Miljöinformation i butik

Transkript

1 Konsumentverket/KO Rapport 2006:2 Miljöinformation i butik Resultat från en undersökning av 168 butiker hösten 2005.

2 Slutsatser Undersökningen bygger på ett brett underlag av butiker och visar att miljöinformation finns i dagligvaruhandeln. Stora skillnader föreligger mellan de olika butikskedjorna. Coop leder inom samtliga undersökta kategorier, följda av ICA. Det fanns liksom tidigare år få konkreta, positiva exempel som ger tydlig vägledning om betydelsen av ett ändrat beteende/varuval. Vi fann konkreta exempel i ungefär en tiondel av butikerna och framför allt i Coops butiker. Det fanns fler konkreta exempel kring djurhållning än kring miljöaspekter, och de flesta miljöexemplen rörde närproducerat. Det fanns endast ett fåtal exempel kring miljöeffekter av ekologiskt. Däremot fann vi en hel del exempel på enklare miljöinformation i dagligvarubutikerna, t.ex. miljömärken på hyllkanten och skyltar vid varugruppen. Även broschyrer, demonstrationer och skyltar med budskap om miljö/djuromsorg/rättviseaspekter var ganska vanligt. Även om det i butikerna sällan fanns väl synliga konkreta exempel på effekter av varuvalet, så gav en del av broschyrerna tydlig sådan information om vilken betydelse ett ändrat beteende från den enskildes sida har. Frågan är hur många som tar sig tid att läsa broschyrerna. Den enklare information som fanns i butikerna vägleder också konsumenterna till de miljö- och rättvisemärkta varorna och underlättar därmed för de konsumenter som redan är intresserade och har inhämtat kunskaper på annat håll. I miljöcertifierade butiker fanns betydligt mer miljöinformation än i icke miljöcertifierade. Andelen miljöcertifierade butiker var störst inom Coop. Samtalen med butikscheferna visar att ambitionsnivån i miljöarbetet varierar med ett enormt spann mellan olika butiker. Många uppger att det finns en efterfrågan på ekologiska produkter, men andra menar att det nästan enbart är priset som styr. Avslutningsvis skall framhållas att det är svårt att på ett kostnadseffektivt sätt standardisera denna typ av undersökning och resultaten måste därför tolkas med försiktighet. Det är därför svårt att dra några bestämda slutsatser av eventuella förändringar jämfört med 2003 och 2004, men mycket tyder på att det 2005 fanns mer miljöinformation i dagligvarubutikerna. Konsumentverket/KO Rapport 2006:2 3 (9)

