Gissa vad vi är väldigt bra på! ICA. handlarnai. Mycket tufft försäljningsår visade sig 1595 bli for regionbolagen

DNINGEN FÖR MEDARBETARE INOM ICA. handlarnai ICA-KONCERNEN ÅRGÅNG 31 Nr 21996 Mycket tufft försäljningsår visade sig 1595 bli for regionbolagen med ett preliminärt utfall på 28340,6 mkr. Men vissa positiva försäljningstrender finns dock att glädjas åt såsom djupfryst med en ökning på 9,5 procent och ost på plus 4,6 procent. Sidan 3 Sidan 9 Ny GSP-modell testas året ut på region Sydost Ny spännande marknadsföringsmodell med fem olika butikskanaler som komplement till ICA Handlarnas reklambasutbud kommer att prövas inom region Sydost. Läs mer ingående på sidorna 8-9 Stående fr v Niklas Thörn, Mikael Lövgren, Kennet Sagebrandt, Brynolf Rönndahl och Göran Pettersson. Sittande fr v Fredrik Lundberg och Maj-Lis Carlsson. Gissa vad vi är väldigt bra på! FOTO: MATS SAMUELSSON Jo, att hålla reklamationskostnaderna nere, svarar medarbetarna i region Sydost. Efter mätningar enligt Benchmarkingmetoden är man bäst i Sverige, sett till nyckeltalet "felfrekvens". Hur man lyckas med detta konststycke kan du läsa mer om på sidan 4 Priserna på livsmedel lägre nu än i början på 90-talet Läs om fakta i matprisdebatten och se prisjämförelsen Sidan 5

Dags att söka stipendium! Nu är det dags att söka stipendium ur Carl-Hakon Swensons Stipendiefond. Sammanlagt är det fråga om fyra stipendier, som ska utdelas. Två vardera till medarbetare i ICA Handlarnas AB respektive handlare eller medarbetare i ICA-butik. Stipendierna kan lämpligen användas till studier och/eller studieresor för att öka kunskaperna inom detalj- eller partihandelsfrågor. Efter det att stipendiet utnyttjats Resultatprognosen för 1995 håller - Det ekonomiska utfallet för 1995 i ICA-koncernen är inte helt klart, men prognosen börjar nu bli säker. Vi räknar med ett resultat över 700 mkr. Då ingår huvuddelen av vår realisationsvinst vid försäljningen av Ellos, utöver det rörelseresultat vi hade vid försäljningstillfället i månadsskiftet oktober/november. Den informationen lämnade koncernchefen Roland Fahlin vid ICA-styrelsens senaste möte. Resultatet i koncernen före reavinsten ligger på tidigare prognos, omkring 600 mkr. - Det får anses som ett gott utfall för ett år med trög försäljning, fortsatta omställningar och sänkta bruttovinster, säger Roland Fahlin. I sin information till ICA-handlarna vill stipendiefondens styrelse ha en skriftlig redogörelse om uppnådda studieresultat och erfarenheter. Den totala stipendiesumman uppgår till 40.000 kr fördelat på fyra stipendier om vardera 10.000 kr. Den som är intresserad ska lämna skriftlig ansökan med namn, adress, ålder, nuvarande arbetsuppgifter samt avsett ändamål med stipendiet till personalansvarig. Senast den 29 februari ska ansökningarna vara respektive bolags VD tillhanda. konstaterar han att regeringen aviserat två utredningar, som berör vår bransch. En om konkurrensen i dagligvaruhandeln och en om livsmedelsindustrin. Dessutom utvärderas nu erfarenheterna av konkurrenslagstiftningen med det gruppundantag, som är viktigt för ICA-handlarnas sätt att jobba och som ska förnyas vid halvårsskiftet. - Vi har inga tecken som tyder på annat än att undantaget förlängs, uppger Roland Fahlin. Årets ICA-stämma hålls i Göteborg. Förbundsstämman blir den 7 maj och bolagsstämman den 8 maj. 1997 fyller ICArörelsen 80 år. Jubileet firas genom att nästa års ICA-stämma hålls i Västerås. Ändrade villkor för försäkring Sedan den första januari i år har en del villkor för gruppolycksfallsförsäkringen ändrats. Det gäller Skandias GOFF - gruppolycksfallsförsäkring fritid - och berör de tre punkterna Rehabilitering vid sjukdom, Lyte och men vid tandförlust i samband med olycksfall, samt Beräkningsgrund för ersättning vid vanprydande ärr. Rehabilitering Arbetsgivaren är i lag skyldig att se till att en medarbetare som är i behov av rehabilitering utreds och får vård. Därför lämnar GOFF sällan eller aldrig ersättning vid rehabilitering vid sjukdom. Därför tas den bort helt ur olycksfallsförsäkringen. Min försäkringsfråga: Tandvårdsersättning Inom fem år från det olycksfallet inträffade, lämnar GOFF ersättning för nödvändig tandvård och ersätter patientandelen av konstnaden. Eftersom den del av kostnaden som patienten själv betalar har ökat kraftigt under senare år, så tas nu ersättningen bort för lyte och men. Detta för att kunna hålla premiehöjningar på så låg nivå som möjligt. Fula ärr GOFF är den enda försäkring som däremot lämnar lyte- och men-ersättning för vanprydande ärr på grund av olycksfall. Övriga gruppolycksfallsförsäkringar lämnar ersättning i procent av försäkringsbeloppet vid medicinsk invaliditet. Nu vill Skandia hitta en gemensam beräkningsmodell som dels är enklare att förklara och dels gör det lättare att jämföra olika olycksfallsförsäkringar. ICA Handlarnas AB HK Detaljhandel Lars Andersson har tillträtt som Space Managementkonsult vid Butiksutveckling. Lars kommer närmast från ICA Handlarna Öst AB. HK Marknad Hans-Olof Ölmeby har begärt att av personliga skäl få tjänstledigt till den 1 november i år och lämnar därmed också sin nuvarande uppgift som ansvarig för Ost och Mejeri inom Inköp färskvaror. När han återkommer blir det i en ny funktion. Daniel Driving har tillträtt som säljplanerare. Han kommer från högskolestudier. Jarkko Haapaniemi börjar den 1 mars som projektledare EMV-utveckling. Han kommer från HK Ekonomi och Personal. Håkan Johansson tillträder den 19 februarie som EMV-marknadsförare/säljplanerare färskvaror. Han kommer närmast från Maxi ICA Stormarknad Arlanda. HK Finans Carl-Erik Franzén är fram till den 30 juni 1997 projektanställd för att arbeta med att leda och implementera Erica-försäkring. Carl-Erik var tidigare ICA-handlare på Gotland. ICA Handlarna Norr AB Detaljhandel Anders Raiting, butikskonsult, har tillträtt som köpmannarekryterare. Försäljning Bengt Jönsson har anställts som reklamkoordinator på reklamavdelningen i Umeå. Han kommer från en tjänst som säljkonsulent på säljkontoret i Östersund. ICA Handlarna Mellansverige AB Försäljning Hans Höglund, för närvarande aktivitetsplanerare inom försäljningsfunktionen, övergår från den 1 mars tom årets slut att i projektform arbeta med bland annat prognoser, samarbetet logistik-försäljning och proaktiv bristhantering. Syftet med projektet är att säkerställa leveranserna till butik. ICA Handlarna Öst AB Försäljning Ake Nilsson har anställts som säljledare färskvaror inom distrikt Uppsala och distrikt Gotland. Han kommer närmast från Guwa men har ett förflutet inom RiksOst, sedermera Arla Ost. Där har han varit säljkonsulent, produktchef, säljledare samt säljkonsulent stora kunder. Agneta Cottin är säljledare frukt, grönt och blommor. Hon har tidigare arbetat som diplomkonsulent. Peder Eklund är aktivitetsplanerare på kolonial/djupfryst. Han var tidigare säljledare frukt, grönt och blommor. Ekonomi och Personal Peter Fredriksson är personalassistent med ansvar för rekrytering och personaladministrativa uppgifter inom det arbetsrättsliga området. ICA Menyföretagen AB Jeppsson & Co AB Sven Asséus har lämnat posten som VD. Han efterträddes av Per Lundin, som sköter VD-skapet parallellt med uppgifterna som vice VD i ICA Menyföretagen AB. Håkan Göransson, marknadschef på Jeppsson, har utsetts till vice VD. Det är styrelsens avsikt att Håkan Göransson längre fram, dock senast den 1 januari 1997, ska ta över VD-posten hos Jeppsson. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Lars-Åke Pettersson, tel: 08-585 502 03,021-19 41 32 Memoid: H20LAP Redaktion: Leif Johansson tel: 08-585 502 04 Memoid: H20LJ0 Postadress: ICA Handlarnas AB, ICA Kontakten, 171 93 Solna Telefax: 08-585 506 55 Västerås-redaktion: Margareta Lindberg tel: 021-19 41 31 Memoid: H20ML Asta Linnaeus, teknisk redaktör: tel: 021-19 42 77 Memoid: H20ALI Postadress: ICA Handlarnas AB, ICA Kontakten, 721 85 Västerås Telefax: 021-19 45 09 Utgivningsschema 1996: Nr 2 utk 8/2 Manusstopp 26/1 Nr 3 29/2 16/2 Nr 4 21/3 8/3 Nr 5 18/4 4/4 Nr 6 9/5 26/4 Nr 7 30/5 15/5 Nr 8 13/6 31/5 Nr 9 15/8 2/8

