Förstudie Väg 1610, gång- och cykelväg på delen Viskafors - Borås Ridhus

Förstudie Väg 1610, gång- och cykelväg på delen Viskafors - Borås Ridhus Borås Stad, Västra Götalands län Beslutshandling 2010-07-05 Objekt: 85437730

Projektorganisation Upprättad för Trafikverket av Magnus Stenberg Konsult WSP: Pia Sartorius Bo Näverbrant Malin Nilsson Viveca Karlsson Linda Björviken Kerstin Holmberg Fredrik Forslund Projektledare Uppdragsledning, trafik Trafik, kostnadsbedömning Trafik Trafik Landskap, miljö Landskap, miljö Geoteknik

Innehållsförteckning 1. Beslut, Vägverket 2. Beslut om betydande miljöpåverkan, Länsstyrelsen 3. Förslagshandling

Väg 1610, gång- och cykelväg på delen Viskafors - Borås Ridhus Borås Stad, Västra Götalands län Förslagshandling Förstudie Objektnr: 85437730 2010-02-03

Projektorganisation Upprättad för Vägverket av Magnus Stenberg Konsult WSP: Pia Sartorius Bo Näverbrant Malin Nilsson Viveca Karlsson Linda Björviken Kerstin Holmberg Fredrik Forslund Projektledare Uppdragsledning, trafik Trafik, kostnadsbedömning Trafik Trafik Landskap, miljö Landskap, miljö Geoteknik

1. Sammanfattning...2 2. Bakgrund...4 2.1. Syfte...4 2.2. Brister och problem...5 2.3. Aktualitet...5 2.4. Tidigare utredningar och beslut...5 2.5. Avgränsningar...5 2.6. Mål...6 2.7. Vägplaneringsprocessen...7 3. Förutsättningar och funktionsanalys...8 3.1. Markanvändning...8 3.2. Planer...8 3.3. Väg och trafik...8 3.4. Övrig infrastruktur...11 3.5. Miljö...12 3.6. Byggnadstekniska förutsättningar...17 4. Projektmål...18 5. Åtgärder...19 5.1. Fyrstegsprincipen...19 5.2. Tänkbara åtgärder...20 6. Effekter och konsekvenser...24 6.1. Väg och trafik...24 6.2. Miljö...24 6.3. Grundläggning...25 6.4. Kostnader...26 7. Samråd...27 7.1. Samrådsredogörelse...27 7.2. Sammanställning av yttranden med kommentarer...28 8. Måluppfyllelse...31 9. Väghållningsmyndighetens beslut...31 10. Fortsatt arbete...31 11. Referenser...32 12. Bilaga Inkomna yttranden i fulltext...33

Väg 1610 Viskafors Borås Ridhus Förstudie 1. Sammanfattning Bakgrund Syftet med denna förstudie är att utreda möjligheterna att anlägga en gång- och cykelväg längs väg 1610, sträckan Viskafors Borås Ridhus,(8,1 km). Idag finns ingen gång- och cykelväg längs sträckan, vilket gör att oskyddade trafikanter är hänvisade till att röra sig i blandtrafik. Detta är både ett trafiksäkerhets- och framkomlighetsproblem för denna trafikantgrupp. För bron över Viskan vid Rydboholm, tas en separat förstudie fram. Förutsättningar och funktionsanalys Vägens bredd varierar från 6,5 meter på vissa avsnitt upp till hela 13 meter på en ca 3 km lång sträcka i norr. Hastighetsgränserna varierar i övrigt mellan 90,70 och 50 km/h, där den lägre hastigheten återfinns längs sträckor där bebyggelse kantar vägen. Årsmedeldygnstrafiken (ÅDT) uppmättes 2004 till 3860 fordon/dygn på delen mellan Borås Ridhus och Rydboholm. Andelen tung trafik var här Söder om Rydboholm var ÅDT 3620 fordon/dygn och tung trafik utgjorde ca 6 %. Trafiksäkerheten och tillgängligheten för cyklister är låg utmed sträckan då det inte finns en separat cykelväg. Åtgärder Utbyggnadsförslag 2

