Qualis Granskningsrapport Brynstenens förskola Kävlinge Granskning genomförd i november 2013 av Katarina Weber och Stina Hansson Q-Steps Kvalitetssäkring AB
Sammanfattning Brynstenens förskola är en av 16 kommunala förskolor i Kävlinge kommun. På förskolan finns 86 barn fördelade på två 1-3 års avdelningar, en 3-4 års avdelning, en 5 års avdelning och en 3-5 års avdelning. Området kring förskolan består av bostadsrätter och villor. Arbetet med Qualis kvalitetssäkringssystem fortgår sedan några år tillbaka. Förskolans totala poäng vid granskningen uppgår till 75 poäng. För att bli certifierad krävs minst 60 poäng totalt och att förskolan uppnår minst steg 3 inom samtliga kvalitetsområden. Förskolan blir därmed certifierad enligt Qualis kvalitetssäkringssystem. Ledningen har på kort tid påbörjat ett systematiskt kvalitetsarbete, vilket skapar en god plattform till ett effektivt och systematisk förbättringsarbete mot de högsta stegen. Trygghet och trivsel står i fokus på förskolan. Föräldrarna och barnen får en god start i förskolan. Genom förskolans värdegrundsledare och Likabehandlingsplanen drivs arbetet kring trygghet och trivsel framåt. Förskolans pedagoger utgår från de aktuella barngrupperna utvecklingsbehov och engagemang för allas lika värde präglar arbetet på avdelningarna. Barnens intresse och förslag tas tillvara i planeringen av verksamheten. Förskolans har en väl fungerande organisation i arbetslag och ledning vilket skapar förutsättningar för en god daglig verksamhet. Förskolan leds av förskolechef på heltid och stödfunktioner som administrativt stöd, vaktmästeri, städ, kök och resursteam finns. Ledarskapet är öppet och tillgängligt, vilket skapar delaktighet. Arbets- och ansvarsfördelningen inom organisationen är tydlig. Arbetslagens och ledningens självvärderingar och de insikter som framkommer vid intervjuerna visar en god självkännedom om och insikt i förskolans styrkor och brister. Med de förutsättningarna har Brynstenens förskola en stor potential att komma betydligt längre i det nationella uppdraget. Förbättringsområdena vi ser handlar om att förskolan ytterligare behöver utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation samt barnens delaktighet i lärprocessen. Det är också viktigt att förskolan gör en analys av den egna verksamheten och resultaten samt synliggör hur utvärderingarna bidrar till den pedagogiska verksamhetens utveckling. Föräldrainflytandet är ett annat förbättringsområde som kräver att pedagogerna utvärderar befintliga och utvecklar nya metoder för föräldrarnas delaktighet i barnens utveckling och i förskolans kvalitetsarbete. En kort presentation Brynstenens förskola Brynstenens förskola är en av 16 kommunala förskolor i Kävlinge kommun. Förskolan är organiserad i fem avdelningar/arbetslag och totalt finns 86 barn inskrivna men förskolan har plats för 108 barn. Förskolan har två småbarnsavdelningar 1-2 år, två 3-4 års avdelningar och en femårsavdelning. Brynstenens förskola ligger i Löddeköpinge som till övervägande delen består av flerfamiljshus. Förskolans öppettider är måndag till fredag 06.00-18.00. Förskolechef Anette Olsson leder Brynstenens förskola, Söderparks förskola, Öppna förskolan och en dagbarnvårdare sedan september 2012. Till sin hjälp med administrativa arbetsuppgifter har
förskolan assistent Maria Möller. Till stöd för förskolans arbete för barn i behov av stöd finns ett förskoleteam. Förskolan har tillgång till vaktmästare som är anställt på 20 procent. Maten kommer från Tolvåkersskolans tillagningskök, med frukost, mellanmål och tillbehör lagas av engagerad kökspersonal. Förskolan byggdes 1991. Varje avdelning har inbjudande funktionell entré och flera rum i olika storlekar. Varje vecka sker verksamhet i tvärgrupper ordnade efter ålder eller en aktivitet. Gården som är gemensam för alla avdelningar är stor och ligger i lummig grönska och inbjuder till varierande lek. Genomförande av arbetet med självvärdering och granskning Förskolans alla arbetslag och ledningen har före vårt besök genomfört en självvärdering av Qualis kvalitetskriterier inom elva olika områden. Ledningen har lämnat en skriftlig redovisning av hur arbetet bedrivs inom de elva områdena samt vilka utvärderings- och förbättringsmetoder förskolan använder sig av. Ledningen har även kompletterat med planer och rapporter för att belysa förskolans kvalitet. Dessutom har kvantitativa tal redovisats avseende Organisation, Kompetens och Resursutnyttjande. Bland de utvärderingsmetoder som skolan har använt är Qualis enkäter till barn över tre år, föräldrar och personal. Av förskolans 61 barn över tre år har 59 svarat (97 procent). Alla barnens föräldrar (en förälder/barn) har erbjudits att svara på föräldraenkäten. Enkäten har besvarats av 71 föräldrar av totalt 87 familjer vilket innebär 81 procents svarsfrekvens. Av 14 förskolans personal har 14 svarat (100 procent). Vi har tagit del av allt material i god tid innan besöket. Granskningen på plats har skett i form av att vi externa granskare har tillbringat en och en halv dag i förskolan. Vi har deltagit i verksamheten vid alla avdelningar och intervjuat grupper av personal och föräldrar samt ledningen. Nedan redovisas resultatet av arbetslagens och ledningens självvärdering. Längst till höger i tabellen redovisas den bedömning som vi granskare har gjort. Tabell 1: Självvärdering och extern värdering Avdelning/ arbetslag Lilla Kvalitetsområde Vikingaskeppet Stora Vikingaskeppet Kammen Skatten Smycket Ledning Extern värdering granskare A. Utveckling och lärande 5 5 4 4 4 5 4 B. Trygghet och trivsel 3 3 5 4 4 5 5 4 5 4 6 3 6 4 C. Barnens delaktighet i lärprocessen D. Arbetssätt och pedagogroll 7 4 4 4 4 6 4 E. Föräldrainflytande 7 7 5 6 3 5 3 F. Organisation 7 7 5 6 4 5 5 G. Styrning och 7 6 3 6 4 5 5 ledarskap H. Kommunikation 3 7 5 4 4 5 4 I. Kompetens 4 6 4 4 3 3 4 J. Reurutnyttjande 7 7 3 3 3 6 5 K. Image 7 7 6 3 3 6 3 2
