Delårsrapprt januari - augusti samt helårsprgns 2014 i... Hässlehlm nästa.
Innehåll Några händelser Plitisk rganisatin 3 4 Förvaltningsberättelse Måluppfyllelse Krrununens persnal Krrununensekn rru 6 10 13 Kncernredvisning Hässlehlms Industribyggnads AB Hässlehlm Nrra Statin AB Hässlehlm Teknik AB Hässlehem AB Hässlehlm l'vwjö AB Hässlehlms Vatten AB 20 20 21 22 23 24 Verksamhetsberättelse Förvaltningar Krrununstyrelsen - Krrununledningskntret 26 - Arbetsmarknad ch kmpetensutveckling 28 - Räddningstjänst 30 Byggnadsnämnden 32 Kulturnämnden 34 Barn- ch utbildningsnämnden 36 Scialnämnden 38 Omsrgsnämnden 40 Miljönämnden 42 Fritidsnämnden 44 Eknmisk redvisning Driftredvisning Investeringsredvisning Finansförvaltningen Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Nter Redvisningsprinciper Ordlista 46 46 47 48 49 50 51 52 53 Ftgraf: hasstehlm100.se
Några händelser i Hässlehhns kmrnun Januari Nyårsaftnen smällde igång jubileumsåret star tskttet för jubileumsfirandet gick av stapeln på nyårsaftn då cirka 5 000 persner samlades i kulturhuset ch på Strtrget för att flra hundraåringen Hässlehlm. Ljungdalasklans majblmmetavlr Med hjälp av överblivna majblmmr skapade eleverna på Ljungdalasklan fantastiska knstverk. Februa1 i Dags för en vecka fylld av aktiviteter Tjugnde upplagan av Sprtlvscupen, i regi av IFK Hässlehlm, lckade drygt 70 klasslag från sklma runtm i kmmunen. Det blev en fartfylld ch målrik vecka i Qplen. Mars Sveriges största Eurpaevenemang För några dagar blir Hässlehlm ett Bryssel i miniatyr sm ger en bred publik tillfålle att få en inblick i hur resnemangen går inm enskilda plitiska mråden ch för EU i strt..årets huvudtema - valet till Eurpaparlamentet lckade många besökare. Arets rektr finns på Västersklan Karin Thömkvist, rektr på Västersklan i Hässlehlm får Libers sklledarstipendium 2014. Juryn valde Karin bland annat för hennes förmåga att frigöra tid för lärarna genm att tillhandahålla tidsenliga lärmedel samt för de verktyg ch metder hn använder för att kartlägga ch bedöma eleverna. ~pril Äldre i Hässlehlm är mer nöjda D e sm har hemtjänst i Hässlehlm är sammantaget mer nöjda än i övriga riket. Det visar Scialstyrelsens brukarundersökning. Hela 99 prcent upplever att de får ett bra bemötande. Förtrendet för persnalen ch att persnalen utför sina arbetsuppgifter välligger ckså högt på nöjdhets skalan. "."aj Riddare gjrde upp i trnerspel Lansar, svärd, spjut ch långbågar blev det när riddarna intg H vdala sltt för ännu en Rikstmering. Cirka 10 000 besökare gör rikstmerspelen till kmmunens största evenemang,. r1 Furutrp ges digital På den internatinella DESI-knferensen i Litauen presenterades l:urut01p ges digital Prjektet genmförs på Furutrpsklan. Genm att lyfta in ny teknik tillsammans med utveckling av metder ch arbetsfrmer på sklan är hyptesen att elevernas inlärning förbättras ch därmed ckså elevernas förmåga att förstå ch lösa prblem. J Jli SIESTA!- återkmsten Artister sm Timbuktu, Hffmaestr, Laleh, Icna Pp med flera gjrde en strartad succe hs de cirka 3 000 persnerna sm besökte festivalen i dagarna två. SIESTA fick hela Hässlehlm att gunga ch nu hppas vi att festivalen är här för att stanna. Internatinal Street Market Gatrna förvandlades till en str matfestival mitt i högsmmaren. Smaker ch dfter spred sig över stadskärnan när försäljare från Eurpas alla hörn äntrade Hässlehlm. ÄUC1U"'t; Lkala valrörelsen drar igång Bråda dagar råder för kmmunens lkala plitiker. Direkt efter att valstugrna km på plats drg den lkala valrörelsen igång på allvar ch partierna std red att ta emt väljarna.
Mandatfördelning 2010-2014 s 3 2 4 M 14 4 18 9 2 Ordförande Duglas Rth (M) Ordförande Pär Palmgren (M) 1 :e vice rdförande Lars-Göran Wiberg (C) Arbetsmarknad ch Ml1 kmpetensutveckling ~+ Barn- ch utbildningsförvaltningen 1 :e vice rdförande Mikael Kenen (FP) 2:e vice rdförande lrene Nilssn (S) Scialförvaltningen Hässlehem AB Hässlehlms Vatten AB Hässlehlms Industribyggnads AB L Hässlehlm Nrra statin AB Hässlehlm Miljö AB Hässlehlm Teknik AB
Måluppfyllelse Gd eknmisk hush ållning innebär att största möjliga värde av varje skattekrna uppnås. En analys av måluppfyllelsen visar att Hå sslehlms kmmun måste intensifiera sitt arbete för att n å d e eknmiska ch verksamhetsmässiga m å len. Samla9 måluppfyllelse u ~ Hög tillgänglighet Inm ramen för Kmmunens Kvalitet i Krthet, KKiK har kmmunens tillgänglighet kartlagts. Utvärderingen pekar på ett mycket gtt bemötande vid telefnkntakt men att tillgängligheten på e-pst ch telefn bör förbättras avsevärt. Hässlehlms kmmun frtsätter att klättra placeringar i Humanas tillgänglighetsbarmeter. 159 kmmuner deltg i årets mätning ch Hässlehlms kmmuns tillgänglighetsarbete gav plats 28 i rankingen. Medbrgaren Omsrg ch Ge barn Nav l l centrum service av ch unga reginen hög kvalitet en bra start I IIvet u ~ ~ Hållbar Attraktiv Växande Scialt ch eknmi arbetsgivare ch dyna- eklgiskt miskt hållbar näringsliv utveckling Medbrgaren i centrum Utvecklingsmål Delmål Måluppfyllelse Hässlehlms kmmun ska ha en hög tillgänglighet Hässlehlms kmmun ska ha en gd medbrgardialg / målvärde Kmmunens bemötande ch tillgänglighet ska förbättras Medbrgarens möjlighet till inflytande ska öka Förtrendet för kmmunens plitiker ch den kmmunala beslutsprcessen ska öka Kmmunens förtrendevalda ska se med brgardialg sm en del i sin styrning @j Ö) Gd medbrgardialg Arbetet med att finna nya frmer ch arenr för kmmunens medbrgardialg har frtsatt under året. Styrgruppen för medbrgardialgprjektet har bland annat skapat en webbsida med infnnatin m dialgprjektets syfte ch innehåll. Under evenemanget Trsjö Live var representanter för medbrgardialgprjektet på plats för att fånga in invånarnas synpunkter ch medbrgarna fick även möjlighet att ställa frågr till plitikerna inför höstens val till kmmunfullmäktige. Svaren från 'partierna publicerades i en valguide på kmmunens hemsida. Under hösten kmmer SCB på uppdrag av Hässlehlms kmmun att genmföra en medbrgarundersökning sm kartlägger invånarnas möjlighet till inflytande ch delaktighet. Omsrg ch service av hög kvalitet Utvecklingsmål Delmål Måluppfyllelse /målvärde Kmmuninvånarna ska erbjudas en str valfrihet Hässlehlms kmmun ska ha ett systematiskt kvalitelsarbete Medbrgarens inflytande över vård. msrg ch service ska öka Människr med funktins nedsättning ska garanteras individuellt anpassat bende ch verksamhet Omvärldsbe- vakning ch verksamhets- analyser ska vara en självklar del i kmmunens styrni ng ö., 6
