Streckkodskvalitet i butik

Transkript

1 Streckkodskvalitet i butik Studie genomförd maj/juni 2011

2 Streckkodskvalitet i butik Mål Målet med studien var att kartlägga hur stor andel av produkterna som kan scannas på ett korrekt sätt i kassalinjen vid ett första försök. Vad skulle studien belysa? Antalet produkter som inte klarade en scanning i kassalinjen vid ett första försök Antalet produkter med streckkod som inte gick att scanna Antalet produkter där mer än ett försök behövs för att scanna produkten Om placering av streckkoden gör att kassapersonal behöver utföra extra arbetsmoment Antalet produkter där artikelnummer och uppgifter i kassaregister inte stämmer överens Om problem vid scanning är vanligare förekommande i vissa kategorier Komma med förslag på åtgärder inom områden där en hög problembild återfinns Arbetsgrupp En arbetsgrupp bestående av representanter från ICA, COOP, Axfood och GS1 har lett arbetet med studien. Som projektledare kontrakterades Lars Bernhardsson från SSC. Metod och genomförande Metoden som valdes var att i 3 butiker (1 COOP, 1 ICA och 1 Hemköp) scanna en produkt av alla artiklar som fanns i respektive butik. Butikerna tillhörde olika format. COOPs butik var en COOP Forum, ICAs en ICA Kvantum och Axfoods en Hemköp. Totalt scannades artiklar. COOP Forum drygt artiklar, ICA Kvantum nästan artiklar och Hemköp nästan artiklar. Gruppen valde att i kassalinjen använda sig av inhyrd personal från bemanningsföretag. Det hade som syfte att personalen, eftersom de inte var vana vid kassaarbete, skulle följa de gemensamma instruktionerna som arbetsledningen gav i de 3 butikerna. Vår strävan var att ha ett likartat arbetssätt i de 3 butikerna. Butikernas kassalinjer i de butiker där studien genomfördes hade alla den vanligaste förekommande typen av teknisk utrustning för respektive kedja. Arbetsmomenten i kassalinjen filmades för att gruppen skulle få en uppfattning om hur felaktigheter hanterades och hur lång tid det tar att lösa ett problem i kassalinjen. Denna studie har verifierats mot en studie som gjorts i Frankrike. Den visade att tidsåtgången för att korrigera fel är snarlik mot i Sverige. Artiklar som inte kunde scannas vid ett första försök klassificerades i olika grupper. Följande klassificering användes: Artiklar som behövde vinklas för att kunna scannas

3 Handpåläggning för att kunna scannas, t.ex. att streckkoden helt eller delvis är dold under en flik eller att förpackningen behöver sträckas ut. Fler än en streckkod. Vilken ska jag som kassör scanna? Oläsbar streckkod som beroende på kvalité inte kan scannas sär kassören antingen behöver stansa artikelnumret eller tillkalla hjälp för att lösa problemet. En vanligt förekommande lösning är dock att man frågar kunden vad artikeln kostar och därefter tillämpar en konservativ prissättning, med tappad bruttovinst som följd. Artiklar som saknas i back office. Kassören lösa det antingen genom att tillkalla hjälp eller fråga kunden på samma sätt som ovan. Mätningen genomfördes i maj och juni månad Resultat Resultaten av studien redovisas endast sammanlagt. Varje detaljhandelsföretag har fått sina egna uppgifter. Orsak Antal % Behövde vinklas 550 1,2% Handpåläggning 264 0,6% Fler än ,007% streckkod Oläsbar 745 1,7% Summa ,6% Grupperna behövde vinklas och handpåläggning kan ses som en grupp eftersom gränsdragning mellan handpåläggning och en produkt som behöver vinklas ibland är hårfin. Det som är allvarligast är givetvis Oläsbar. 1,7% av de scannade artiklarna var oläsbara. Uppgifter rörande produkter som sakas i backoffice redovisas endast för respektive kedja eftersom detta rör interna kvalitetsbrister hos resp kedja. Kategorier med utmaningar Kategorier där vi fann mest utmaningar beträffande streckkodskvaliteten var följande: Finkem (allmänhet artiklar som är små eller svårigheter att märka med streckkod direkt på produkten) Tidningar Färskvaror (Kött & chark samt frukt & grönt) Delar av specialsortimentet Hos COOP stod 40 leverantörer för nästan 70 % av problemen med oläsbara streckkoder om vi ser till volymen. Nästan hälften av problemen härrör från färskvaror. I färskvaror inkluderas både frukt & grönt samt kött & chark. Dessutom är vissa leverantörer frekventa i den kategorin. Därmed kan vi ringa in problemet till ett mindre antal leverantörer.

