Låt oss prata mat matsvinn, matförpackningar och matsäkerhet. Tre recept för en smartare, tryggare och mer hållbar dagligvaruhandel

Transkript

1 Låt oss prata mat matsvinn, matförpackningar och matsäkerhet Tre recept för en smartare, tryggare och mer hållbar dagligvaruhandel 1

2 Vi verkar för att branschen tar ett aktivt och gemensamt ansvar för konkurrensneutrala frågor Tre recept för en smartare, tryggare och mer hållbar dagligvaruhandel Svensk Dagligvaruhandel är branschorganisation för dagligvaruhandeln som är en viktig del av livsmedelskedjan. Vi tar fram branschriktlinjer och överenskommelser, svarar på remisser och arbetar med samhälls- och näringspolitiska frågor. Våra medlemsföretag är Axfood, Bergendahls Food, Coop Sverige, ICA Sverige, Lidl Sverige, och Livsmedelshandlarna. Innehåll: MATSVINN 6 Branschens initiativ 8 Politikens möjligheter 9 MATFÖRPACKNINGAR I PLAST 10 Branschens initiativ 12 Politikens möjligheter 13 MATSÄKERHET 14 Branschens initiativ 16 Politikens möjligheter

3 Dagligvaruhandeln en viktig samhällsaktör som ger näring åt Sverige! Branschen i siffror En levande landsbygd och storstad Med omkring butiker från norr till söder i både storstad och glesbygd ser vi till att hela Sverige kan leva och fungera. Vi skapar arbetstillfällen och ser till att grundläggande samhällsservice finns tillgänglig. Att människor kan handla mjölk, köpa apoteksvaror eller hämta ut paket. Oavsett var i landet man bor. En av Sveriges största arbetsgivare Dagligvaruhandeln är en av de största privata arbetsgivarna i Sverige. Under 2017 såg vi till att människor hade ett meningsfullt jobb att gå till. En tredjedel av dessa arbetstillfällen gick till unga mellan 16 och 24 år. En viktig bransch för svensk ekonomi Med en omsättning på cirka 275 miljarder om året utgör vi en betydande del av det svenska näringslivet. Jämfört med andra branscher i livsmedelskedjan är det tre gånger mer än jordbruket och nästan dubbelt så mycket som hela hotell- och restaurangbranschen. Livsmedel står för drygt 12 procent av hushållens konsumtion. Varje dag görs miljontals besök i den svenska dagligvaruhandeln. För vissa är livsmedelsbutiken en viktig mötesplats, för många en inspirationsplats för nya spännande varor och för andra ett nödvändigt stopp i jakt på kvällens middag. Oavsett anledning fyller maten en livsnödvändig och lustfylld roll i människors liv. Som Sveriges dagligvaruhandelsaktörer har vi ett ansvar för den mat vi säljer, hur den påverkar människors hälsa och för det klimatavtryck våra vardagsvanor gör. Men vi har också en viktig roll att spela när det gäller att få vardagen och samhällen att fungera i hela vårt avlånga land. Dagligvaruhandeln är mycket mer än bara mat: Vi är en viktig samhällsaktör. Tack vare vår storlek och inverkan i människors liv är vi ett kraftfullt redskap för politiker som önskar nå sina mål. Vi är sysselsättningspolitik, landsbygdspolitik, näringspolitik, integrationspolitik, folkhälsopolitik och hållbarhetspolitik på en och samma gång. Dagligvarubranschen är en stor arbetsgivare i Sverige. Efter hotell- och restaurangbranschen är vi den bransch i livsmedelskedjan som sysselsätter flest. Under 2017 såg vi till att människor akademiker, gymnasieutbildade, nyanlända, deltidssjukskrivna och många, många fler hade ett meningsfullt jobb att gå till. Drygt en tredjedel av alla arbetstillfällen gick till unga som tack vare oss kunde få in en första fot i arbetslivet. Med en omsättning på runt 275 miljarder kronor är dagligvaruhandeln också en viktig bransch för svensk ekonomi. Tack vare vår storlek och kraft har vi möjlighet att ställa krav, påverka och göra skillnad. Det gör vi bland annat genom branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel där vi tillsammans verkar för att branschen tar ett aktivt och gemensamt ansvar i konkurrensneutrala frågor. Med gemensam röst kan vi påverka utvecklingen och tar ofta ett större ansvar än vad både den svenska och europeiska lagstiftningen gör. Idag är intresset för mat större än någonsin, inte bara för de specifika livsmedlen och dess ursprung och innehåll, utan även vad gäller förpackningar och branschens arbete för att nå klimat- och hållbarhetsmål. Svensk Dagligvaruhandel driver ett antal projekt som bidrar till samhällsutvecklingen och säkerställer att branschen tar ett gemensamt ansvar inom flera av dessa områden. Men på vår väg mot en ännu smartare, tryggare och mer hållbar dagligvaruhandel krävs samverkan. Inte minst med beslutsfattare som dig. Så låt oss prata mat! Butiker ,5 5,6 12,5 12,6 22,5 22,6 55,0 55,1 Antal anställda Omsättning (mnkr) Jordbruk Livsmedelstillverkare Dagligvaruhandel Hotell & restaurang Nettoomsättning (mnkr) Jordbruk Livsmedelstillverkare Dagligvaruhandel Hotell & restaurang Unga förvärvarbetande år Förvärvarbetande 25+ år 4 5