Inf lytande ch anpassad verksamhet I den senaste undersökningen bland brukare med hem~än s t uppgav 90 prcent av de tillfrågade att persnalen tg hänsyn till deras åsikter ch önskemål, vilket är fyra prcentenheter fler än i riket i övrigt. Mtsvarande brukarundersökning inm särskilt bende visade att 75 prcent av respndentema hade gda möjligheter att påverka sin vård ch msrg, vilket är en lägre siffra än rikssnittet. Ett viktigt verktyg för att bedöma medbrgarens möjlighet till delaktighet ch inflytande är den så kallade ge~mförandeplanen sm ska upprättas utifrån det beviljade biståndsbeslutet En kardäggning visar att det behövs fler insatser för att säkerställa att samdiga brukare har en uppdaterad plan enligt gällande rutin. Omsrgsnämnden fick inför 2014 ett budgettillsktt med 15 miljner krnr för att möjliggöra en förstärkt ch likvärdig persnaltäthet inm särskilt bende. Nämnden valde även att utöka bemanningen inm myndighetsdelen för att kunna ge individuella biståndsbeslut till brukarna. Den utökade bemanningen har inneburit att kmmunen i högre utsträckning kan erbjuda en individanpassad vård ch msrg ch att scial~än s clagens principer m den enskildes självbestämmande ch delaktighet följ s. System atiskt kvalitetsarbete Samdiga förvaltningar har gjrt mvärlds- ch verksamhetsanalyser för att identifiera utmaningar ch strategiska vägval. Analyserna är en del i kmmunens planerings- ch uppföljningsprcess ch underlaget ska ligga till grund för det frtsatta arbetet med kmmunens strategiska plan ch för det kntinuerliga förbättringsarbetet. Utvärderingar visar att det behövs fler utbildningsinsatser både för förtrendevalda ch ~än s temän innan mvärlds- ch verksamhetsanalys är en naturlig del i kmmunens sys tematiska kvalitetsarbete. Ge barn ch unga en bra start i livet Utvecklingsmål Delmål Måluppfyllelse Alla barn ch unga ska få bli sitt bästa /målvärde Hässlehlms kmmun ska ha ett tydligt barnperspektiv i sin styrning Kmmunens sklresultat ska förbättras {J Alla barn ch unga ska få bli sitt bästa Barnknventinen ch barnens rätt i samhället står alltmer i fkus för kmmunens verksamhet. D et kmmer dck att krävas utbildning i barnknsekvensbedömning ch barnknseh."vensanalys för att hålla barnperspektivet levande i kmmunens besju tsprcess. D et finns inga fficiella sklresultat publicerade för läsåret 2013/ 2014 men barn- ch utbildningsförvaltningen genmför en mängd åtgärder för att öka måluppfyllelsen. Dels i frm av kmpetensutveckling för lärarna genm satsningar på genrepedaggik, Mattelyftet ch ämnesnätverk men även genm ett tydligare system för kvalitetsarbetet, i frm av Partituret. studier i det gröna 7
Nav i reginen för bende, kultur, kmmunikatin ch lärande Utvecklingsmål Delmål Måluppfyllelse Hässlehlms stad ska vara en reginal kärna Hässlehlms kmmun ska erbjuda attraktiva ch varierande bendemiljöer Andelen hushåll ch kmmunala verk- samheter sm erbjuds en gd digital infrastruktur ska öka Hässlehlms kmmun ska ha en väl utbyggd digital infrastruktur,, /målvärde Hässlehlms kmmunikatinsläge ska stärkas Tillgången på detaljplanelagd mark för bstäder, verksamheter ch handel ska öka (J u ~ Reginal kärna Arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Hässlehlm 2030 frtsätter ch under året har prjektgruppen arbetat för att fardigställa ett samrådsförslag med visin, mål ch strategier för Hässlehlms stad samt förslag på markanvändning. Planen är ett viktigt styrdkument för att kunna utveckla stadens ptential sm reginal kärna ch för att förstärka Hässlehlms gynnsamma kmmunikatinsläge. Hässlehlms stad sm ett nav för kmmunikatin är även i fkus för kmmunens samarbete med Skånetrafiken, Traft.lnrerket ch J ernhusen kring upprustning ch mdernisering av Hässlehlms centralstatin. Attraktiva ch varierande bendemiljöer Den detaljplanelagda arealen i kmmunen har ökat under året bland annat med detaljplaner för försklr i Vinslöv ch Bjärnum samt för handel ch bstäder i Hässlehlms stad. Väl utbyggd digital infrastruktur Inm ramen för prjektet Fiber till sklan har sklr ch försklr i Vinslöv, Sösdala ch Ljungdala fått en förbättrad digital infrastruktur. Det planerade arbetet med fibernät till privata fastighetsägare har inte startat ch således är målet, att kunna erbjuda hushåll ch kmmunala verksamheter möjlighet att ansluta sig till en digital infrastruktur med en hastighet av minst 100 Mbit/s, endast delvis uppfyllt. Hållbar eknmi med en effektiv resursanvänd ni ng Utvecklingsmål Delmål Må lupp- /målvärde Hässlehlms kmmun Nämndernas samska ha en gd kst- lade budgetföljsamnadskntrll het ska öka Gd kstnadskntrll Nettkstnadsandelen får inte överstiga 98 prcent över en rullande femårsperid Investeringarna ska vara självfinansierade över en rullande femårsperid sliditeten ska förbättras under planperiden Arets resultat av skatteintäkter ch generella statsbidrag ska vara två prcent över en rullande femårsperid fyll el se En viktig förutsättning för gd kstnadskntrll är att det råder balans mellan löpande intäkter ch kstnader. Gd kstnadskntrll bygger även på en tillförlitlig ch transparent redvisning sm ger gda förutsättningar för användbara uppföljningar ch analyser. Sett över en femårsperid beräknas nettkstnadsandelen uppgå till 99,0 prcent ch målsättningen på 98 prcent uppfylls därmed inte. Arets prgns pekar på en nettkstnadsandel på 101,4 prcent. D en långsiktiga eknmiska målsättningen är att kmmunens resultat, exklusive kapitalförvaltningen, ska utgöra två prcent av de samlade skatteintäkterna ch generella statsbidragen. Sett över en femårsperid beräknas kmmunens resultat utgöra cirka 1,2 prcent. Sett till enbart 2014 pekar kmmunens prgns på -1 prcent. Målet m att investeringarna ska vara självfmansierade över en rullande femårsperid kmmer inte att uppnås_ En samlad bedömning visar på en mfattande investeringsverksamhet under de senaste åren. Investeringstakten framgent måste dämpas m målet ska kunna uppnås. ' 8