Väg 1610 Viskafors Borås Ridhus Förstudie För att förbättra trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter har ett utbyggnadsförslag för gc-väg utmed väg 1610:s östra sida studerats. Bredden på gc-vägen bör vara 2,5-3,0 meter. En utformning med kantsten mot körbanan föreslås. För att underlätta avvattning eller för att erhålla en lägre kostnad kan man som alternativ tänka sig en utformning med s k gcm-stöd. Där hastigheten är 90 km/h kan en utformning med räcke övervägas. Utbyggnaden kommer att medföra intrång i några trädgårdar längs vägen. På vissa ställen kan det krävas fyllnad i Viskan och i Guttasjön för att få utrymme för gc-vägen. Då dess vatten är kraftigt förorenad är det dock osäkert om detta är genomförbart p g a miljöskäl. Utredning krävs i nästa skede. Effekter och konsekvenser En utbyggnad av en gc-väg skulle förbättra både framkomligheten och trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanter som önskar trafikera sträckan. Längs vägavsnittet söder om bron över Viskan vid Rydboholm är sikten idag mycket dålig. En breddning av vägområdet med en gc-väg skulle förbättra sikten och därmed öka säkerheten för samtliga trafikantgrupper. Sprängning av berg ger nya bergskärningar och en bredare vägsektion. Där gc-vägen läggs utanför körbanekant blir vägrummet bredare. Visst intrång kommer att ske i trädgårdsmiljöer. En del träd längs vägen kommer att tas ner i Viskafors. De stora bergskärningarna norr om Viskafors kommer att innebära ett ingrepp i naturmarken på och kring berget. Dispens från strandskyddet kommer att behöva sökas hos kommunen. På grund av de kraftigt förorenade sedimenten i Djupasjön och Guttasjön anser miljöskyddskontoret, Borås stad, att alla byggnationer som berör Djupasjön, Guttasjön eller Viskan måste följas av en särskild miljökonsekvensbeskrivning där riskerna med föroreningar i sedimenten och åtgärder bedöms från fall till fall. Kostnader Anläggningskostnaden för gc-vägen bedöms bli ca 13,6 miljoner kronor inkl produktionsstöd. 3

Väg 1610 Viskafors Borås Ridhus Förstudie 2. Bakgrund 2.1. Syfte Syftet med denna förstudie är att utreda möjligheterna att anlägga en gång- och cykelväg längs väg 1610, sträckan Viskafors Borås Ridhus. Vägsträckan ligger sydväst om Borås och är ca 8,1 km. Den färdiga förstudien skall utgöra en bra plattform inför fortsatta utredningar genom att: o Skapa möjligheter till samråd, information och förankring o Ge en bild av de behov och problem som finns o Beskriva viktiga värden och kvaliteter i området o Utarbeta mål för det fortsatta arbetet o Beskriva tänkbara åtgärder och ge förslag på lösningar o Vara ett underlag för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Syftet med att anlägga ett parallellt stråk för oskyddade trafikanter på den aktuella sträckan är att öka framkomligheten och trafiksäkerheten för både fotgängare, cyklister och bilister. Orienteringskarta 4

Väg 1610 Viskafors Borås Ridhus Förstudie 2.2. Brister och problem Idag finns ingen gång- och cykelväg längs sträckan, vilket gör att oskyddade trafikanter är hänvisade till att röra sig i blandtrafik. Detta är både ett trafiksäkerhets- och framkomlighetsproblem för denna trafikantgrupp. 2.3. Aktualitet Extra anslag har tillförts Borås gatunämnd för att bygga ut gc-vägar i Borås ytterkommundelar. Länken Viskafors-Borås Ridhus är en av tre sträckningar som är prioriterade. Borås Stad finansierar bygghandling och produktion. Gc-vägen planeras att byggas år 2010. 2.4. Tidigare utredningar och beslut Utredningen: Borås ytterkommundelar, Förslag till gång- och cykelvägar antogs i Borås Gatunämnd 1997. I denna ingår den aktuella sträckan som prioriterad för utbyggnad av en gc-väg. Denna kompletterar gcm-planen (gång, cykel, moped) för centralorten som upprättades 1987 och reviderades 2001. 2.5. Avgränsningar Utredningsområdet innefattar väg 1610 mellan väg 1620 (Nya vägen) i Viskafors och Borås Ridhus. Parallellt med denna förstudie tas även fram en förstudie för bron över Viskan vid Rydboholm, som ligger längs sträckan Viskafors Borås Ridhus. Detta parti beskrivs därför endast översiktligt i denna utredning. Utredningsområde. (De röda markeringarna visar utredningsområdet för förstudien för bron över Viskan samt för anslutning av väg 27) 5