4 1. MATSVINN Världen har gått samman för att uppfylla 17 globala mål för hållbar utveckling fram till Dagligvaruhandelsaktörerna har tillsammans definierat sju områden inom vilka branschen gemensamt kommer att arbeta för minskat matsvinn. Det är bland annat att effektivisera logistik- och produktionsledet, bearbeta de största svinnkällorna i butik, bröd och frukt & grönt och att initiera studier kring indirekt påverkan på matsvinn i livsmedelskedjan, Magnus Nikkarinen, Näringspolitiskt ansvarig Svensk Dagligvaruhandel. Enligt mål 12 ska vi tillsammans halvera det globala matsvinnet per person i butiks- och konsumentledet, och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna efter skörd. 6 7

5 1. MATSVINN 1. MATSVINN Vårt bidrag till att halvera matsvinnet i Sverige Politikens bidrag för att vi ska nå hela vägen BRANSCHENS INITIATIV POLITIKENS MÖJLIGHETER Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Naturvårdsverket har ett uppdrag att arbeta med matsvinnsreducerande insatser under perioden och har inom ramen för livsmedelsstrategin tagit fram en handlingsplan för reducerat matsvinn i Sverige. Svensk Dagligvaruhandels medlemsföretag har lämnat inspel till myndigheternas handlingsplan för minskat matsvinn och arbetar aktivt inom området. Arbetet sker dels genom olika företagsspecifika satsningar, dels branschgemensamt inom sju områden: Vi utvecklar metoder för produktion/prognoser/distribution/beställningar i syfte att minska antalet varor i butikerna som passerar bäst före-datumet och blir till svinn. Vi för en dialog med leverantörerna kring matsvinnsaspekten. Vi utvecklar bättre förpackningslösningar tillsammans med leverantörer, till exempel lösningar som hindrar att livsmedel fastnar i förpackningen eller har en form och storlek som anpassas efter livsmedlets hållbarhet. Vi fokuserar i vårt matsvinnsarbete på kategorier som enligt forskning genererar mest matsvinn, frukt och grönt samt bröd. Vi exponerar varor med kort bäst före datum till ett lägre pris i särskilda delar i butiken. Vi arbetar med donationer till välgörenhetsorganisationer och till djurparker då det alltid uppstår ett visst matsvinn, trots våra insatser för att minska det. Vi kommunicerar dagligen med miljontals kunder och har som bransch en viktig roll att fylla när det gäller att informera konsumenterna om matsvinn. Den största delen av matsvinnet sker i hemmen och därför stödjer vi både statligt initierade informationssatsningar och genomför egna insatser. Om Sverige ska lyckas måste näringslivet och det offentliga samarbeta, och samtliga aktörer bidra. Dagligvaruhandeln anser att det offentliga kan bidra genom att: Konkretisering: Politiska beslut behöver tas för att konkretisera vad FN:s globala mål om ett halverat matsvinn innebär. Definition och mätning: Myndigheterna behöver snarast sätta en officiell definition av matsvinn samt ta fram modeller och metoder för hur data ska mätas, samlas in och följas upp för hela livsmedelskedjan. Ansvaret för datainsamling och uppföljning måste enligt dagligvaruhandeln läggas på det offentliga. Definitioner och mätmetoder måste kalibreras inom EU. Förenkling: För att arbetet ska kunna utvecklas kan inte lagstiftningen skapa onödiga hinder. Exempelvis behöver det i skattelagstiftningen förtydligas att donationer av livsmedel inte är momspliktiga. 8 9