Tufft försäljningsår 1995 Regionbolagen missade budget med 5,3 procent Regionbolagensförsäljningblev något lägre än budgeterat för helåret 1995. Utfallet inklusive omfakturering blev preliminärt 28.340,6 mkr, vilket är 5,3 procent lägre än budget och även innebär en minskning mot föregående år i löpande priser med 2,1 procent. För IC A-koncernen som helhet gick det något bättre med en totalförsäljningpå 33.680 mkr, vilket är 3.2 procent sämre än budget. Inget av regionbolagen lyckades nå sina säljtal från året innan. Norr gick bäst med en minskning på 0,6 procent, tätt följt av Sydost med ett minus på 0,7 procent och Öst med -0,9 procent. Största minskningen redovisar Väst med 4,4 procent och Syd med 3,7 procent. Mellansverige backade i försäljning med 3,0 procent. Omsättningsmässigt hamnade Öst i topp med 5.843,2 mkr, följt av Sydost med 5.469,4 mkr. På tredje plats hittar vi Mellansverige med 5.323,4 mkr och därefter Väst med 4.718,2, Norr med 4.273,7 och Syd med 2.712,7 mkr. Sett till regionbolagens över lagerförsäljning per säljdistrikt toppar Stockholmsbutikerna, som köpt för 3.695,0 mkr. Kungälv ligger snäppet under med 3.634,7 mkr, men med Skövde inräknat (73,7 mkr) hade man varit störst. Växjödistriktet har köpt för 3.393,2 mkr, följt av Malmö med 2.366,2 mkr. Minsta distriktet är Gotlandsbutikerna, som handlat för 233,7 mkr, följt av Östersund med 673,9 mkr. Djupfryst gick bäst Djupfryst var den varugrupp, som gick bäst 1995 med en ökning på 9,5 procent över lager jämfört med året innan. Även Ost gick bra med +4,6 procent, medan Mejeri backade 4,8 procent. Störst till omsättningen över lager är Kolonial med 12.542,3 mkr (-2,6 procent), följt av Kött&Chark med 3.133,0 mkr (-4,3 procent), Djupfryst med 2.310,1 mkr, Frukt&Grönt med 2.107,7 mkr (-2,8 procent), Mejeri med 1.697,7 mkr och Öst med 1.617,0 mkr. ICA Menyföretagen hade en något bättre utvecklingen än regionbolagen med 9 procent i försäljningsökning och ett utfall något bättre än budget eller +0,6 procent. Totala omsättningen blev 3.797,1 mkr. Av de ingående bolagen lyckades Olegruppen AB bäst med 5,9 procent över budget. Största säljökningen svarade Heidenborg AB för med +12,1 procent. Frukt & Grönt sålde för 1.924,8 mkr, vilket var 7,1 procent sämre än budget, ICA Specialvaror AB sålde för 1.528 mkr, en budgetavvikelse med -0,1 procent. Bästa försäljningsökningen uppvisar Kött, Chark & Ost med +42,4 procent till 1.044,4 mkr. Ett plus mot budget på hela 79,9 procent. Branschen backar Totalt handlades det dagligvaror i Sverige för 167 miljarder kr under 1995, en volymminskning med 1,3 procent jämfört med föregående år. ICAbutikerna sålde dagligvaror för 57 miljarder kr. Inklusive specialvaror var omsättningen 61,3 miljarder kr, en ökning med 1,3 procent i löpande priser men en minskning i volym med 1,5 procent. Vid årsskiftet fanns totalt 2.450 ICA-butiker, varav 15 nyöppnats under året. Många butiker har byggts till och det totala tillskottet säljyta uppgår till drygt 28.000 kvm. 155 ICA-butiker lades ned eller lämnade ICA-handlarna under året. Nedläggningar av mindre butiker visade ingen anmärkningsvärd ökning och ICA-handlarna svarar fortfarande för ca 70 procent av livsmedelsförsörjningen i glesbygd. Lars-Åke Pettersson Region Norr starkt fäste för djupfryst ICA Handlarnas AB Försäljning Koncernen 1995 Den sedan tidigare positiva försäljningstrenden för djupfryst bestod under 1995. Av de preliminära försäljningssiffrorna framgår att exempelvis ICA Handlarna Norr hade en mycket bra utvecklingen. - Ja, vi har precis som den allmänna trenden haft bra fart på försäljningen av djupfryst, säger Anders Kjellander, ansvarig för kolonial/djupfryst på regionbolaget i Umeå. - Vi var inledningsvis lite oroliga för hur bantningen av antalet prisgrupper i vårt GSP skulle påverka försäljningen, men det visade sig vara en riktig åtgärd. Genom att gå ut med ännu hårdare prisutspel på de produkter som vi har med i GSP har vi bibehållit volymerna ganska så väl. - Det är återigen bevisat att det inte alltid är mängd som räknas i marknadsföringen, säger Anders Kjellander. Om vi tittar på kolonial så har det varit svårt att jämföra 1995 mot året innan med EUeffekter, prisrörelser och annat som skett beträffande pasta, ris osv. Totalt har vi haft svårt att hålla siffrorna mellan åren. Kolonial var helt klart rätt tungrott förra året. Färdigmaten framåt - Därför är det skönt att ha flera ben att stå på, även om djupfryst än så länge är mycket mindre. Men det ser bra ut framöver och jag tror att den fina utvecklingen för djupfryst blir bestående även i år. Det är i första hand färdigmaten, som svarar för den stora volymutvecklingen. - Färdigmaten ökar rakt över. Portionsrätter, pytt i panna, piroger, pizza, ja allt som går snabbt och enkelt att tillaga säljer väldigt bra. Det hänger samman med den nya bekvämare livsstil, som folk vant sig med under senare år. Dålig köptrohet hos RIMI-butikerna Ett ICA-distrikt som hade det väldigt tungt 1995 är Karlstad. Så här kommenterar distriktschef Sven-Uno Wiik, säljkontor Karlstad, året som gått: - Vi har en klar budgetavvikelse på 10,3 procent, likaså vad beträffar jämförelsen mot föregående år när det gäller över lagerleveranserna till ICA-butikerna på Karlstadsdistriktet. Bland påverkande faktorer har vi DE-nedläggningen härom året och att vi på området har fem Rimi-butiker som lever inom ICA-världen men inte är särskilt inköpstrogna mot sitt eget företag. Gränshandeln minskar - På dessa fem butiker och en till som är lite speciell med inriktning på gränshandeln har vi tappat IP i storleksordningen 40 mkr jämfört med nivån på övriga butiker. På Frukt & Grönt samt Ost har vi fått släppa ifrån oss en del försäljning till andra aktörer. - ICA-butikerna i Värmland har över lag också haft en svag utveckling under fjolåret, faktiskt bland det sämsta sett till riket i stort. Vi har haft en utflyttning av ca 1.500 personer och en del strukturella problem på några butiker. - Vi har fått ett antal nya konkurrentbutiker, bland annat en Rema 1000 och en lågprisbutik PKs i Filipstad. De har ryckt åt sig en försäljning på ca 100 mkr. Sån't som sätter spår även på våra möjligheter att upprätthålla en bra försäljningsutveckling i bakomliggande led. Bolag Milj kr Utv. i % Budget index Norr 4.273,7-0,6 95,9 Mellansverige 5.323,4-3,0 94,2 Öst 5.843,2-0,9 93,5 Väst 4.718,2-4,4 93,0 Sydost 5.469,4-0,7 96,4 Syd 2.712,7-3,7 96,4 Regionerna 28.340,6-2,1 94,7 J. intern försäljning (skattad) 44,0 Kött, Chark och Ost 1.044,4 42,4 179,9./. intern försäljning (skattad) 1.034,0 ICA Specialvaror AB 1.528,0 1,6 99,9./. intern försäljning (skattad) 0,0 Frukt & Grönt 1.924,8-1,9 93,6./. intern försäljning (skattad) 1.867,1 Heidenborgs AB 897,1 Jeppsson & Co AB 592,7 Olegruppen AB 724,8 AB Wickmans Eftr 531,8 Meny Snabbgross 1.050,6 Total Menyföretagen 3.797,1 J. intern försäljning (skattad) 9,9 Totalt Koncernen 36.634,9./. intem försäljning (skattad) 2.954,9 Totalt 33.680,0 12,1 6,4 9,0 6,5 9,1 9,0 0,0 0,0 98,4 101,0 105,9 100,7 J»,0 100,6 96,8 96,8

4 är vi bra på Region Sydost: -Vi har lag felfrekvens På Region Sydost har reklamationskostnaderna länge legat lågt i jämförelse med många andra DE. Efter mätningar enligt Benchmarkingmetoden är man bäst i Sverige, sett till nyckeltalet "Felfrekvens". Växjöpersonalens noggranhet vid varuleveranser och aktiva uppföljning av regionens 385 handlare understryks än mer av att en delegation från Region Syd den 22 januari åkte de 20 milen upp till Växjö för att få råd och information hur man ska bättra på sina Benchmarkingsiffror inom nyckeltalet "Felfrekvens". Det är inte bara specifikt på en avdelning man kan säga att orsaken till Region Sydosts mycket goda resultat inom felfrekvenser och reklamationer ligger. Det bygger på en hel kedja av samverkan mellan avdelningar; alltså precis som grundmeningen är med Benchmarking. - Det har varit vår strävan hela tiden, även innan vi officiellt började tillämpa Benchmarkingprincipen, att arbeta över avdelningsgränserna och inte använda vokabulär som NI och VI, menar också driftschefen Kjell Bengtsson. Under en varas gång från lager till butik och vid retur till lager, är fem avdelningar involverade; säljservice, transport, returavdelning, aktuell lageravdelning och så säljservice igen. - Det kan också åskådliggöras med att bortåt 10 personer har olika uppgifter för samma kreditering för att det ska bli ett fullgott slutresultat. Varför så bra? Varför har man då så få reklamationer på DE Växjö? - Just den här integrationen mellan avdelningarna och framför allt då kopp- - Det utökade samarbetet mellan säljservice och lager har inneburit att vi snabbare kan åtgärda felfrekvenserna, konstaterar Per Ström, ansvarig för säljservice på säljkontor Växjö. lingen mellan lager och säljservice är nog den viktigaste orsaken. Vi håller oss också kontinuerligt ajour med felprocenten vid expedition hos våra expeditörer, samtidigt som vi är väl medvetna hos vilka handlare det oftast uppstår "problem" med varuleveranserna hos, utvecklar Kjell Bengtsson. Med månatliga fellistor följs expeditionen upp, där felexpedierat och saknat noteras. - Allt med fackets goda minne. Och vi gör det definitivt inte för att peka ut och kritisera någon enskild medarbetare på lagret, utan mer i postiv riktning, för att vi helt enkelt ska bli ännu bättre, vilket i slutändan gagnar både handlare och konsument, förklarar den lageransvarige för kolonial Kennert Sagebrant. Videofilmas DE Växjö har alltså en mycket låg felprocent. Totalt för alla krediteringar låg siffran 1995 på 2,4 % av försäljningen, eller som logistikchefen Sven-Åke Berggren hellre kommenterar det så utomordentliga resultatet: - 97,6 % av våra leveranser var helt utan anmärkning från butik. Vi försöker mer och mer använda positiva tal och det gäller all mätbar verksamhet / en separat byggnad ligger DE Växjös frysiäger, för vilket Jens Karlsson, t v, har ansvaret. Här går han igenom en pallförsändelse med Dan Orrheim. Fyra medarbetare från Region Syd på studiebesök i Växjö för att få tips om bättre reklamationsrutiner; stående fr v Tommy Nilsson och Frank Eliasson. Sittande Jörgen Oidén och Majvie Härstedt. Brynolf Rönndahl arbetar på heltid med att göra slutkontroller på levemasutskicken från lagret; ett helt nytt hjälpmedel vid dessa kontroller är slumpvis videofilmning. här på DE Växjö. Andra