Väg 1610 Viskafors Borås Ridhus Förstudie 2.6. Mål Transportpolitiska mål Transportpolitikens mål, som antogs 2008, är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Funktionsmål - tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmål Säkerhet, miljö och hälsa Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och att ökad hälsa uppnås. Regionala mål Det goda livet Den regionala utvecklingen för Västra Götaland har sin utgångspunkt i visionen Det goda livet som antogs av Västra Götalandsregionens fullmäktige år 2005. Ett av fem fokusområden är: Infrastruktur och kommunikationer med hög standard Viktiga inslag i visionen är: o Internationellt transportnav o En hållbar och konkurrenskraftig infrastruktur o Kollektivtrafik för en gemensam region o IT-region i internationell tätposition Miljömål För Västra Götalands län finns 16 miljömål formulerade av Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen. Dessa miljömål utgår från av riksdagen beslutade nationella miljömål. Under målet God bebyggd miljö är främst ett delmål relevant för projektet; Planering för en samhällsstruktur som främjar miljöanpassade och resurssnåla transporter. Lokala mål ÖP06 I Översiktsplanen för Borås kommun, ÖP06, finns samhällsbyggnadsmål och spelregler för en hållbar utveckling för kommunen. Syftet är att bidra till Agenda 21:s vision om en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling. Följande punkter är relevanta för detta projekt: Samhällsbyggnadsmål: Trygga, säkra och långsiktigt hållbara transporter. Spelregler för en hållbar utveckling: Vägar, järnvägar och annan infrastruktur o Möjligheterna att bygga ut planerade större vägar, järnvägar eller annan infrastruktur går före annan markanvändning. o För att hushålla med resurser ska planeringen inom tätorterna utgå från att befintligt gatu- och ledningsnät utnyttjas. o Prioritera de gående och cyklandes säkerhet. o Prioritera bussarnas framkomlighet. o Beakta transportvägar för farligt gods. o Minska vägnätets barriäreffekter. 6

Väg 1610 Viskafors Borås Ridhus Förstudie Miljömål: Av de 16 nationella miljökvalitetsmålen är 14 aktuella för Borås. Dessa har delats in i 6 avsnitt (där det lokala målet kunskap har tillkommit): Kunskap Energi och trafik Natur Vatten En säker livsmiljö God bebyggd miljö Vad gäller ny gc-väg Viskafors Borås ridhus är främst två avsnitt aktuella; Energi och trafik och God bebyggd miljö. Under avsnittet Energi och trafik konstateras att trafiken är den dominerande källan till luftföroreningar i kommunen. Ett exempel på delmål är att utsläppen, per invånare och år, ska ha minskat med 30 % år 2020 jämfört med 1990. Delmålet En säker livsmiljö säger att miljön ska vara fri från gifter som hotar människors hälsa och den biologiska mångfalden. Här konstateras att sedimenten i Viskan nedströms Borås är kraftigt förorenade på grund av tidigare industriella utsläpp till ån. Senast 2010 ska kommunen ha en god kännedom om förorenade områden i Borås och en tydlig prioritering av hur de ska åtgärdas. År 2015 ska alla kända områden som hotar människors hälsa eller värdefulla naturmiljöer vara åtgärdade. Under avsnittet God bebyggd miljö står målet att gång- och cykelvägnätet år 2010 ska ha ökat med 30 km jämfört med 2005. 2.7. Vägplaneringsprocessen Förstudien är det första steget i planerings- och projekteringsprocessen för ett eventuellt vägprojekt. I förstudien görs även en miljöbeskrivning i syfte att klarlägga de viktigaste miljöintressena i utredningsområdet. Miljöbeskrivningen ligger sedan till grund för en eventuell miljökonsekvensbeskrivning i senare skeden. Under arbetets gång får allmänheten, övriga intressenter och myndigheter flera tillfällen att ge synpunkter och förslag. I tidiga skeden väger allmänna intressen tungt, jämfört med senare skeden då enskilda intressen ges större vikt. En vägutredning ska genomföras när det i förstudien har klarlagts att flera alternativa sträckningar behöver studeras. Vägutredningen ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och de uppgifter som krävs för att kunna utvärdera och välja alternativ. Arbetsplan avser projektering av vägen inom vald korridor. Arbetsplanen utgör en formell handling som bl a reglerar fysiska och miljömässiga intrång. Liksom i vägutredningsskedet ska en MKB upprättas i samband med arbetsplanen. Bygghandling kompletterar arbetsplanen och är den tekniska handling som man sedan bygger vägen efter. Planeringsprocessen framgår av figuren nedan. Om inga alternativa sträckningar finns, upprättas en arbetsplan direkt efter förstudieskedet. 7

