledare att själva ta fram en plan med hjälp av mallen sm ni sedan diskuterar kring så att alla mål ch mråden täcks. I början av praktikperiden kan studenten behöva ha mer stöd i att ta fram en plan med hjälp av mallen. Under praktikens gång så kan studenten mer ch mer självständigt fylla i planen sm ni tillsammans kan använda sm diskussinsunderlag under handledarmötet varje vecka. Sist i detta infrmatinsbrev finns mallen från ss dels med lite instruktiner kring hur den kan användas (bilaga 1), men även en tm mall (bilaga 2). ch ett exempel på hur den kan fyllas i av studenten (bilaga 3).

2 Bilaga 1. Namn: Här fyller studenten i sitt namn Vecka: Här fyller studenten i vecknummer Individuell studieplan med instruktin Fkusmråde denna vecka: Välj ut de antal mråden sm känns möjligt att hinna med under en vecka ch bygg på efterhand se till att samtliga bedömningskriterier från slutrapprten täcks in vart efter. Recept: vanligaste terapimrådena sm ingått i studenternas farmakterapikurs eller terapimråden sm är kpplade till lika ATC-kder. Egenvård: de mråden sm ingår i egenvårdskursen använd er gärna av planeringen för egenvårdsseminarierna på webben sm utgångspunkt. Välj gärna terapimråden sm har kppling till varandra för att studenten ska kunna identifiera lika besvär ch symptm kpplade till lika indikatiner ch lära sig likheter ch skillnaderna mellan indikatinerna ch prdukter sm kan vara lämpliga att rekmmendera. Större mråden exempelvis mage/tarm kan med fördel delas upp i flera undermråden såsm halsbränna ch sura uppstötningar, trög mage, förstppning, lös mage, diarré sv, Övrigt: Här kan ni med fördel fylla på med rutiner sm är kpplade till det sm studenten ska utföra praktiskt under veckan. Ska studenten öva på att ta emt kunder i receptkanalen så låt studenten läsa rutiner sm är kpplade till receptexpeditinen. Ska studenten lära sig egenvårdssrtiment genm varuplckning så finns det rutiner sm är kpplade till lagervård sv. Att ta för många rutiner att läsa samtidigt, utan det praktiska genmförandet av rutinen, skapar mindre förståelse för syftet med rutiner ch är blir då svårare att ta till sig. Hur? Lästid denna vecka: Här kan studenten fylla i vad hen ska läsa på sin lästid under veckan. Det kan exempelvis vara att repetera behandlingsrekmmendatiner inm de terapimråden sm studenten har valt att kncentrera sig på på receptsidan samt gränsdragning ch sjukdmslära på egenvården eller att utföra lika typer av e-tester sm tillhandahålls på era intranät eller dylikt. Varuplckning: För att göra varuplckningen sm ett tydligare lärmment kan studenten välja att fkusera på lika prdukttyper eller prduktkategrier, antingen kpplade till de terapimrådena sm studenten ska fkusera på under veckan eller kanske välja ut prdukter sm ska användas på ett likande sätt så sm lika typer av ögndrppar ch nässprayer. Studenten kan sätta upp lika mål med denna srtimentskännedm sm handlar m att kppla generiska namn på receptbelagda läkemedel till lika utbytesgrupper ch riginalnamn. Rutiner: Här väljer studenten ut några specifika rutiner sm ska läsas under veckan.