Verksamhetens kvalitet inom elva områden Utveckling och lärande På förskolan möter vi barn och vuxna som utstrålar värme och glädje. Lärandemiljön är öppen, innehållsrik och inbjudande (steg 1). Lokalerna är välplanerade med ljusa, rymliga rum som är avsedda för olika aktiviteter t.ex. skapande, bygg och konstruktion, musik, läsning. Det finns ett varierande utbud av material som stimulerar barnens nyfikenhet, kreativitet och koncentration. Under besöket deltar vi i den fria leken på Kammen där barnen undersöker och upplever olika föremåls egenskaper och möjligheter. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära utgör grunden för den pedagogiska verksamheten (steg 1). Handlingsplaner används för arbetet med barn i behov av särskilt stöd (steg 1). Vi tar del av dokumentationen Arbetsgång i förskolan för ett barn i behov av särskilt stöd med kommungemensamma riktlinjer för hur detta arbete kan gå till. Förskolechefen har kontinuerligt konferenser med personalen från varje avdelning kring barnen med särskilda behov. Det finns ett förskoleteam bestående av specialpedagog, talpedagog och förskolepsykolog som vid behov besöker förskolan, kortlägger behov och föreslår insatser för att tillgodose barns rätt till särskilt stöd samt handleder personalen. Förskolan har tillgång till specialpedagogisk kompetens (steg 2). Pedagogisk dokumentation, samtal, observationer och intervjuer utgör förskolans metoder för att kontinuerligt följa och dokumentera barnens utveckling och lärande (steg 2). Tre förskollärare har gått en processledarutbildning. I kvalitetsrapporten 2012/13 läser vi att syftet med fortbildningen är att förskollärarna ska tillsammans med ledningen vara till hjälp i coachande samtal med kollegor och aktivt leda olika lärprocesser som startas på förskolan. I intervjun bekräftar förskollärarna att de medvetet tar ett ansvar för att det pedagogiska arbetet fortlöper och genomförs enligt läroplanen (steg 2). Vid besöket ser vi många goda exempel på hur barnen utmanas i sin sociala utveckling av engagerade pedagoger som också är goda förebilder för barnen. Vi hör att barnen får stöd och stimulans vid konfliktsituationen. De äldre barnen har varit med och tagit fram trivselregler som vi upplever är välförankrade i barngrupperna. Barnen delas in i mindre grupper så att alla kan komma till tals och blir uppmärksammade. Stora Vikingaskeppet använder ett sociogram för att kartlägga relationer mellan pedagogerna och barnen (steg 3). Förskolan arbetar aktivt med språk- och kommunikationsutveckling, matematik, naturvetenskap och teknik (steg 3). Inför vårt besök fick vi avdelningarnas grovplaneringar med arbetsplaner för bl.a. natur och teknik, matematik samt stimulans av språk och tal som är kopplade till mål och tillvägagångssätt. Pedagogerna poängterar att den största delen av språkstimuleringen på förskolan handlar om att låta barnen tala i vardagen, aktivt lyssna på vad barnen har att säga och hjälpa dem att sätta ord på sina upplevelser. Vi hör att pedagogerna ställer reflekterande frågor som kräver att barnen ger beskrivande svar. På en avdelning finns en nalle som heter Viking. Barnen får låna nallen hem med sig och sedan visa kort och berätta om vad nallen varit med om. Syftet är bl.a. att barnen ska få tilltro till sin språkliga förmåga. En pedagog på förskolan utbildar sig till sagopedagog för att genom sagoläsning utveckla barnens fantasi, kommunikation, samspel och 3
förmåga att återberätta. I enkäten instämmer 86 procent av pedagogerna helt eller till stor del i att förskolan har fokus på språk och kommunikation i alla situationer. 93 procent av pedagogerna anser att förskolan har fokus på matematik och naturvetenskap. Matematiken synliggörs i de dagliga situationerna t.ex. när barnen dukar bord eller delar frukt. Vi deltar i matsituationen då barnen pratar matematikspråk hela tiden. Vi fick ta sju köttbullar var och jag åt upp tre då kan jag äta fyra till säger en pojke och åskådliggör med fingrarna hur han tänker. Lekmaterialet som finns på förskolan har medvetet tagits fram för att väcka barnens intresse för former, mönster, storlek, antal och siffror. Dokumentationen i barnens pärmar handlar om bl.a. situationer där barn experimenterar, upptäcker hur enkel teknik fungerar, samlar skräp och pratar kring hur lång tid tar det för naturen att bryta ner det. I intervjun berättar pedagogerna att barnen pantar flaskor, sorterar papper och kartonger. Det finns en vagn på förskolan med material till naturvetenskap och teknik som rullas in på avdelningarna då och då. Vissa av intervjuade föräldrar tycker att det fungerar utmärkt för verksamheten medan andra föräldrar saknar ett särskilt rum för naturvetenskap och teknik som tidigare fanns på förskolan. Förskolan fokuserar extra mycket på naturvetenskap under kommungemensamma miljöveckan under våren. Alla pedagoger fick delta i kompetensutveckling kring implementering av naturvetenskapen i förskolan. Förskolan har utarbetat en handlingsplan för planering, dokumentation och utvärdering av verksamheten som vi tar del av. Observationer, pedagogisk dokumentation, barnens UP (Utvecklingsplaner) samt barnens intresse ligger till grund för verksamhetsplanering som görs i lotusdiagram eller veckoplaneringsblad. En gång i månaden träffas arbetslaget för reflektionstid då de diskuterar och fyller i ett reflektionsprotokoll. Det innehåller rubriker: frågor som väcks förra veckan, vad och hur gjorde barnen, reflektioner, hur går vi vidare, koppling till styrdokument och prioriterade mål. De målen i läroplanen som inte berörts i lotusdiagrammet kan pedagogerna lyfta fram vid andra aktiviteter. När tema är slut görs en utvärdering av grovplaneringen samt hela temaarbetet. Detta ska ske i december (steg 3). Med engagemang och utmaningar stimulerar vi barnens utveckling och självförtroende för ett livslång lärande är förskolans vision. Vi kan konstatera att pedagogernas förhållningssätt och arbete bekräftar deras strävan mot visionen. Pedagogerna berättar att de utgår från det individuella barnet och tror på barnens vilja till att lära sig. Vi tar del av dokumentationen kring tema Vikingatiden där pedagogerna inleder temat med sagoäventyr om vikingaflickan Svea som behöver hjälp att hitta sin pappa. Syftet är att stimulera barnens intresse för vikingatiden samt utveckla olika förmågor hos barnen under temat. Tillsammans med pedagogerna forskar barnen kring bl.a. vilka sysslor och matvanor man hade under den tiden och upptäcker nya spännande saker som de vill lära sig. I föräldraenkäten instämmer 86 procent av föräldrarna helt eller till stor del att förskolan erbjuder en utvecklande verksamhet för barnen (steg 4). I den skriftliga redovisningen läser vi att pedagogerna använder alla stunder för att fokusera på samtal med barnen och kring det de gör. Det bekräftar vi vid besöket. Pedagogerna använder rikt och nyanserat tal och sätter ord på känslor och situationer som barnen är med om. De har skrivit en lista med ord i andra språk för att stödja barnen i deras modersmål. Det finns särskilt material såsom lärplatta, böcker, spel och bokstäver, som stimulerar barnens intresse för skriftspråk och förståelse av symboler. Bokstäver gjorda av olika sorters material t.ex. havrefras, lera, snöre finns på avdelningarna. Vi deltar i gymnastiken där barnen följer instruktioner och i samlingen där en flicka läser en saga för de andra barnen. Genom kulturveckans tema cirkus utvecklas barnens 4