sliditeten ser ut att försvagas under året jämfört med 2013. Det fmns ingenting i planen sm tyder på en förstärkning av sliditeten. Nämndernas budgetföljsamhet bedöms öka för 2014 jämfört med 2013. Prgnsen visar på en avvikelse på - 0,2 prcent. Sammanfattningsvis innebär det att endast ett av fem utsedda delmål, sm mäter m kmmw1en har en gut.! kustnadskntrll, bedöms bli uppfyllt under 2014.,, Attraktiv arbetsgivare med tillåtande ch kreativa arbetsplatser Utvecklingsmål Delmål Må lupp /må lvärde fyllelse Alla medarbetare ska Andelen medarbe- Måluppfyllelsen känna sig sedda ch tare sm känner redvisas i årsredelaktiga i utvecklingen sig sedda c h dvisningen delaktiga ska öka Alla medarbetare ska Andelen medarbe- Måluppfyllelsen erbjudas önskad tare sm erbjuds redvisas i årsresysselsättningsgrad önskad sysselsätt- dvisningen ningsgrad ska öka sedda medarbetare ch önskad sysselsätt ningsgrad Förvaltningarna har genmfört en rad åtgärder för att öka medarbetarnas möjlighet till delaktighet ch inflytande. Resultatet av dessa handlingsprgram kmmer att kunna utläsas i höstens medarbetarenkät Det pågår insatser för att ge fler medarbetare möjlighet till önskad sysselsättningsgrad. En rutin har tagits fram ch ett piltprjekt Bemanna rätt, sm syftar till att öka medvetenheten ch kunskapen hs chefer ch medarbetare m bemanningseknmi, har startats. Gda förutsättningar för ett växande ch dynamiskt näringsliv Utvecklingsmål Delmål Må lupp- Hässlehlm ska vara en företagsvänlig kmmun Hässlehlms kmmun ska ha ökad innvatins- kraft ch ett ökat nytöretagande Hässlehlms kmmun ska uppmuntra ch främja innvativt entreprenörskap ch nytöretagande /målvärde Hässlehlms kmmun ska ha en gd företagsservice fylle l se Företagsvänlig kmmun Svenskt Näringsliv mäter årligen företagsklimatet i Sveriges kmmuner. Kmmunrankingen 2014 visar att Hässlehlms krnmun backat tre placeringar till plats 187. Enligt mätningen utmärker sig Hässlehlm psitivt i jämförelse med andra kmmuner inm mrådet infrastruktur, dvs vägnät, tåg- ch flygförbindelser. Hässlehlms kmmun kmmer att frtsätta sitt näringslivs- ch tillväxtfrämjande arbete med bland annat dialgrnöten, näringslivsråd ch företagslts med sikte på en plats bland de hundra främsta kmmunerna i rankingen senast år 2016. Innvativt entreprenörskap ch nytöretagande Nyföretagarcentrum ch Blagsverket presenterar löpande statistik över nyföretagandet i landets samtliga kmmuner. Den senaste Nyföretagarbarmetern visar att andelen nyregistrerade företag i kmmunen har ökat med 5,7 prcent under årets första sex månader jämfört med mtsvarande perid 2013. Hässlehlms kmmun har 5,14 nyregistrerade företag per l 000 invånare vilket ger kmmunen plats 113 i mätningen. En sc1alt ch eklgiskt hållbar utveckling Utvecklingsmål Delmål Mål upp Hässlehlms kmmun ska ha en scialt ch eklgiskt hållbar utveckling /målvärde fylle l se Hässlehlms kmmun ska ha en effektiv lkalförsörjning Utanförskapet i kmmu- Andelen hushåll i Måluppfyllelsen nen ska minska långvarigt ber- redvisas l ende av försörj- årsredvisningningsstöd ska en minska Effektiv lkalförsörjning Tekniska avuelningen har tagit fram ett förslag till lkalförsörjningsprcess sm tydliggör de lika mmenten ch anger rll- ch ansvarfördelningen i kmmunens lkalförsörjning i syfte att åstadkmma ett effektivt lkalutnyttjande på krt ch lång sikt. Det saknas uppgifter m andelen hushåll i långvarigt berende av försörjningsstöd under 2014 ch det går således inte att bedöma huruvida målet är uppfyllt. 9
Knlmunens persnal Persnalvlym D en 30 juni 2014 hade kmmunen 3 952 tillsvidareanställda ch 71 O visstidsanställda. Antalet tillsvidareanställda årsarbetare uppgick vid samma tidpunkt till 3 379 ch antalet visstidsanställda till 593. Begreppe~t årsarbetare innebär att de anställdas arbetstid räknas m till heltidstjänster. Utvecklingen av antal. anställningar ch årsarbetare avseende tillsvidare- ch viss tidsanställd persnal mellan juni 2014 ch juni 2013 framgår av tabellerna 1 ch 2. 1. Tillsvidareanställd persnal Anställningar 2013 +l- Kmmunledningskntr 125 123 2 Arb markn ch kmp utveckl 73 79-6 Räddningstjänst 116 117 - l stadsbyggnadskntr 35 37-2 Fritidsförvaltning 42 45-3 Kulturförvaltning 44 44 Barn- ch utbildningsförvaltn l 791 l 791 Scialförvaltningen 168 154 14 Omsrgsförvaltningen l 535 l 524 11 Miljöförvaltning 23 19 4 Ttalt, anställningar 3 952 3 933 19 Arsarbetare Kmmunledningskntr 120,5 118,2 2,3 Arb markn ch kmp utveckl 71,5 76,8-5,4 Räddningstjänst 38,8 35,8 3,0 stadsbyggnadskntr 35,0 36,7-1,7 Fritidsförvaltning 37,1 40,6-3,5 Kulturförvaltning 40,4 40,1 0,3 Barn- ch utbildningsförvaltn l 649,3 l 651,2-1,9 Scialförvaltningen 161,6 146,2 15,5 Omsrgsförvaltningen l 203,5 1 187,0 16,5 Miljöförvaltning 21,3 17,3 4,0 Ttalt, å rsarbetare 3378,9 3 349,9 29,1 Tabell 1, Tillsvidareanställd persnal per 2014-06-30 ch 2013-06-30. I antalet tillsvidareanställda ingår även tjänstlediga persner. Det förekmmer persner med dubbla anställningar, ch dessa redvisas två gånger i stat istiken. 2. Visstidsanställningar, månadsavlönade Anställningar 2013 +l- Kmmunledningskntr 25 15 lo Arb markn ch kmp utveckl 26 20 6 Räddningstjänst 2 3 -l stadsbyggnadskntr l 3-2 Fritidsförvaltning 8 12-4 Kulturförvaltning 4 9-5 Barn- ch utbildningsförvaltn 284 221 63 Scialförvaltningen 35 34 1 Omsrgsförvaltningen J 323 313 lo Miljöförvaltning 2 5-3 Ttalt, anställningar l 710 635 75 Arsarbetare Kmmunledningskntr 21,6 12,6 8,9 Arb markn ch kmp utveckl 21,7 15,8 5,9 Räddningstjänst 2,0 3,0-1,0 stadsbyggnadskntr 1,0 2,5-1,5 Fritidsförvaltning 7,6 10,1-2,6 Kulturförvaltning 3,2 7,6-4,5 Barn- ch utbildningsförvalt n 247,3 191,1 56,2 Scialförvaltningen 33,7 31,9 1,8 Omsrgsförvaltningen 253,6 245,8 7,9 Miljöförvaltning 1,8 4,8-3,1 Ttalt, årsarbetare 593, 3 525,2 68, 1 Tabell 2, Visstidsanställd persnal per 2014-06-30 ch 2013-06-30. Antalet tillsvidareanställda har ökat med 29, l årsarbetare sedan fjlåret ch antalet visstidsanställda har ökat med 68,1 årsarbetare. Barn- ch utbildningsförvaltningen står för den största persnalförändringen med en ökning av 54,3 årsarbetare. O m srgsförvaltningen har ökat med 16,5 tillsvidareanställda årsarbetare ch 7,9 visstidsanställda årsarbetare. Mtsvarande siffra för scialförvaltningen är 15,5 respektive 1,8. Enligt barn- ch utbildningsförvaltningen berr ökningen av antalet anställda på en ökning av antalet vilande tjänster. E n vilande tjänst kan generera två visstidsanställningar. Omsrgsförvaltningens ökning av tillsvidareanställda förklaras av nyanställningar inm särskilt bende ch nyanställning till nytt gruppbende på Högalidsgatan. Ö kningen av visstidsanställda berr på ett nystartat specialteam inm FSS samt på verksamhetsförändringar inm rdinärt bende sm inte är fastställd ännu utan löst bemanningen med visstidsanställda. 10