3 Om undersökningen Konsumentverket har som ett verksamhetsmål att det skall finnas många konkreta exempel på positiva miljöeffekter av ett ändrat beteende och verket ska redovisa insatser för att öka antalet exempel tillgängliga i butik. Regeringen har framhållit att en förutsättning för att få konsumenterna att agera miljöanpassat är att de har tydliga incitament att göra så, t ex i form av konkreta, positiva exempel på vilka effekter ett mer miljöinriktat beteende har på miljön och samhället. Konsumentverket har med hjälp av konsumentvägledare samlat in exempel på miljöinformation i butiker under vecka år Undersökningsresultaten omfattar förutom miljöaspekter även djuromsorgs- och rättviseaspekter. 20 kommuner/stadsdelar har deltagit i undersökningen: Borlänge, Göteborg, Halmstad, Karlskrona, Karlstad, Kungsholmen, Kungälv, Luleå, Mark, Nynäshamn, Oskarshamn, Smedjebacken, Tidaholm, Uddevalla, Umeå, Uppsala, Vänersborg, Västervik, Västerås, Östhammar. Resultaten omfattar 168 butiker: 61 ICA-butiker (36 procent) 44 Coop-butiker (26 procent) 34 Axfood-butiker (20 procent) 11 Lidl-butiker (7 procent) 18 övriga butiker, t ex Netto, Vi (11 procent) Fördelningen på olika butikstyper 1 var: 22 närbutiker 88 supermarket/allivs 58 stormarknader Under 2003 och 2004 genomfördes liknande undersökningar med 262 respektive 99 butiker. Några skillnader jämfört med tidigare år var att andelen Axfoodbutiker i undersökningen var lägre år 2005, och andelen Lidl- och Nettobutiker var högre. Butiksurvalet är inte representativt för riket, utan beror av vilka konsumentvägledare som har haft möjlighet att göra undersökningen under den aktuella perioden och på hur deras urval av butiker har gjorts. Det sena genomförandet 2005 medförde att några butiker hade hunnit plocka undan miljöinformation till förmån för julskyltning. Konsumentvägledarna och övriga undersökare uppmanades samla in uppgifter enligt en standardiserad enkät samt att försöka få en kort diskussion med medarbetare/butikschef angående förekomst av miljöinformation i butiken (enkäten återfinns i bilaga 1). Vid tolkningen av presenterade resultat bör man betänka att de olika konsumentvägledarnas bedömningar vid datainsamlingen troligtvis har skiljt sig åt avsevärt. 1 Närbutik: < 400 kvm säljyta, ca artiklar, lättillgänglig, kompletteringshandel/dagsinköp Supermarket/Allivs: kvm, fullsortiment ca artiklar, veckoslutshandel och dagsinköp Stormarknad: > kvm, fullsortiment ca artiklar, trafikorienterat externt läge, veckoslutshandel Konsumentverket/KO Rapport 2006:2 4 (9)

4 Enkäten har delats upp i fyra delar: I. Allmänna data om butiken samt frågor om butiken tillhör något miljöcertifieringssystem. II. Förekomst av olika typer av enkel miljöinformation. III. Redovisning av konkreta exempel på miljöeffekter som tydligt visar på sambandet mellan den enskildes agerande och miljöeffekten (eller betydelsen för djurens livskvalitet). IV. Redovisning av ev samtal med medarbetare/butikschef. Resultat miljöinformation i butikerna I. Är butiken miljöcertifierad? Av de undersökta butikerna är 41 procent anslutna till minst ett miljöcertifieringssystem. Under 2003 och 2004 var motsvarande siffra 55 respektive 40 procent. Skillnader i resultat kan bero på olikheter i urval av butiker. Tre fjärdedelar (73 procent) av COOP-butikerna var anslutna till minst ett miljöcertifieringssystem. Drygt hälften (56 procent) av ICA-butikerna var miljöcertifierade. Detta är i samma storleksordning som år En fjärdedel av butikerna var KRAVauktoriserade och var tionde butik var Bra Miljöval-certifierad. Bland COOP-butikerna var KRAV-auktorisation den vanligaste certifieringen medan ICA-butikerna oftast var certifierade som ICA Miljödiplom och/eller ICA Miljöbutik. ICA Miljöbutik är nu på väg att omprofileras till Svanen-butik. 18 procent av COOP-butikerna var Bra-Miljöval-certifierade och 13 procent av ICA-butikerna. Inom Axfood var 9 procent miljöcertifierade, dessa var tre Hemköpsbutiker som var KRAV-auktoriserade. Ingen av butikerna inom Lidl och Bergendahls eller övriga butiker var miljöcertifierade. Det var relativt ofta som det inte framgick om/vilket system som butiken var ansluten till via synligt diplom i butiken. II. Vilken form av miljöinformation finns och hur vanlig är den? Enkel miljöinformation är relativt vanligt förekommande. Man fann t.ex.: - att miljömärken på hyllkanten, eller text av typ Ekologiskt, fanns i två tredjedelar av de undersökta butikerna, men sällan konsekvent genomfört. Miljömärkning eller liknande fanns på hyllkanten i samtliga Coop-butiker, i två tredjedelar av Icas butiker, i närmare hälften av Axfoodbutikerna, i en knapp tiondel av Lidl-butikerna och i hälften av övriga butiker. Upplysningarna såg olika ut mellan kedjorna och de vanligaste texterna/symbolerna som nämndes på hyllkanterna var KRAV, Bra Miljöval, Svanen, Ekologiskt, Ta ett grönt beslut plus symbol fyrklöver, Handla miljömärkt. I butiksgruppen övriga butiker fanns hyllkantsmärkning i större utsträckning än vid undersökningarna 2003 och Konsumentverket/KO Rapport 2006:2 5 (9)