ordförråd och befästas nya begrepp t.ex. lejontämjaren, trolleritrick. Maträtter under cirkusveckan stimulerar språket t.ex. Svärdslukarens heta dryck med smörgås, clownens morgondopp. I föräldraenkäten instämmer 71 procent av föräldrarna helt eller till stor del, 10 procent till viss del, 4 procent inte alls samt 15 procent svarar vet ej i påståendet I arbetet med barnens lärande har förskolan fokus på språk och kommunikation (steg 4). Olika former av dokumentation och utvärdering används regelbundet för att följa upp barnens utveckling och lärande (steg 4). Att öka personalens kunskaper och medvetenhet kring pedagogisk dokumentation är en av förskolans prioriterade mål. Pedagogerna använder lärplattor som verktyg för den pedagogiska dokumentationen samt för uppföljning av varje barns utveckling och lärande. Det enskilda barnets dokumentation finns i barnens egna mappar som sparas i Pages. Mapparna innehåller bilder och text som beskriver de lärsituationerna som barnen har varit med om samt en koppling till läroplanens mål. Många dokumentationen saknar dock barnens egna reflektioner och tankar kring sitt lärande. Lärplattorna är ett relativt nytt verktyg för pedagogisk dokumentation och avdelningarna har kommit olika långt i arbetet med dem. Utöver digitala dokumentationer finns det också barnens pärmar och portfoliolådor som inte är enhetliga för hela huset. De innehåller enstaka dokumentationer kring barnens lärprocesser, alster och intervjuer. Verksamhetens dokumentation visas på förskolans blogg och i form av bildspel i digitala fotoramar. Pedagogisk dokumentation, observationer, och intervjuer utgör underlag för pedagogernas diskussioner och reflektioner kring barnen utveckling och lärande. Detta sker dagligen, eller på reflektionstiden en gång i månaden. Vid utvecklingssamtal följs varje barns utveckling och lärande upp och detta intygas av de intervjuade föräldrarna. Av föräldraenkäten framgår det att 48 procent instämmer helt i att utvecklingssamtalet bygger på dokumentation av mitt barns utveckling och lärande, 30 procent till stor del och 6 procent till viss del, 17 procent svarar vet ej. I personalenkäten instämmer alla pedagogerna, helt eller till stor del i att det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och vårt arbete med barnens utveckling och lärande. Resultat i barnenkäten visar att 78 procent av barnen anser att de ofta får visa vad de lärt sig. I självvärderingen placerar tre avdelningar förskolan på steg 4 och förskolechefen med två avdelningar på steg 5. Vi bedömer att förskolan har uppfylld alla kriterier till och med steg 4 samt det första kriteriet i steg 5 då vi kan bekräfta att pedagogerna stimulerar barnen att lära av varandra. För att nå steg 5 fullt ut behöver förskolan utveckla och synliggöra sitt arbete kring miljö och naturfrågor. Vidare bör förskolan befästa och systematisera sitt arbete med dokumentation, uppföljningar och utvärderingar på alla avdelningar för att kunna använda dem till utvecklingen av förskolans kvalitet. Trygghet och trivsel Vid vår granskning konstaterar vi att den yttre säkerheten med till exempel säkra grindar och lekredskap fungerar. Ser vi till resultaten i föräldraenkäten instämmer 73 procent helt eller till stor del med att förskolan har en stimulerande utemiljö. Förskolans fysiska miljö upplevs som trygg och säker (steg 1). Utöver förskolans trygga och säkra miljö har vi dessutom tagit del av förskolans olika upprättade rutiner till exempel om ett barn försvinner, aktiviteter utanför enheten, plan mot hot och våld samt rutin vid bitande barn. Vi har också noterat att förskolans utrymningsvägar är väl synliga i förskolans lokaler. Förskolan har dokumenterade säkerhetsrutiner 5
(steg 1). Pedagogerna ansvarar för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan. Det finns fasta rutiner för inskolning och uppflyttningar (steg 1). I den skriftliga redovisningen beskriver ledningen att pedagogerna arbetar med tydliga rutiner och schema för dagen för att skapa trygghet, vilket vi kan verifiera under besöket. Inskolningsrutinerna säkerställer en trygg start för barnen och deras föräldrar. Qualis föräldra-, personal- och barnenkäterna vittnar om att barnen trivs på förskolan. I barnenkäterna tycker 97 procent av barnen att de har någon att leka med på förskolan och att de har roligt när de leker med andra barn. 75 procent av barnen instämmer helt i att de tycker om att vara på förskolan, vilket också bekräftas av intervjuade barnen på förskolan. Av föräldrarna instämmer 65 procent helt och 32 procent till stor del i att deras barn trivs på förskolan (steg 2). Brynstenens förskola har en likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling som utvärderas och följs upp årligen. Åtgärderna i årets plan är till exempel att personalen ska dela upp sig så att de har god överblick både inom och utomhus vilket vi ser fungerar väldigt väl. Vi såg ett flertal mycket goda övergångar mellan samling, olika aktiviteter och förflyttningar där pedagogerna visade stort prov på följsamhet kombinerat med säkerhetsmedvetenhet t.ex. Skattens barn. På varje avdelning ser vi olika metoder att arbeta för ett gott klimat och förebygga kränkningar. Avdelningarna har trivselregler, vilka vi kan se uppsatta på väggarna under besöket. Det finns överenskommelser i form av solar med regler på varje solstråle men också tydliga bilder på vad som kan hända, vad varje barn kan göra själv i en konflikt och hur man ska vara mot varandra. De äldre barnen intervjuas om deras trivsel och trygghet på förskolan utifrån en mall med glada gubbar och några enkla frågor inför utvecklingssamtalet med föräldrarna. En relativt hög andel, 74 procent av föräldrarna, instämmer helt eller till stor del i att förskolan arbetar mot diskriminering och kränkande behandling (steg 2). Pedagogerna har ett gemensamt förhållningssätt och bemötande som genomsyrar hela verksamheten (steg 2). Under vårt besök ser vi många goda exempel på ett