SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q3

Transkript

1 SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q Med temabilaga Återvinning

2 I Sverige är vi flitiga vid pantstationerna Karin Brynell vd Svensk Dagligvaruhandel Svensk Dagligvaruhandel är delägare i bolaget Returpack, kanske mest känt för PantaMera-reklamen. Vi är stolta över vårt engagemang i återvinningssystemet och kan i denna kvartalsrapport presentera siffror som visar att vi i Sverige är riktigt bra på att panta burkar och PET-flaskor. Vi vet också att svenskarna har fått in vanan att ta med sina tomma burkar och PET-flaskor när de besöker våra butiker, så mycket som 97 procent av det som pantas och därmed återvinns kommer in via butikernas pantstationer. Fler impo nerande starka siffror hittar du i temabilagan sist i denna kvartalsrapport. Starka siffor var det däremot inte som presenterades i Detaljhandelsindex för tredje kvartalet HUI väljer att kommentera det preliminära utfallet som förvånande svagt och uppmanar till att tolka det med försiktighet. Vi avvaktar vad SCB och HUI:s analys blir då de den 28 november publicerar det definitiva utfallet för det tredje kvartalet. 1

3 NULÄGE Q Dagligvaruhandelns försäljningsutveckling Sysselsättning i dagligvaruhandeln Dagligvaruhandelns försäljning på nätet Den senaste 12-månadersperioden omsatte daglig varuhandeln 323,6 miljarder kronor, vilket motsvarar en försäljningstillväxt om 3,1 procent mätt i löpande priser. Under det tredje kvartalet 2016 landade dagligvaruhandelns försäljning på 81,6 miljarder kronor, vilket motsvarar en tillväxttakt om 0,4 procent. Det preliminära utfallet är förvånande svagt och bör tolkas med försiktighet. Det definitiva utfallet för det tredje kvartalet publiceras av SCB och HUI den 28 november. Dessförinnan gör HUI inga ytterligare spekulationer kring eventuella orsaker till det svaga utfallet. Tolkas med försiktighet. Dagligvaruhandelns försäljning, rullande 12 månader: 323,6 miljarder kr Q3 2016/Q Löpande priser Fasta priser -0,1% 0,4% 0,0% 0,5% 1,0% 1,5% 2,0% Källa: SCB och HUIs Detaljhandelsindex (DHI) Totalt var personer sysselsatta inom dagligvaruhandeln under tredje kvartalet. Av dessa var 35,5 procent mellan 15 och 24 år. Den totala sysselsättningen i dagligvaruhandeln var nästintill oförändrad under det tredje kvartalet jämfört med motsvarande period föregående år. Sett över den senaste 12-månadersperioden har sysselsättningen minskat med 3,7 procent. Totalt antal anställda Q3 2016: (+0,2 procent) Q ,5% UNGA ANSTÄLLDA (15-24 år) Källa: SCBs arbetskraftsundersökningar (AKU) Under det tredje kvartalet 2016 ökade dagligvaruhandeln sin försäljning på nätet med 31 procent jämfört med samma period föregående år. Försäljningen av middagslösningar ökade med 12 procent och lösplock växte med 45 procent. Det tredje kvartalet fångar både semesterperioden och återgången till vardag. Eftersom flertalet kunder reser bort under semestern är det är ett gott betyg för näthandlarna att kunderna hittar tillbaka efter uppehållet och återupptar sina beställningar. Q3 2016/Q % 50% 40% 30% 20% 10% 0% 31% 45% 12% TOTALT LÖSPLOCK MIDDAGS- LÖSNINGAR Källa: Svensk Digital Handel och HUIs D-food Index. D-food Index baseras på inrapporterade försäljningsuppgifter från: Axfood, Bergendahls, Coop, Familyfood, ICA, Linas Matkasse, Mat och Ro, Mat.se, Mathem, Matkomfort, Middagsfrid samt Årstiderna. 2

4 NORDISK UTBLICK Q Dagligvaruhandelns försäljningsutveckling i Norden Prisutveckling på livsmedel i Norden Försäljningen i den nordiska dagligvaruhandeln* ökade med 0,7 procent under det tredje kvartalet 2016 mätt i löpande priser. Den norska dagligvaruhandeln agerade återigen draglok under kvartalet. Försäljningen i Norge steg med 2,9 procent jämfört med samma period föregående år. Norge är dock det land i Norden som uppvisat starkast prisökningar på livsmedel, vilket höjer tillväxttakten mätt i kronor och ören. Sverige ökade under tredje kvartalet med 0,4 procent. I Finland var försäljningen nästintill oförändrad och i Danmark minskade försäljningen med 1,1 procent. Livsmedelspriserna i Norden* steg med 1,0 procent under tredje kvartalet Som tidigare beskrivits uppvisade Norge den överlägset högsta prisökningstakten i Norden. Priserna på livsmedel steg med 3,5 procent under kvartalet. Sverige hade under kvartalet en prisökningstakt om 0,5 procent. I Danmark var priserna oförändrade under kvartalet. Finland var det enda landet i Norden med sjunkande livsmedelspriser. Under kvartalet uppmättes en prisminskning om 0,4 procent. LÖPANDE PRISER Q Q NORDEN 0,7% NORDEN 1,0% SVERIGE 0,4% SVERIGE 0,5% NORGE 2,9% NORGE 3,5% DANMARK -1,1% DANMARK 0,0% FINLAND 0,1% FINLAND -0,4% Källa: Eurostat Källa: Eurostat *Estimerat av HUI Research utifrån de nordiska ländernas årliga dagligvaruförsäljning. 3