6 2. MATFÖRPACKNINGAR AV PLAST EU-kommissionen presenterade i början av 2018 en plaststrategi, som är en del av EU:s satsning på en mer integrerad och hållbar ekonomisk modell, en så kallad cirkulär ekonomi. En viktig del av strategin är målet om att alla plastförpackningar på EU:s marknad ska återvinnas senast Tidigare var fokus på produkten. Men i takt med att hållbarhetsaspekten blivit mer självklar har förpackningen blivit allt viktigare. Ett välfungerande system för materialåtervinning med klimatsmarta förpackningar som samlas in och fungerar i materialåtervinningen borde vara en självklarhet, Åsa Domeij, Hållbarhetschef Axfood. Nästa steg blir att EU-kommissionen under 2018 kommer att lägga fram ett lagförslag om plast för engångsbruk. Under 2019 väntas också en revidering av direktivet om förpackningar och förpackningsavfall med riktlinjer för insamling och sortering av avfall. I Sverige pågår utredningar om plastens miljöpåverkan som också förväntas presentera konkreta åtgärder

7 2. MATFÖRPACKNINGAR AV PLAST 2. MATFÖRPACKNINGAR AV PLAST Vårt bidrag till att minska plastens negativa påverkan Politikens bidrag för att vi ska nå hela vägen BRANSCHENS INITIATIV POLITIKENS MÖJLIGHETER I enlighet med EU:s ambitioner arbetar Svensk Dagligvaruhandel och medlemsföretagen tillsammans med leverantörer för att minska den negativa påverkan av plast, och för att plastförpackningar ska bli en del av den cirkulära ekonomin. Inom ramen för Fossilfritt Sverige har vi tagit fram färdplanen På väg mot fossilfria och materialåtervinningsbara plastförpackningar till Målet är att alla plastförpackningar ska producerades i förnybar eller återvunnen råvara. Redan nu utvecklas: Bättre utformade förpackningar: Vi utbildar branschens medarbetare om vilka plastmaterial som ska användas för att förpackningarna ska bli fossilfria och materialåtervinningsbara införs en differentierad förpackningsavgift för att gynna företag som väljer bättre plast. Senast 2022 ska alla plastförpackningar vara materialåtervinningsbara. Då ska det även finnas system för och efterfrågan på återvunnet material. Förbättrad insamling: Branschen är delägare i Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) som ansvarar för insamlingen i de gröna återvinningsstationerna. FTI har tagit fram en ny modell för hur insamlingen ska bli mer tillgänglig för konsumenterna. Den ger ett närmare samarbete med kommunerna men bygger på att producentansvaret i dess nuvarande form behålls. Förbättrad sortering av insamlad plast: Branschen har investerat en kvarts miljard i en ny plastsorteringsanläggning som byggs i Motala. Den kommer att vara i drift Dagligvaruhandeln är beredd att med full kraft bidra till ökad materialåtervinning och omställning till plastförpackningar utan fossil råvara. Men för att lyckas med detta behöver de styrande politikerna på många olika sätt understödja denna förändring: Innovationsstöd: Det viktigaste är att visa politisk vilja genom att bland annat stödja innovativa forskningsprojekt och göra strategiska investeringar som syftar till utveckling av till exempel närodlad plastråvara från skogen, ökad materialåtervinning och stärkt efterfrågan på återvunnet material. Bland annat kommer det att krävas investeringar i en tvätt- och granuleringsanläggning för att förbättra kvaliteten på den insamlade och sorterade plasten. Förutsägbarhet: Det krävs breda politiska överenskommelser för att öka förutsägbarheten för alla aktörer, som exempelvis den långsiktiga utformningen av producentansvaret. Incitament: Det måste vara ekonomiskt lönsamt att använda förnybar eller återvunnen råvara jämfört med att använda jungfrulig fossil råvara. Det skulle till exempel kunna åstadkommas genom statligt stöd vid produktion av förnybar råvara. Förpackningsavgifter: Inför krav på att importerade förpackningar belastas med förpackningsavgift på samma sätt som de belastas med moms från 1 mars Konsumentinformation: Det behövs även stöd till ökad konsumentinformation för att öka kunskapen om fördelarna med mer hållbara förpackningar och om vikten av att lämna plastförpackningar till insamling