mått på att regionen bör ses som ett föredöme när det gäller att leverera rätt varor och till rätt kund: - Under 1995 var 99,80 % (!) av alla orderrader rätt levererade. Ett annat åskådligt mått är att av ca 10.000 utsända kollin var ett(!!) felexpedierat. Och bättre ska det bli totalt för regionens felfrekvenser under 1996. Sedan årsskiftet arbetar nämligen en medarbetare på heltid med en slutkontroll av alla varor som packas. Det är Brynolf Rönndahl som har den uppgiften och som från och med den här veckan också slumpvis videofilmar alla utgående varuleveranser. Ett bra sätt att dokumentera försändelsen till den handlare som säger sig sakna en fakturerad vara vid leverans. Handlarna följs upp Det finns även en "problemlista" över handlare inom regionen som noga följs upp. Den ska heller inte ses i negativt syfte att bara kontrollera och peka ut enskilda handlare, utan mer som en hjälp från regionkontoret att dom ICA-handlare som haft ett större antal reklamationer ska få hjälp att förbättra sig. -Utan att någon direkt utvärdering har gjorts har också synbarliga förbättringar redan noterats, berättar Per Ström, ansvarig för säljservice på säljkontor Växjö; en avdelning som för ett år sedan knöts mycket nära lagerhanteringen och därmed också blivit en bidragande orsak till att felfrekvensen i leveranser snabbt kan åtgärdas och därmed ofta eliminera extra orderkostnader. - Bara administration av en kreditering ligger på 50 kronor. Därför är det så viktigt att vi snabbt får information om en felleverans. Upptäcks en felaktighet ska handlaren ringa oss direkt på säljservice innan bilen åkt därifrån; var lastpallen avsedd för en annan butik så klarar vi ut det snabbt via vår transportavdelning, berättar Per Ström. Region Syd hoppas på tips från Växjö Vi vet inte öm studiedelegationen från Region Syd tar efter dom här så kallade "värstinglistorna" för expeditörer och handlare, eller videofilmningen. Men några konkreta tips tog man fasta på redan uppe i Växjö. -Givetvis det nära samarbetet mellan lager och säljservice, där vi blev imponerade av den konsekventa noggrannheten med att felexpedierade varor och aktuell ordersedel körs tillbaka med vändande bil, säger Frank Eliasson, driftschef på Region Syds IT-avdelning. -Under 1995 hade vi krediteringar på 4,44 % på kolonialsidan och målsättningen att vi ska bli bästa DE i Sverige och då måste vi under DE Växjös 2,4 %.., hoppas Frank Eliasson. Stora pengar går att spara Trots de positiva nyckeltalen för Region Sydost på reklamationer så arbetar man ändå för högtryck för att dessa ska bli ännu gynnsammare. För varje tiondels procent finns det nämligen mycket stora pengar att spara, vilket kan exemplifieras i reda pengar med att krediteringarna på DE Växjö var 82 miljoner kronor förra året. - Största krediteringsposten var felbeställa eller ej beställa varor för 33,5 miljoner kronor och 21, 5 miljoner för prisfel, berättar Kjell Bengtsson. - Med insatta åtgärder som just videofilmning och förteckning över "problembutiker" kan vi säkert sänka utgiftsposten för felbeställningar och ej beställda varor, men det viktiga är att medarbetarna hela tiden är medvetna om att felen ska rättas till direkt. -Vi ska göra rätt från början och se till att alla berörda i leveranskedjan blir involverade och undvika "revirtänkande", är slutorden från de Benchmarkingansvariga på Region Sydost. Kan Benchmarkingtanken kläs bättre i ord; för i handling har ju DE Växjö verkligen visat att man annammat Benschmarking till fullo. Leif Johansson

5 Fakta i matprisdebatten: Lägsta matpriserna under hela 90-talet För den som hängt med i tidningsdebatte n under hösten om livsmedelspriserna i Sverige är det lätt att man fortfarande har uppfattningen att prisenia på livsmedel har ökat kontinuerligt under 90-talet och nu är de högsta någonsin! DET ÄR FEL! En ICA-kasse fylld med livsmedel (bara livsmedel) som i december 1990 kostade 580 kronor kostade i december 1995,575 kronor. Alltså 5 kronor billigare än för 5 år sedan. Vilken annan konsumentkostnad, hyra, el, sophämtning kan visa en sådan utveckling under 90-talet? En butik som öppnade under 1991 och i år firar 5-årsjubileum kan t.o.m. tjäna pengar på att sälja varorna till samma priser som när man öppnade för 5 år sedan!!! Livsmedelspriserna är idag betydligt lägre än under 1991 då priserna hade den högsta nivån hittills under 90-talet. Priserna sjönk inför momssänkningen! Inför momssänkningen vid årsskiftet fanns både stadsråd med blåslampor och pensionärernas prispoliser som hävdade att handeln skulle passa på att höja priserna inför momssänkningen. Trots ICA-handlarnas frivilliga prishöjningsstopp osv. Från sommaren -95 sjönk livsmedelspriserna varje månad fram till och med december, samtidigt som den allmänna prisutvecklingen fortsatte uppåt. I december sjönk livspriserna med 0,2 procent. Momssänkningen har ICA-handlarna, med något enstaka undantag, genomfört till minst 100 procent. Svårigheterna att mäta priserna på enskilda artiklar gör att det i vissa mätningar blir både större och mindre sänkningar än 7,4 procent beroende på aktiviteter före och efter årsskif tet. Det viktigaste budskapet i den fortsatta debatten om matpriserna blir därför: X Livsmedelspriserna är nu de lägsta någonsin under 90-talet! X ICA-handlarna har från årsskiftet sänkt livsmedelspriserna med minst 7,4 procent! Risk att vinstmarginalen försämras Tyvärr har inte kostnaderna haft samma gynnsamma utveckling under 90-talet. Den redan låga vinstmarginalen i dagligvaruhandeln tenderar nu att bli ännu lägre och detta kan inte fortsätta långsiktigt. Kostnadsnedskärningar och effektiviseringar når så småningom ett tak där ICA-handlarnas övriga mervärden i form av service, omtanke, sortiment, miljöanpassning etc. riskerar att urholkas. Den prisfokusering vi upplever idag innebär också att det ställs stora krav på ICA-handlarens förmåga att individuellt hantera sin prissättning. Debatten i tidningar och bland kunderna utgår många gånger från ett litet antal artiklar där också konkurrenterna satt in stötarna i form av "strategisk prissättning". Här krävs att också ICA-handlarna i större utsträckning än idag, sätter sina priser utifrån den lokala marknaden och konkurrenssituationen. IPS och strategisk prissättning blir en allt viktigare åtgärd för att skapa möjligheter att behålla och förstärka ICA-handlarnas övriga mervärden. Man har inte bara låga priser, man har så mycket mer att ge sina kunder. Anders Hallgren ICA Utbildningar: Skola i Medarbetarskap drar igång under våren Vårens utbud från ICA Utbildningar ligger klart och innehåller såväl skräddarsydda uppdrag som ett antal öppna utbildningar. En nyhet i kursutbudet är Skola i Medarbetarskap. På samma sätt som det sedan länge funnits kurser i ledarskap för chefer, erbjuds nu alla ICA-koncernens ca 6.000 medarbetare kunskap och träning i Medarbetarskap. I Umeå, Västerås och Malmö kommer tre pilotkurser att hållas under våren och handledarna som kommer från de tre orterna har tillsammans med ICA Utbildningar skapat innehållet i kursen. Deltagarna träffas i fyra eftermiddagsblock och får också hemuppgifter mellan träffarna. Varje träff tar upp en länk i ICAkedjan: Kunden, Butiken, Vi (ICA) samt Jag (som person). Målet är att deltagarna efter en uppföljningsträff ska ha ökad ICA-kunskap, större förståelse för jobbet, bättre arbetstrivsel och därmed förhoppningsvis också ett ännu bättre utfört jobb. Projektledarkurs Pilotomgången av Grundläggande projektutbildning, som hölls i höstas, har fallit väl ut innehållsmässigt och i vår genomförs utbildningen igen, dock i ett lite annorlunda upplägg: tre dagar vid ett tillfälle. Att arbeta i projekt är ett alltmer vanligt sätt att använda medarbetares kunskaper och därför startar i vår ytterligare en pilotkurs, Projektledarutbildning, som ska gå i två omgångar under våren. Den första startar i mitten av februari. Målet med den nya utbildningen är att ge kunskaper för att kunna leda stora projekt inom ICA-verksamheten med många intressenter och med många berörda av projektets resultat. Bland innehållet i kursen finns avsnitt som Projektmodell och projektstyrning, där man tar upp exempelvis projektbeskrivning, olika faser, målformulering, resursanvändning, tidplaner, delmål. Ytterligare avsnitt behandlar frågor kring Leda människor, Samordning med intressenter i och kring projektet samt även Information och kommunikation med bland annat förankring, infokanaler, dokumentation och utvärdering. Öka självkänslan KICK-utbildningen, Kompetensutveckling för Kvinnor, startar igen under våren, med dels anpassad, dels öppen kurs. Personlig utveckling, en utbildning för män, och som motsvarar KICK-utbildningen, kommer att utvecklas under innevarande år. Detta mot bakgrund av att antalet chefsbefattningar minskar i framtiden och att därmed allt färre tar del av traditionella ledarutbildningar där mänsklig och personlig utveckling ingår som en viktig del. Ytterligare utbildningar under våren är exempelvis Tala inför grupp, Ledarutveckling 1 o 2, Grönsaksseminarier, Potatisakademien, Breddutbildning färskvaror samt Utbildning personal blomavdelning. Ring ICA Utbildningar i Västerås 021-19 30 00, för mer information om vårens utbildningar.