Den främsta rsaken till scialförvaltningens ökning av tillsvidareanställda är ett nytt bende, där fem handläggare ch en biträdande föreståndare har anställts. Ökningen berr ckså på utökning av antalet scialsekreterare på grund av hög arbetsbelastning inm verksamheten barn ch familj. Persnalkstnader Peridutfall Persnalk~tnaderna, exklusive pensiner, utgör 50,0 prcent (51,4) av kmmunens bruttkstnader ch uppgår till 1 199 mnkr (l 159) per den 31 augusti 2014. Atta tlftedelar av årets beräknade ökning av semesterlöneskulden har bkats upp på fmansförvaltningen. Lönekstnadsutvecklingen sedan augusti 2013 fördelad per knt framgår av tabell 3. Per den 31 augusti 2014 uppgick bkförda lönekstnader inklusive persnalmkstnader till l 173 mnkr (1 134). Det är en ökning med 39 mnkr. En gd kntrll ch styrning av lönekstnadsutvecklingen är därför angelägen. 3. Lönekstnad per knt 2013 +/ - Arvden, förtrendevalda 6,7 7,0-0,3 Lön, arbetstagare 641,4 608,6 32,9 Jur, beredskap, Ob 34,5 30,4 4, 1 övertid ch fyllnadstid 10,5 10,2 0,3 Sj uklön 12,5 13,9-1,4 Semesterlön ch övrig fränvara 152,4 153,0-0,7 Upplupna löner -0,8 5,0-5,8 Persnalmkstander 315,8 305,7 10,1 Summa lönekstnader 1 1 173 1 133 9 39,2 Tabell 3, Redvisning av peridens lönekstnaderför åren 2013-2014. Arets utfall för kmmunen I bkslutet 2013 uppgick lönekstnaderna inklusive persnalmkstnader till l 689 mnkr. Prgnsen för 2014 är 1 779 mnkr vilket indikerar på att lönekstnaderna kmmer att öka med cirka 90 mnkr för 2014. Arets avtalsrörelse beräknas ksta 35,3 mnkr, semesterlöneskuldens förändring beräknas till 2,5 mnkr ch helårseffekten av 2013 års lönekstnadsökningar för 3 månader kstar cirka 9 mnkr. Antalet tjänster där kmmunen erhåller statsbidrag i frm av bland annat EU-bidrag ch lönebidrag har ökat mellan 2013 ch 2014. Även antal timmar för sålda persnal~änster beräknas öka. Ttalt sett för så kallade externt fmansierade ~änster beräknas lönekstnaden öka med 2,3 mnkr mellan 2013 ch 2014. Ovan nämnda förväntade kstnadspster uppgår till sammanlagt 49,1 mnkr. Ökningen av persnalkstnaderna i nämndernas prgnser överstiger därmed den förväntade lönekstnadsökningen med cirka 41 mnkr, vilket till viss del kan förklaras av ökat antal årsarbetare. Arets utfall för nämnderna Enligt nämndernas prgnser beräknas lönekstnaderna inklusive persnalmkstnader uppgå till 1 775 mnkr, vilket är 10,6 mnkr mer än budget. Barnch utbildningsnämndens lönekstnadsprgns överstiger budget med 10,3 mnkr. Även kmmunledningskntret ch msrgsnämndens lönekstnadsprgns är högre än budget, 1,0 mnkr respektive 1,8 mnkr. stadsbyggnadskntret ch scialnämnden prgnstiserar översktt med 0,9 respektive 1,2 mnkr. Övriga nämnder visar över- respektive undersktt med mindre än 0,5 mnkr i sina löneks tnadsprgnser. Pensinskstnader I år beräknas pensinskstnaderna till sammanlagt 150,1 mnkr, vilket är 8,7 mnkr mer än vad sm budgeterats. Budgeten baseras på KP A: s prgns i augusti 2013. Den stra avvikelsen jämfört med budget berr framförallt på ökning av pensinsutbetalningar ch utbetalning av individuell del. Pensinsförpliktelserna före 1998 beräknas minska med 48 mnkr under året. Minskningen berr på de stra pensinsutbetalningarna. Arets pensinsutbetalningar beräknas ksta 58,8 mnkr, den individuella delen 77,0 mnkr, avsättningen 1,2 mnkr, förvaltningsavgiften till KPA 0,6 mnkr ch försäkringspremierna avseende fönnånsbestämd ålderspensin beräknas ksta 12,5 mnkr. Persnalnärvar ch frånvar De vanligaste frånvarrsakerna är semester, ferie, sjukdm ch föräldraledighet. Arbetsgivaren står för sjuklönekstnaderna de första två veckrna. Kmmunens kstnader för sjuklön uppgick för delårsperiden till 12,5 mnkr, exklusive arbetsgivaravgifter jämfört med 13,9 året innan. sjukfrånvar Den ttala sjukfrånvarn uppgår till 5,3 prcent, vilket är samma nivå sm första halvåret 2013. Sjukfrånvarn anges sm en prcentandel av rdinarie arbetstid. 11
I tabell 4 nedan redvisas sjukfrånvarn ch långtidssjukfrånvarn för periden januari - juni 2014 respektive 2013 fördelad på kön ch åldersintervall. 4. Nyckeltal sjukfrånvar% 2013 +/- Ttalt 5,3! 5,3 0,1 Män 3,4 3,1 0,3 Kvinnr S,8 S,8 0,0-29 år 3,9 4,3-0,4 30-49 år.. 4,8 4,8 0,0 s år - 6,4 6,1 0,3 Tabell 4, Redvisning av sjukfrånvar i prcent, för periden januari - juni 2014 respektive 2013. Långtidsjukfrånvar Kmmunens långtidssjukfrånvar har ökat från 33,9 prcent till 34,3 prcent av den ttala sjukfrånvarn. Långtidssjukfrånvarn anges sm en prcentandel av sjukfrånvarn. Det har skett en minskning med 12,5 prcent av långtidssjukfrånvarn bland anställda i åldersintervallet 29 år ch yngre. Långtidssjukfrånvarn bland män har ökat med drygt 11 prcent. varav långtidssjukfrånvar% 2013 +/- Ttalt 34,3 33, 9 0,4 Män 3S,2 24, 1 11,1 Kvinnr 34,2 3S,1-0,9-29 år 9,7 22,2-12,S 30-49 år 29,9 32,0-2,1 SO år - 43,1 38,3 4,8 Kmmunens samarbete med Försäkringskassan betecknas sm frtsatt mycket gtt, ch är en viktig del i det pågående arbetet med att sänka sjukfrånvarn bland anställda i kmmunen. sjukfrånvar per förvaltning, % Kmmunledningskntr Arb markn ch kmp utveckl Räddningstjänst stadsbyggnadskntr Fritidsförvaltning Kulturförvaltning Barn- ch utbildningsförvaltn Scialförvaltningen Omsrgsförvaltningen Miljöförvaltning varav långtidssjukfrånvar, % Kmmunledningskntr Arb markn ch kmp utveckl Räddningstjänst stadsbyggnadskntr Fritidsförvaltning Kulturförvaltning Barn- ch utbildningsförvaltn Scialförvaltningen Omsrgsförvaltningen Miljöförvaltning l_ l 3,3 2,7 1,2 2,8 3,3 3,1 4,S S,6 7,1 S,l 24,2 23,3 0,0 1,S 8,8 16,9 37,7 3S,3 33,0 S7,8 2013 +/- 2,9 0,4 1,6 1, 1 0,9 0,3 1,6 1,1 6,9-3,6 2,3 0,8 4,7-0,2 4,S 1,1 6,9 0,2 3,7 1,4 2013 24,8 4,0 1,4 +/- -0,6 19,3-1,4 0,0 1,S 43,7-34,9 1,0 16,0 40,7-3,0 22,8 12,6 29,9 3,1 14,4 43,4 Tendensen i samhället ch statistik från Försäkringskassan visar att sjukskrivningstalet ökar. D et kan dck knstateras att Hässlehlms kmmun generellt sett har en låg sjukfrånvar i jämförelse m ed Skånes övriga kmmuner. En starkt bidragande rsak till den låga sjukfrånvarn är trligen det aktiva arbetet sm bedrivs inm rehabiliteringsmrådet. Under första halvåret 2014 har Hässlehlms kmmun infört ett webbaserat datasystem vars syfte är att underlätta för rehabiliteringsansvariga chefer att aktivt arbeta med att sänka sjukfrånvarn ch främja ett gtt rehabiliteringsarbete. Vidare har kmmunen under periden frtsatt med riktade utbildningsinsatser för de chefer sm har rehabiliteringsansvar. Dessa riktade utbildningsinsatser är en viktig del av arbetet för att behålla en låg sjukfrånvar bland anställda inm kmmunen. 12
