Svensk Dagligvaruhandel tackar för inbjudan att svara på remissen förslag till ny modell för riskklassning av livsmedelsföretag.

Transkript

1 tackar för inbjudan att svara på remissen förslag till ny modell för riskklassning av livsmedelsföretag. är branschorganisationen för dagligvaruhandeln i Sverige. Våra medlemmar är Axfood AB, Bergendahls Food AB, Coop Sverige AB, ICA Sverige AB, IKEA, Lidl Sverige KB och Livsmedelshandlarna. Tillsammans står vi för drygt 95 % av dagligvaruhandeln i Sverige, med butiker från norr till söder. Dagligvaruhandeln sysselsätter runt personer, varav nästan en tredjedel är unga (15-24 år). är generellt positiva till förslaget i sin helhet när det gäller översyn av riskklassningsmodell för livsmedelskontroll. Vi är mycket positiva till att riskklassning och kontroll hänger ihop och att debitering sker när faktiskt kontroll skett. Att införa tydlig styrning av kontrollen och att större hänsyn tas till certifieringar och att förenklingar införs i den nya modellen är positivt. Förslaget bör ge en ökad tydlighet och en mer likvärdig riskklassning, vilket välkomnar, likaså att riskklassningen blir bindande för kommunerna är positivt för ökad likvärdighet. är positiva till de ökade kraven på samverkan mellan kommunerna för att gynna en jämn och hög kompetens inom kontrollen vilket gynnar en likvärdig kontroll. Digitalisering med ett nationellt register och möjlighet för automatisk riskklassning bör också leda till ökad effektivitet och minskad administrativ tid. önskar att även timtaxorna ses över. Ökad kontroll förslås i grossist och distributionsled för att förebygga fusk. Önskvärt är att även ökat fokus på fusk sker i produktionsledet Kontrollens omfattning På sid 41 och stycket om en butik som säljer novel food. Kan det förtydligas, avses att alla butiker som säljer förpackade novel food kräver särskild kontroll? 5.11 Baskontroll På sid 42 kan man läsa om hur kontrollen delas in i kampanjkontroll, särskild kontroll och baskontroll. Under kampanjkontroll kan man läsa att den innefattar nationellt koordinerade kontrollkampanjer, riktade kontroller mot lagstiftning som behöver fokus samt att

2 kontrollen kan vara kontroll av nya trender eller lagstiftning. Hur är det tänkt att kampanjkontrollen ska finansieras? Vilka särskilda kontrollområden kan vara aktuella för butik respektive huvudkontor? Vad kan det innebära i tid? På sid finns tabell över verksamhet och lagstiftningsområden. önskar ett förtydligande om vad tabellerna visar och hur de ska tolkas. Tex typ av verksamhet i butik, är det bara dessa punkter som ingår i baskontrollen eller kan en butik ha flera verksamheter tex butik, tillverkning av animalier och servering. Lagstiftningsområden under butik är; allmänna krav och skyldigheter, allmänna bestämmelser om spårbarhet, angivande av ursprungsland eller härkomstplats för visst kött, ursprungsmärkning av nötkött. När det gäller butik undrar vi om information/märkning och kylkedjan ska vara med i tabellen och om dessa områden ingår under allmänna krav och skyldigheter? 5.13 Reducerad kontroll och erfarenhetsklass Tabell 9 på sid 51 visar reducerad kontrolltid per riskklass. Utifrån tabellen kan man läsa att kontrollen kan minska med mellan 20-50% beroende på riskklass. Den enda riskklass som kan få minskad kontrolltid med 50% är riskklass 3. Riskklass 1, 2, 4 och 5 får en reduktion med ca 25-30%. Riskklass 1, 2, 3 och 4 kan inte få samma reduktion i kontrolltid som idag enligt den nya modellen (30% istället för 50% som idag). För riskklass 3 är det oförändrat jämfört med i dag. I remissen kan man under punkt läsa att den angivna kontrolltiden är ett riktvärde för det genomsnittliga kontrollbesöket. Det finns situationer som gör att den enskilda kontrollen kan överstiga eller understiga riktvärdet. Om en kontrolltid tar mer tid än planerat kan man ta tid från nästa kontroll. Om en kontroll tar mindre tid, har företaget tiden tillgodo då eller vad händer med den tiden? 5.14 Om certifiering av livsmedelsföretag och reduktion är mycket positiva till att man kommer ta hänsyn till certifiering i den nya riskklassningsmodellen. I remissen kan man läsa att certifiering kan leda till reducerad kontroll, men hur mycket tid minskar kontrollen? Gäller samma tabell som finns på sid 59? Kan en butik få reducerad kontrolltid både för certifiering och god efterlevnad? Bra om det tydliggörs i texten vad som gäller. önskar ett förtydligande vad som reduceras, är det den totala kontrollen dvs baskontroll + särskild kontroll? Vilka är kriterierna för att återgå till normalläge? 6.3 Detaljhandelsledet På sid 52 kan man läsa om informationstillägget. Ett önskemål är att tydliggöra om

