Dagligvaruhandelns fempunktsprogram för goda matvanor och. god folkhälsa

Transkript

1 Dagligvaruhandelns fempunktsprogram för goda matvanor och god folkhälsa 1

2 Vi verkar för att branschen tar ett aktivt och gemensamt ansvar för konkurrensneutrala frågor Svensk Dagligvaruhandel är branschorganisation för dagligvaruhandeln som är en viktig del av livsmedelskedjan. Vi tar fram branschriktlinjer och överenskommelser, svarar på remisser och arbetar med samhälls- och näringspolitiska frågor. Våra medlemsföretag är Axfood, Bergendahls Food, Coop Sverige, ICA Sverige, Lidl Sverige, och Livsmedelshandlarna. 2

3 Dagligvaruhandeln en viktig samhällsaktör som ger näring åt Sverige Varje dag görs miljontals besök i den svenska dagligvaruhandeln. För vissa är livsmedelsbutiken en viktig mötesplats, för många en inspirationsplats för nya spännande varor och för andra ett nödvändigt stopp i jakt på kvällens middag. Oavsett anledning fyller maten en livsnödvändig och lustfylld roll i människors liv. Som Sveriges dagligvaruhandelsaktörer har vi ett ansvar för den mat vi säljer, hur den påverkar människors hälsa. I denna skrift berättar vi om det gemensamma branscharbetet som dagligvaruhandeln gör inom området: Maten och folkhälsan. Dagligvaruhandeln vill naturligtvis sälja varor, men då vi vet att handeln har påverkan på vad människor äter är vi också måna om att bidra till lösningar eller förändringar inom folkhälsoområdet. Därför engagerar vi oss i arbetet för goda matvanor bland den svenska befolkningen. Enligt Folkhälsomyndigheten 1) uppger mer än hälften (51 procent) av befolkningen att de har övervikt eller fetma och samtidigt visar undersökningar att var tredje svensk följer en diet, långsiktigt eller ibland. 2) Tillsammans med politiker, ansvariga myndigheter och övriga aktörer i livsmedelskedjan vill dagligvaruhandeln bidra till goda matvanor. Vi vill göra det med en saklig och vetenskaplig debatt och genom det arbete som sker på dagligvaruhandelsaktörernas huvudkontor och hela vägen ut till de enskilda runt butikerna i landet. 1) Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät 2) Inizio på uppdrag av SvD inom ramen för Schibsted/Inizios opinionspanel, januari

4 Världen har gått samman för att uppfylla 17 globala mål för hållbar utveckling till Enligt delmål 3:4 ska antalet människor som dör i förtid av icke smittsamma sjukdomar minska med en tredjedel. Det ska ske genom förebyggande insatser och behandling. Goda matvanor är ett exempel på förebyggande insats. I Sverige arbetar Livsmedelsverket med förebyggande insatser vad gäller goda matvanor. Bland annat genom sitt ägandeskap av Nyckelhålsmärkningen och genom att informera den svenska befolkningen om de nationella kostråden. 4

5 Dagligvaruhandelns fempunktsprogram för goda matvanor och god folkhälsa Svensk Dagligvaruhandels fempunktsprogram för goda matvanor och god folkhälsa är ett ramverk som beskriver vad dagligvaruhandeln gör gemensamt. Utöver det branschgemensamma genomför dagligvaruhandelsaktörerna företagsspecifika insatser. 1. Hälsofokus i sortimentet och vid produktutveckling Dagligvaruhandeln strävar efter att erbjuda ett variationsrikt sortiment av hälsosamma produkter i relevanta kategorier. Maten ska både smaka gott och ha en bra sammansättning av näringsämnen. I sortiments- och produktutveckling av de egna märkesvarorna strävar dagligvaruhandelsaktörerna efter att använda nyckelhålsmärkningen i så hög utsträckning som möjligt samt ta hänsyn till folkhälsoutmaningar som presenteras av Livsmedelsverket och forskare. Ett exempel är att sänka salthalten i utvalda livsmedel. Dagligvaruhandeln arbetar för att påverka i frågor som är viktiga för konsumenternas hälsa. Dagligvaruhandeln var till exempel med och fasade ut transfetter och vi säger nej till azofärgämnen i livsmedel. Vi har även infört åldersgräns vid försäljning av energidrycker. Dagligvaruhandeln arbetar för att erbjuda ett varierat sortiment för allergiker, matöverkänsliga och andra med speciella matpreferenser. Branschen för kontinuerligt en dialog med Astma- och allergiförbundet och Celiakiförbundet. Genom färdiga matkassar bidrar dagligvaruhandeln med måltider som är näringsrika och väl sammansatta ur ett hälsoperspektiv. Matkasseutbudet har också, under de senaste åren, utvecklats och anpassats efter olika preferenser som laktosfritt, vegetariskt etcetera. 2. Märkning och information för att göra konsumenterna mer medvetna Dagligvaruhandelsaktörerna förespråkar Nyckelhålsmärkningen och har efterfrågat en omfattande statlig satsning för att marknadsföra märkningen. Konsumenterna ska möta korrekta och tydliga märkningar på produkter så att de kan göra medvetna val. 5