Alla ledningsgrupper har besökts: Nu ska ledarutvecklingen inom ICA intensifieras arbeta efter samma uppföljningsmönster. Aktuella kandidaters befattningar både inom ICA och på tidigare arbetsplatser och grundutbildningar utvärderas och noteras. -Vi kallar det ett årligt chefsförsörjningsprogram och som namnet säger hoppas vi kunna datera upp bedömningarna en gång per år, säger Bo Carlsson. I praktiken innebär det att ett bolag som till exempel behöver en erfaren chef för detaljhandeln och inte har någon lämplig inom företaget via Bo Carlsson ska kunna hitta rätt person. I samband med chefskonferensen i januari presenterades också häftet "Spelregler och synsätt vid internrekrytering till ledande befattningar", där det klargörs hur man ska gå till väga vid internrekryteringar inom ICA-koncernen. En typ av konkret information som också har efterlysts från många ledningsgrupper. På samma chefsträff delades också en liten "chefsglob" ut, se bilden, där sju punkter konkret berättar hur en "ICA-chef ska verka" och i fyra punkter belyser efter vilka kriterier "Jag som ICA-chef bedöms". Globen ska stå på chefens skrivbord och stå som en symbol för ett tydligare ledarskap inom ICA. 250-300 kandidater Vid förfrågan om någon lämplig chefskjell Gunnarsson, t v, och Bo Carlsson är på väg in till Region Syds kontor i Arlövför att kandidat är det meningen att Bo Carlsson informera om ICAs nya program för ledarutveckling. Totalt har 21 ledningsgrupper inom ska studera sitt "ledarutvecklingskartotek", koncernen fått besök av Kjell och Bo. där man kalkylerar med att ha 250-300 kandidater, för att försöka hitta något lämunder en tremånadersperiod, med att regelbundna medarbetarsamtal ge- ligt namn. - Det är viktigt att låta dugliga medarbenomförs. avslutning på Region Syd den 19 När besöket på Region Syd i Malmö var tare få chansen till en ökad job-rotation. januari, har alla ledningsgrupper över, hade Kjell Gunnarsson och Bo Carls- Den helhetssyn och erfarenhet man då får inom koncernen på hemmaplan son besökt 21 ledningsgrupper. Besöken från skilda ICA-verksamheter, blir också en fått återkoppling och genomgång har varit uppdelade i två huvudpunkter; klar merit i det framtida ledarskapet, skjuav ICAs nya ledarutvecklingsproförst en genomgång av programmet och dis- ter Kjell Gunnarsson in. kussioner om dess innehåll, därefter har - Vi är medvetna om att man som chef gram. Det omfattar kartläggning följt en introduktion av arbetet med att upp- inte gärna släpper en duglig medarbetare och utvecklingsåtgärder av skilda rätta en chefsförsörjningplan, som bygger ifrån sig, men vi anser att den här rörligheslag, för såväl dagens chefer som på en bedömning och planerade utveck- ten är så pass värdefull för att utveckla presumtiva chefskandidater. lingsåtgärder för både befintliga och poten- framtida ledare och för att ge ICA-medar- Redan när jag började planera det här tiella chefer. En plan som sedan ska överfö- betarna möjlighet till utveckling, betonar Kjell Gunnarsson. åtgärdsprogrammet, i januari 1995, kände ras till Ledarutvecklingsstaben i Järva och där sammanställas för att bilda grunden för - Något som jag också känner att alla är jag att behovet av att utveckla ledare och beredda att ställa upp på. chefer inom koncernen var stort, berättar koncernens totala chefsförsörjning. Kjell Gunnarsson, övergripande ansvarig Huvudsakligen internrekrytering Positivt engagemang för ledarutveckling och som tillsammans - Internrekrytering kommer även i fortmed Bo Carlsson, som sedan augusti 1995 är Huvudmålsättningen är att ICA ska få operativt ansvarig, skött uppläggning och behålla och utveckla sina goda chefer i takt sättningen att utgöra den huvudsakliga ingenomförande. med tiden och också ha en kontinuitet i riktningen vid tillsättandet av chefer, beto- Konceptet bygger nämligen i väsentliga chefsrekryteringen. Andra exempel på vik- nar Kjell Gunnarsson, men tillägger snabbt: - Detta får dock inte utesluta extern rekdelar på synpunkter från koncernens alla tiga inslag i programmet är hur bristen på ledningsgrupper under förra våren, fortsät- kvinnor i ledande befattningar ska avhjäl- rytering för att tillföra organisationen nya ter Kjell Gunnarsson. Alla var överens om pas, hur universitets- och högskolestuderan- kunskaper och synsätt. Det är i det samatt chefsutvecklingsarbetet kommit i kläm de ska bli attraherade av ICAs verksamhet manhanget dock mycket viktigt att externt under den senaste 5-6 årens kraftfulla för- och hur vi skapar acceptans för äldre che- rekryterade ledare är medvetna om ägarändringsarbete och att det nu krävs ett mer fers behov av nedtrappning i en tung opera- struktur, beslutsmodell och den kultur som tiv roll. präglar ICA-verksamheten. systematiskt program. Något som nu finns dokumenterat i "Po- Engagemanget på alla orter har varit Mer kvinnor i ledande litik och åtgärdsprogram för ledarutveck- mycket positivt. På en del håll har man ockling inom ICA-handlarkoncernen", som så redan varit igång med den här typen av befattningar fastställdes i verkställande ledningen den 21 frågor, speciellt då kring medarbetarsamtaaugusti i fjol, berättar Kjell Gunnarsson. len, men samstämmigt för alla är att man så Liksom på de på de flesta andra håll inom Det omfattar policy och synsätt på ledar- klart inser att det finns ett behov av att lyfta företagsvärden är kvinnorna klart underreskap och ledarutveckling, men också kon- fram chefsfrågorna, sammanfattar Bo presenterade inom ledande befattningar. kreta utvecklingsåtgärder av skilda slag. Carlsson, som blir den som blir "spindeln i - Det här är en mycket vital fråga, som jag Programmet presenteras i punktform härin- nätet" för ledarutveckling och chefsförsörj- tror till stor del styrts av konservativa värtill. ning. deringar. Vi har också märkt att det finns olika uppfattningar om satsningen på kvinkjell Gunnarsson och Bo Carlsson vill Ärlig chefsförsörjningsplan nor som chefer i koncernen. I slutändan tror speciellt framhålla följande konkreta punkter i programmet: Den här "chefsbanken" ska byggas upp jag också att det är något av en genera att vi alla ser hela ICA-koncernen som av befintliga chefer och kandidater inom re- tionsfråga, säger Bo Carlsson, som förklarar gion, dotterbolag och huvudkontor; me- att det i den aktuella ledarutvecklingspoliti"en ledarmarknad". ningen är också att man på hemmaplan ska ken nu finns inskrivet att vid "likvärdig att ledarutveckling är ett chefsansvar. Policy för nedtrappning Ola Andersson, civilekonom på Region Syds marknadsutveckling, rekryterades via Lunds ekonomidagar för tre år sedan. Ett synbart bevis på att regionen marknadsför sig aktivt mot den akademiska världen. kompetens mellan en manlig och en kvinnlig medarbetare, ska den kvinnliga ges företräde". - Vi arbetar också med en särskild kvinnosatsning, samtidigt som vi önskar att fler kvinnor själva "ska ta ett steg framåt" Högskoleoffensiv I den fastslagna rekryteringsplanen finns en klar målsättning att förstärka vikten av ICA som arbetsgivare hos dagens högskoleoch universitetsstuderande. -Vi måste helt enkelt förbättra vår image gentemot akademiker. Undersökningar har nämligen visat att vi inte är så attraktiva arbetsgivare just för dessa grupper, säger Kjell Gunnarsson. Därför är renodlade traineeprogram viktiga både som profilskapare och rekryteringskanal. - Men det är också viktigt att traineeprogrammet får en bolagsförankring, så att är man till exempel trainee i Växjö, så ska det redan från början vara klart att vederbörande också kommer att börja arbeta på Region Sydost, menar Bo Carlsson. Programmet för ledarutveckling inom ICA-koncernen omfpänner också den viktiga frågan "Policy för karriären efter 55 år!?" Enligt både Kjell Gunnarsson och Bo Carlsson ska det kännas helt naturligt för en chef att trappa ned på grund av åldersskäl. För att det i så fall ska fungera friktionsfritt rekommendras grundliga fördjupningssamtal mellan VD och den chef som finns i skiktet 55-60 år. Viktigt i det här sammanhanget är, också att VD har det civilkurage som j fordras för att våga ta upp den här / diskussionen och inte dra sig för att t säga till om det är dags för ett chefsh byte, för det är ju heller inte bra för p företaget om en chef känner sig slii ten och börjar mista motivationen. [ - Det finns ju i dylika lägen all l^ anledning att använda sig av all den erfarenhet och kunskap som den avgående chefen besitter för andra arbetsuppgifter än ett tungt operativt chefsjobb, förklarade Kjell Gunnarsson inför Region Syds ledningsgrupp på sju medarbetare, där alla verkligen uttryckte sin uppskattning att ICA nu arbetat fram ett enhetligt program för koncernens framtida chefsutveckling: j - Det känns också tryggt I