Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Prästkragen Barn- och utbildningsförvaltningen

Transkript

1 Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Prästkragen Barn- och utbildningsförvaltningen

2 Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö och sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Fullmäktigemål Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla Nämndmål Barn- och utbildningsnämndens verksamheter ger trygga förhållanden för utbildning och omsorg Nämnden kommer att särskilt granska och analysera: Andelen femåringar i förskolan som upplever att de har kamrater Enhetens egna mål Prästkragens förskola ger trygga förhållande för omsorg, lärande och utveckling, där barnen får vara delaktiga i sin vardag. Prästkragens förskola strävar efter att värna om miljön, hur man förhåller sig till sin omgivning och allt levande, samt alla människors lika värde. Arbetet i verksamheten På Prästkragens Förskola är vi väl medvetna om att ha ett professionellt förhållningssätt gentemot barn, kollegor och föräldrar. Förhållningssättet utgår ifrån ICPD som bl. a beskriver olika samspelsformer där vi är inlyssnande och vägledande, samt närvarande pedagoger som tar sig tid för dialog med 2

3 barnen och med det önskar vi att förmedla förhållningssättet även till barnen. Detta är något som personalgruppen regelbundet uppmärksammar, på bl.a. AST och PUT. Pedagogerna observerar barnen för att upptäcka utrymmen i förskolan som de kanske undviker eller där det sker mycket konflikter. Vi arbetar med att regelbundet dela in barnen i mindre grupper för att skapa rutiner som ger trygghet, som i sin tur ökar självförtroendet och får det enskilda barnet att växa som individ. Vissa avdelningar har en väljarbok/tavla där barnen får välja inomhusaktivitet som de sysselsätter sig med en tid, för att öka barnets inflytande över sin vistelse på förskolan. Barnen får också vara med i vardagsrutiner som dukning, städning och hämtning av mat, samt ges små uppdrag, vilket ger dem ansvarskänsla och självförtroende. På förskolan arbetar man också med systematiskt kvalitetsarbete för arbetsmiljö. Detta bidrar till att skapa en bra arbetsmiljö bland personalen, tydlighet och främjar arbetsglädjen, som i sin tur skapar en trygghet för både personal och barn på förskolan. Personalen strävar efter att arbeta kontinuerligt med att ge både kollegor och barn positiv feedback för att stärka varandras förmågor. Vid bl. a samling och i andra dialoger samtalar vi med barnen om varandras olikheter och likheter både utseendemässigt, tankesätt och levnadsätt för att skapa en acceptans och förståelse hos barnen. För att ge alla barnen samma förutsättningar, oavsett språk- eller kommunikationssvårigheter, märker vi även leksakslådor, skåp och liknande med bilder och blockord. För att öka omsorgen för innemiljön och sakerna som finns på förskolan, förs ständigt dialog med barnen om hantering av leksaker och vår närmiljö. På förskolan finns ett skåp med pedagogiskt material som hela huset använder, delvis för att reglera mängden av material på avdelningarna. Detta skapar en känsla av förnyelse som i sin tur ökar ansvarskänslan och förståelse för sakers värde. Vi delger föräldrar information om hur vi jobbar utifrån Lpfö98/10 och Plan mot diskriminering och kränkande behandling för att förebygga kränkande särbehandling. Som närvarande pedagoger har vi ett medvetet bemötande/förhållningssätt med värdegrunden som bas och tar i tu med dåligt bemötande och kränkande behandling omedelbart. På prästkragens förskola är utevistelsen viktig för att barnen ska få en känsla för vår miljö. Vi är närvarande pedagoger och i dialog med barnen framhåller vi hur man förhåller sig till sin omgivning och allt levande. Genom att skapa ett gemensamt fokus tillsammans med barnen kan vi förmedla kunskap om specifika ting där miljövård, naturfenomen och respekt för allt levande står i centrum, t.ex. plockar upp skräp i naturen. Detta sker både på förskolans gård, i skogen och andra närliggande områden som erbjuder relevant miljö. En ramsa om att inte lämna skräp i skogen läses tillsammans med de äldre barnen innan skogsytflykten avslutas. På förskolans gård jobbar man för att ha gemensamma regler och normer, genom att inom personalgruppen komma överens om vad som gäller på gården för att barnen ska få tydliga budskap. Ute på gården är vi närvarande pedagoger som uppmuntrar till kommunikation och samspel mellan barnen. 3