6 3. Inspiration till hälsosamma val i marknadsföring och information Dagligen besöks livsmedelsbutikerna av miljontals kunder. Det ger dagligvaruhandeln möjligheter att uppmuntra till hälsosamma val. Nudging mot hälsosamma val och exponering av frukt och grönt är några metoder som visat sig vara framgångsrika. Dagligvaruhandeln arbetar aktivt med att främja hälsosamma val i marknadsföring och annan informationsspridning. Företagens medlemstidningar och webbsidor är viktiga kanaler. Dagligvaruhandeln följer regelbundet upp hur stor del av marknadsföringen som utgörs av nyckelhålsmärkt, frukt och grönsaker samt utrymmesmat som godis, chips, läsk, kakor med mera. Dagligvaruhandeln uppmuntrar till en sundare livsstil för såväl kunder som egna medarbetare genom sponsring av till exempel motionslopp, ungdomsidrottsklubbar, skolprojekt och intern friskvård. 4. Hälsokunniga medarbetare visar vägen Det krävs kunniga medarbetare för att hälsoaspekten ska finnas med i allt från sortiments- och produktutveckling till marknadsföring och butiksexponering. Svensk Dagligvaruhandels medlemsföretag har anställda dietister, kockar, hushållslärare, kostekonomer, livsmedelsagronomer och andra professioner med hälsovetenskaplig kunskap. 5. Forskning viktigt när det handlar om matens påverkan på hälsan Dagligvaruhandelsaktörernas hälsoarbete vilar på de allra senaste forskningsrönen kring vad kroppen behöver för att må bra. Livsmedelsverkets råd och rekommendationer är grunden. Dagligvaruhandeln följer aktuell forskning inom mat- och hälsoområdet och deltar med representanter i forskningsprojekt. Ett exempel är det Vinnovafinansierade projektet, ett samarbete med livsmedelsföretag och RISE, där nya tekniker för att sänka salthalten i livsmedel utvecklas. Inom ramen för Sweden Food Arena bidrar dagligvaruhandeln med forskning och utveckling inom hälsa och smak. Svensk Dagligvaruhandel finansierar också en doktorand på Handelshögskolan i Stockholm för att ytterligare stärka förståelsen för konsumentbeteende i butik. 6

7 Politikens bidrag för att vi ska nå hela vägen Det finns ett antal insatser som dagligvaruhandeln anser att politiken kan genomföra i syfte att underlätta arbetet för goda matvanor. Dagligvaruhandeln tror på nyckelhålsmärkningen och att den kan vara ett enkelt och bra verktyg för konsumenter att göra hälsosammare val i butiken. Men det behövs ordentliga marknadsföringssatsningar för att nyckelhålsmärkningen ska bli relevant hos konsumenterna igen. EU-förordningen nr 1924/2006 hindrar aktörer, som exempelvis dagligvaruhandeln, att informera och folkbilda om livsmedel på konsumenternas villkor. Dagligvaruhandeln ser därför gärna att Sverige arbetar aktivt och kraftfullt för att försöka få till förändringar i EU-förordning nr 1924/2006, i syfte att göra det möjligt för exempelvis livsmedelsproducenter och dagligvaruhandeln att kommunicera konsumentanpassade närings- och hälsopåståenden. 7

8 Kontakt Karin Brynell VD Mona Lauermann Orheden Sakkunnig hälsa och livsmedelssäkerhet Anna Jönsson Kommunikationschef Facebook: svenskdagligvaruhandel LinkedIn: svenskdagligvaruhandel Svensk Dagligvaruhandel Regeringsgatan 60 SE Stockholm 8