respektfullt bemötande mellan barn och pedagoger. Personalenkäten visar på samsyn kring förhållningssätt och normer då 93 procent av personalen anser att de instämmer helt eller till stor del i att förskolan har enats om gemensamma normer. De pedagoger vi intervjuar och samtalar med under vårt besök på varje avdelning trivs och är stolta över sin förskola. I föräldraenkäten instämmer 91procent av föräldrarna helt eller till stor del i påståendet Personalen engagerar sig i mitt barn. Engagemang präglar förskolan (steg 3). Förhållandet inom personalgruppen samt mellan personal och barn kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt (steg 3). Ser vi till resultatet i personalenkäten så instämmer all personal helt eller till stor del i påståendet Förhållandet mellan personal och barn kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt. Vi lägger flera gånger märke till den lugna och vänliga ton som råder både mellan barn och pedagog och mellan barnen. Atmosfären i förskolan kännetecknas av respekt för individen (steg 3). Under vårt besök möts vi av ett närvarande, öppet och nyfiket förhållningssätt. I intervjuerna och i det skriftliga materialet framkommer att fortbildning i personlighetsutveckling och många diskussioner under det gångna året handlat om gemensamt förhållningssätt och klimatet på 6
förskolan. Under intervjun med föräldrarna framkommer det att de uppskattar pedagogerna förhållningssätt och deras trevliga bemötande. Förskolan mäter och följer kontinuerligt upp barnens trygghet, trivsel och säkerhet, vid t.ex. utvecklingssamtalen och i den dagliga kontakten med föräldrarna (steg 3). Vi har tagit del av enkäter som gjorts med barnen och inom ramen för likabehandlingsarbetet sker en kartläggning tillsammans med barnen på hur de upplever sin miljö, både inom och utomhus. Det finns synlig och lättillgängliga instruktioner vid brand på avdelningarna. Förskolan har förankrade metoder för att förhindra diskriminering och kränkande behandling (steg 4) såsom trivselregler, hjärtestunder, olika material t.ex. bollar med känsloutryck, diskussioner kring värdegrundsarbetet samt pedagogernas lyhörda och närvarande förhållningssätt och bemötande. Förskolan har två värdegrundsledare som ger tips och stödjer andra pedagoger i värdegrundsfrågor på arbetsplatsträffar. Det finns en tydlig arbetsprocess dokumenterad i Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Brynstenens och Söderparks förskolor. I personalenkäten instämmer 93 procent av personalen helt eller till stor del i påståendet Vi vuxna reagerar på diskriminering och kränkande behandling. Förskolan har en dokumenterad gemensam värdegrund som synliggörs i det dagliga arbetet (steg 4). Förskolans värdegrund finns tydligt anslagen i entréer och i pärmar på avdelningarna och präglar pedagogernas arbete med barnen. Pedagogerna har ett positivt och bejakande förhållningssätt, är lyhörda och respekterar barnens åsikter och förslag t.ex. vid val av aktiviteter. Arbetet med värdegrunden har bidragit till att kommunikationen på förskolan är rak och ärlig och att pedagogerna sprider engagemang och arbetsglädje. Förskolan arbetar aktivt och medvetet för att påverka och stimulera barnen att omfatta vårt samhälles grundläggande demokratiska värderingar (steg 4). I den skriftliga redovisningen framgår det att förskolan anammar till exempel jämställdhet där målet är att barnen ska känna att de har handlingsutrymme i alla situationer och miljöer oavsett kön. I Likabehandlingsplanen/plan mot kränkande behandling finns också mål och hur detta ska nås för arbetet med alla människors lika värde oavsett till exempel sexuell läggning och funktionshinder. Vid vårt besök får vi också verifierat att pedagogerna samtalar med barnen om allas lika värde och rätt till egen åsikt t.ex. genom ett barnråd. Vidare lyfter ledningen fram att pedagogerna är bra förebilder (steg 5). Förskolans metoder för att hantera konflikter och förhindra diskriminering och kränkande behandling utvärderas kontinuerligt (steg 5). Det sker i samtal, vid avdelningsplaneringar och personalkonferenser. Förskolan har två pedagoger som utbildats till värdegrundsledare. De ger kollegorna övningar och metoder för att barnen ska utveckla förståelse för allas lika värde. I självvärderingen placerar två arbetslag förskolan på steg 3, två arbetslag på steg 4, ett arbetslag och förskolechefen på steg 5. Vi väljer att placera förskolan på steg 5. Förskolan är på god väg att nå steg 6, där det krävs att varje barn ges utrymme att reflektera över etiska dilemman och livsfrågor i vardagen. Vi har förstått att det förekommer men kan inte verifiera med hjälp av dokumentationen eller vid besöket att så gäller det för alla barnen. 7
Barns delaktighet i lärprocessen Barnens intresse, förmågor och behov präglar den pedagogiska verksamhetens utformning. Ledorden Jag vill - jag kan - jag vågar jag får! och ett öppet och tillåtande förhållningssätt genomsyrar Brynstenens förskolas verksamhet. Vi ser att pedagogerna deltar i barnens lek på ett aktivt sätt för att se vilka behov och förmågor de har. Pedagogerna observerar barnen, intervjuar dem och tar vara på deras förslag och idéer vid planeringen av verksamheten (steg 1). Lärandemiljön skapar goda förutsättningar för barnens delaktighet genom att pedagogerna förnyar lekmiljöer och byter ut material utifrån barnens intresse och behov. Vi ser att barnen är uppdelade i mindre grupper där det finns utrymme för varje barn att synas och komma till tals. De mesta av förskolans material är placerade på låga hyllor så att det är lätt för barnen att nå det. Enligt Qualisenkäterna instämmer 86 procent av barnen i påståendet Jag får ofta välja vad jag vill göra (steg 1). Pedagogerna följer upp arbetet med barnens delaktighet genom samtal, observationer, intervjuer och Qualisenkäter. Pedagogerna berättar för oss att de observerar barnen i leken för att se i vilka situationen och på vilket sätt är barnen delaktiga. Vi tar del av barnintervjuer med frågor som berör barnens delaktighet och möjlighet till att påverka verksamheten t.ex. Vem bestämmer vad du ska göra på förskolan? Vad skulle du vilja lära dig? På reflektionstiden följs barnens delaktighet upp med hjälp av den pedagogiska dokumentationen, reflektionsprotokoll och lotusdiagram (steg 2). Barnen uppmuntras att göra egna val i sitt lärande (steg 2). Det finns inspirationsbilder med byggoch konstruktionsmodeller samt bilder på lådor som