Krnr11unens eknn1i Kmnwnen prgnstiserar ett psitivt resultat för 2014 med 6,6 mnkr. Delårsrapprten visar ett psitivt resultat p å 59,1 mnkr. Det prgnstiserade balanskravet har beräknats tid ett negativt resultat p å -6,6 mnkr. Nämnderna prgnstiserar en avvikelse p å ttalt - 4,9 mnkr mt driftbudgeten. Arets nettinvesteringar beräknas uppgå th1194 mnkr, en avvikelse mt budget på 100 mnkr. sliditeten beräknas uppgå till 71,2 prcent vilket är en minskning jämfört med 2013 (74,2). Resul -t c'l l.capacitet Delårsresultat Arets delårsresultat uppgår till 59,1 mnkr (87,1). I resultatet ingår avkastning på medel avsatta för framtida pensiner med 26,6 mnkr (19,3). Arets delårsresultat, exklusive avkastningen på medel avsatta för framtida pensiner, uppgår till 32,4 nu1kr (67,8). Delårsresultaten för den senaste treårsperiden framgår i diagram 1. 7S Eknmisk analys ur fyra sr ekter För att kartlägga ch analysera resultat, utveckling ch ställning för kmmunen används en fmansiell analysmdell sm utgår från fyra finansiella aspekter enligt nedan. s 2S 2012 2013 2014 Ar Årets det~rsresultat exkl. avkastning pa pensinskapitalet ~ - - - - -~r -.. - - - - - ""t Resultat i Nyck(.ltc; l l - - - -+ - - - - - - J Vilken balaris har kmmu Årets resultat i i nen haft mellan intäkter! - Kstnads- ch i ch kstnader under året l intäktsutveckling i ch över tiden? j- Investeringar l - -4- -~ Kapac1tet i vilk~;;fi;;;;;;;~/diy;k;; h~ ~ - r-~ s~iidi1~t" - - -...... 1 kmmunen för att möta i -s kuldsättningsgrad i finansiella svårigheter på i - Kmmunalskatt! längre sikt? l s Finns det risker sm kan påverka kmmunens resultat ch kapacitet?, l' Vilken kntrll har kmmwlen över den eknmiska utvecklingen? l L. - Likviditet - Låneskuld - Pensinsåtagande - Brgensförbindelser - Budgetföljsamhet - Prgnssäkerhet - Känslighetsanalys l.1 l Diagram 1, Delårsresultat för åren 2012-2014. Arets resultat Arets resultat prgnsriseras till 6,6 mnkr (31,2) mt budgeterade - 25,9 mnkr. Det innebär att det prgnstiserade resultatet ger ett budgetöversktt på 32,5 mnkr. I det prgnstiserade resultatet ingår avkastning på medel avsatta för framtida pensiner med 31,2 mnkr (28,9). Arets resultat, exklusive avkastningen på medel avsatta för fran1tida pensiner, prgnsriseras till - 24,6 mnkr (2,3). Arets resultat för den senaste treårsperiden framgår i diagran1 2. M n kr 7S s 25-25 -50 - l l 2012 Årets resultat l l Prgns 2013 2014 exkl. avkastning på pensinskapitalet Ar Diagram 2, Arets resultat för åren 2012-2014. 13
Resultatutjämningsreserv Den 1 januari 2013 trädde ändringarna m att kmplettera befintlig lagstiftning m Gd eknmisk hushållning i kraft. Det ger nya möjligheter att utifrån reglerna m balanskravet öppna upp för möjligheten att utjämna intäkter över tid genm en resultatut)amningsreserv. Kmmunerna ges därmed bättre chans att möta effekter av knjunktursvängningar. Kmmunfullmäktige beslutade 2013 m att inrätta en resultatutjämningsreserv på 73,3 mnkr. I bkslutet'" för 2013 fanns belppet kvar i sin helhet ch redvisas sm en del av eget kapital. Balanskravet Kmmunallagens balanskrav innebär att kmmunens intäkter måste överstiga kstnaderna varje enskilt år. Ett eventuellt undersktt ska återställas senast tredje året efter det negativa resultatets uppkmst. Enligt gällande regelverk ska realisatinsvinster inte inräknas när avstämning mt balanskravet görs. För att tydliggöra m kmmunens egentliga verksamhet exklusive kapitalförvaltningen klarar balanskravet delas avstämningen upp i två delar. Avstämningen ska fkusera på det eknmiska tillståndet i den egentliga verksamheten, se tabell l. d Balanskravsutre mng 2C14' 2013 Årets resultat exklusive kapitalförvaltningen 24,6 2,3 Realisatinsvinster vid fastighetsförsäljning -1,7-3,8 Arets resultat e x klusive kapitalförvaltningen efter - 2 6,4-1,5 balanskravsiusteringar Resultat kapitalförvaltningen 31,2 28,9 Realisatinsvinster, kapitalförvaltningen (nett) -11,4-9,1 Nedskrivning, kapitalförvaltningen 0,0 0,0 Återföring, kapitalförvaltningen 0,0 0,0 Arets balanskravsresultat efter bala nskravsjusteringar -6, 6 18, 3 medel till resultatutjämningsreserv 0,0 0,0 medel frän resultatutjämningsreserv 66 0,0 Arets balanskravsresultat 0, 0 18,3 Balanskravsundersktt frän tidigare är 0,0 0,0 Summa 0,0 18, 3 Balanskravsresultat att reglera 00 0, 0 Tabell 1, Prgnsliserat balanskravsresultat för 2014. Det prgnstiserade balanskravsresultatet för 2014 har beräknats till -6,6 mnkr (18,3) ch uppfyller därmed inte kmmunallagens balanskrav. Det medför att medel från resultatutjämningsreserven kmmer att dispneras med 6,6 mnkr ch återstående belpp blir då 66,7 mnkr. Kmmunens prgns pekar p{j att balanskravet inte uppfylls 2014. Budgetavvikelser Jämfört med budget prgnsriseras ett översktt på 32,5 mnkr. I det prgnstiserade resultatet återfmns bland annat avkastning från kapitalförvaltningen med 31,2 mnkr, en överskttsutdelning från Kmmuninvest på 5,5 mnkr samt reavinster för sålda anläggningstillgångar på 1,7 mnkr. De finansiella kstnaderna beräknas ge ett översktt på 4,3 mnkr vilket främst berr på lägre räntekstnader på anläggningslånen på 5,8 mnkr. skatteintäkterna prgnsiseras ge ett översktt på 7,8 mnkr. Beslut m återbetalning av premier för år 2004 gällande avtalsgruppsförsäkring samt avgiftsbefrielseförsäkring från AF A försäkring fattas under ktber månad, vilket betyder att 20,0 mnkr prgnsiseras sm ett undersktt i dagsläget. De större budgetavvikelserna förklaras enligt tabell 2. stra drag Avk astn ing p~ pensinsmedel +31,2 skatteintäkte r +7,8 Överskttsutdelning Kmmuninvest +5,5 Ränta p~ a nl ägg n ingsl~n +4,3 Reavinster v id försäljning av anläggning stillgilngar +1,7 Nämndernas/förvaltningarnas u ndersktt -4,9 Ökad e pensinskstnader -8,7 Äterbetalning AFA försäk ringspremier -20,0 Tabell 2, Prgnstiserade budgetavvikelser för 2014. Det flns inget undersktt att återställa från tidigare år. 14