4 Resultat Trygghet och socialt samspel Den dagliga kontakten med föräldrar vid lämning och hämtning ger tillfälle att samtala om barnet och vad som hänt under dagen på förskolan. Detta skapar en trygghet för föräldrar, barn och pedagoger. Vid utvecklingssamtal är föräldrar mycket nöjda påpekar de. Rutiner betyder trygghet, även de allra minsta barnen vet vad som händer härnäst. Återkommande aktiviteter och vardagssituationer skapar trygghet hos barnen. Även vi pedagoger behöver rutiner för att slippa känna stress. Genom att vara medvetet närvarande, inlyssnande samt vägledande pedagoger har vi uppmärksammat att alla barn har fått ökat förtroende för oss pedagoger. Detta har vi sett genom att de går till den pedagog som finns närmast. Vårat förhållningssätt smittar av sig på barnen till viss del, men det finns mer att jobba med. Omsorg om närmiljön Vi kan konstatera att utvecklingen har delvis förbättrats sedan föregående år. Vi ser en viss förbättring angående hantering av leksaker, en del barn ser vi genom observationer är mer försiktiga med leksaker och rädda om dom. Vissa pedagoger pratar mer medvetet om att vara rädda om våra saker. Andra tycker att vi fortfarande har mycket att jobba med, eftersom de inte sett någon förbättring. Vi använder oss av närliggande skog, lekparker och grönområden, minst en gång per vecka. Vi ser via observationer att barnen blir mer medvetna om att vara rädda om vår natur när vi vistas mer i den. Barnens delaktighet och inflytande Väljartavla och/eller väljarbok fungerar fortfarande bra då barnen blir indelade i mindre grupper och att de lär sig ett hänsyntagande ex jag var i lekhallen igår, då kan nån annan få vara där idag. De mindre barnen delar spontant in sig i mindre grupper beroende vad de vill leka med eller vem. Vi pedagoger delar även upp oss så att vi finns där barnen finns. En del har olika bilder uppsatta på väggen med verksamhetsaktiviteter där de små barnen kan gå och peka på vad de vill göra. Alla barn får vara med vid olika vardagssysslor så som ex dukning, städning och hämta maten m.m. Vi använder oss av blockord och bilder för att underlätta för barnen i deras vardag. Via observation ser vi att många av de äldre barnen blir mer intresserade av bokstäver och dess betydelse. Beroende av vad barnen har för intressen så gör vi om de olika rummen i verksamheten med enkla medel. 4

5 Resultatöversikt För de små barnen har vi bilder på olika verksamhetsaktiviteter. Barnen kan peka och välja vad de vill göra. (Barnens delaktighet och inflytande) Barnen använder blockord som hjälpmedel. (Barnens inflytande och delaktighet) I Kims lek tränas turtagning, trygghet och socialt samspel. 5

6 Vi arbetar med att få in en känsla av omsorg och respekt för allt levande i naturen ex att inte bryta grenar, döda insekter och riva upp mossa. (Omsorg om närmiljön) Hur tycker du att det är att vara här på förskolan? Besvarad av: 16 (100%) Ej besvarad av: 0 (0%) 1 Bra 14 (88%) 2 Varken bra eller dåligt, mitt emellan 2 (13%) 3 Dåligt 0 (0%) Har du kamrater här på förskolan? Besvarad av: 16 (100%) Ej besvarad av: 0 (0%) 1 Ja 15 (94%) 2 1 Bryr sig de vuxna här på förskolan om vad du tycker? Besvarad av: 16 (100%) Ej besvarad av: 0 (0%) 1 Ja 10 (63%) 2 Ibland 6 (38%) 3 Nej 0 (0%) När det gäller 5-årsenkäten så ser vi ett positivt resultat men det är alltid en tolkningsfråga. Svaren kan variera utifrån dagsform, humör och olika tolkningar av frågor. 6