Väg 1610 Viskafors Borås Ridhus Förstudie 3. Förutsättningar och funktionsanalys 3.1. Markanvändning Utredningsområdet innefattar de norra delarna av Viskafors samt tätorten Rydboholm. I Viskafors finns bl a skolor, idrottshall, sporthall, service och arbetsplatser medan det i Rydboholm framförallt finns industriverksamheter. Rekreationsområde Osdal-Bråt är ett populärt utflyktsmål som ligger söder om Borås Ridhus. Inom området har även militären viss verksamhet i form av skjutfält (Bråt skjutfält). Borås Ridhus utgör en målpunkt i utredningsområdets norra del. 3.2. Planer Förstudieområdet ligger inom Borås kommun och omfattas av kommunens översiktsplan antagen april 2006. Föreslagen åtgärd medför inte någon förändring av översiktsplanen. Av Förslag till byggnadsplan för Rydboholms samhälle i Viskafors kommun, Älvsborgs län upprättad 1961, framgår att slänten söder om bron inte får bebyggas, troligen av säkerhetsskäl. Marklov kan krävas vid ingrepp i slänten. Det aktuella utredningsområdet finns även med i Förslag till ändring och utvidgning av byggnadsplan för Rydboholms samhälle, Furusjöområdet, östra delen, Viskafors kommun, Älvsborgs län upprättad 1972. Denna innehåller inga restriktioner som påverkar projektet. I denna plan finns även ett vägreservat markerat vilket sträcker sig öster om befintlig väg över Viskan. Kommunen planerar för en ny förskola på Rydbovägen i Rydboholm. Detaljplanearbete (Rydboholm 1:447 m.fl) pågår. 3.3. Väg och trafik Vägutformning och funktion Väg 1610 är en sekundär länsväg som norrut leder mot Borås. I Viskafors i söder finns koppling till väg 41. Söderut leder väg 1610 mot Kinna. Vägens bredd varierar från 6,5 meter på vissa avsnitt upp till hela 13 meter på en ca 3 km lång sträcka i norr. Längs den breda vägsträckan är hastighetsgränsen satt till 90 km/h. Hastighetsgränserna varierar i övrigt mellan 70 km/h och 50 km/h, där den lägre hastigheten återfinns längs sträckor där bebyggelse kantar vägen. Genom Viskafors står belysningsstolpar på vägens västra sida. Stolparna är av äldre slag och oeftergivliga. Längs bergskanten på avsnittet söder om bron finns eftergivliga belysningsstolpar på vägens östra sida. Precis söder om bron står dock trästolpar. Norr om bron belyses vägen på vissa sträckor från öster och vissa från väster. Längs den långa, breda vägsträckan i norr saknas belysning. 8

Väg 1610 Viskafors Borås Ridhus Förstudie Trafiksituation Trafikmängder Årsmedeldygnstrafiken (ÅDT) uppmättes 2004 till 3860 fordon/dygn på delen mellan Borås Ridhus och Rydboholm. Andelen tung trafik var här Söder om Rydboholm var ÅDT 3620 fordon/dygn och tung trafik utgjorde ca 6 %. Kollektivtrafik Sträckan trafikeras av busslinje 154 som går mellan Borås och Kinnarumma med 10 dubbelturer/vardag. Dessa stannar vid 10 hållplatser på aktuellt vägavsnitt. Oskyddade trafikanter Cyklister är hänvisade till att röra sig i blandtrafik längs vägavsnittet. Trottoarer finns på några kortare sträckor, främst i samband med busshållplatser. I Rydboholm är en något längre trottoar anlagd på vägens västra sida norr om bron över Viskan. Några enstaka gångpassager finns anlagda i samband med refuger vid hållplatser. I Viskafors finns en gångport mellan skola och idrottsplats. Denna upplevs som trång, mörk och otrygg. Utformningen kan medföra att den inte nyttjas. 9