4 En annan indelning är att vi ser en högre andel utmaningar med det lokala sortimentet. Dock är det värt att betona att dessa artiklar, även om de är många till antalet står för en liten del av den totala volymen. Av de problem med oläsbar streckkod som vi fann på ICA så återfanns endast 1/3-del i det sk centrala sortimentet. Denna siffra speglar utmaningarna på ett annat sätt. Sammanfattningsvis kan man konstatera att 40% av problemen är relaterade till produkter inom färskvaror, 40% kolonial. Non-food 10% och djupfryst 5%. Man kan generellt säga att 20% till antalet oläsbara artiklarna står för över 90% av volymen. Det lokala sortimentet består av en bred flora artiklar som spänner över de flesta kategorier. Dock återfanns problem med streckkoder främst inom färskvaror, special och finkem. Kvalitetsbristkostnad Utifrån ett antagande att samma problem uppkommer i samtliga butiker vid scanning skulle kvalitetsbristkostnaden uppgå till 208 milj SEK för oläsbara streckkoder och den totala kvalitetsbristkostnaden 216 milj SEK. Dessa kvalitetsbristkostnader avser hela dagligvarubranschen i Sverige. Vi har här utgått från en antagen tid om 20 sek att avhjälpa problemet med en oläsbar streckkod och 5 sek för övriga problem. Lönekostnaden har beräknats med utgångspunkt från uppgifter som hämtats från ICA och COOP. Samband mellan Validoo Q-lab och läsbarhet De kategorier som tillhör de problematiska är sådana där en lägre andel av produkterna kvalitetssäkras via Validoo Q-lab. Resultatet i undersökningen är i sig inte förvånande och inte heller den slutsats att de flesta produkter med problem kommer från områden där kvalitetssäkring inte är frekvent. Det är glädjande att andelen problem bland de leverantörer som använder Validoo Q-lab är låg. Man kan dra slutsatsen att Validoo Q-lab höjer kvaliteten eller bevarar kvaliteten på en hög nivå vad gäller just läsbarheten i kassalinjen. Internationellt perspektiv Det finns ingen riktigt bra sammanställning över vad som gjorts i olika länder, men GS1 Swedens bestämda uppfattning är att kvaliteten i Sverige, om man ser till läsbarheten, är hög. Resultatet av vår studie har redovisats för de större GS1 organisationerna i Europa och de delar vår bedömning att problemfrekvensen är låg i Sverige. Det är endast Frankrike som anser sig har en lägre nivå. Deras mätningar visar på 0,4% mot våra 1,7%. Dock är kontrollerade sortiment något avvikande.

5 Slutsatser och förslag till åtgärder Slutsatsen är att problem med streckkoder i svensk dagligvaruhandel är på en låg nivå. Med detta avses att streckkoden är oläsbar. Också i en internationell jämförelse. Dock finns det ett antal områden där förbättringar kan göras. Generellt sett så finns det några områden där vi behöver påpeka genom information, t.ex. om streckkodens placering. Gäller t.ex. att den inte placeras vid fog eller täcks över. Här har vi de största problemen om vi räknar volymmässigt. Detta gör att kostnaden i butik för att hantera produkten ökar. Här kommer GS1 att förtydliga sin information både i utbildningar, på webben samt i övrig kommunikation. Även lättfattligt material som kan tillställas detaljhandelsföretagen som de i sin tur kan använda i sin kommunikation med leverantörer. Lokala produkter, där butiken själv fattat beslut om att köpa in produkten, behöver kedjorna tillhandahålla informationsmaterial om streckkoder och streckkodskvalité. Det är gruppens bestämda uppfattning att handlare eller butikschef har en klar bild över vilka kvalitetsbristkostnader dålig kvalité på streckkoder för med sig. Dock bör, som ovan nämnts material som den som förhandlar om nya produkter i butik kan dela med sig av till lokala leverantörer. Här kan också informeras om möjligheten att verifiera streckkoden genom Validoos försorg. Övriga kategorier med hög problemandel är sådana kategorier där leverantörerna kan nås genom kategoriorganisationen hos respektive detaljhandelsföretag samt genom riktad information från GS1. GS1 avser att rikta information till dessa. Respektive detaljhandelsföretag har en förteckning över de leverantörer där man har en hög problem bild. Företagen bör särskilt belysa detta vid de fortlöpande kontakter som man har med leverantörerna. Särskilt gäller detta färskvaror och frukt- och grönt. GS1 Sweden å sin sida erbjuder sig att medverka vid genomgångar och andra typer av interna möten med färskvaru- och frukt- och gröntorganisationerna hos respektive detaljhandelsföretag. Finkem och special leverantörerna har en del andra utmaningar som framkom i studien. Bl.a. gäller det placering av streckkod på produkter som är små men också där produkterna inte finns i någon förpackning (ex. solglasögon). Här kan GS1s riktlinjer behöva tydliggöras för berörda företag. Mediebranschens utmaningar härrör helt och håller till förpackningsfrågor och kunna lösas genom de kontakter som förekommer mellan detaljhandelsföretagen och medieföretagen. Sammanfattningsvis så bör respektive detaljhandelsföretag utarbeta egna konkreta handlingsalternativ. GS1 å sin sida genomför en översyn av sitt informationsmaterial så att ovan berörda problemområden och lösningar på problemen framgår av vårt informationsmaterial. Beträffande det lokala sortimentet så utformar vi material som kan användas av butikspersonal.

6