7 Analys och bedömning Trygghet och socialt samspel Genom att vi är närvarande pedagoger och har en öppen dialog med föräldrar vid lämning och hämtning så skapas en trygghet mellan oss pedagoger, föräldrar och barn. Föräldrarna påpekar detta till oss vid utvecklingssamtal att de känner sig trygga att lämna sina barn till oss, detta smittar av sig till barnen som är glada och vill komma till förskolan. Vi pedagoger är bra på att berömma barnen vilket har en positiv inverkan. Barnen är trygga med våra rutiner på förskolan och det ser vi för att barnen vet vad som kommer att hända ex tvätta händerna efter maten, efter maten kommer vilan. Dessa rutiner gör att även vi pedagoger blir mindre stressade. Omsorg om närmiljön Vi pedagoger pratar mycket med barnen om att var sak har sin plats. Ex. har vi satt bilder på leksakslådan ute så barnen lätt kan se var sakerna ska ligga. Barnen har fått ett större intresse och är mer nyfikna om djur och natur. Detta har nog att göra med att vi har gått mera regelbundet till bla skogen. Vi har använt oss mycket av lärplattan för att söka information o kunna besvara barnens frågor. Ex. Ett av de mindre barnen undrade hur en fladdermus sover? Vi sökte då på lärplattan information och bilder om hur fladdermöss sover och vad de äter mm. Vissa pedagoger har sett att barnen har blivit mer medvetna om att vara rädd om leksaker, djur och natur. Eftersom barngrupperna ser olika ut så blir resultatet olika. Men vi kan arbeta mer medvetet med omsorgen av vår natur. Barns inflytande och delaktighet Vi har sett att väljarboken/tavlan ger även de barn som har språksvårigheter chans att välja sin aktivitet. Under våren har de stora börjat visa mera hänsyn och lärt sig att det finns fler barn än jag som vill samma sak. När barnen delar in sig i mindre grupper så ser vi att barnen har lättare för att uttrycka sig. Vi pedagoger har lättare för att se varje enskilt barn. Att få vara med vid olika vardagssysslor ex. hämta matvagnen gör så att barnen känner sig delaktiga och stora, samt att de övar på turtagning. Ex när vi ber om hjälp att hämta saker ökar deras självkänsla. Barnen har fått en större förståelse för bokstäver och ord genom blockorden. Vi har sett att när vi gör om i rummen efter barnens intresse har leken blivit mer inspirerande. Ex. En av de mindre avd gjorde en buss av en hylla. Utifrån Läroplan och litteratur strävar vi efter att utgå ifrån barnen när vi utformar verksamheten. Detta visar sig fungera bra och barnen får inflytande och blir delaktiga i sin dagliga verksamhet. 7

8 Trygghet och socialt samspel i barngruppen UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE Nuläget ser bra ut just nu, vi känner att barnen är trygga med oss och rutinerna på förskolan, men till hösten kommer det mycket nya barn och då får vi börja om vårt jobb med grundtryggheten för att få ihop en helt ny barngrupp. Omsorg om närmiljön UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE En del av oss ser en förändring i barnens sätt att hantera naturen till det positiva. Eftersom vi får nya barngrupper till hösten så börjar vi med grunderna för hur man ska vara i naturen. Barnens inflytande och delaktighet UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE Vi vill alla utöka användandet av bilder och blockord på avdelningarna, vilket även kommer gynna den nya barngruppen till hösten. 8