Väg 1610 Viskafors Borås Ridhus Förstudie Trång gångport i Viskafors Trafiksäkerhet och tillgänglighet 20 personskadeolyckor har rapporterats under åren 2004-2008. Skadegraden var en dödsolycka, tre svåra olyckor och 16 lindriga olyckor. I fem av olyckorna var oskyddade trafikanter inblandade, däribland tre cyklister. Norr om Viskafors är vägen mycket smal och kurvig. På den östra sidan reser sig en brant bergvägg och på den västra flyter Viskan. Sikten är kraftigt begränsad och det är lätt att bli trängd i det smala vägrummet. Att röra sig som fotgängare eller cyklist här innebär stora risker, men även som bilförare är man utsatt. Smal och kurvig väg med skymd sikt mellan Rydboholm och Viskafors. 10

Väg 1610 Viskafors Borås Ridhus Förstudie Längs sträckan i norr där 90 km/h är hastighetsgräns är vägen mycket bred, vilket inbjuder till höga hastigheter. Olycksrisken är därför stor. Sker en olycka här kan påföljden bli mycket allvarlig. Trafiksäkerheten och tillgängligheten för cyklister är låg utmed sträckan då det inte finns en separat cykelväg. På långa sträckor saknas även trottoar och det finns få ordnade gångpassager, vilket gör att trafiksituationen är dålig även för fotgängare. Situationen är sämst på de sträckor där hastigheten är 70 och 90 km/h. Vid skolområdet i Viskafors är trafiksäkerheten ej tillfredsställande. Hastighetsbegränsningen är 50 km/h, vilket är en hög hastighetsnivå där barn passerar vägen. Befintlig gångtunnel har inte acceptabel standard. De barn som går i den norra skolbyggnaden kan heller inte nyttja gångtunneln, då den endast leder till den södra. Inga andra hastighetssäkrade gångpassager finns. Säkra gångpassager saknas i anslutning till skola och busshållplats. 3.4. Övrig infrastruktur Väster om väg 1610 går järnvägen mellan Varberg och Borås, Viskadalsbanan. Denna är av riksintresse för omledning av godstrafik vid planerade avbrott och akuta företeelser. Banan används främst för persontrafik med 9 dubbelturer per dag. Längs en sträcka i Rydboholm ligger järnvägen endast några meter från vägen. Ingen järnvägsstation finns längs utredningssträckan. I höjd med Borås Ridhus projekteras nu en anslutning till nya väg 27. Gc-vägar för detta område hanteras inom projektet för väg 27. 11

Väg 1610 Viskafors Borås Ridhus Förstudie 3.5. Miljö Landskapsbild Vägen följer Viskans dalgång och på många ställen har trafikanten vattenutsikt. Den meandrande ån vidgar sig till två sjöar längs sträckan; den mindre Djupasjön och den långsträckta Guttasjön. Från ridhuset ner till Guttasjön rinner Viskan genom öppen hedmark, främst på åns östra sida. Detta uppfattas dock inte från vägen, förutom strax söder om ridhuset. I Rydboholm ligger en stor damm precis intill vägen. Uppvuxen lövskog med inslag av gran dominerar kring vattendraget. Kring Viskan och den så viktiga vattenkraften har brukssamhällena Rydboholm och Viskafors vuxit fram. I Rydboholm korsar vägen Viskan på bro, och söderut mot Viskafors löper vägen alldeles intill vattnet. Större delen av denna sträcka skär genom berg på vägens östra sida. Här är vägen betydligt kurvigare än på övriga delar av sträckan. Även järnvägen följer dalgången och ligger nära vägen längs stora delar av sträckan vid Rydboholm och norr därom. Landskapsbild vid Guttasjön, bilden tagen söderut. Väg och järnväg till höger i bild. Vägrummet mellan ridhuset och Guttasjön, bilden tagen söderut. Mellan Rydboholm och Viskafors omges vägen av höga bergskärningar och Viskan. Bilden tagen söderut. 12