visar vilket material som finns i dem. Barnen får välja aktivitetskort med syftet att stimulera barnen att fundera över vad de vill göra och välja ett av lekalternativen. Barnen uppmuntras till att stanna upp i sitt val och inte stressa från aktivitet till aktivitet. Varje barns lärprocesser dokumenteras kontinuerligt och synliggörs för barnet och föräldrarna (steg 3). Med hjälp av lärplattor dokumenteras barnens olika lärprocesser som sedan sparas i barnens individuella mappar och visas på förskolans blogg. Vidare syniggörs olika lärprocesser i barnspärmar och bildspel i digitala ramar. En viss dokumentation samt barnens alster finns uppsatta på avdelningarnas väggar. På utvecklingssamtalen samtalar pedagogerna med föräldrarna kring hur de tillsammans kan stödja och stimulera barnets utveckling och upprättar en framåtsträvande utvecklingsplan - UP för barnet. Ett underlag för samtalen utgör barnens dokumentationer, verksamhetsblogg samt barnintervjuer. Uppföljning av uppsatta mål sker vid nästa utvecklingssamtal. UP är ett kommungemensamt dokument som är nytt för detta läsår och därför ännu inte används i praktiken. Tidigare har förskolan arbetat med individuella utvecklingsplaner IUP som vi kunde ta del av. Vid intervjun berättar pedagogerna att utformandet av den nya UP skapar större möjlighet till en dialog med föräldrarna kring barnens utveckling och lärande. Intervjuade föräldrar och Qualisenkäternas resultat indikerar att det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och förskolans arbete med barnets utveckling och lärande (steg 3). Barnen ges möjlighet att medverka i kvalitetsarbetet genom dagliga samtalen kring verksamheten som enligt pedagogerna är väldigt uppriktiga och givande (steg 3). Utöver det deltar barnen i 8
planeringen och utvärderingen av verksamheten, svarar på Qualisenkäter och intervjufrågor. Vi besöket tar vi del av barnintervjuerna som innehåller bl.a. frågor: Vad tycker du är roligast på förskolan? Finns det någonting som är tråkigt på förskolan? 86 procent av personalen anser att barnen är delaktiga i lärprocessen. Varje barn stimuleras att reflektera över sitt lärande genom ett reflekterande arbetssätt. Vid intervjun berättar pedagogerna att de ställer öppna frågor till barnen och uppmuntrar dem att reflektera över vad de har lärt sig. Vi kan verifiera det vid besöket. Dokumentationspärmar och digitala ramar finns på en lagom höjd så att barnen kan titta och samtala kring bilderna med sina kompisar. En del av barnens dokumentationer i pärmar innehåller deras reflektioner kring olika lärandesituationer t.ex. kring konstruktion av en drake eller balansträning på en cykel. I intervjun berättar pedagogerna att barnen gärna tittar på korten i sina mappar och reflekterar kring dem. Tanken är att allteftersom personalen blir mer vana vid att arbeta med lärplattorna ska barnens reflektioner skrivas ned i deras mappar (steg 4). Barnen har ett reellt inflytande över arbetssätt och verksamhetens innehåll (steg 4). Öka barnens delaktighet i verksamhetens utformning är ett av förskolans prioriterade mål. I förskolan ges barnen stora valmöjligheter både när det gäller material och sysselsättning t.ex. med hjälp av aktivitetskort gör barnen ett aktivt val kring var och vad de ska leka med. Barnen är delaktiga i grovplaneringen av verksamheten och i veckoplaneringen. Det är barnens intresse och förslag som styr innehåll av aktiviteter och tema. Vi tar del av en veckoplanering där barnen bestämde att de ville arbeta med alfabetet istället för cirkustemat. Det finns många exempel i avdelningarnas lotusdiagram på vad barnen valde att lära sig i samband med tema t.ex. vilka djur hade man på vikingatiden, vilka lekar lekte de då. Tillsammans med pedagogerna bestämmer de äldre barnen vilka lärsituationer som ska dokumenteras med lärplattan och vad ska finnas i deras enskilda mappar eller visas på bloggen. I förra läsårets kvalitetsredovisning läser vi att personalen bör samtala mer med barnen kring deras uppfattning om barnens faktiska delaktighet och förståelse för demokratiska processen i ett beslutssystem. För att ta reda på det har förskolan startat ett barnråd i år som består av förskolechefen och en barnrepresentant från varje avdelning. I det kan barnen uttrycka tankar och åsikter om sin vistelse på förskolan. Dokumentation från barnrådet finns på förskolans blogg. I självärderingen har en avdelning placerat förskolan på steg 3, två avdelningar på steg 4, en avdelning på steg 5 och en avdelning samt förskolechefen på steg 6. Vi placerar förskolan på steg 4. För att förstärka kriterierna i steg 4 behöver förskola hitta flera metoder för att stimulera varje barn att reflektera över sitt lärande samt dokumentera barnens egna reflektioner kring lärandet. För att sedan nå upp till steg 5 bör varje barn göras medvetet om olika sätt att lära och i större utsträckning delta i dokumentationen av sitt lärande. Även om vi har sett att det sker ibland så var det inte tydligt och systematiskt på alla avdelningarna. Arbetssätt och pedagogroll Materialet finns tillgängligt för barnen på alla avdelningar på Brynstenens förskola. Även i gemensamma utrymmen som lekhall och i uteförråd finns tillgång till material som barnens själv kan ta fram och lägga tillbaka (steg 1). Leken ligger till grund för allt lärande. Under besöket ser vi 9
många glada lekande barn under fria aktiviteter både inomhus och utomhus. Vi ser även exempel på leken som lärandeform under den planerade verksamheten t.ex. på idrotten då barnen med liv och lust leker blindbocken (steg 1). Under besöket ser vi olika arbetssätt och metoder. Pedagoger leker och samtalar med barnen, läser sagor både för enskilda barn och för grupper, målar och spelar spel med barn. Vi ser och hör också många goda exempel på situationer då pedagogerna är coachande, tröstar, lyssnar och verkligen bemöter barnens önskemål (steg 1). På väggarna i flera rum ser vi exempel på hur förskolan arbetar med kreativitet och skapande. Barnens alster finns upphängda på väggarna och vi deltar i en målaraktivitet där barnen målar med mjölk och stearin (steg 2). Pedagogerna utmanar och stimulerar barnen att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga). I den skriftliga dokumentationen beskriver pedagogerna att de arbetar för att barnens ska tänka fritt, våga ta initiativ och lita på sin egen förmåga. Pedagogerna uppmuntrar barnens att hjälpa varandra och barnen gör detta