9 Starka sidor Arbetet med att skapa en trygg tillvaro för barnen på förskolan har gett gott resultat och genom att vara engagerade och lyhörda pedagoger vilket resulterar i positiva och nöjda föräldrar och barn. En styrka på enheten är förhållningssättet pedagogerna har inför barnen när det gäller olikheter/likheter. Det ger barnen en ökad förståelse för att alla ser olika/likheter ut, agerar och tänker olika/lika, men att vi har alla ett lika värda. En positiv gemenskap i personalgruppen skapar en god atmosfär som avspeglar sig i barngruppen. Samarbetet med hemmet är en stark sida, då vi har en ständig öppen dialog, positivt bemötande och är flexibla mot föräldrar vilket skapar en trygghet hos barnen. En styrka är också att vi är medvetna pedagoger som uppmärksammar barngruppens intressen och ser utvecklingsmöjligheter i den pedagogiska miljön. Utvecklingsområden Vi fortsätter att jobba med de tre områdena Det är en pågående process som utvecklas hela tiden. Vi kommer medvetet arbeta vidare med att utveckla barnens omsorg för närmiljön. Använda oss av mera bilder och blockord. 9

10 Åtgärder för ökad måluppfyllelse, ny planering Trygghet och socialt samspel Enheten ska fortsätta att arbeta för att skapa en trygg miljö för barnen på förskolan och främja det sociala samspelet mellan barnen. Vi tar bort trygghetsvandringen pga att den inte kändes relevant samt att vi sett att det i vissa fall har haft motsatt effekt på barnen. Vi pedagoger kommer vara extra observanta och lyhörda i de olika miljöerna där barnen befinner sig. Vi pedagoger måste bli bättre på att dela upp oss ute på gården. Personalen kommer fortsätta lägga stor fokus på förhållningsättet, ICDP, både i barngrupp och gentemot föräldrar. Omsorg om närmiljön Enheten ska fortsätta ha en vägledande dialog med barnen angående omsorg om närmiljön och hantering av leksaker. För att omsorgen för levande ting ska utvecklas positivt krävs ett fortsatt arbete omkring detta, både på gården och i skogen. Vi gör detta genom samtal med barnen och bilder i ex leksakslådan ute. Så barnen ser konkret vart leksakerna skall ligga. Vår målsättning är att ha en skräpplockare/städdag per termin både i skogen och på gården. Barns inflytande och delaktighet Den pedagogiska miljön ska fortsatt förnyas och erbjuda fler utvecklande aktiviteter och material ska göras mer lättillgängligt. Uppgradera oss med mera blockord och bilder. Detta är ett arbete som bör fortgå och anpassas utifrån aktuell barngrupp. Indelning av barnen i mindre grupper har visat sig vara positivt för det enskilda barnets delaktighet, så det är viktigt att vi fortsätter jobba på det sättet. Vi bör även involvera barnen mer i de vardagliga sysslorna på förskolan, så som duka, torka bord o sopa. Utvärderingmetod Arbetet följs upp regelbundet på PUT (pedagogisk utvecklingstid, avdelningsvis) som pedagogerna har en timme i veckan och AST (Arbetsställesträff, hela Prästkragen) som pedagogerna har två timmar i månaden hela året, och utvärderas i juni Indikatorer Observationer inom alla områden Dokumentationer i bild och skrift Daglig dialog med barn och föräldrar Föräldrasamtal och föräldramöte Intervjuer med barn 5-årsenkät 10

11 Framtiden och verksamhetsutveckling Inriktningen kommer fokusera på alla tre områden trygghet och socialt samspel, omsorg om närmiljön och barns inflytande och delaktighet Kompetensutveckling Vägledande och verksamhetsutvecklande samtal med pedagogkonsulenter och chef. (HT 2016 VT 2017 och vid behov) Två kompetensutvecklingsdagar och två planeringsdagar för alla pedagoger. Utöver kommunen kompetensutvecklingsplan har vi ambitionen att ta del av litteratur och forskning omkring alla berörda områden, samt reflektera och hålla viktiga diskussioner omkring dessa. 11