Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se
Februari 2014 [FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN 2013] s. 2 (8) Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Läroplansmål Etiskt perspektiv Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv, tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Fullmäktigemål Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla Karlskog har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling Nämndmål Barn- och utbildningsnämndens verksamheter ger trygga förhållanden för utbildning och omsorg I skolorna har eleverna inflytande över sitt lärande och den vardag de lever i I förskolan och skolan arbetar man aktivt med den gemensamma värdegrunden Nämnden kommer att särskilt granska och analysera: Andelen elever i grundskolan och grundsärskolan som uppger att de känner sig trygga i skolan Andelen elever i grundskolan och grundsärskolan som upplever sig ha varit utsatt för mobbning, trakasserier eller kränkande behandling
Februari 2014 [FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN 2013] s. 3 (8) Arbetet i verksamheten Trygghet och socialt samspel i elevgruppen Förskoleklasserna arbetar målmedvetet med det sociala klimatet och värdegrunden, och arbetet med detta genomsyrar det dagliga arbetet i elevgruppen. Värdeorden visualiseras och anslås ofta i klassrummen och på skolan. Man samtalar om skolans värdegrund och vad orden innebär samt har praktiska övningar för att förtydliga och förankra budskapet. Man lyfter gärna fram goda exempel och det som fungerar väl. Man undersöker elevernas förståelse av värdegrunden genom att de exempelvis får rita till de teman man bearbetar i gruppen. Bilder och teater är viktiga verktyg i arbetet med att förankra värdegrunden. Till värdegrundsarbetet hör att förklara och förankra skolans trivsel- och ordningsregler samt konsekvenserna om reglerna inte följs. Pedagogerna är också uppmärksamma på kamratkonstellationer och kamratrelationer. Eleverna tränar socialt samspel på olika sätt. De tränar på turtagning och att räcka upp handen i samlingen samt på att våga tala inför klassen. De övar på att lyssna på varandra utan att avbryta. De tränar på att uttrycka sin åsikt och att säga ifrån till sina kamrater på ett trevligt sätt. Verktyg och tekniker som pedagogerna använder för arbetet är exempelvis struktur och fasta rutiner inklusive den dagliga samlingen. Utöver social träning ger samlingen pedagogerna möjlighet att informera eleverna om vad som ska hända och ge dem överblick samt tillfälle att varje dag se och möta varje elev. Andra verktyg och tekniker är visualisering av värdegrunden och värdeorden, indelning av eleverna i mindre grupper, ett medvetet närvarande förhållningssätt med kontinuerliga samtal med eleverna samt planen mot diskriminering och kränkande behandling. Pedagogerna vinnlägger sig också om att vara goda förebilder för eleverna. Omsorg om miljön Eleverna vistas ofta ute, och aktiviteter i skogen är vanligt förekommande. I samband med skogsvistelser får eleverna undervisning om naturen och allemansrätten. Eleverna får undervisning i miljö och hållbar utveckling både i klassrummet och genom exempelvis sopsortering och besök på miljöstationer. När så är möjligt komposteras avfall. Elevernas ansvar, inflytande och delaktighet Eleverna tränas i att utöva inflytande och ta ansvar på olika sätt, liksom i att förstå vad detta innebär. Elevernas möjlighet till inflytande och delaktighet utökas därigenom successivt. Många elever utvärderar muntligt efter genomförda aktiviteter. Man har kontinuerliga klassråd, och ibland finns ansvarsgrupper som deltar i planering och genomförande av olika aktiviteter eller har särskilda ansvarsområden. Inför utvecklingssamtalen får eleverna besvara en enkät.