att veta, samtidigt som det j ger arbetsro, att vi i Kjell Gunnarsson och Bo Carlsson får det stöd och den återkoppling vi behöver vid kommande chefsrekryteringar, summerar Robert Rosberg och Leif Sassler samstämmigt. Leif Johansson FOTO: ROONY JOHANSSON Nya Budica-systemet kommer med stormsteg Att det många gånger är tillfälligheter som styr människans liv kan säkert David Davidsson och Ylva Magnusson vid ICA Handlarna Syd instämma i. David satte tidigare styckmästare på sitt visitkort och Ylva jobbade i tio år som föreståndare i en förbutik. I dag tituleras de båda datakonsulter och har nästan hela Skåne som arbetsfält. - Det var egentligen inte meningen att det skulle bli så här, säger de. Men vi tog chansen när vi fick den och det har vi sannerligen inte ångrat. Visserligen är det många gånger tufft och stressigt men en mer stimulerande och rolig arbetsplats får man leta länge efter. Förutom att de båda servar och hjälper ett 80-tal butiker med att rätta till och avhjälpa alla både möjliga och omöjliga problem som dyker upp, går en stor del av arbetstiden åt till installation av det nya Budica-systemet som efter en kärv start nu kommer med stormsteg. - Visserligen är det kassaföretagen som säljer systemet, men eftersom vi tror stenhårt på att detta är framtiden, så engagerar vi oss också och försöker påverka handlarna genom att informera om fördelarna, berättar de. Region Syd rätt i tiden På Region Syd är man mycket aktiva med att marknadsföra sig* som en attraktiv arbetsgivare för akademiker. Om en vecka är till exempel regionen representerad på Lunds Universitets ekonomidagar, både med en egen monter och med medarbetare som berättar om ICAs verksamhet och som står till förfogande för kontaktssamtal. - Det är femte året i rad vi finns med, säger personalchefen Robert Rosberg, som också kan berätta att en av företagets "påläggskalvar", Ola Andersson, civilekonom på marknadsutveckling, rekryterats via ekonomidagarna för tre år sedan. I Malmö har man överhuvudtaget varit mycket aktiva med att utveckla medarbetarna så att det alltid ska finnas lämpliga ledarkandidater. - Föutom "traditionella"utvecklingssamtal, har vi målmedvetet försökt lägga grundstenar för att ha beredskap för chefstjänster på nivån under de allra högsta posterna, avslöjar såväl Robert Rosberg som chefen för ekonomi och personal, Leif Sassler. David Davidsson och Ylva Magnusson har båda butikserfarenhet vilket de har stor nytta av idag då de som datakonsulter servar och hjälper ett 80-tal butiker. ICA-utbildade Fr v lyssnar Peter Åkesson, Jan-Inge Johansson och Robert Rosberg från Region Syds ledningsgrupp till Bo Carlsson, som blir något av "spindeln i nätet" för ICAs ledarutveckling och chefsförsörjning framöver. David och Ylva har fått sin datautbildning inom ICA Handlarna och ser detta som en stor förmån. Båda har på så sätt kunnat bygga på sin ekonomiska gymnasieutbildning med de specifika kunskaper som krävs för att de skall klara av de arbetsuppgifter som finns i handelns värld. - Vi har en otrolig nytta av att vi har butikserfarenhet, säger Ylva. Eftersom vi har vetskap om vad som kan hända i en butik har vi lätt att sätta oss in i olika situationer och förhoppningsvis åtgärda felen lite snabbare. Egen butik Davids egentliga närkontakt med butiksdatan kom när han började studera på ICAs butiksledarutbildning (BLU). Han såg datans otroliga möjligheter inom handeln och blev ordentligt intresserad. - På något sätt kändes som en ny värld öppnades sig, berättar han. Därför var det lite av en dröm att få lov att arbeta med det fulltut. Men David bär på ytterligare en dröm, vilken egentligen var det som förde honom till BLU-utbildningen. Han vill bli handlare i en egen ICA-butik och studerar vidare på FLU, ICA-skolans företagsledarutbildning. - Räkna med att det i den butiken kommer att finnas ett Budicasystem, säger han bestämt. - Och räkna med att jag installerar det, fyller Ylva i. När jag arbetade i förbutiken var det David som var min konsult och tände mitt dataintresse. Dessutom var det han som värvade mig till det här jobbet. Det skulle kännas riktigt fint att få bli konsult åt honom. Ett slags examensarbete. Ulf Andersson

8 KONTAKTEN ^ ^ ^ TIMMQfN FOR MCDAnKTMK»*OM CA«(MC&»e«Bi KA NR 2 1996 Teststart för nya GSP-modellen med butiker i fem olika kanaler Om ett par veckor startar den med stort intresse emotsedda nya marknadsföringen av ICA-butikerna inom region Sydost. GSP 96, "Sydostmodellen", ska pågå som ett test året ut och innebär i korthet att gemensamma ICA Handlarnas kompletteras med så kallad kanalmarknadsföring med butikerna indelade i fem olika kanaler. - Inför starten mot konsument i v 8 är alla berörda sedan en tid inne i den sista finslipningen, förklarar Irene Falkbrink-Norman, projektledare GSP 96. Det har bland annat inneburit en del tekniska justeringar och att arbetet med att framställa de första flygbladsoriginalen på reklamservice kom igång i v 4. Den GSP-modell som ska testas innebär i korthet att man dels har ett basprogram med ICA-handlarnas gemensamma direktreklam en gång i månaden, kompletterat med TV-reklam, kuponger och ICA Kundkortsutskick med tidningen Buffé, dels fem olika butikskanalprogram med veckovisa utskick av flygblad med varierande varor och priser beroende på vilken kanal butikerna tillhör, men där det även finns en gemensam del med riks-tv-varorna och ICA Kundkort. Fem butikskanaler Samtliga butiker inom region Sydost tillhör någon av följande kanaler: MAXI, Storbutik, Stor områdes-, Liten områdes- inklusive jourbutik och lanthandel samt Mellanområdesbutik. Respektive butikskanal har sitt eget handlarråd med en ordförande som dessutom är ordinarie ledamot av det regionala marknadsrådet. Varje kanal har en coach, som ska ta tillvara den egna kanalens gemensamma intressen. Irene Falkbrink-Norman leder projektet och verkar för att förändringsfasen fungerar så bra som möjligt. - Huvuduppgiften för en coach är att jobba för den egna butiksgruppen, inte individuellt för någon enskild butik. Coachen medverkar på interna SP-mötena för att tillsammans med aktivitetsplanerarna göra program så att vi får de mervärden vi förväntar oss med GSP 96. - Det är viktigt att påpeka att som coach jobbar man väldigt aktivt. Man medverkar i alla planerings- och handlarrådsmöten, alltid med handlarkepsen på, som vi brukar skoja. Vilket betyder att coachen alltid tar tillvara den egna kanalens önskemål och behov. Stor förändring - Det är fråga om en stor förändring i vårt sätt att arbeta, säger Irene. Historiskt har vi arbetat med dålig precision i marknaden från partihandeln ut mot konsument. Nu arbetar vi utifrån konsumenternas behov, vilket innebär bättre precision i marknaden. - Vi är i bakomvarande led med och styr sådant som påverkar rätt in i butikernas hyllor och ekonomi, vilket naturligtvis ställer väldigt stora krav på ett ansvarsfullt agerande. -1 bakomvarande led gör vi nu en hel del av butikens egen direktreklam. Det varierar i omfattning beroende på hur stor andel de olika butiksråden tycker att bakomvarande led ska ta hand om, men i snitt blir det 20-25 Projektledaren för "Sydostmodellen" av GSP 96, Irene Falkbrink-Norman, tillsammans med tre av coacherna med ansvar för var sin butikskanal, fr v Mats Guldbrand, Stefan Olsson och Lennart Fohlin. FOTO: MATS SAMUELSSON varor per vecka som vi förhandlar åt butikerna. När det gäller spridningen av de olika flygbladen till hushållen så har en kartläggning gjorts för undvikande av "vita fläckar" och överlappningar i den geografiska butikstäckningen. Men det är upp till varje butik att bestämma hur man vill ha spridningen av sina flygblad. Arbetet med nya GSP 96 har enligt Irene Falkbrink-Norman varit positivt på många sätt. Internt i huset har kontakterna mellan olika avdelningar intensifierats. Exempelvis mellan försäljning och detaljhandel när det gäller butikernas behov och möjligheter att sälja varor. Utan att gå in på detaljer anser Irene att beröringspunkterna är många och vitaliserande för företaget. Starkt handlarengagemang - Därtill har vi upplevt ett handlarengagemang, som verkligen lovar gott inför framtiden. Praktiskt taget samtliga handlare stöttar det som görs och är måna om att det ska bli bra. Man använder ord som "ge och ta" och har allmänt en positiv inställning till samarbetet med oss i bakomliggande led. Till handlarengagemanget bidrar inte minst att totalt 43 av handlarna har förtroendeuppdrag i de olika butikskanalerna. Handlarråden består av mellan fem och 13 handlare, beroende på vilken kanal man tillhör. Lars-Åke Pettersson Liselotte Ehn, reklamansvarig inom region Sydost, och Anders Tränk, aktivitetsplanerare, har mycket att diskutera inför starten av nya GSP-modellen.