Nämndemas verksamhet prgnstiserar sammantaget en budgetavvikelse på -4,9 mnkr. Tre nämnder visar negativa avvikelser; barn- ch utbildningsnämnden -4,2 mnkr, scialnämnden -0,8 mnkr ch msrgsnämnden -11,0 mnkr. De största avvikelserna, belppsmässigt, prgnsriseras för följande nämnder: Kmmunstyrelsen visar en psitiv avvikelse på 9,9 rnnkr vilket i sin helhet avser kmmunledningskntret De. huvudsakliga rsakerna till den psitiva avvikelsen berr på lägre mediakstnader på grund av en mildare vinter än nrmalt, samt att de mfattande energibesparingsåtgärderna fått större genmslagskraft' än beräknat.!t-prjektet PRIOS, införandet av nytt ärendehanteringssystem samt renvering av Qplen har dragit ut på tiden ch redvisar därmed översktt för 2014. Därutöver fums det översktt inm rehabilitering vilket berr på at rehab- ch mställningskstnader inte kmmer att nyttjas fullt ut samt att åtgärderna till str del finansieras av respektive förvaltning. Barn- ch utbildningsnämnden prgnstiserar en avvikelse på -4,2 mnkr. D e största undersktten avser ökad mfattning av extrardinära stödinsatser, fler barn ch elever inm verksamheter med fristående huvudmän samt ökade kstnader för rehabiliteringsåtgärder. Scialnämnden prgnsiterar en avvikelse på -0,8 mnkr ch denna förklaras framförallt av undersktt för försörjningsstöd samt ökat behv av institutinsplaceringar för vuxna. Översktt på persnalkstnader till följd av vakanta tjänster reducerar överskttet. Omsrgsnämndens prgns pekar på en avvikelse på -11,0 rnnkr. D et största underskttet rsakas av de kraftiga vlymökningar sm skett inm persnlig assistans sedan i smras. Under 2014 bedöms 14 000 fler assistanstimmar utföras utöver budget. Antalet krttidsplatser i egen regi matchar inte det behv sm finns just nu vilket lett till att antalet köpta krttidsplatser ökat markant. Vlymerna inm hemtjänsten har ökat med 8 prcent jämfört med tidigare år vilket är 3,5 prcent högre än den budgeterade vlymökningen. I nämndernas verksamhetsberättelser under avsnittet Eknmisk helårsprgns återfmns en utförligare beskrivning av den prgnstiserade driftbudgetavvikelsen. Kstnads- ch intäktsutveckling Nettkstnader ch skatteintäkter En viktig förutsättning för gd eknmisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter ch kstnader. Verksamhetens nettkstnader bör inte öka i snabbare takt än skatteintäkter ch generella statsbidrag. Om kstnaderna ökar snabbare än intäkterna försämras naturligtvis resultatet. För att långsiktigt ha en eknmi i balans måste skatteintäkternas ökningstakt vara större än nettkstnadernas. 35 O<) A -'' O<) A J5 00 A t>99.00 A!613 00 Gd eknmisk hush/11/ning kräver balans mellan löpande intäkter ch kstnader. Nettkstnadernas andel av skatteintäkterna ch generella statsbidrag visar hur str del av dessa sm går åt till den löpande verksamheten. Den långsiktiga eknmiska målsättningen är att årets resultat av skatteintäkter ch generella statsbidrag ska vara två prcent över en rullande femårsperid. I diagram 3 redvisas hur ökningen för skatteintäkter ch generella statsbidrag samt verksamhetens nettkstnad förhåller sig under den senaste femårsperiden. Under femårsperiden kmmer skatteintäkter ch generella statsbidrag öka med 16,0 prcent, varav 3,6 prcent under 2014. Verksamhetens nettkstnader kmmer öka med 18,3 prcent under femårsperiden, varav 5,0 prcent under 2014. Mnkr 2500 T 2000 +, 1500 ~ 1000 r- ' s.t-... l.l. Prgn~ 2010 2011 2012 2013 2014 Skitteintjkter ch gene- ~~ statsb idrag Verksamhetens nettkstnader Ar Diagram 3, Kstnads- ch intäktsutveckling under åren 2010-2014. 15
Peridutfall Verksamhetens nettkstnader under periden uppgår till 1 641,4 mnkr, ch kmmunens skatteintäkter ch generella statsbidrag uppgår till 1 662,4 mnkr, vilket mtsvarar en nettkstnadsandel på 98,7 prcent (96,1). Arets utfall Verksamhetens nettkstnader för 2014 beräknas uppgå till_2 529,0 mnkr ch kmmunens skatteintäkter ch 'generella statsbidrag beräknas uppgå till 2 494,6 m11kr, vilket mtsvarar en nettkstnadsandel på 1Ö1,4 prcent (100,0). Om finansnettt inräknas i nettkstnaden beräknas nettkstnadsandelen till 99,7 prcent 2014, jämfört med 98,7 prcent 2013. I diagram 4 redvisas nettkstnadsandelen för åren 2010-2014. Finansnettt har under en följd av år lämnat ett psitivt täckningsbidrag till verksamhetens nettkstnader. I diagram 5 redvisas kmmunens fmansnett för den senaste treårsperiden. De finansiella intäkterna beräknas till 50,8 mnkr (47,2) ch de finansiella kstnaderna 9,8 mnkr (15,3). M n kr s 30 10-10 -30 2012 2013 2014 Finansiella intakter Finansiella kstnader Finansnett Diagram 5, Finansiella intäkter ch kstnader samt finansnett för åren 2012-2014. Ar % 102 100 98 96 94 92 2010 2011 Nettkstn~dsZ!fldel Prqgns 2012 2013 2014 Nettkstn~ds~de l in kl fin~nsnett Diagram 4, Nettkstnadsandel för åren 2010-2014. Finansnett Kmmunens fmansiella intäkter minus de finansiella kstnaderna kallas finansnett. Är de fmansiella intäkterna större än de finansiella kstnaderna får kmmunen ett psitivt finansnett, vilket förbättrar kmmunens resultat. Peridutfall För periden uppgår finansnettt till 38,1 mnkr (23,7). De fmansiella intäkterna uppgår till44,0 mnkr (34,4) ch de finansiella kstnaderna uppgår till 5,9 mnkr (10,6). Arets utfall Finansnettt beräknas uppgå till 41,0 mnkr (31,9) för 2014, vilket är 39,7 mnkr mer än budget. Förbättringen för 2014 berr främst på att avkastningen på pensinskapitalet inte budgeteras (31,2 mnkr), lägre räntekstnader på anläggningslånen (5 mnkr) samt en överskttsutdelning från Kmmuninvest (5,5 mnkr). Ar l nvesteringar Peridutfall Investeringsverksamheten under periden uppgår till 73,3 mnkr ch fastigheter har sålts för 4,1 mnkr. P eridens investeringar mtsvarar- en genmförandegrad på cirka 25 prcent av budgeten. I tabell 3 visas peridutfallet för den senaste treårsperiden. Investeringar l mnkr 2012 2013 2 Il Nettinvesteringar 89,6 97,1 73.3 Fastig hetsförsäljn ir~ g 11 6 4,8 4,1 Inve steringar, nettutgifter 78 92,3 69,1 Avskriv ni~ar 63 65,2 67,8 Tabell3, Peridutfall för investeringsverksamheten under 20 12-2014. Under periden har det gjrts satsningar på kmmunens fastigheter med 12,2 mnkr, gatr ch vägar med 14,5 mnkr samt satsningar på explateringsverksamhet ch lkalförsörjning med 26,3 mnkr. De största satsningarna under periden utgörs av pistlskyttebana (8,9 mnkr), utbyte av datrer (6,9 mnkr), mbyggnad av Västersklan etapp 2 ch 3 (4,5 mnkr), mbyggnad av Hässlehlms Tekniska skla (14,0 mnkr) samt mbyggnad av Ringgården (2,4 mnkr). Arets utfall Investeringsverksamheten för 2014 kmmer att bli mfattande. Arets nettinvesteringar beräknas uppgå till 193,8 mnkr, vilket är 100,2 mnkr mindre än budgeterat (se tabell 4). Detta innebär en genmförandegrad på 66,0 prcent. 16