Februari 2014 [FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN 2013] s. 4 (8) Resultat Trygghet och socialt samspel i elevgruppen Majoriteten av eleverna trivs, känner sig trygga och har kamrater. De kan och vågar prata inför klassen samt har utvecklat sin förmåga till turtagning Många visar respekt och förståelse för varandras olikheter. Eleverna känner till värdegrunden med normer och regler, och majoriteten kan tillämpa dem. Detta har bidragit till ett gott och tryggt klimat i elevgruppen. De flesta elever har blivit mer medvetna om hur de ska uppträda mot varandra, och antalet konflikter har minskat. Många elever har ökat sin förmåga att själva lösa konflikter på ett bra sätt. En del elever påminner varandra om värdegrunden. Omsorg om miljön Många elever är positiva till aktiviteter i skogen. De är intresserade av och visar aktsamhet om naturen. De visar också ett aktivt intresse för miljömedvetet handlande och sopsorterar gärna när det är möjligt. Elevernas ansvar, inflytande och delaktighet Många elever tar ett större eget ansvar i leken och för sina ansvarsuppgifter. De har ökat sin förståelse för hur de kan utöva inflytande. Många upplever också att de har inflytande över sin vardag i förskoleklassen. De vågar uttrycka sin vilja och sina åsikter och är mer aktiva i klassråden. Resultatunderlag Pedagogernas egna observationer av elevgruppens utveckling och relationer Pedagogisk dokumentation Förskoleklassernas egna elevenkäter Dokumentation från utvecklingssamtal Fortlöpande samtal och muntlig utvärdering med eleverna Analys och bedömning En tydlig framgångsfaktor i arbetet med elevgruppens utveckling är att normer och värden är ett område som har prioriterats i förskoleklassens arbete, särskilt i början av läsåret. Det har också följts upp kontinuerligt i arbetet i elevgruppen. Flertalet pedagoger är mycket tydliga i förankringen av budskapet och framstår som enade i sitt budskap. Kontinuitet i personalgruppen och att resursförstärkning funnits ifrån början kring elever med särskilda behov är faktorer som lyfts fram av enskilda enheter som betydelsefulla för resultatet. Förmågan att möta elevgruppens behov och intressen på olika plan framstår som betydelsefull. Detta lägger grunden för utvecklingen av elevernas möjlighet till delaktighet och inflytande men är också en framgångsfaktor för det pedagogiska klimatet. Hinder för verksamhetsutveckling som framkommer är att elever ofta kommer för sent på morgnarna. Detta påverkar samlingar och andra aktiviteter negativt i och med att fokus och koncentration bryts. Elever med hög frånvaro är också en negativ påverkansfaktor för arbetet med det sociala klimatet.
Februari 2014 [FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN 2013] s. 5 (8) Även elevgruppens storlek samt tillgänglig yta och antal rum är faktorer som kan påverka resultatutvecklingen. Möjligheten att dela upp eleverna i mindre grupper är viktig för utvecklingen av det sociala klimatet och för pedagogernas möjlighet att möta elevernas behov. Detta gäller särskilt när det finns elever med särskilda behov i grupperna. Bedömning Samtlig personal i förskoleklassen har fått grundläggande kompetensutveckling i systematiskt kvalitetsarbete. Det kan ändå finnas en viss osäkerhet i bedömningen av hur verksamheten utvecklats och av måluppfyllelsen på grund av att implementeringen av den nya modellen för systematiskt kvalitetsarbete fortfarande pågår. Detta kan ha påverkat lägesbedömningen såväl på respektive enhet som på övergripande nivå. Trygghet och socialt samspel i elevgruppen UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE Majoriteten av eleverna är trygga och samspelar med varandra på ett bra sätt. Omsorg om miljön UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE Många elever visar respekt för och omsorg om närmiljön samt visar ett aktivt intresse för ett miljömedvetet handlande. Elevernas ansvar, inflytande och delaktighet UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE Många elever får successivt större inflytande över och tar ett ökande ansvar för arbetet i förskoleklassen. Många utvecklar också sin förmåga att arbeta i demokratiska former.