Arbetet förändras för många medarbetare Tre yrkesroller utöver reklamservice påverkas mer än övriga när nya GSP-modellen snart drar igång på region Sydost. Det är säljarna, aktivitetsplanerarna och den helt nya funktionen med en coach för respektive butikskanal. Anders Tränk, aktivitetsplanerare för varukategorierna Grovkem, Finkem och Nonfood: - Hela vårt sätt att jobba som aktivitetsplanerare har förändrats med anledning av GSP 96. Jag tittar mer på vad handlarna i de olika marknadsgrupperna är ute efter i sin marknadsföring. Det gör att jag blivit mycket mer lyhörd för den annonsering som våra konkurrenter gör. Pratar mer med varann - Sedan har vi en helt annan förhandlingsdiskussion gentemot våra leverantörer. Vi måste komma fram till det pris som ska gälla i varje marknadsgrupp. I det här nya systemet måste vi även internt prata mycket mer med varanda för att vi ska få en bra helhetssyn. Det är ju inte bara en kategori som ska fram utan det är hela DE som ska lyckas. En utbildningssak för oss alla att snabbt hitta vägar för information och kommunikation. -1 och med att butikerna själva står som avsändare av budskapet till konsument innebär det att vi måste vara ännu mer träffsäkra i det vi gör. Nu är det vi i bakomliggande led som många gånger tar fram det som ICA-handlaren skickar ut. Det ställer krav på oss och det jag känner som positivt är att vi får ett handlarengagemang på ett helt annorlunda sätt. - Som aktivititetsplanerare är vi inte med i de resonemang som förs i de olika butiksrådet. Vi har egna planeringsmöten och därefter gäller det att se till så att coacherna har så mycket information som möjligt om olika varor som vi tycker kan vara lämpliga att marknadsföra för de olika butikskanalerna. Jobbar med helheten Jonas Andersson, coach för butikskanalen Stor områdesbutik, där även citymatbutikerna ingår, jobbade tidigare som frukt & grönt-konsulent. - Det här är den mest intressanta arbetsuppgift jag prövat på hittills, säger han. Man får jobba med helheten som är något helt utöver det vanliga. Med alla varuavsnitt, titta på delar av hur detaljhandelssidan tänker när det gäller butiksnätsplanering, får gå in och titta på hur butikerna profilerar sig för att få ut mesta möjliga av sin marknadsföring. Det gör det hela väldigt intressant. - Vi tar fram olika editioner för att kunna särskilja butikerna men ändå ha samma program i botten. Butikerna har ju fortsatt möjlighet att marknadsföra sig med egna unika sidor men samtidigt har de ett gemensamt progtam, som ligger i mitten på kundtidningen. Vi kommer att jobba med en åttasidig tabliod. Mellan fyra och sex sidor kör vi gemensamt i vår grupp. Fantastiskt roligt! - Spännande är att ena gången lyssna på handlarna och ta till dig av deras synpunkter och driva dem internt i huset. Det kan vara allt från vilka leverantörer man ska jobba med, vilken typ av varor man ska marknadsföra för den här typen av butik och vilka priser man ska beräkna. - För att därefter ta på sig handlarkepsen och argumentera inför handlarna varför vi gör på ett visst sätt. Varför vi tar fram en viss typ av produkt etc. Varför vi tror på detta. Man är med både i marknadskonkurrensen om konsumenterna och hela den bakomliggande planeringen. Det är fantastiskt roligt! säger Jonas Andersson. - Säljarna har personligt ansvar for de butiker man samarbetar med, säger Patrick Wiberg, sälj ledare Färskvaror. Anpassning till butik Patrick Wiberg, säljledare Färskvaror, berättar att avdelningen har anpassats till de nya butikskanalerna: - Våra 16 säljare delas in i olika säljlag. På säljkontor Växjö har vi 24 MAXI-butiker och storbutiker. Dessa båda kanaler har vi lagt ihop så att de sköts av tre säljare. De har med andra ord åtta butiker var att ansvara för, vilket innebär att de har bra med tid att bygga upp program och att serva butikerna på ett helt annat sätt än tidigare. - Vi har ett säljlag med tre personer för stor områdes-/citybutik, totalt 39 butiker på Växjö-distriktet. Säljarna är även här totalansvariga, man har ett personligt ansvar för sina butiker. Borta är tiden med uppdelning i kategorier som aktivitetssäljare, telefonsäljare och samringningssäljare. - För mellanområdesbutikerna har vi fem säljare för 70 butiker, uppdelade på samma sätt med gruppansvar, aktiviteter, införsäljning och vanlig ringning, defektering. Se'n har vi den stora gruppen, säljlag fyra, som vi kallar för samringningen, som har butiksgruppen lanthandel, liten och jour. Även här är de fem säljarna totalansvariga för sina butiker. Kan göra affär direkt - Med den här uppläggningen kan vi framledes jobba med klippvaror på ett mycket bättre sätt än tidigare. Får vi tag på ett specifikt parti kan vi direkt göra en affär och sedan bestämma hur det ska fördelas på bäst passande butikskanal, som då får ta ansvaret för hela volymen. Man får inom gruppen bestämma fördelningen till de olika butikerna. På så sätt blir det ett samarbete inom respektive grupp. - Vi drog igång det nya sättet att jobba härom veckan för att det ska fungera för butikerna i v 8. Med rätt kontaktpersoner osv klartgjort för butikerna. Exempelvis har vi en person för de 17 butikerna inom Hjärter/Klövergruppen, som tillhör mellanområdeskanalen. - Genom att vi jobbar fram selektiva program för alla kanalerna kan vi mer exakt anpassa det så att det blir rätt för exempel de små butikerna. Som säljare blir det roligare att jobba när man känner att man har med rätt produkter och pris till respektive butikstyp. EU och IC'A-handlarna: Hur blev det efter valet? Sedan Kontakten skrev om ICA-handlarna och EU inför valet hösten -94 har arbetet fortsatt för Peter Dettmann, ansvarig för Strategi/Utredningar på ICA Handlarnas ABs huvudkontor i Solna. Redan då var han engagerad i UGAL, handelns organisation i Bryssel, se Kontakten nr 13/1994. - Huvudtemat för arbetet i UGAL är fortfarande konkurrenslikheten inför lagen, det jobbar vi med. Vi har haft diskussioner med generaldirektorat IV, som just nu tagit en paus i det arbetet för att i ett första steg arbeta med en "grön bok'" om vertikala avtal inom handeln och då även kring sådana samarbetsformer som ICA innebär. Det säger Peter Dettmann, ICAhandlarnas kontakt med EU via sitt vice ordförandeskap i UGALs styrelse. Författarna kallar till hearings i sitt arbete med boken och där har bland andra Peter Dettmann och Denis Labatut, ordförande i UGAL, tillsammans med övriga representanter för handeln, lämnat synpunkter på innehållet i rapporten. Handelns vitbok Den är första steget i en förändringsprocess och kommer ut som en rapport i vår på remiss för synpunkter och blir i sitt slutliga skick en vitbok som ska användas i beslutsmaskineriet. - Vi avvaktar vad som kommer att stå i boken innan vi tar upp diskussionerna igen om konkurrenssituationen för köpmannaägda livsmedelskedjor, säger Peter Dettmann. UGAL för handeln UGAL är organisationen för enskilda köpmän i Europeiska livsmedels- och fackhandelskedjor, exempelvis ICAhandlarna, finska Kesko och tyska Edeka. UGAL är också medlem i Euro- Commerce, handelns övergripande representant i Bryssel. Engagemang i CCD Utöver UGAL är Peter Dettmann engagerad i Committé on Commerce and Distribution, CCD, - ett rådgivande remissorgan inom EU för handel och småföretag, i direktorat XXIII, där Peter Dettmann är invald tillsammans med 65 deltagare från övriga medlemsnationer i EU. - Jag representerar där UGAL och är också nominerad av Grossistförbundet i Sverige, tillsammans med ytterligare några representanter från handeln i Sverige. Nybildad IT-grupp CCD verkar genom en rad arbetsgrupper. I våras bildades en ny arbetsgrupp som heter Information Society. som ska behandla bland annat hur det moderna informationssamhället påverkar handeln och hur handeln kan dra nytta av det. I den gruppen är Peter Dettmann rapportör, vilket innebär att han ska sammanfatta gruppens diskussioner. Bra plattform - Det känns väldigt bra för att det ger tillgång till tidig information och bättre inblickar i hur beslutsprocesserna där fungerar. Det gör också att jag/handeln och därmed ICA-handlarna får en bättre plattform att stå på i europasammanhang. Man blir känd, tillfrågad om synpunkter, ombedd att läsa rapporter. Det här skulle inte ha varit möjligt om Sverige inte gått med i EU, menar Peter Dettmann. - Nej tvärtom, jag blev ombedd att bli rapportör inte så mycket för mig som person, som det faktum att gruppen är nybildad och för att vi är en ny medlemsnation. Under "säsong", ungefär 10 månader om året besöker Peter Dettmann Bryssel varannan vecka för ICA-handlarnas och handelns räkning i olika sammanhang, en direkt följd av EU-medlemskapet. Margareta Lindberg Satsning på frukt&grönt Nu ska det bli bättre "tryck" i försäljningen av frukt och grönsaker. ICA-styrelsen har ställt sig bakom en satsning, som bland annat innebär en övergång till en "friare" och mer aktiv prissättning på bekostnad av frukt- och gröntbonusen, som ska tas bort. Säljavdelningarna ska förstärkas samtidigt som insatser på de större butikerna intensifieras. Man ska jobba enligt två huvudmodeller. En med storbutikssäljare placerade i Helsingborg för regionerna Norr, Öst och Syd. Övriga regioner har storbutikssäljare inom regionen. Senare ska en utvärdering göras av vilken modell som är effektivast. Säljtekniken ska ses över och inom logistiken kan det bli alltmer av direktleveranser till stora butiker och direkt till DE. På sikt blir det vissa logistiska anpassningar både i Helsingborg och på respektive DE. Ungdomar: Konsum miljöbäst! Konsum i topp med ICA på andra och McDonald 's på tredje plats. Den bilden har svenska ungdomar av hur företagen värnar om miljön, enligt Ungdomsbarometern, som sammanställs av Universum, Institutet för ungdomsinformation. Målgrupp är skolungdom i åldern 16-18 år. I år har 7.565 formulär skickats ut med frågor i aktuella ämnen. Enligt miljörankingen har Konsum fått bort den gamla stämpeln av trist, blåvit lagomhet, som tidningen Resumé skriver. Av Ungdomsbarometern framgår också att ICA kraftigt förbättrat sin position som ett attraktivt företag. PÅ några år har man klättrat från 17e till sjunde plats. Toppar gör Ikea ochh&m, följt av Ericsson, IBM,SAS. Apple och ICA.