spontant. Mitt under gymnastiken sätter sig en pojke plötsligt ned, han försöker knyta skon vars rosett gått upp. Utan att be om hjälp eller kalla på någon ser vi plötsligt ett annat barn ta en extra runda. Barnet springer fram, knyter snabbt skon och tar med sin vän in i gympaleken. Allt händer utan inblandning av någon pedagog men pedagogen som ledde övningen registrerade det som utspelade sig och gav snabbt positiv feedback på initiativet (steg 2). Pedagogerna uppmuntrar barnens självständighet och tillit till sin egen förmåga bland annat genom att uppmuntra barnens kreativitet. Lättillgängligt material men också ett klimat där barnens egna val stimuleras och bejakas möter oss på varje avdelning. Vi ser flera exempel där barnen får prova sin egen förmåga, till exempel genom att lägga upp mat på sin tallrik utan inblandning av någon vuxen. I den skriftliga redovisningen framgår att arbetssätt och arbetsformer regelbundet dokumenteras i form av lotusdiagram, reflektionsfrågor, gruppdokumentation, bilddokumentation och enkäter, vilka utvärderas på reflektionstid, APT (arbetsplatsträff) och arbetslagsmöten. Det finns en handlingsplan för hur förskolan planerar och utvärderar. Alla pedagoger instämmer helt eller till stor del i Våra arbetssätt och arbetsformer stimulerar och utmanar varje barns utveckling och lärande (steg 2). Verksamheten är rolig, stimulerande och lärorik för alla barn (steg 3). Vi deltar i gymnastiken där pedagogerna visar, uppmuntrar och bekräftar både med rörelser och med ord för barnen vad de ska göra. Alla är med från första stund. Barnen uppmuntras till många uttrycksformer såsom lek, bild, rörelse, sång och musik samt dans och drama (steg 3). Det finns under de dagar vi är med en stor variation på aktiviteter. Vi sjunger, målar, är ute och leker! Pedagogerna är följsamma och en nyinskolad ettåring som kommer efter frukost när leken är i full gång, får snabbt klargjort för den vikarierande pedagogen att det är dags att lyssna på Astrid Lindgrens visor och efter någon minut dansar barnet glatt och en ny dag på förskolan har börjat! Vi ser flera tydliga veckoscheman för gruppaktiviteter på avdelningarna. Genom god organisation ges möjlighet att reflektera över arbetssätt och arbetsformer, för att sedan förbättra och utveckla verksamheten med läroplanen som grund. Inför utvecklingssamtalen ligger 10
bilddokumentationen i nya Ipad och bloggen till grund för att visualisera verksamheten. Arbetslagsplaneringarna, APT, arbetet med verksamhetsplan och kvalitetsrapport ger god möjlighet för reflektion och diskussioner om vad personalen kan utveckla i enlighet med skriftliga redovisningen. Resultatet i personalenkäten visar att 78 procent instämmer helt eller till stor del i att förskolan utvärderar arbetssätt och arbetsformer regelbundet i arbetslagen (steg 3). Pedagogerna utmanar barnen med att ställa frågor och få dem att själva pröva olika lösningar av egna och andras problem (steg 4). Pedagogerna berättar och vi ser vid flera tillfällen att de individanpassar verksamheten. Alla barn behöver inte göra samma saker utan pedagogerna är följsamma och finns i barnens närhet för att kunna stödja när det behövs. Pedagogerna använder gemensamma former för dokumentation av den pedagogiska verksamheten (steg 4). I dokumentation och i intervjun med pedagogerna framkommer det att förskolan har påbörjat ett systematiskt arbete kring att dokumentera den pedagogiska verksamheten till exempel via den blogg som vi också tittar på. Vid besöket framgår det att det även dokumenteras i form av dokumentation kring varje barn, det tas bilder, skrivs informationsbrev och förskolechefen skriver en kvalitetsrapport. Utvärderingarna bidrar till undervisningens och den pedagogiska verksamhetens utveckling (steg 4). I den skriftliga redovisningen och i intervjuerna framkommer att genom utvärderingarna lyfts det som är bra, men även det som kan bli bättre fram. Utvärderingarna ger också tid för reflektion, vilket bekräftas i intervjun med ledningsgruppen. I självvärderingen placerar fyra arbetslag förskolan på steg 4, förskolechefen på steg 6 och ett arbetslag på steg 7. Vi placerar Brynstenens förskola på steg 4. För att nå högre steg behöver pedagogerna reflektera, analysera och utveckla sin egen roll i relation till barnens utveckling och lärande regelbundet samt skapa en samsyn kring kunskapsbegrepp och kunskapsutveckling som präglar pedagogernas arbete med barnens lärande. Arbetet har påbörjats till exempel genom en första förskollärarträff kring förskollärarens pedagogiska ansvar. Vidare behöver förskolan utvärdera och jämföra olika arbetssätt och arbetsformer med varandra för att ta reda på vilka arbetssätt som är bäst för barngruppen och för varje barn. Föräldrainflytande I intervjun berättar föräldrarna att de känner till förskolans uppdrag och hur verksamheten bedrivs tack vore de dagliga samtalen, föräldramöten och framförallt genom förskolans blogg (steg 1). Under den föräldraaktiva inskolningen deltar föräldrarna i verksamheten och de har möjlighet att ställa frågor och reflektera över sina iakttagelser. Redan då tar pedagogerna ansvar för att skapa en tillitsfull relation med föräldrarna som vidareutvecklas under barnens hela förskolevistelse. Det bekräftas av de flesta föräldrarna som talar gott om sin förskola under intervjun (steg 1). Pedagogerna uppmuntrar föräldrarna att engagera sig i verksamheten genom den dagliga kontakten vid hämtning och lämning, utvecklingssamtal, föräldramöte, temaavslutningar samt förskolans blogg. Bloggen är enligt de intervjuade föräldrarna ett uppskattat forum där verksamheten och barnens lärande visas upp. Utöver det uppmuntras föräldrarna till att besöka förskolan och delta i aktiviteterna. Förskolan har ett välfungerande föräldraråd sedan många år tillbaka där representanter för föräldrar, pedagoger samt förskolechefen träffas två gånger per termin. I 11