Väg 1610 Viskafors Borås Ridhus Förstudie Naturmiljö I kommunens naturvårdsprogram har tre objekt pekats ut längs sträckan. Den öppna hedmarken söder om Ridhuset, Osdalsmader, har klass I (högsta värde), främst på grund av sin betydelse för fågellivet (drygt 160 arter har setts här). Den är också en unik naturtyp i Borås kommun. Hedlandskapet har hållits öppet av militärens verksamhet vid fd I15, då området använts som övningsfält och skjutbanor. Marken ingår i även i rekreationsområdet Osdal Bråt. Se nr 1 på karta nedan under kulturmiljö. Norr om Rydboholm rinner Viskan genom en trång sprickdal kantad av branta bergväggar nedanför Guttabergen. Efter sprickdalen vidgar sig vattendraget. De högsta naturvärdena finns på östra sidan av Viskan, men även på västra sidan finns höga naturvärden i form av en före detta betesbrink med gamla grova vårtbjörkar, ekar och klibbalar. Området har naturvärdesklass II (mycket högt naturvärde). Sträckan i Viskan mellan Rydboholms kyrka och Ryttarbron i Viskafors kallas Stockaströmmen. Den har naturvärdesklass III (högt naturvärde) i kommunens naturvårdsprogram. Här häckar bl a strömstare och forsärla, och strömstarar och andfåglar övervintrar varje år. Även salskrake, storskrake, storskarv och vigg förekommer. Se nr 2 på karta på sidan 15, under kulturmiljö. Del av Stockaströmmen norr om Viskafors, bilden tagen söderut. Dammen i Rydboholm grävdes på 1990-talet. Tidigare fanns här en sumpmark. Dammen har ingen förbindelse med Viskan. Dammen i Rydboholm skymtar till höger i bild. Bilden tagen söderut. 13

Väg 1610 Viskafors Borås Ridhus Förstudie Strandskydd längs Viskan. I Viskan förekommer abborre, braxen, gädda, lake, mört, sutare, ål och öring. I Guttasjön finns signalkräfta, liksom i Viskan nedströms Guttasjön till Rydboholm. Strandskydd förekommer längs Viskan, se bild till vänster. På flera ställen är även vägen medtagen i strandskyddet. 14

Väg 1610 Viskafors Borås Ridhus Förstudie Kulturmiljö Samhällena Viskafors och Rydboholm är utpekade som värdefulla kulturmiljöer i Borås kommun (ingår i Viskafors och Svaneholm, Kinnarumma socken, nr 3 på kartan, samt Rydboholm, textilindustrimiljö i Kinnarumma socken, nr 4 på kartan). Brukssamhällena har vuxit fram kring de textilindustrier som etablerades längs Viskan på 1800-talet. Intill Viskan ligger de gamla fabriksbyggnaderna som sedan följdes av etablering av egnahemsbostäder, skolor, villor, brandstation, kyrka m m. Bolagens patriarkala styre kan idag till viss del avläsas i bebyggelsen. Fabriksmiljön i Rydboholm är även utpekat som riksintresse inom kulturminnesvård (KP75 Rydboholm, nr 5 på kartan). Riksintresset gränsar till utredningsområdet för denna förstudie. I Rydboholm står en milstolpe av kalksten på vägens östra sida (nr 6 på kartan). Stolpen är drygt 1 meter hög och står på ett postament av kallmurade stenar. 500 meter norrut står en väghållningssten på vägens västra sida (nr 7 på kartan). Den gråa stenen är drygt 1 meter hög och står 5 meter från vägen, mellan väg och järnväg. Norr om Rydboholm finns en fast fornlämning av typ fästning/skans på vägens östra sida (nr 8 på kartan). Skansen består av svagt sluttande moränmark på ett ca 20x30 meter stort område. I väst avgränsas skansen av vägbanken. Skansen finns upptagen i befästningskarta över Borås stad, upprättad år 1713. Kulturmiljövärden 15