3 Planering: Här kan studenten lägga upp en plan över hur dagarna under veckan kan se ut. Vad studenten ska fkusera på under lika tider på dagen. Förmiddagar: Studenten kan välja att fkusera på att arbeta med recepthantering ch/eller i egenvården. Nedanför kan studenten sedan lista några praktiska aktiviteter att fkusera på, hur de ska genmföras ch vad sm är målet med aktiviteten (se nedan) Andra exempel på aktiviteter kan vara hälsa på kunder i egenvården, ta betalt i kassan eller genmföra hållbarhetskntrll tillsammans med lageransvarig.s.v. - Varuplck kan vara ett exempel på en aktivitet sm studenten kan planera att göra. Här kan studenten försöka precisera vilka frågeställningar sm är kpplade till varuplckningen sm studenten vill få svar på under förmiddagen. Exempel på detta kan var: Vilka varr används för behandling av hjärta/kärl (eller det terapimråde sm studenten valt sm fkusmråde för veckan) Vad används de till ch i vilka dser? Vilka lika generika finns det? Är det ett vanligt läkemedel eller vanligt utifrån behandlingsrekmmendatinerna? Vad är viktigt att tänka på vid rådgivning kring detta läkemedel? Finns det några vanliga interaktiner sm jag behöver ha kll på för detta läkemedel - Recepthantering: Fkus på att genmföra farmaklgisk kntrll på ett självständigt sätt ch kunna mtivera vad sm är rätt, fel ch varför. Använda FASS sm verktyg för att göra farmaklgisk kntrll ch vid expeditiner med hjärta-kärlläkemedel ha/bygga kunskap m dessa med mål att klla mindre i FASS/kunna standarddser utantill. Genmföra X antal kundmöten i receptkanakanalen självständigt (ex student påbörjar ch genmför hela kundmötet med farmaceut bakm berende på hur långt studenten kmmit inm detta) (Detta ska ökas upp per vecka ch mt slutet när studenten jbbar självständigt kan tas brt) Utvärdera kmmunikatinen med kunderna ch identifiera förbättringspunkter Eftermiddag: Här väljer studenten vilket fkusmråde sm studenten vill ha på eftermiddagen. Se exempel nedan. Egenvård Genmföra e-utbildningar inm veckans fkusmråden (lästid) Gå igenm gränsdragningen för veckans fkusmråden (lästid) Vara på egenvården ch btanisera bland prdukterna på veckans fkusmråden, vilka finns, vad är det för skillnader ch likheter, vilka rekmmenderas när ch till vem, viktiga råd kring prdukterna ch lika indikatiner Delta i kundmöten börja med medlyssning, målet att under veckan självständigt, men med medlyssning, ta X antal kunder från veckans fkusmråden.

4 Uppföljning inför nästa veckas handledarmöte Här kan studenten fylla i hur det har gått med de aktiviteter sm studenten planerat att fkusera på under veckan inför nästkmmande möte. Detta kan ni sedan utgå ifrån sm någt att diskutera kring ch för att göra upp en ny plan inför nästa vecka. Då finns det ckså möjlighet för dig sm handledare att ge studenten feedback på hur du upplevt att studenten har klarat av de lika mmenten ch vilka kursmål sm studenten har uppnått under veckan ch vilka utvecklingsmråden sm finns där studenten behöver mer tid för att uppnå kursmålet. Hur har det gått? Vad har jag lärt mig? Vad behöver jag frtsätta att öva på/utveckla?

5 Bilaga 2. Namn: Vecka: Individuell studieplan - mall Fkusmråde denna vecka: Recept: Egenvård: Övrigt: Hur? Lästid denna vecka Varuplckning Rutiner

6 Planering: Förmiddagar Eftermiddag:

7 Uppföljning inför nästa veckas handledarmöte Hur har det gått? Vad har jag lärt mig? Vad behöver jag frtsätta att öva på/utveckla?

8 Bilaga 3. Individuell studieplan - exempel Namn: Jhanna Svenssn vecka: 45 Individuell studieplan Fkusmråde denna vecka: Recept: Andningsrgan ATC-kd R (Astma, KOL, allergi, hsta, nästäppa, bihålebesvär) Ögn ch Örn ATC- kd S (läkemedel vid allergiska besvär ch andra ögnbesvär såsm trra ögn. Egenvård: Förkylning nästäppa, snuva, halsnt, hsta Allergi rinnande/kliande ögn, rinnande/kliande näsa Ögn/örn trra/trötta ögn, vaxprpp Övrigt: Genmgång av rutiner för reklamatiner Genmgång av biverkningsrapprtering Genmgång av läkemedelsförvaring (rumsförvaring/kylskåpsförvaring) Hur? Lästid denna vecka repetera behandlingsrekmmendatiner för sjukdmar inm astma, allergi, förkylning, ögn/örn samt gränsdragning ch sjukdmslära för egenvårdsmråden. Varuplckning fkusera på srtimentskunskap kpplat till veckans fkusmråde. Lära mig generiska namn ch kunna kppla generika till riginalläkemedel både på det receptfria ch det receptbelagda srtimenten. Få kännedm m medicintekniska prdukter kpplade till veckans fkusmråde. Lära mig hur lika inhalatrer/nässprayer/ögndrppar fungerar, ser ut, skiljer sig åt. Rutiner läsa rutiner sm är relevanta för veckans fkusmråde, reklamatiner av läkemedel (inhalatrer/nässprayer/ögndrppsflaskr sm inte fungerar), biverkningsrapprtering (kunder med biverkningar av exempelvis ögndrppar) kylskåpsförvaring (vissa ögndrppar förvaras i kylskåp)