Ett 60-tal chefer från region Mellansverige deltar uppdelade i grupper. Här är det gruppen från DE Västerås, Häcks ta, fr v Skatt Owe Persson, distriktschef, Stefan Wallén, ansvarig för färskvaror kött & chark, Rikard Borg, transportchef, Stig Mäkipiha driftschef, Lars-Göran Andersson, säljledare färskvaror, Mattias Eriksson, lageransvarig varumottagning kolonial, Lennart Östman, lageransvarig frukt & grönt, Bosse Ekblom, lageransvarig kolonial djupfryst, Lennart Forsberg, logistikchef region MSV och Lars Kristiansson, säljledare kolonial och frys. Helhet och samverkan ger region MSV ett lyft - De två viktigaste målen med den här utbildningen är helhet och samsyn - två kanske lite slitna och väl använda uttryck, men alltid så viktiga i vårt dagliga arbete. Det sade Olof Persson, VD på ICA Handlarna Mellansverige AB, i introduktionen till utbildningsprogrammet Att vara Chef i Mellansverige - en utbildning han tagit initiativet till och som sista veckan i januari startat över regionen i ICA Utbildningars regi. - Nya och fler krav på vår arbetssituation gör helhetssynen allt viktigare, förklarade Olof Persson mot bakgrund av att koncernen de senaste åren allt tydligare satsar på kärnverksamheten. Samverkan viktig - Samverkan är viktig, inte bara geografiskt utan också funktionellt, dels mellan regionens distrikt och dels mellan medarbetarna över hela regionen. Allt sett utifrån målet för vårt ar- Olof Persson, VD för ICA Handlarna MSV, inledde chefsutbildningen med att bland annat berätta om bakgrund och mål. bete, att vara ett bra stöd till ICAhandlarna så att de alltid har nöjda kunder. Samtliga medarbetare i chefsposition, ett 60-tal, samlas till tre seminarier och en uppföljningsdag under våren. Man samlas områdesvis och går igenom ämnen som målsättning, krav på ledare, hur människor fungerar, arbetsgruppen på respektive hemmaplan, kommunikation/information med mera. I kursen - eller arbetsmöten, som Olof Persson föredrog att kalla seminarierna - ingår också praktiska övningar. Gemensamt mål Målet med utbildningen är att svetsa samman de 600 medarbetarna i region MSV. Att verka för att alla ska ha samma utgångspunkt och mål för verksamheten. Olof Persson påpekade också vikten av att se till målet för arbetet - att också fortsättningsvis ge en god service till handlarna sedan ICA Handlarnas AB blivit ett bolag, och att se möjligheterna ur olika infallsvinklar. - Våra kunder är också våra ägare och medlemmar i ICA Förbundet, sade Olof Persson, en situation som gör arbetet Ute speciellt och som är bra att vara medveten om. Medarbetaransvar Viktigt är också att se sitt medarbetaransvar. - Ingen av våra medarbetare ska behöva känna sig som en i mängden, sade Olof Persson, som chef måste du lyssna och fånga upp idéer, synpunkter och frågor om individuell vidareutveckling. Nästa omgång av utbildningsprogrammet går i vecka 10 på Scandic Hotel i Örebro och Borlänge, samt på Hakonsgården i Västerås. Margareta Lindberg ICA A-center i Växjö miljödiplomerat, igen! För tredje året i rad har ICA A- Center i Växjö miljödiplomerats av Naturskyddsföreningen. A- Centerficktillsammans med fyra andra butiker däribland ICA Matcentrum i Sollentuna maximipoängen 200, baserat på den butiksundersökning som genomfördes under Miljövänliga veckan i oktober 1995. Än en gång har alltså 27-åriga eldsjälen Lou Björnberg och hennes 40 medarbetare på ICA A-Center uppmärksammats för sitt miljöengagemang. Och det är kanske inte så konstigt; butiken har ett sortiment där det alltid finns någonting som är kravmärkt inom varje varugrupp, eller totalt minst 200 kravodlade artiklar i sortimentet. Ett annat konkret mått på att A-Center går i bräschen för ett miljöanpassat butikssortiment är att limporna med kravodlat mjöl bakas av en egen bagare. - Ja, A-Center har blivit den verkliga mönsterbutiken när det gäller miljöanpassning av sortiment, skyltning och kundinformation, förklarar Region Sydosts miljöledare Lars Andersson stolt, som också berättar att Naturskyddsföreningens utmärkelse baserar sig på sex undersökta kravområden, bland annat om butiken satsar på närproducerade varor och om det finns skyltar som talar om från vilket land varorna kommer ifrån. Eftersom A-Center fick maximala 200 poäng, så uppfylldes givetvis dessa båda krav till fullo. På A-Center finns en särskild miljögrupp, men utan Lou Björnbergs intensiva engagemang hade nog inte butiken fått den Lou Björnberg på ICA A-center i Växjö visar upp 1995 års miljödiplom från Naturskyddsföreningen för Region Sydosts miljöledare Lars Andersson. Det var tredje året i rad som butiken premierades för sitt miljöengagemang. uppmärksamhet som den beståtts de senaste åren. Då talar vi inte bara om utmärkelserna från Naturskyddsföreningen utan även att andra handlare och föreningar regelbundet besöker butiken för att få råd och tips om hur ett informativt och effektivt miljöarbete ska läggas upp. Informerar ICA kort-kunder på Region Sydost - Nästa steg blir att ge kunderna miljöutbildning. Alla våra ICA Kort-kunder har därför bjudits in till en informationskväll ute på Region Sydosts lokaler den 28 februari, säger Lou Björnberg. - Det ska dock inte bli några "pekpinnar" om vad man ska handla och vilka varor man inte bör köpa. Tillsammans med miljöutbildningsföretaget Casmagruppen ska vi bara på ett enkelt och roligt sätt försöka beskriva hur man handlar och lever miljömässigt. - Det verkar också som initiativet ligger rätt i tiden. Bara första veckan efter det att vi skickade ut inbjudan fick vi in över 100 anmälningar, slutar Lou Björnberg, vars miljöengagemang började på allvar, när hon för fem år sedan i TV såg de tyska sopbergen. Leif Johansson ICA-handlarna ställer upp med tävlingsdräkter Norrbacka Handikapp Idrottsförening med en omfattande sportaktivitet inom många områden, från bantävlingar i rullstol till basketball, stöttas sedan en tid av ICA-handlarna med tävlingsdräkter. På bilden visar klubbens och en av hela landets verkliga eldsjälar inom handikappidrotten, Lasse Lövström, hur Norrbacka-föreningen är profilerad på basketarenan.