Februari 2014 [FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN 2013] s. 6 (8) Starka sidor Förskoleklasserna präglas av ett gott och tryggt socialt klimat. Pedagogerna är aktiva och agerar utifrån elevgruppens behov och beteende. De arbetar aktivt och kontinuerligt med att förankra värdegrunden hos eleverna och tillämpar ett främjande förhållningssätt. Utvecklingsområden Utvecklingsområden för arbetet i elevgrupperna som framkommer är fortsatt utveckling av gruppernas sociala klimat för att skapa en lugn miljö, utveckling av elevernas ansvarstagande för skolans materiel och de egna tillhörigheterna, främjande av elevernas självständighet samt ökad kompetens hos pedagogerna i att se och möta de olika elevernas behov i en mångkulturell miljö. Den nya modellen för systematiskt kvalitetsarbete behöver implementeras och utvecklas ytterligare. Åtgärder för ökad måluppfyllelse, ny planering Implementeringen av den nya modellen för systematiskt kvalitetsarbete ska fortsätta och arbetet med likvärdig bedömning påbörjas. Förskoleklassens pedagoger kommer att intensifiera sitt arbete med att förankra värdegrunden i elevgruppen tidigt under höstterminen. För att främja en trygg miljö kommer pedagogerna ytterligare att fokusera på att vara medvetet närvarande i elevgruppen. Arbetet med elevernas delaktighet och inflytande kommer att utvecklas. Utvärderingsmetod Pedagogisk dokumentation och observationer i elevgruppen Vardagliga samtal och utvecklingssamtal Utvärderingar tillsammans med elevgruppen Elevenkäter Framtiden och verksamhetsutveckling Nämndens och förvaltningens övergripande utvecklingsområden inför framtiden är att nå en förbättrad måluppfyllelse vad gäller kunskapsresultaten i grundskolan, att skapa en tryggare miljö i förskola och skola, att anpassa lokalytorna till förändrade förutsättningar och att skapa en mer flexibel organisation för individanpassade åtgärder inom förskola och skola samt att mer systematiskt utgå ifrån ett hållbarhetsperspektiv i arbetet. För att kommunen ska nå visionen att Karlskoga år 2020 är känt för att vara en kunskapsmässigt banbrytande utbildningskommun inriktas barn- och utbildningsförvaltningens utvecklingsarbete mot ledarskap och pedagogiska strategier på alla nivåer och i alla verksamhetsformer i förvaltningen. Nämnden och förvaltningsledningen intensifierar sitt arbete med en systematisk och kontinuerlig uppföljning av verksamheternas resultat. Förskolechefsgruppen och rektorsgruppen har skapat arbetsgrupper för de olika delprojekten inom det verksamhetsutvecklande arbetet. Arbetsgrupperna förbereder och fördjupar underlag inför fortsatt dialog och beslut om utvecklingsarbete med stöd i aktuell forskning.
Februari 2014 [FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN 2013] s. 7 (8) Ett delprojekt i utvecklingsarbetet i chefsgruppen är att säkerställa att verksamheternas chefer är tydliga pedagogiska ledare som är väl insatta i uppdraget utifrån styrdokumenten. Verksamheternas chefer kommer att ta ett tydligt ansvar för att leda utvecklingsarbetet mot målen utifrån resultatuppföljning, analys och åtgärder. Samarbetet inom respektive chefsgrupp och mellan förskolechefer och rektorer kommer att öka. På längre sikt kommer förskoleklassens verksamhetsutveckling att vara inriktad på inkluderande pedagogiska miljöer och förhållningssätt samt utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet med tydliga strukturer. Förutsättningar för pedagogisk dialog mellan förskoleklasserna inom respektive chefsområde och mellan chefsområdena ska utvecklas. Samverkansstrukturer med förskola och fritidshem för övergången från förskola ska utvecklas, liksom med årskurs 1 för övergången till grundskola. Från förskoleklasserna framkommer också olika, mer praktiknära långsiktiga utvecklingsbehov. Exempel på sådana är utveckling av utevistelse och utomhuspedagogik som pedagogiskt redskap, utveckling av leken som redskap för elevernas sociala utveckling, förbättrad implementering av förskoleklassens mål och uppdrag i föräldragruppen, utökad samverkan med andra årskurser inom den egna skolan samt en ökad kompetens i att möta en mångkulturell elevgrupp. Kompetensutveckling Från förskoleklasserna framkommer behov av kompetensutveckling i: Kulturell mångfald ICDP Barn i behov av särskilt stöd Ledarskapet i klassrummet IKT (informations- och kommunikationsteknologi) Litteratur och medier På förvaltningsövergripande nivå planeras kompetensutveckling inom följande områden: HLR Digitala lärverktyg Pedagogisk samverkan mellan förskoleklassen och förskolan Pedagogisk samverkan mellan förskoleklass, fritidshem och grundskola Grundläggande autism-/adhd-utbildning Matematiklyftet
Februari 2014 [FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN 2013] s. 8 (8) Relaterade dokument: Kvalitetsanalyser Normer och värden 2013 för förskoleklasserna på: Aggerudsskolan Bråtenskolan Karlbergsskolan F-6 Rävåsskolan Sandviksskolan Stråningstorpsskolan