5 - att skyltar vid varugruppen märkt KRAV eller liknande förekom i närmare två av tre butiker, åtminstone vid någon varugrupp. Skyltar fanns i 5 av 6 Coop-butiker, i 5 av 8 ICA- och Axfoodbutiker, men var mindre vanligt i övriga butiker (ca. en av tre). Flest skyltar fanns vid frukt- och grönsaksdiskarna, särskilt vid eko-bananer som Naturskyddsföreningen haft kampanj för tidigare under hösten. Även vid äggdiskarna fanns en hel del skyltar, liksom vid kött- och mejeridiskarna samt vid potatis. Andra varugrupper som hade skyltar var kaffe, kryddor, torrvaror, barnmat, bröd m m. I några få procent av butikerna fanns skyltar vid samtliga eller de flesta varugrupperna. Denna typ av skyltar fanns i högre grad jämfört med vid tidigare undersökningar, och fanns även i en dryg tredjedel av Lidl-butikerna. - att upplysningar om vad olika miljömärken betyder fanns i drygt var sjunde butik. I ca. en tredjedel av Coops butiker noterades att man funnit information, men bara i knappt var sjätte av ICAs butiker, inte i någon av Lidls butiker och i mycket få av övriga butiker. För Coop-butiker fanns denna typ av info i högre grad år 2005 än tidigare år. - att skyltar/tavlor med miljöbudskap förekom i en tredjedel av butikerna. Det fanns i två tredjedelar av Coops butiker men mer sparsamt i övriga butiker: det förekom i drygt en fjärdedel av Icas butiker, i en knappt en femtedel av Axfoods butiker och i ca var tionde av de övriga butikerna. Exempel på texter är: Ta ett grönt beslut med grönt fyrklöver, Håll utkik efter veckans KRAV-produkt!, Ekologisk mat ett bättre sätt att leva - utan konstgödsel, bekämpningsmedel, stress", Sveriges bredaste sortiment av ekoprodukter - ta ett grönt beslut!, Vaddå ekologiskt kött, "Kan kött vara grönt?", Ekologi i mejerihyllan, Gör en ko glad- Välj ekologisk mjölk, Vad skiljer en ekologisk ko från en annan ko, Släck törsten med en klunk ekologiskt, Ekologisk garanti, skyltar om närproducerade varor t ex Ortens ägg - Ett miljövänligt alternativ", Vi bryr oss om miljön", "Här säljs miljöprodukter", infoaffisch Rainforest Alliance, infoaffisch återvinning burkar och flaskor, Viktigt för miljön att panta, tvättråd, räkneexempel för miljötänkande, Ica Miljöbutik. - att broschyrer och liknande informationsmaterial med miljöbudskap fanns i en dryg tredjedel av de undersökta butikerna, från den egna kedjan och från andra aktörer. I sex av tio Coop-butiker fanns broschyrer, i fyra av tio Ica-butiker, i ingen av Lidl-butikerna och i drygt en av tio av Axfood-butiker och övriga butiker. Floran av broschyrer var rik och handlade om allt från ekologisk mat i allmänhet till djuromsorg specifikt, bevarande av artrika betesmarker, närproducerat, miljö och rättvisa kring importvaror som kaffe och bananer, Rainforest Alliances grodmärkning, översikter över olika miljö- och rättvisemärkningar, olika certifieringar av miljöbutiker, förpackningar, Välj oparfymerat m m. Flest broschyrer kom från Coop och Änglamark (t ex Naturligtvis, Ekologiska värderingar, Sunda matvanor, Frukt och grönt, Vaddå ekologisk mat? Ta ett grönt beslut) och det fanns även några broschyrer från ICAhandlarna. Bland broschyrer från andra aktörer fanns Konsumentverkets serie Handla Ekologiskt och receptbilagan Laga läckert med ekologiskt. Andra aktörer representerade med broschyrer var framförallt Ekologiska Lantbrukarna, SNF, KRAV och Fair Trade/Rättvisemärkt, men även SIS Miljömärkning, Konsumentföreningen Svea, Coop Bohus, Wästgötarna, Löfbergs lila, Chiquita, Bosarps gård, Kaprifolkött, Naturkött m fl. Broschyrer fanns i högre utsträckning än vid tidigare års undersökningar. Konsumentverket/KO Rapport 2006:2 6 (9)