11 Avtackades efter 40 år "Om man kunde lagra all din kunskap på en diskett!" ICA-bion i Järva fylld med tekniska finesser På bottenplanet i ICA-huset i Järva ligger ICA-bion, officiellt en hörsal med plats för 44 personer. Med hjälp av moderna tekniska finesser visas här alltfrån spektakulära bildspel till filmer i personalföreningens regi. Den hypermoderna hörsalen, som kostat runt 700 000 kronor, gör också att ICA nu för första gången kan demonstrera hela sin produktion i huset både för interna dragningar och vid externa besök. Redan i april 1995 började Infoservicechefen Peter Wigstein skissa för en hörsal, där grundtanken var att den skulle vara helt avpassad för ICA-produktion och där de flesta audiovisuella verksamheter skulle kunna genomföras och då med hjälp av avancerade tekniska hjälpmedel. Dessutom har Peter Wigstein fungerat som rådgivare för installation av tekniken i NCCs stora hörsal i huset med plats för 100 personer. Bildspel Bildspel för upp till nio projektorer samt videovisningar i både VHS och Beta-format lämpar sig till exempel mycket väl att spela upp för externa besökare i bion. Rökavvänjningskurs i Järva: Rök- och snusfria efter 29 år I november startades en rök- och snusawänjningskurs i Järva. Även om projektledaren Åsa Axelsson från Brommahälsan i dagsläget inte vill göra någon "utvärdering", så måste väl dom som slutat med rökning respektive och snusning efter 29 års oavbrutet bruk harrangeras. För så är precis fallet för både Gunilla Svensson, Marknadsavdelningen, och Ulf Bergman på Finans. Gunilla hade rökt 1 paket om dagen från 1976 då det slutfimpades (?) för tio veckor sedan. "Jag hade två veckors nedtrappning, annars hade jag varit uppe i 12 veckor nu". Ulfs 29 åriga snusande fick ett abrupt slut efter första träffen i awänjningsgruppen: "Så jag kan peka på 14 veckor i rad utan snus". Från början var sju ICA-medarbetare med i gruppen, men det är egentligen bara Om ett par veckor blir det också premiärvisning för den presentationsvideo som beskriver ICA-handlarnas verksamhet. En video som också kommer att finnas i en engelsk version och som bildspel. Personalföreningens filmsektion har också med den mycket sofistikerade tekniken och förträffliga akustiken fått den helt perfekta lokalen för sina visningar. Det var för övrigt urpremiär på ICAbion den 17 januari med sexfaldigt Oscars-belönade Forest Gump. - Rent tekniskt överträffade filmvisningen mina förväntningar med stereoljud och bekväma stolar. Det kändes precis som att sitta på en "vanlig" biograf, konstaterade till exempel Lars Engström, informationsavdelningen, efter premiärvisningen. Helautomatik - Alla bildspel styrs av en helautomatisk panel. Bildväxlingar och ljud finns också upplagt på en egen CD-skiva, som styr projektorerna, berättar Peter Wigstein, som också ombesörjt att lokalens tekniska utrustning, såsom nio videoprojektor och en videokanon också kan anslutas till det lokala datanätet. Det innebär också att med smärre tillägg kan videokonferenser arrangeras och visning demonstration av Internet. Leif Johansson Gunilla Svensson, t v, och Ulf Bergman pratar nikotinavvänjning med Åsa Axelsson från Brommahälsan. Gunilla och Ulf sompå allvar fullföljt kursen, där man under Åsa Axelssons ledning totalt ska träffas sju gånger och där deltagarna haft individuellt avpassade awänjningsprogram. Leif Johansson Två vitt skilda yrkeserfarenheter på samma arbetsplats möttes i frukostmatsalen på C-lagret i Västerås i onsdags eftermiddag när nyblivne pensionären Ingemar Larsson, inköpare sedan 12 år avtackades efter 40 år inom ICA. Hans chef, Anders Lundmark på inköp, sade bland annat. - Du är den ende jag känner som representerar förkroppsligad varukännedom. Jag har lärt mig mycket av dig. Tänk om man kunde sätta in en diskett och tanka ur all den här ovärderliga kunskapen. Varpå Ingemar kontrade med glimten i ögat - Ja, jag har ju varit med sedan den tiden det bara fanns säckkärror att transportera varor på och lagret var inrymt i ett femvåningshus där hissen slutade vid 4e. Då langade vi resten i kedja. Och efter avtackningen som bestod i gåvor, varma ord från både chefer och arbetskamrater samt hälsningar och personligt besök från kunder, berättade Ingemar Larsson lite mer om sitt långa yrkesliv som började på dåvarande Hakonbolaget i Eskilstuna där han också hela tiden varit bosatt. - Jag har lärt mig jobbet från grunden, började som lagerexpedit, kom -71 till Västerås och C-lagret som då fanns inrymt på Sjöhagsvägen. Där var Ingemar Larsson biträdande lagerchef och jobbade med "det mesta" som han säger. - Jag var på transport, på godsmottagningen - har vandrat runt. Det blev så, på den tiden jobbade man med allt, kunde det mesta, ryckte in där det behövdes. Hela tiden har han hängt på utvecklingen i jobbet. - Ja, det går ju inte att stoppa, det är ju roligt när det händer något nytt. Tänk bara vilken uppståndelse det var när vi fick de första handtruckarna. Och plockningen - då var den omständligare, inte så mycket varor och stora butiker, idag går det snabbt med effektiva ediga platser ICA Handlarnas AB söker NSPORTPLANERARE Marknad, Frukt och Grönt, Helsingborg Sista sökdatum 9/2 RA BE söker Redaktion/Ateljé, Västerås Sista sökdatum 9/2 Inköparen på C-lagret i Västerås, Ingemar Larsson, gick i dagarna i pension efter 40 år inom ICA. Han avtackades av bland andra fr v Martin Skog, Kavli, Savo Uzelac, driftschef, Per Karlsson, van/mottagningen och Anders Lundmark, inköpschef, C-lagret. truckar och datorer. Nyfikenheten på nya utmaningar ledde till att han de senaste 12 åren jobbat som inköpare på kolonial, C-lagret. Köpt in varor för leverans till handlarna i hela landet. - Jag har aldrig varit rädd för att pröva nyheter, att jobba med datorer var väldigt spännande, på en timme klarade man av vad många tillsammans behövde en hel dag till förr. En utveckling på både gott och ont, lägger han till. Och när nu Ingemar Larsson blir ledig "på heltid", ska han ägna sin tid åt familjen - hustrun blir också pensionär i år - och barnbarnen, som trivs på farfars/morfars sommarland. - Att fiska på vintern ska jag nog fortsätta med, inte så mycket för fiskens skull som för den frihet och avkoppling det har varit att efter jäktiga arbetspass vandra ut på isen, borra hål och sen sitta där och känna stressen rinna av, meditera och rycka lite i pimpelspöt. Margareta Lindberg ICA Handlarnas AB söker LOKALT DATAANSVARIG Data, Frakt och Grönt, Helsingborg Sista sökdatum 9/2

NÄSTA NUMMER 29/2 Barnlediga Suzanne aktiv HTF-ordförande Suzanne Elms är HTF-ordföranden som tog barnledigt men vägrade att stanna hemma. Idag är hon och sonen Dennis, 6 månader, ett välkänt par i korridorerna i region Östs lokaler i Arsta och Suzanne är glad att hon valt att hålla kvar den nära kontakten med arbetsplatsen. - Svårast har varit de rent praktiska problemen, som att vi inte har något klubbrum där man kan lasta av grejer, att jag inte har tillgång till Memo ännu och så. Men det ska vara på gång nu. Sin ordinarie tjänst har Suzanne som projektledare på Säljadministration. I början av barnledigheten var hon med på avdelningens veckomöten. - Det kändes viktigt för mig att få vara med, men så blev vi ganska många, och det var väl några som tyckte att jag borde vara hemma med Dennis och vid det laget var jag själv redo att sluta helt. Men nu känns det verkligen att jag inte har någon känsla för vad som händer dag för dag. Bråda höstdagar Klubbordförandeskapet har hon kvar iallafall efter moget övervägande, och det har blivit många telefonkontakter i den rollen, berättar Suzanne som hade räknat med en ganska lugn höst: - Men så var det omorganisationen på marknadsavdelningen och även om nästan alla fick behålla sin befintliga position så tog det förstås en massa tid. Och dataoperatörerna blev uppsagda från sina tjänster till årsskiftet, det är inte riktigt löst ännu men det har Brita på IT-avdelningen tagit tag i på ett väldigt bra sätt. Idag har alla jobb, även om alla inte är helt nöjda. Det har varit lätt att prata i telefon hemifrån och att ta med Dennis på möten och seminarier: - Börjar han skrika så är det ju bara att gå ut. Och är vi trötta och förkylda båda två så får vi helt enkelt stanna hemma. Och Dennis har redan klarat av sin första utlandsresa: - Ja, han var fem veckor när vi var på studiebesök hos finska Kesko. Det gick jättebra på Finlandsbåten. Vi hade en egen hytt Dennis och jag så det var inga problem alls. Det enda var att det kändes lite konstigt att gå och lägga sig tidigt på en Finlandsbåt... Egen utveckling Nu när Dennis blivit större gör han mer väsen av sig, behöver mer aktivitet och uppmärksamhet från mamma: - Men nu börjar han ju också bli så stor att man kan ha barnvakt. Han kan ju få välling vid något mål på dagen. Att gå hemma och verkligen vara borta från jobbet under barnledigheten har Suzanne aldrig velat, och hon har sin egen förklaring till det: - Nej, jag har alltid varit yrkesverksam. Jag började i ICA-butik när jag var 14 år och har jobbat sedan dess. Nu är jag 35 och mitt jobb är en del av min identitet som jag inte kan släppa. Jag var borta ett år när mitt jobb försvann i ICA-90 organisationen. Så jag vet verkligen vad det vill säga att "tappa" ett år. Jag tror att det blir lättare att komma igen i jobbet om man har kvar en del kontakt. Inte för karriärens skull utan för min egen utveckling. När jag är hemma med Dennis så är det mycket känslor och lite huvud, liksom, förklarar Suzanne. - Det är väl så att man både vill ha kakan och äta upp den så länge det går... Många åsikter Det är många som har åsikter om vad man ska göra och hur man ska vara när man har barn, säger Suzanne: - Och det är viktigt att lyssna och ta till sig, men man måste i slutändan känna efter vad man själv vill och vad som fungerar bäst. Att få barn är ofta vad man själv gör det till, menar Suzanne. Vill man gå upp i graviditeten och barnet så ska man göra det, och känner man att det är viktigt att dela sitt engagemang mellan familj och arbete så är det lika rätt, menar hon: - Så länge jag mår bra av det jag gör så mår också Dennis bra! Maria Persson