intervjun lyfter föräldrarådets företrädare upp problematiken med föräldrarnas bristande engagemang i förskolan. Föräldrarådet hoppas på bättre uppslutning när det ordnas familjeaktiviteter på förskolan. I personalenkäten, i påståendet Jag uppmuntrar föräldrar att engagera sig i förskolans verksamhet instämmer 71 procent av personalen helt, 21 procent till stor del och 7 procent till viss del (steg 2). De intervjuade pedagogerna berättar att de följer upp på vilket sätt föräldrarna vill engagera sig i verksamheten vid inskolningen, föräldramöten, föräldrarådsmöten, utvecklingssamtal och genom Qualisenkäter (steg 2). Vid ledningsintervjun framkommer det att personalen anstränger sig för att få föräldrarna att bli mer aktiva i förskolans kvalitetsarbete. Pedagogerna berättar att de alltid tar sig tid att lyssna på föräldrarna när de kommer med något förslag eller idéer kring verksamheten. Enligt pedagogerna är det svårt att hitta det, som de själva uttrycker den där knappen för att nå till föräldrarna. I Qualisenkäten instämmer 55 procent av föräldrarna helt eller till stor del att de har möjlighet att vara delaktiga i förskolans utvärdering och förbättring av verksamheten, 38 procent instämmer till viss del, 1 procent instämmer inte alls och 6 procent svarar vet ej. Qualisenkäternas resultat analyseras på föräldrarådsmöten. Protokoll från möten är tillgängliga för alla föräldrarna på förskolan(steg 2). Förskolan samverkar med föräldrarna kring barnets utveckling och lärande (steg 3). Föräldrarna inbjuds till utvecklingssamtal en gång per termin där dokumentation kring barnens utveckling och lärande ligger till grund för dialog och upprättandet av barnens UP. Andra vägar till föräldrasamverkan är de dagliga samtalen, foton i digitala ramar, månadsbreven och verksamhetsbloggen. Vi noterar att i föräldraenkäten anser endast 46 procent av föräldrarna helt eller till stor del att de kan påverka hur förskolan arbetar med deras barns utveckling och lärande och 22 procent av föräldrarna vet inte eller instämmer inte alls i det påstående. I intervjun berättar föräldrarna att de upplever en positiv förändring av förskolan under det senaste året. Sedan förskolan har börjat använda blogg har föräldrarna en större insikt i barnens utveckling och lärande. En anledning till att förhållandevis många föräldrar inte vet eller inte tycker att de kan påverka hur förskolan arbetar med deras barns utveckling kan beror på att föräldrar till nya barn som skolats in efter augusti har ännu inte erbjudits något utvecklingssamtal. Vid tamburkontakten med föräldrarna, utvecklingssamtal, föräldramöte och föräldrarådsmöte följer förskolan upp föräldrarnas inflytande (steg 3). Det intygas av intervjuade föräldrar. Förskolan har forum för samråd med föräldrarna. Det finns ett föräldraråd där förskolechefen är sammankallande. Två gånger per termin träffas föräldrarepresentanter, personalrepresentanter och förskolechefen i dialog om aktuella frågor. Rådets syfte är bl.a. att verka för en god sammanhållning mellan barn, föräldrar och personal och framställa konstruktiva förslag till förbättringar. Vid intervjun berättar föräldrarna som representerar föräldrarådet att de ofta anordnar olika former av familjeaktiviteter men att de får dålig respons. Minnesanteckningar från föräldrarådsmöte finns tillgängliga på förskolan i föräldrarådspärmar eller på förskolans hemsida (steg 3). I självvärderingen har en avdelning skattat förskolan på steg 3, en avdelning och förskolechefen på steg 5, en avdelning på steg 6 och två avdelningar på steg 7. Vi placerar förskolan på steg 3. För att nå högre steg på Qualistrappan krävs det att metoderna för att göra föräldrarna delaktiga i barnens utveckling utvärderas och utvecklas kontinuerligt. Förskolan behöver även förtydliga för 12
föräldrarna de olika samverkanskanaler som erbjuds på förskolan och i större grad engagera dem i verksamhetens utvärdering och förbättring. Organisation Brynstenens förskola är en av 16 kommunala förskolor i Kävlinge kommun. Verksamheten bedrivs i en lokal byggd för ändamålet. Ledningsorganisationen består av förskolechef Anette Olsson som dessutom driver Söderparks förskola, Öppen förskola och ansvarar för en dagbarnvårdare. Förskolan har en tydlig organisation med utvecklingsgrupp, arbetslag och arbetsgrupper som arbetar under kortare eller längre tid med ett tydligt uppdrag som till exempel att revidera en handlingsplan. Förskolans ledarskap är demokratiskt och stort fokus finns på medarbetarnas delaktighet. 14 pedagoger tjänstgör i de fem barngrupperna. Utöver personalgruppen har förskolan tillgång till specialpedagog via förskoleteamet. Förskolan har vaktmästare, kökspersonal, städpersonal och administrativt stöd i form av en kanslist. Förskolan har dessutom lärarkandidater. Barnen är fördelade i mindre grupper efter ålder. Pedagogerna arbetar avdelningsvis i arbetslag om två till tre pedagoger. Enkätsvaren visar att både personalen och föräldrarna ger uttryck för välfungerande organisation. Enligt personalenkäten instämmer 93 procent helt eller till stor del i påståendet Mitt arbetslag fungerar väl och 92 procent anser att Förskolan har en fungerande organisation. Motsvarande resultat på föräldraenkäten ger att 58 procent anser att förskolan helt eller till stor del har en fungerande organisation. I intervjuerna med föräldrarna framkommer att de senaste året varit mycket positivt men att de som föräldrar ibland har svårt att förstå till exempel personalförändringar men att föräldramöte i samband med organisatoriska förändringar är mycket uppskattade. Förskolans organisation har en tydlig struktur (steg 1). Tabell 2: Sjukfrånvaro Kvalitetsområde Organisation Förskolans namn 2012 Genomsnitt i Kävlinge kommun 2012 Genomsnitt i riket år 2012 enligt SKL*/Skolverket Total sjukfrånvaro per år 8,03 % 4,7 % 5,1 % *Sveriges Kommuner och Landsting Sjukfrånvaron är högre vid Brynstenens förskola är högre än genomsnittet i riket. Tabell 3:Andel barn 0-3 år oh antal inskrivna barn per årsarbetare. Kvalitetsområde Organisation Förskolans namn år 2012 Genomsnitt i Kävlinge kommun år 2012 Genomsnitt i riket år 2012 enligt Skolverket Andel barn 0-3 år 45 % 52 % 55 % Antal inskrivna barn per årsarbetare 6,4 5,77 5,3 Andelen barn 0-3 år är lägre än såväl genomsnittet i Kävlinge som i riket. Antalet inskrivna barn per årsarbetare är högre än snittet i Kävlinge och i riket. 13