9 Planering: Förmiddagar: Recepthantering - Varuplck: Vilka varr används för behandling av andningsrgan ch ögn? Vad används de till ch i vilka dser? Vilka lika generika finns det ch vilket riginalläkemedel är dessa kpplade till? Är det ett vanligt läkemedel eller vanligt utifrån behandlingsrekmmendatinerna? Vad är viktigt att tänka på vid rådgivning kring detta läkemedel? Vilka lika typer av inhalatrer/ögndrppar/nässprayer finns det ch hur används de? Finns det några vanliga interaktiner sm jag behöver ha kll på för dessa läkemedel? - Recepthantering: Öva på att genmföra farmaklgisk kntrll på ett självständigt sätt ch kunna mtivera vad sm är rätt, fel ch varför för min handledare eller annan farmaceut. Använda FASS sm stöd för att göra farmaklgisk kntrll ch vid expeditiner med läkemedel kpplade till veckans fkusmråden ha/bygga kunskap m dessa med mål att klla mindre i Fass/kunna standarddser utantill. Ta emt minst 10 kundmöten i receptkanalen självständigt med min handledare/annan farmaceut Utvärdera kmmunikatinen med kunderna ch identifiera förbättringspunkter genm att använda mig av mallarna för inlämningsuppgiften i kmmunikatin. Eftermiddag: Egenvård Genmför e-utbildningar inm veckans fkusmråden Gå igenm gränsdragningen för veckans fkusmråden Vara på egenvården ch btanisera bland prdukterna kpplade till veckans fkusmråden, vilka finns, vad är det för skillnader ch likheter, vilka rekmmenderas när ch till vem, viktiga råd kring prdukterna ch lika indikatiner. Vilka livsstilsfaktrer behöver jag vara medveten m i min rådgivning i kundmötet sm är kpplat till veckans fkusmråden? Delta i kundmöten tillsammans med någn egenvårdskunnig i egenvården genm att vara med ch lyssna. I slutet av veckan kunna ta några kunder självständigt inm veckans fkusmråden med stöd av annan egenvårdsrådgivare.

10 Uppföljning inför nästa veckas handledarmöte Hur har det gått? Jag tycker att det har gått bra, men jag hann inte riktigt med allt jag hade planerat att göra. Det finns frtfarande många prdukter i egenvården sm jag känner mig säker på ch några generiska namn på receptbelagda läkemedel har jag svårt att kppla ihp till riginalläkemedel. Vad har jag lärt mig? Jag tycker att jag har bra kll på när jag ska hänvisa kunder med allergibesvär till sjukvården ch vilka åldersgränser det är på de lika allergipreparaten. Jag känner mig ckså mycket tryggare i att vara i egenvården ch att hälsa på alla kunder sm kmmer in på apteket. På receptsidan börjar jag känna mig mer bekväm med IT-stödet ch att förstå vad kunden vill hämta ut på sina recept. När jag fyllde i mallen för kmmunikatinsuppgiften blev jag mer medveten m att jag inte är så bra på att ställa öppna frågr, men att jag har en ganska bra samtalsstruktur. Vad behöver jag frtsätta att öva på/utveckla? Generiska namn ch utbytesgrupper behöver jag öva mer på. Att ställa fler öppna frågr. Ögndrpparna i egenvården tycker jag är lite rörigt att skilja på.