8 3. MATSÄKERHET En viktig del av matsäkerhet är livsmedelskontrollerna som genomförs av kommunernas livsmedelsinspektörer. De är viktiga avstämningar i branschens egna kvalitetsarbete. Det offentliga har satt som mål att kontrollerna ska vara likvärdiga, effektiva och riskbaserade. Det är en styrka att vi kan arbeta branschgemensamt inom området livsmedelssäkerhet. Det vinner företagen, myndigheterna och konsumenterna på, Mona Lauermann Orheden, Sakkunnig hälsa och livsmedelssäkerhet Svensk Dagligvaruhandel. En annan del av matsäkerhet är hotet om livsmedelsbedrägerier från oseriösa aktörer. I en årlig aktion utförd av Europol och Interpol beslagtogs bland annat mer än ton och 1 miljon liter för falskade eller bedrägliga livsmedel under Bedrägeriet kännetecknas av att företag medvetet överträder livsmedelslagstiftningen för ekonomisk vinning, exempelvis att en dyr ingrediens byts ut mot en billig eller att en produkt märks som exempelvis ekologisk trots att den inte är det

9 3. MATSÄKERHET Vårt bidrag till att öka säkerheten 3. MATSÄKERHET Politikens bidrag för att vi ska nå hela vägen BRANSCHENS ANSVAR POLITIKENS MÖJLIGHETER Mat är något som berör oss alla varje dag. Vi har en gemensam förväntan att maten vi köper är säker och att innehållet överensstämmer med informationen på förpackningen eller menyn. Dagligvaruhandeln tar livsmedelshantering och hygien på mycket stort allvar och bristande ansvar kring livsmedelshygien och hantering av livsmedel skulle försvaga förtroendet för branschen och de enskilda företagens varumärken. Därför arbetar dagligvarubranschen gemensamt för säker mat. Branschriktlinjen Säker mat i din butik : Är branschens gemensamma branschriktlinje för livsmedelshantering i butik som landets runt livsmedelsbutiker följer. Varje dagligvaruhandelsaktör gör det också genom sina egenkontrollprogram. Certifiering: Något vi är extra stolta över är att branschen tagit initiativ till en egen butikscertifiering - Svensk standard för livsmedelshantering i butik. Branschnätverk: Det finns ett ökat hot från oseriösa aktörer som bedriver livsmedelsbedrägeri. Handeln har omfattande rutiner för att upptäcka bedrägerier med bland annat noggranna revisioner och kontrollsystem. Det finns idag ett tätt samarbete mellan handel, livsmedelsföretag och Livsmedelsverket för kunskaps- och erfarenhetsutbyte kring livsmedelsbedrägerier. Spårbarhet: Svensk Dagligvaruhandel är tillsammans med leverantörerna delägare i GS1 som tar fram gemensamma standarder och möjliggör informationsöverföring och spårbarhet. Dagligvaruhandeln ser ett stort värde i att kommunerna genomför livsmedelskontroller i våra butiker. Även om vi har egenkontrollsystem och många butiker har kontroller från certifieringsorgan, bidrar de offentliga kontrollerna med ytterligare perspektiv. Men det är sedan länge känt att det finns brister i den offentliga livsmedelskontrollen. Det ser olika ut i olika kommuner, och det råder personal- och resursbrist på flera platser i landet. Glädjande nog finns det flera förslag på insatser från olika instanser för att göra livsmedelskontrollen mer likvärdig, effektiv och riskbaserad. Vi skulle vilja se politiska beslut på följande utredningsförslag: Obligatorisk efterhandsbetalning: Inför obligatorisk efterhandsbetalning för kommunerna hemställan från Livsmedelsverket har överlämnats till Näringsdepartementet. Verktygsstandard: Den nya riskklassificeringsmodell som Livsmedelsverket nyligen presenterat, och myndighetens arbete med att utveckla gemensamma mallar och andra verktyg, kan öka chanserna att bedömningarna görs lika över hela landet. Samverkan före verktygsstandard: Öka den regionala samverkan mellan kommunerna enligt förslag från Statskontoret, juni Specialistenhet: Det bör finnas en specialiserad enhet inom Livsmedelsverket som är ett stöd och komplement till kommunernas livsmedelsinspektörer i arbetet att upptäcka livsmedelsbedrägerier. Den skulle kunna säkerställa en nationell harmonisering i hantering av ärenden om misstänkta livsmedelsbedrägerier. Att upptäcka och utreda livsmedelsbedrägerier är en kontrolluppgift som väsentligen skiljer sig från den vanliga livsmedelskontrollen. Polisiärt samarbete: Det är nödvändigt att tillföra resurser till polis och åklagare, inte minst eftersom systematiskt livsmedelsfusk ofta rör sig om organiserad brottslighet, vilket kräver mer samarbete på europeisk nivå