Totalt har Brynstenens förskola 86 barn inskrivna i verksamheten. Barnen är uppdelade på fem avdelningar: två småbarnsavdelningar, en tre-fyraårsavdelning, en tre till femårsavdelning och en femårsavdelning. Avdelningarna är skapade utifrån ålder och mognad men pedagogerna arbetar med andra gruppindelningar inom och mellan avdelningarna vilket vi ser exempel på under vårt besök. Förskolan är organiserad i grupper utifrån barnens behov och intressen (steg 2). Förskolechefen har metoder för att följa upp sin organisation (steg 2). Kontinuerliga möten genomförs i enlighet med den skriftliga redovisningen. Årsplan och arbetsplan visar hur arbetet ska genomföras och är ett välkänt och levande dokument som används på alla nivåer. Förskolechefen har medarbetarsamtal i grupp på hösten och verksamhetsbesök genomförs både planerat och spontant. Detta bekräftas av både personal och ledning vid intervjun. Vi uppfattar att det finns ett nära samarbete mellan förskolechef, arbetslagen och utsedda ansvarspersoner när det gäller planering och uppföljning av organisationen. Förskolan har ett välfungerande beslutssystem genom tydlig mötesstruktur och väl känt kalendarium. Det finns tydligt fördelade ansvar utlagt på ett stort antal medarbetare vilket stödjer delaktighet och dialog. I personalenkätens påstående Jag är förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av verksamheten instämmer 92 procent helt eller till stor del (steg 3). Det råder stor samstämmighet i intervjuer mellan personal och ledning när det gäller förskolans aktiva ställningstagande kring ett demokratiskt arbetssätt. Personalen återger i intervjun att de känner sig delaktiga i hög utsträckning idag. Ser man till resultatet i personalenkäten, instämmer 100 procent av personalen helt eller till stor del i att de har en bra mötesstruktur (steg 3). Beslut fattas i en stor mängd grupper som alla har tydligt syfte. Morgonmöten är den dagliga översynen av allt det som behöver fungera i det löpande arbetet som till exempel vikarieanskaffning. Avdelningsmöten ger förutsättningar för god pedagogisk verksamhet ute på avdelningarna och månadsmöte fungerar som ett forum för samsyn och gemensamma beslut. Till detta kommer olika grupper som bildas på förskolechefens tydliga uppdrag. Alla individuella ansvar finns tydligt anslagna i entrén och det är lätt för oss besökare att få reda på vem som kan svara på till exempel en facklig fråga, vem som har hand om kultur, miljö eller IT-frågor (steg 3). Förskolan har därmed en väl fungerande organisation i arbetslag och ledning som garanterar en god daglig verksamhet (steg 4). Förskolan utvärderar kontinuerligt sin organisation och mötesstruktur genom att ha uppstartskonferenser och planeringsdagar där utvärdering möjliggörs och förändringar beslutas. På alla möten skrivs minnesanteckningar vilket möjliggör att alla kan ta del av information men också att det finns en god dokumentation att ta del av när det gäller underlag för de förändringar av organisation som skett. För att säkerställa steg 3 tar även förskolechefen in planeringar och dokumentation på arbetslagsnivå och genomför medarbetarsamtal i grupp på hösten och enskilda medarbetarsamtal på våren (steg 4). Arbetslagen tar fullt ansvar för och följer upp varje barns utveckling och lärande (steg 5), då arbetslagen arbetar utifrån läroplanens mål. Enligt intervjun med ledningen och den skriftliga redovisningen så tar pedagogerna också ansvar för och följer upp varje barns utveckling och lärande i samband med avdelningsplanering. Barnen görs delaktiga i planering och utvärdering till exempel genom utvecklingssamtal som hålls varje höst och följs upp på våren. Satsningen på Ipad och digitalt stöd för dokumentation och blogg säkerställer också steg 5. Grovplanering från 14
avdelningen lämnas till förskolechefen och vi upplever att både organisation, klimat, mötesstruktur och tillgång till förskoleteam och handledning säkerställer att det finns möjligheter att diskutera barnens utveckling och lärande i olika konstellationer. Förskolans arbetslag prioriterar och fördelar arbetsuppgifter (steg 5) utifrån personalens olika kompetenser såsom värdegrundsledare, samordnare för lärarstudenter, facklig företrädare m.fl. Detta framgår av den skriftliga redovisningen. Ser vi till ansvarslistan som är upprättad och anslagen i entrén 2013 så framkommer ytterligare uppdrag som dessutom beskrivs av personalen i samband med intervjun. Att förskolans arbetslag prioriterar och fördelar arbetsuppgifter kan man dessutom utläsa i personalenkätens resultat där 100 procent av personalen anser att deras arbetslag har förmåga att prioritera och fördela arbetsuppgifter. I självvärderingen placerar ett arbetslag förskolan på steg 4, ett annat arbetslag såväl som förskolechefen på steg 5, ett arbetslag på steg 6 och två arbetslag på steg 7. Vi placerar Brynstenens förskola på steg 5 då vi tagit del av att arbetslagen prioriterar och fördelar arbetsuppgifter samt att de tar fullt ansvar för och följer upp varje barns utveckling och lärande. För att nå ett högre steg ska förskolan kunna visa på en organisation som stödjer utveckling och som utvecklas med sitt uppdrag, vilket vi tror kommer att ske till exempel genom flera i förhand planerade verksamhetsbesök med tydligt syfte av förskolechef. Styrning och ledarskap Förskolan har väl kända egna prioriterade verksamhetsmål utifrån de nationella målen vilket man kan utläsa i förskolans kvalitetsrapport och där tillhörande prioriterade mål 2012-2013. Enligt den skriftliga redovisningen utgår de prioriterade verksamhetsmålen utifrån identifierade behov i verksamheten och från styrdokument som bryts ner på förskolans nivå och sedan utgör grund för grovplaneringar (steg 1). 93 procent av pedagogerna instämmer helt och till stor del i att förskolan har gemensamma mål som är tydliga (steg 1). Vidare har förskolan påbörjat ett kvalitetsarbete, vilket framkommer i den skriftliga redovisningen genom att man använder sig av metoder såsom Qualis självvärdering, enkäter, utvärdering, analys och dokumentation i olika arbetsgrupper och vid enhetens olika planeringar. Detta bekräftas av föräldrar, personal och ledningen i intervjuerna (steg 1). 70 procent av föräldrarna instämmer helt, till stor del eller till viss del att de känner till förskolans mål. I den skriftliga redovisningen beskriver ledningen att de följer upp att föräldrarna känner till förskolans egna prioriterade verksamhetsmål genom månadsbrev, diskussioner vid föräldramöten och utvecklingssamtal och i föräldrarådet (steg 2) I den skriftliga redovisningen beskriver ledningen att förskolan dokumenterar och utvärderar sina egna prioriterade verksamhetsmål genom kontinuerliga diskussioner på arbetsplatsträffar. Resultatet i personalenkäten visar att 93 procent av pedagogerna instämmer helt eller till stor del att förskolan kontinuerligt utvärderar den pedagogiska verksamheten. Åtta procent instämmer till viss del vilket bör föranleda nya diskussioner. Intervjuad personal hänvisar till förskolans 15