6 - att video/tv-reklam med miljöanknytning var ovanlig överlag. Det förekom i ca en av tio Coopoch ICA-butiker, och mer sällan i Axfood-butiker. Bland butiker med video/tv-reklam varierar visningsfrekvensen från sällan till fem gånger per dag. - att demonstrationer av varor med miljöegenskaper uppges förekomma i drygt fyra av tio butiker. Det var vanligast i Coops butiker, där mer än tre fjärdedelar av butikerna hade demonstrationer. Det förekom även inom Ica och Axfood (i 3-4 av tio butiker), och mer sparsamt inom övriga butiker. Lidl hade inga demonstrationer med miljöanknytning. Hur ofta butikerna har demonstrationer varierar starkt, från varje månad till någon enstaka gång om året och då ofta i anslutning till centrala kampanjer. Tre butiker av tio uppgavs ha demonstrationer med miljöanknytning minst två gånger per år. En viss överrapportering kan anas via svaren, ibland tycks man ha haft en mycket vid definition av begreppet varor med miljöegenskaper. I en butik demonstrerade skolklasser från en närliggande skola ekologiskt odlade produkter för affärens kunder ett par gånger om året, som ett led i skolans miljöutbildning. - att miljöinformation på kassakvitto fanns i ca en fjärdedel av butikerna. Det var vanligast i Konsumentkooperationens butiker, där det fanns i sex av tio butiker. I Lidl-butiker förekom inte kvitton med miljöinformation, men i två av tio ICA-butiker och i en av tio bland övriga kedjor/butiker. - att även annan miljöinformation fanns, t ex på recepten i butiken och på butikens veckoblad. Exempelvis märks ingredienser på Coops receptblad med miljöklöver då de finns som ekologiskt alternativ. En del butiker hade tavlor med miljöinfo i entréen. Coop Extra-butiker hade information om Sveriges billigaste ekologiska matkasse. Någon butik hade gjort 2 matkassar med samma innehåll men med ekologiska respektive konventionella varor. Kunderna fick gissa prisskillnaden och budskapet var att priset inte skiljde sig mer än några kronor. Ett annat exempel var att man hade haft "skördemarknad" utanför butiken där ekologiska varor presenterades av lokala producenter. Närproducerat lyftes fram i en del butiker via skyltning och i någon butik hade lokalbakat och lokal producent av saft och olja en egen hylla. En del butiker hade särskilda miljöveckor. Övrigt: Miljövarning kring tandkräm med triclosan. Miljöinformation var generellt vanligare i stormarknader än i supermarket/allivsbutiker, och betydligt vanligare än i närbutiker. Det fanns en stark korrelation mellan deltagande i certifieringssystem och förekomst av miljöinfo i butik. Upplysningar om vad olika miljömärkningar betyder, skyltar med enkla miljöbudskap, förekomst av broschyrer, video/tvreklam och demonstrationer med miljöanknytning i butiken var två till fyra gånger så vanligt i de certifierade butikerna. Konsumentverket/KO Rapport 2006:2 7 (9)