10 Tillsammans arbetar vi för en smartare, tryggare och mer hållbar dagligvaruhandel! Svensk Dagligvaruhandel är delägare i flera olika intressebolag som bidrar till säkrare mat, ökad materialåtervinning och effektivare flöden i hela dagligvarubranschen. Materialbolagen Materialbolagen; Plastkretsen, Metallkretsen, Returkartong och Svensk Glasåtervinning ägs gemensamt av Svensk Dagligvaruhandel, DLF och materialindustrin. Bolagen ska säkerställa hög materialåtervinning av förpackningar och de drivs helt utan vinstintresse. GS1 Sverige: Utvecklar standarder för varu- och informationsflöden som effektiviserar affärsprocesser samt förenklar handel globalt och lokalt. Är en del av en internationell organisation. GS1 Sverige ägs av Svensk Dagligvaruhandel och DLF (leverantörerna) men ingår också i ett globalt GS1-system. Svenskmärkning: Äger och utvecklar den frivilliga ursprungsmärkningen Från Sverige som ska göra det enklare för konsumenter att hitta svenska livsmedel i dagligvaruhandeln. Ägs gemensamt av Svensk Dagligvaruhandel, Livsmedelsföretagen och LRF. Dagligvaruhandeln möter varje dag konsumenter som vill köpa svenska råvaror och livsmedel, och tack vare märket Från Sverige har ursprunget på varorna blivit tydligt. Svensk Dagligvaruhandels engagemang är och har varit en förutsättning för den stora framgången för ursprungsmärkningen Från Sverige, Maria Forshufvud, VD Svenskmärkning AB. Förpacknings- och Tidningsinsamlingen, FTI: Är det branschägda systemet för att samla in allt förpackningsmaterial i Sverige och gör det dels genom de återvinningsstationer som finns över hela Sverige, dels i samarbete med kommunerna och fastighetsnära insamling. Svenska Retursystem: Svenska Retursystem effektiviserar och miljöanpassar varuflöden för dagligvarubranschen samt restaurang & storhushåll genom sitt system med returbackar och returpallar. Returpack: Det svenska pantsystemet som årligen hanterar 1,5 miljarder burkar och PET-flaskor för konsumtionsfärdig dryck. Fotograf: Fredrik Persson 18 19

11 Intresset för mat är större än någonsin. Konsumenter vill inte bara veta var maten kommer ifrån, vad den innehåller och hur den är producerad. De bryr sig också om förpackningar, hur de återvinns och ställer krav på branschen för att nå klimat- och hållbarhetsmål, Karin Brynell, VD Svensk Dagligvaruhandel. Kontakt Karin Brynell VD Mona Lauermann Orheden Sakkunnig hälsa och livsmedelssäkerhet Anna Jönsson Kommunikationschef Magnus Nikkarinen Näringspolitiskt ansvarig #låtosspratamat Facebook: svenskdagligvaruhandel LinkedIn: svenskdagligvaruhandel Svensk Dagligvaruhandel Regeringsgatan 60 SE Stockholm 20