3 livsmedelsinformation ingår i baskontrollen eller är det ett tillägg. Vår tolkning av texten är att det ingår i baskontrollen, är det korrekt uppfattat? 6.4 Huvudkontor Huvudkontoren äger ansvar för märkning och livsmedelsinformation men det är livsmedelstillverkningen som sitter på den kritiska faktorn för att innehållet i produkten faktiskt stämmer med märkningen. Tillverkningen måste ha tillräcklig kompetens och säkra rutiner för löpande vidareförmedla korrekt information till Huvudkontoren samt säkra innehåll och spårbarhet på ingående råvaror. Det borde finnas med tydligare som ett viktigt kontrollområde i baskontrollen av tillverkningen, inte bara hos grossist och partihandel Huvudkontor På sid 79 tabell 8.12 huvudkontor. Vilken kontrolltid/frekvens leder tilläggsuppgift till? Är tilläggsuppgifter också baserad på totala antalet årsarbetskrafter vid riskklassning? 8.14 Butik (inklusive e-handel) Tilläggsuppgifterna är det sådant som inte ingår i baskontrollen? önskar ett förtydligande vad gäller tillägg i tid/frekvens? Benämningarna på tilläggsuppgifter behöver förtydligas tex vad är skillnaden på bageri och framställning av konditoriprodukter. önskar samma benämning som i Säker mat version 4. På samtliga avdelningar/tilläggsuppgifter. Ordet framställning som används är inget ordval som vi använder i butik, vi använder ordet tillverkning. Vad tänker ni ingår under benämningen framställning av mejeriprodukter? Terminologin är viktig när det gäller skillnaden mellan tilläggsuppgifter sid 79 och oförpackade livsmedel sid 88. Namnförslag på tilläggsuppgifter (Följande områden finns i Säker mat version 4) Fisk, kräftdjur och blötdjur Bake off Bageri- konditori/chokladtillverkning Varmt kök Grillning Kött manuell hantering Chark, ost och delikatesser

4 Kallt kök Online - försäljning Övriga avdelningar som ingår i baskontrollen önskar vi har följande namn Kylda produkter Djupfrysta produkter Kolonial Frukt och grönsaker Bröd leverantörspackade 10.4 Huvudkontor För s medlemmar innebär det troligtvis att de kommer hamna i en hög riskklassning med minst 3 kontroller/år, vilket låter mycket. De flesta medlemsföretagen har haft en kontroll per år och inte fått några allvarliga anmärkningar så att då fördubbla kontrollen känns inte relevant Butiker Tydliggör vad som räknas som förpackat respektive oförpackat, se standardbilagan för Svensk Standar för livsmedelshantering i butik där vi beskriver skillnaden på kategorierna förpackade och oförpackade livsmedel. Benämningarna nedan är hämtade från standarden, vid nästa reviderings som planeras till 2019 kommer avdelningsnamnen anpassas till samma benämning som Säker mat version 4. Viktigt att man definierar vad som är oförpackat respektive förpackat inom de olika avdelningarna. Kategorier av förpackade och oförpackade livsmedel 1. Kategorier av förpackade livsmedel Exempel på vad detta omfattar Kött Fisk Mejeri Chark, ost Hanterar enbart leverantörspackat1) kött Hanterar enbart leverantörspackade1) fisk och skaldjur Hantering av leverantörspackade1) mejeriprodukter och juicer samt ägg. Även ägg i lösvikt. Hanterar enbart leverantörspackade1) ost och charkvaror.

5 Frukt & grönt Bröd Djupfryst Kolonial Delning och putsning av frukt, grönsaker och rotfrukter. Tvättade eller otvättade rotfrukter. Leverantörspackat1) bröd. Lösviktsbröd och kakor för själv-tag. Enklare typ av bake off som innebär upptining och avbakning av degämnen utan att man behöver blanda ihop ingredienser av något slag. Djupfrysta räkor för själv-tag. Leverantörsförpackade1) djupfrysta produkter. Lösviktsgodis, te i lösvikt, kaffe i lösvikt, nötter i lösvikt. 1) Med leverantörspackade livsmedel avses livsmedel som packats i konsumentförpackning av annan part än butiken. 2. Kategorier av oförpackade livsmedel Exempel på vad detta omfattar Delikatess Köttavdelning Kök & grill Fiskdisk Bageri Café/Förbutik med livsmedelstillverkning Skivar charkvaror, delar ost. Gör sallader, röror. Paketerar och märker. Tag-själv- delikatess. Manuell disk. Detaljstyckar, sågar, maler, kryddar, marinerar och paketerar. Manuell disk. Beredning av varma rätter som kyls ned och paketeras. Beredning och försäljning av varma rätter över disk. Beredning och paketering av kalla rätter. Beredning och försäljning av kalla rätter över disk. Catering av varma och kalla rätter. Grillar, nedkyler, varmhåller och paketerar kyckling, ribbs mm. Filéar och paketerar fisk. Kokar skaldjur. Gör röror och färdigrätter, sushi. Manuell disk. Ismaskin. Bageri, konditori och/eller mer avancerad bake-off verksamhet där man följer ett recept och/eller blandar samman ingredienser som skall ingå eller läggas ovanpå bake-offen. Rullgrill, mjukglass, lösglass, potatismosmaskin, pommesfrites maskin, smörgåsberedning eller liknande.

6 11.Tilläggsuppgifter Svenks Dagligvaruhandel önskar ett förtydligande när det gäller tabellen för till tilläggsuppgifter. Om vi uppfattar tabeller rätt så ingår inte butiker med egen tillverkning? Om butiker med egen tillverkning skulle inga, vilka områden för särskild kotroll skulle bli akutella för butik? Vi önskar ett förtydligande/exempel. I tabellen kan man läsa att distandförsäljning/e-handel ingår. Blir det ett tillägg för HK eller enskild butik. Hälsningar Mona Lauermann Orheden