7 III. Positiva, konkreta exempel Undersökningen har visat på att konkreta exempel på miljöeffekter fanns väl synliga i 11 procent av butikerna. Större delen fanns i Coops butiker. En stor del av exemplen rör hönshållning och mjölkkor, d v s det är större tyngdpunkt på djurhållning än på miljöaspekter. En butik hade till och med haft burar vid kampanj som människor fått krypa in i och se hur hönsen har det! Det fanns även exempel kring ekologiska bananer, Rainforest Alliance-märkta grod-bananer, Fair Trade och närproducerat. Exempel på formuleringar och klipp: Ta ett grönt beslut. De kor som mjölkas på ekologisk mjölk har fått leva ett liv i samklang med naturen och människorna. De går ofta ute längre än andra och får givetvis ekologiskt foder., "Vi har slutat sälja burägg. Sätt dig i en kundvagn så förstår Du varför, skiss över antal höns per kvm, Släpp ut en höna välj KRAV-märkt, Chiquita skyddande av regnskogen, Norrbottensgården mindre stress, korta avstånd, minskad miljöbelastning, Gröna gårdar information om närproducerat kött, minskade transporter, Mat från regionen närproducerat och minskade transporter. Bland exemplen saknas i stor utsträckning formuleringar kring naturbeteskött och kemiska bekämpningsmedel. Det fanns även några konkreta exempel om andra varor än mat, dessa rörde tvätt (dosering för vattnets lokala hårdhet), återvinning av returflaskor och att lågenergilampor utgör farligt avfall. Som mest fanns det tre exempel per butik. IV. Vad säger butikschefen om butikens miljöarbete och vad anser kunderna? Samtal med butikschef eller motsvarande har redovisats i sex av tio butiker. Frågorna har varit öppna och redovisningen är vanligen kortfattad. För ICAs butiker är miljöarbetet för närvarande under omarbetning i och med övergången till Svanen-certifiering. I samtalen med butikschef eller medarbetare i butiken har bl a framkommit: Konsumenternas efterfrågan på miljöinformation och ekologiska livsmedel: Av de 15 procent som kommenterat denna fråga ansåg hälften att efterfrågan var stor eller ökande, medan den andra hälften ansåg att efterfrågan var liten eller obefintlig. Det fanns även ett par lågprisbutiker som uppgav ett ökande intresse för ekologiskt. I vissa butiker fanns även efterfrågan på rättvisemärkta varor och miljömärkta varor utöver livsmedel. Konsumentverket/KO PM 2005: 8 (9)

8 Butikens utbud av miljöinformation och ekologiska livsmedel: En del butiker har bra utbud och försäljning av ekologiskt, t ex Butikens mål är 15 procent ekologiska produkter, hittills har vi uppnått 13,2 procent, 10 procent av sortimentet är KRAV-märkt. En del butiker har ett bra utbud av miljömärkt, men saknar information om det. Några butiker undrar var de kan få hjälp med miljöinformation och idéer till miljökampanjer, t ex att få tag på skyltar och informationsmaterial gällande miljömärkning. Inom Coop: Många miljömärkta varor skyltas med Ta ett grönt beslut. Tydligt! 65 procent ekobananer Aldrig vanliga bananer i våra annonser. Bytte plats på Krav-bananer till hyllan överst och då såldes det fler. Butikens miljöarbete och personalens utbildning: En del svar speglar svårigheter att upprätthålla ett kontinuerligt miljöarbete då butiksvärlden befinner sig i en snabb förändring. Förändringar som ombyggnad eller att man är nyöppnad, omorganisation inom kedjan eller dess miljöarbete, personalbyte med mera kan ligga bakom att miljöarbetet har gått på sparlåga. Centralt beslut att Coop Forum-butiker inte har råd med miljö-el och därför inte kan fortsätta vara Bra Miljöval-butiker. Alltifrån Vi ska bli bäst, Höga miljöambitioner till Har ej tänkt på att exponera ekologiska varor, Det står ju på förpackningen (angående att ekovarorna var svåra att hitta i butiken), Går inte! ingen större efterfrågan, Ingen frågar efter ekologiskt hos Lidl, På Netto gäller bara pris och billigt. Sortimentet diskuteras under personalmötena Minskat miljöfokus, ökat fokus på den personliga hälsan. Någon Hemköpsbutik vill att vi ska stöta på Axfood för större miljöengagemang, och en Bergendahlsbutik tycker att grossisten Bergendahls borde pusha mer för miljö! Butikens största miljöinsats är att erbjuda dagligvaruhandel i Frändefors, d v s att mycket utsläpp förhindras genom att kunderna inte behöver köra bil till annan ort för att handla. Konsumentverket/KO Rapport 2006:2 9 (9)