Investeringar, mnkr Budget Prgns +/- Investeringar 293,9 194,0" + 100,0 Inkmster ch försäljningar 0,0 9,8 " +9,8 Nettutgift 293,9 184,2 "+109,8 -varav försäljning av anläggningstillgångar 0,0 9,6 " +9,6 -varav nettinvesteringar 293,9 'S3,8 " +U0,2 Tabell 4, Budget ch prgns för investeringsverksamheten 2014. Avvikelsen berr bland annat på att prjekten mbyggnad tillagningskök (5 mnkr), energisparprjekt (6 mnkr), trygghetslarm (4 mnkr), nybyggnatin av försklr i Vinslöv, Bjärnum ch Tyringe (17 mnkr), stadsutveckling (13 mnkr) ch utveckling av Resecentrum (24 mnkr) inte påbörjats eller genmförts i den takt.sm var planerat. I diagram 6 åskådliggörs investeringsverksamheten för den senaste femårsperiden. M n kr 240 160 80 Prgns L-~~~~~~ 2010 2011 2012 2013 2014 Är... Ombyggnad av Hässlehlms Tekniska skla p~g~r. sliditet sliditeten är det viktigaste måttet på krrununens eknmiska styrka på lång sikt. sliditeten anger hur str del av tillgångarna sm kmmunen finansierat genm driftsöversktt. sliditeten påverkas av investeringsvlym, upplåning ch resultatutveckling. Hög sliditet ger låga finansiella kstnader ch större utrymme att bedriva verksamhet. Nettimesteringar Diagram 6, Investeringsverksamhetens nettkstnader för åren 2010-2014. Prgnsen på 194,0 mnkr innebär att investeringsverksamheten för de fyra månader sm återstår av året kmmer att bli intensiv med beräknade utgifter på 121 mnkr. Investeringarna med peridutfall ch beräknade nettutgifter för 2014 finns specificerade i särskild bilaga. Bland kmmunens större prjekt ch med en hög prgnstiserad nettutgift framgår i tabell 5. Ombyggnad Hässlehlms Tekn iska skla Nybyggnatin försklr Pistlskytteban a n Ubytespla n datrer Ombyggnad Västerskla n, etapp 2 ch 3 OVK-~tgärder Fiber till sklan ch övrig verksamhet Ombyggnad Ringg~rden Nettut if 23,8 23,6 11,4 9,4 9,1 8,9 8,3 3,0 Arets utfall sliditeten exklusive pensinsförpliktelsen beräknas minska från 74,2 prcent till 71,2 prcent mellan 2013 ch 2014. Om hänsyn tas till pensinsförpliktelser före 1998 på 1 115 mnkr, sm på grund av den kmmunala redvisningslagen redvisas bland ansvarsförbindelser, beräknas den verkliga sliditeten till 35,2 prcent jämfört med 35 prcent 2013. sliditeten exklusive pensinsförpliktelsen beräknas därmed öka med 0,2 prcentenheter sedan 2013. Krrununens sliditet hävdar sig väl vid en jämförelse med andra kmmuner. Det vägda riksgenmsnittet för 2013 låg på 51 prcent (1 5 prcent m pensinsförpliktelserna inräknas). I diagram 7 redvisas kmmunens sliditet för den senaste femårsperiden. Of 100 80 60 40 Prgns Tabell5, Kmmunens större investeringsprjekt, 2014. Av årets investeringar beräknas en del prjekt frtsätta nästa år. Det belpp sm nämnderna önskar få överfört till2015 uppgår till 73,8 mnkr. 20 2010 2011 2012 2013 2014 sliditet in kl pensinsförpliktelser Diagram 7. Kmmunens sliditet för åren 2010-2014. Ar 17
Medel avsatta för framtida pensiner DNB Asset Management (DNB) förvaltar sedan ktber 2008 svenska räntebärande värdepapper ch Cliens Kapitalförvaltning AB förvaltar sedan 1 nvember 2012 aktieprtföljen. Kapitalet ch dess avkastning ska långsiktigt användas för att finansiera framtida pensinsutbetalningar Kmmunfullmäktige beslulaue i ktber m änjringar av placeringsreglerna sm började gälla den 1 december 2013. De största förändringarna är: De tidigare tillåtna tillgångsslagen nrdiska aktier ch svenska räntebärande värdepapper har kmpletterats med svenska kreditbligatiner placerade i fnd samt utmnrdiska aktier placerade i fnd. strukturerade prdukter stryks sm tillåtna tillgångs slag. Ttalprtföljens grundläggande allkering innebär att den till cirka 40 prcent ska bestå av placeringar i tillgångsslaget aktier ch till cirka 60 prcent av placeringar i tillgångsslaget räntebärande värdepapper. I samband med att kmmunfullmäktige 2013 fattade beslut m ändringarna i placeringsreglementet beslutades det även att den initiala fördelningen av tillgångsslagen fick lv att avvika från nrmalpsitinen med anledning av den rådande markandssituatinen med mycket låga räntr. Det innebar att av de cirka 465 mnkr sm fanns placerat krtfristigt 2013 på Danske Bank frtsatte drygt 240 mnkr att placeras krtfristigt. Dagens marknadssituatin har möjliggjrt en rallkering av tillgångsslagen vilket resulterat i att den krtfristiga placeringen har upphört ch kapitalet har tillförts ränte- ch aktieprtföljen. Marknadsvärdet D e 525 mnkr sm placerades 1999 har per 31 augusti ett marknadsvärde på 957 mnkr (se diagram 8). Värdeutvecklingen sedan årsskiftet är 70 mnkr, vilket mtsvarar en ökning på 7,8 prcent. Jämfört med årsskiftet har anskaffningsvärdet ökat med 26 mnkr till 891 mnkr. Ökningen av anskaffningsvärdet är en följd av att reavinster, utdelningar, ränteavkastning ch kupngräntr återinvesterats. m n kr 1000 r-~~==~ 750 500 250 2012 Marknadsvärde, delår 2013 2014 Marknadsvärde, bkslut -, Diagram 8. Pensinsmedelsförvaltningens värdeutveckling för åren 2012-2014. Marknadsvärdet för respektive tillgångsslag per den 31 augusti 2013 ch 2014 framgår nedan (tabell6). Tillgångsslag 2013 2014 M n kr 0 / M n kr 0 / Aktier 108,1 13% 4 65,1 49% Räntr 287,8 33% 491,9 51% Krtfristig placering 467,1 54% 0,0 0% Ttalt 863,0 100% 957,0 100% Tabell6, Avkastnmg pertillgångsslag per 2014-08-31 ch 2014-12-31. Avkastning Avkastningen under periden uppgår till 26,6 mnkr (tabell 7), vilket är 4,9 mnkr bättre än för delårsperiden 2013. Prgnsen för året pekar på en avkastning på cirka 31,2 mnkr vilket är 2,3 mnkr bättre jämfört med 2013. Tillgångsslag, mnkr De lår Prgns Aktier 17,1 17,4 Rä ntr 8,0 12,2 Krtfristig placering 1,6 1,6 Ttalt 26,6 31,2 Tabell 7, Avkastmng per t 1lgangsslag per 2014-08-31 ch 2014-1 2-31. Kmmunalskatt skatteintäkterna är kmmunens dminerande intäktskälla (cirka 60 prcent) ch bestäms av skattesatsen ch skatteunderlaget. Kmmunalskatten har höjts med 45 öre 2014 ch skattesatsen uppgår till 21,06, vilket kan jämföras med medelskattesatsen i riket (20,65) ch i Skåne (20,46). H ässlehlm har den sjätte högsta skattesatsen av 33 kmmuner i Skåne ch möjligheterna att höja är små. V eliinge har lägst med 18,50 ch Brmölla ch O sby högst med 21,76. En skattekrna mtsvarade cirka 86 mnkr, räknat på kmmunens eget skatteunderlag 2014. ~ r 18
Ris!r c 1 1 '<nt r Il Likviditet Likviditeten ger besked m kmmunens krtsiktiga betalningsberedskap. Likviditeten uppgår till 21,9 mnkr vid delårsperidens utgång, vilket är en minskning med 128,4 mnkr sedan samma tidpunkt 2013. Likviditeten beräknas att minska någt under 2014 från 21,9 mnkr till 6,7 mnkr. Likviniteten hålls på en låg nivå ch kncernens betalningsberedskap säkerställs genpm krediter i kncernkntt Vid årsskiftet var krediten 100 mnkr, varav O mnkr var utnyt~ade. Pensinsåtagande Kmmunens pensinsåtagande redvisas under avsnittet Kmmunens persnal (sid 11). Låneskuld Peridutfall Vid delårsperidens utgång uppgår den ttala låneskulden till 239,4 mnkr, vilket innebär att skulden minskat med 146,2 mnkr sedan samma tidpunkt 2013. Sedan årsskiftet har låneskulden minskat med 11 mnkr. Årets utfall Uneskulden beräknas öka under 2014 från 250,8 mnkr till 350,8 mnkr. Den främsta rsaken till kmmunens ökade upplåningsbehv är årets mfattande investeringsnivå. I diagram 9 redvisas kmmunens låneskuld under den senaste femårsp eriden. M n Kr s 400 mun. 300 200 100 2010 2011 2012 2013 2014 Är t.ånestujd Diagram 9. Kmmunens låneskuld för åren 2010-2014. 19