5 FRAMTID Försäljningsprognos för dagligvaruhandeln Dagligvaruhandlarnas framtidstro Baserat på HUIs konjunkturrapport från september har försäljningsprognosen för dagligvaruhandeln för helåret 2016 reviderats ned till 3,0 procent i löpande priser och 1,5 procent i volym. Noterbart är också att prisökningstakten på livsmedel mattats av och bedöms inte bidra till en försäljningsökning i kronor och ören i samma omfattning som tidigare. Dessutom har den höga befolkningstillväxten inte gett effekt på dagligvarukonsumtionen i den utsträckning som tidigare antagits. På detta har konkurrensen från restaurangsektorn blivit påtagligt hårdare i år. Hushållens goda ekonomi gör att fler har råd att styra sin matkonsumtion mot alternativ som är bekväma och sparar tid. Konfidensindikatorn för dagligvaruhandeln ökade i oktober och läget bedöms nu vara mycket starkare än normalt. Ökningen till nuvarande nivå om 112,9 enheter förklaras främst av en stärkt syn på försäljningsvolymen under oktober månad samt det faktum att varulagren är mycket låga, till och med de lägsta under hela 2000-talet. Även i handeln som helhet bedömer Konjunkturinstitutet att läget är starkare än normalt. Konfidensindikatorn ökade i oktober till 104,3 enheter. Dagligvaruhandeln hade följaktligen en mer optimistisk syn än sällanköpsvaruhandeln under oktober månad. HUI:S FÖRSÄLJNINGSPROGNOS 2016 KONFIDENSINDIKATORN OKTOBER Löpande priser 3,0% Detaljhandel 104,3 Fasta priser 1,5% Dagligvaruhandel 112,9 0% 1% 2% 3% 4% Försämring Förbättring Källa: HUI Research, Detaljhandelsindex (DHI) Källa: Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer 4

6 TEMABILAGA ÅTERVINNING Svensk Dagligvaruhandel engagerad och viktig för återvinningen Returpack, som för allmänheten kanske är mest känt för PantaMera-reklamen, ansvarar för det svenska pantsystemet av burkar och PET-flaskor för konsumtionsfärdig dryck. För drygt ett år sedan öppnades pantsystemet även för saftflaskor. I denna temabilaga presenterar vi siffor som bekräftar att vi i Sverige är riktigt bra på att panta och att livsmedelsbutiken fyller en viktig funktion när konsumenter ska återvinna sina PET-flaskor, burkar och saftflaskor. 1,7 miljarder burkar och PET-flaskor pantas varje år i Sverige 97 procent av burkarna och PET-flaskorna kommer in i återvinningssystemet via pantstationerna i livsmedelsbutikerna, vilket bekräftar att svenskarna har fått in vanan att ta med sina tomma burkar och PET-flaskor till butiken. 85 procent av alla burkar och 83,5 procent av alla PET-flaskor som säljs i Sverige pantas och återvinns därmed. 6 miljoner saftflaskor med pantmärke har sålts i dagligvaruhandeln sedan pantsystemet öppnades upp för saftflaskor i september Det går redan nu att se ett stort intresse hos konsumenterna att panta saftflaskor. Åter vinnings graden för de saftprodukter som funnits med längst i pantsystemet ligger idag på mellan 65 och 70 procent. Den svenska regeringen genom Naturvårds verket sätter återvinningsmål för olika material. När det gäller återvinning av burkar och PET-flaskor är målet att Sverige till 2020 ska uppnå 90 procent återvinning. Svensk Dagligvaruhandel är delägare i återvinningssystemen i Sverige och är stolta över att kunna bidra till de återvinningsmål som regeringen satt upp. Att konsumenterna är flitiga vid butikernas pantstationer och att så mycket som 85 procent av alla burkar och PET-flaskor kommer tillbaka i återvinningssystemet visar på en medvetenhet om miljönyttan med att panta, säger Karin Brynell, vd Svensk Dagligvaruhandel. 6