9 Exempel på miljöinformation i dagligvarubutik Butiksblankett Bilaga 1 Ort: Butikens namn:. Butiken besöktes:.. (dag, tid, besökarnas namn) Butiken är ansluten till följande miljöcertifieringssystem: ICA Miljöbutik Bra Miljöval-butik KRAV-auktoriserad butik Svanen-butik Miljödiplomering av annat slag, ange vilket: Butiken är inte ansluten till något miljösystem Framgår det tydligt via väl synligt diplom att butiken är miljöcertifierad? Ja Nej Redovisa (med x) om följande exempel på miljöinformation finns i butiken: Typ av exempel Miljömärken på hyllkanten KRAV-skyltar eller likn. vid varugruppen Upplysning om vad olika miljömärkningar betyder Skyltar/tavlor eller likn. med korta/enkla miljöbudskap Broschyr eller likn. med miljöbudskap butikens eget material - bifoga gärna! Broschyr eller likn med miljöbudskap annan avsändare än butiken/kedjan - bifoga gärna! Video/TV-reklam i butiken med miljöanknytning Demonstrationer av varor med Förekommer Förekommer ej Kommentar/Precisera vad budskapet innebär * Vilka varugrupper? Kommentera gärna innehållet! Hur ofta? Hur ofta? Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post/webbadress Giro Org.nr Stockholm Rosenlundsgatan konsumentverket@konsumentverket.se Post: Bank:

10 miljöbudskap Miljöinformation på kassakvittot Övrig butiksinfo med miljöanknytning Kommentera vilken typ av info det rör sig om! * Uppge gärna i kolumnen Kommentar om användningen är utbredd, om informationen tillämpas konsekvent, om ni hittar felaktigheter i informationen, närmare beskrivning av informationens utformning, etc Redovisa i klartext miljöinformation i butiken med exempel på miljöeffekter (för att informationen ska platsa här ska det framgå hur miljöpåverkan/resursförbrukning kan minskas eller miljösituationen eller djurens situation kan förbättras genom den enskildes eller flera konsumenters agerande. Ange också hur informationen presenteras. Informationen ska vara väl synlig, man ska inte behöva anstränga sig för att hitta den! T ex: Om en familj på fyra personer under ett år äter ekologiska ägg släpps 2-3 hönor ut ur trånga burar och får gå ute, välja sittpinne, sprätta och äta ekologiskt foder infoskylt vid äggdisken) Fortsätt på baksidan om utrymmet inte räcker! Redovisa vad som framkommit i samtal med medarbetare/butikschef ang miljöinformation i butiken: (det kan t ex handla om butikspersonalen får frågor från kunderna om varors miljöegenskaper, om man får synpunkter på miljöinformationen i butiken, om butikens planer framöver betr miljösortiment och kommunikation till kund, om butikens miljöarbete och personalens utbildning, etc. Passa också på att diskutera resultatet av Din undersökning.) Stort tack för Din medverkan!

11 Miljöinformation i butik Resultat från en undersökning av 168 butiker hösten Rapport 2006:2 Konsumentverket 2005