Räntekstnaderna blir lägre än budget vilket berr på m sättning av lån. Utveckling på sikt Hässlehlms Industribyggnads AB Aret så här långt Arets verksamhet Förvaltning ch utveckling av blagets mark ch fastighetsbestånd har i huvudsak utförts i enlighet med fastställd budget. Under periden har det utförts prtbyte på Tanken 9, fönsterbyte ch takarbete på Kuggen 14. Inm Hvdala har stra mängder strmfållt ch barkbrreangripet virke körts ut från fastigheten. Ett utökat vägunderhåll med justering av vägbanr ch dike har utförts efter vintern. Upphandling av skgsentreprenör för avverkningsrätter, skgsprdukter ch virkesrelaterade skgsbrukstjänster har genmförts under våren ch kntrakt är tecknat för 2014-2015 års skgsbruk. Hyresgästanpassning i Magasinet 3, Havremagasinet plan 1 ch 2 pågår. Inflyttning kmmer att ske enligt planerat från den 1 ktber. J samband med hyresgästanpassningen utförs diverse underhållsarbete där bland annat samtliga fönster i fastigheten byts. Intäkt av Skgs- ch träprdukter har inte kunnat erhållas i jämförelse med helårsbudget 1 800 tk.r, då någn skglig skötsel ch avverkning inte utförts under periden. Eknmisk helårsprgns Arets resultat Prgnsen förutsätter att intäkter av Skgs- ch träprdukter sker enligt budget. Rörelsens kstnader blir lägre än budget vilket huvudsak berr på minskat planerat underhåll. Framtiden Blaget har den 1 september förvärvat Magasinet 2, före detta Nbina Sverige AB bussterminal för en köpeskilling m 3 700 Tkr. Under hösten planerar blaget att investera i Tanken 9 ch i övriga fastigheter utföra planerat underhåll enligt prgns. O m övriga våningsplan inm prjekt Havremagasinet kan ges starttillstånd 2014/2015 kmmer det att p åverka blagets budget ch resultat under periden. Förvärv av ytterligare fastigheter, kan vara aktuella under periden. Hässlehlm Nrra Statin AB Aret sa här långt Arets verksamhet Förvaltning ch utveckling av blagets mark har i huvudsak utförts i enlighet med fas tställd budget. Eknmisk helårsprgns Arets resultat Budgetavvikelsen är en följ d av minskad beläggning på parkeringen, Kvarteret Verkstaden 9. Utveckling på sikt Framtiden Januari 2014 öppnades parkeringsgarage under mark i etapp 3 ch inm Nrra SLatin finns ytterligare 73 parkeringsplatser, vilket kmmer minska beläggningen på parkeringen ch in täkterna i blaget. Resultatsamm anställning. tkr - HIBAB Budget Prgns Awikelse Delår 2014 De lår 2013 Resultat före skatt 422 865 443 628 1678 Resultatsammanställning, tkr - NORRA STATION Budget Prgns Awikelse Delår 2014 Delår 2013 Resultat före skatt 255 240-15 120 177 20
Hässlehlnl Teknik AB Aret sa här långt Kntraktssumma Under 2013 var ett av delmålen att praktivt reducera kstnadsmassan inför 2014. Delmålet nåddes vilket inq~bar att blagets affärsmråden fick arbetsr under årets första sex månader ch endast mindre förändringar krävdes. Detta trts att minskningen av 2014 års kntraktssumma inte delgavs Hässlehlm T eknik AB förrän under första kvartalet innevarande år. Avtal Inriktningen sm tidigare avtalats var att det under 2014 skulle tecknas ett 3-årigt avtal mellan kmmunen ch H ässlehlm Teknik. De förutsättningarna ändrades till att det under mars 2014 tecknades ett avtal sm sträcker sig fram till 31 december 2014. Det krävs ytterligare arbete med att utveckla avtalet så att det blir heltäckande ch innefattar de bilagr med mera sm det refereras till. De största bristerna är att det saknas inmätta ytr över utemiljöer ch kartunderlag för bland annat snöröjning. Att arbeta med avtalet årligen är resurskrävande ch tar tid från kärnverksamheten. Ett av kmmunens åtagande i avtalet är att implementera det i sin egen rganisatin, detta har histriskt sett inte fungerat. Under första halvåret har Hässlehlm Teknik fått avsätta resurser för att bidra till att göra avtalet känt ute i kmmunens verksamheter. Sett till att vi är en del av en kncern så är det högst rimligt ch vi har mer att göra i detta. Inspektin av arbetsmiljöverket Under våren genmförde arbetsmiljöverket en inspektin av H ässlehlm Teknik. Utfallet av inspektinen redvisades i juni ch senast i januari 2015 ska delvis uppdaterade rutiner inrapprteras. Blaget har ett kvalitativt systematiskt arbetsmiljöarbete, vilket bekräftades under inspektinen ch nu handlar det m att förfina det ytterligare. Eknmisk helårsprgns Resultat 2014 Det prgnstiserade resultatet för 2014 pekar på ett översktt på 3,4 Mkr. För delårsperiden visar resultatet på ett översktt på 2,8 Mkr. Enligt prgnsen så kmmer budgeten överträffas med drygt l Mkr ch detta är en följd av att det effektiviseringsarbete sm blaget arbetat med sedan det bildades frdöper. Nettmsättningen för delårsperiden är 82,0 Mkr varav 11,6 Mkr avser vidarefaktuering till kmmunen. För helåret är mtsvarande siffra 121,5 Mkr ch 15,8 Mkr. Eknmi 2015 Att få klarhet i de eknmiska förutsättningarna för 2015 är av största vikt för att kunna göra förändringar på ett strukturerat sätt, utan att kmmunens verksamheter påverkas mer än nödvändigt. Utsikterna att få klarhet i detta är dck små sett till att det är valår ch att en ny plitisk rganisatin ska på plats innan kmmunens budgetarbete är klart. Utveckling på sikt Analys av verksamheten Under mars 2014 tgs ett beslut i kmmunstyreslens arbetsutsktt m att genmföra en analys av kstnaderna före ch efter införandet av Hässlehlm Teknik. Arbetet med att utföra analysen påbörjades i maj 2014 ch ska redvisas för kmmunstyrelsen under ktber månad 2014. D et har pågått en hel del diskussiner m Hässlehlm Teknik, mycket grundar sig på kunskap m verksamheten, avtalet ch de gränsdragningar sm fmns mellan Hässlehlm Teknik AB, kmmunen ch dess verksamheter. D et är angeläget att få ett slut på de diskllssiner sm förs, de bidrar till r bland blagets anställda. Förhppningen är att resultatet av analysen bidrar till att diskussinerna upphör. Framsteget Under våren startades ett prgram där alla styrelseledamöter, chefer ch arbetsledare i Hässlehlm Teknik deltar. Prgrammet benämns "Framsteget". Syftet med prgrammet är att gå från rd till handling för att uppfylla blagets visin avseende service, miljömedvetenhet ch delaktighet. Ett krav på arbetet är att det ska leda till knkreta förändringa för våra kunder, medarbetare eller miljö. Resultatsammanställning. tkr Budget Prgns Awikelse Delår 2014 Delår 2013 Resultat före skatt 2 209 3 407 1198 2 775 3 486 21