Väg 1610 Viskafors Borås Ridhus Förstudie Milstolpe i Rydboholm (nr 6 på kartan). Milstolpen med tillhörande postament. Milstolpen omges av sly. Rekreation och friluftsliv Osdal Bråt är ett omtyckt rekreationsområde som ligger söder om Borås Ridhus och som används för ridverksamhet, hundträning, promenader, golfbana m m. Sportfiske av bl a ål och öring förekommer i Viskan. Arbete pågår för att göra Viskan mer tillgänglig som kanotled. Den nyttjas redan idag som populär kanotled. Förorenad mark De omfattande utsläppen från bl a textilindustrier längs Viskan ända sedan mitten av 1800-talet har lett till att föroreningar har samlats i bottensedimenten i Djupasjön, Guttasjön och Rydboholmsdammarna. Området är ett av de mest förorenade i Sverige. De tungmetaller som främst förekommer i höga halter är krom, zink, koppar, kvicksilver och antimon. Exempel på organiska miljögifter som förekommer i höga halter är dioxiner, dieldrin, DDT samt olja. Dioxinhalterna i sedimenten är bland de högsta som uppmätts i Sverige. I Djupasjön, Guttasjön och Rydboholmsdammarna finns stora mängder sediment på bottnarna innehållande olika typer av föroreningar. I sedimenten finns också föroreningarna bundna till fina partiklar. Sammanlagt beräknas en area på 260 000 m 2 (ca 50 fotbollsplaner) vara täckta med en halv till flera meter tjocka lager förorenade sediment. I Djupasjön och de norra delarna av Guttasjön har de högsta halterna av föroreningar uppmätts en bit ned i sedimenten. I södra delen av Guttasjön, där nya sediment pålagras långsamt, är halterna höga eller mycket höga även i de ytliga sedimenten. Den vertikala gradienten anses bero på att utsläppen av de aktuella föroreningarna minskade drastiskt för några decennier sedan. De gamla föroreningarna har därefter täckts med ca 30 cm sentida sediment i Djupasjön och med ca 15 cm i norra delen av Guttasjön. Fiskarna i området utsätts för påverkan av föroreningar, vilket bl a kan störa fiskens reproduktionsförmåga. Upptag av föroreningar sker också i växter och kan därmed spridas till fåglar. 16

Väg 1610 Viskafors Borås Ridhus Förstudie Detaljerade utredningar har gjorts i en huvudstudie, Projekt Viskan som initierats av Länsstyrelsen i Västra Götaland och drivs i samarbete med Borås Stad. Projektet har pågått sedan 2001. För de tre punkter som är aktuella för breddning av vägbank i Viskan (se karta till vänster och vidare på sidan 20-) finns vissa prover tagna för den översta (1, Guttasjön) och den nedersta (2, Rydboholms-dammarna). Det finns även prover tagna i dammen i Rydboholm. Provet i Guttasjön (den översta fyllnaden på kartan) visar på mycket lösa sediment, med höga halter av olja och metaller. Vid den mellersta fyllnaden finns inga prover tagna, men om det finns sediment på denna plats är med största sannolikhet även föroreningsgraden hög. Den nedersta fyllnaden i Viskan ligger i Rydboholmsdammarna (2). Där finns flera provpunkter nära stranden. Proverna visar även här på mycket lösa sediment, med mycket höga halter av olja och metaller. Dioxiner m fl miljögifter är inte mätta i enskilda punkter utan bara i samlingsprov, men höga metallhalter påvisar även höga dioxinhalter. I dammen i Rydboholm (3) finns prover som visar på föroreningar, men inte i några höga halter. 3.6. Byggnadstekniska förutsättningar Geoteknik Viskafors - Bro Rydboholm Jorden utefter delsträckan består i allmänhet av ett tunt ytjordslager av mulljord ovan isälvssediment av grusig sand, därunder morän på berg. Ställvis finns lös organisk jord ovan moränen. Befintlig väg ligger i bergskärning på en stor del av sträckan och berg i dagen finns således på den östra sidan av vägen. Markförhållandet vid bron i Rydboholm har undersökts och redovisas i Geoteknisk PMplaneringsunderlag daterad 2009-09-04. Bro Rydboholm - Ridhuset Jorden utgörs i huvudsak av fasta jordar i form av isälvssediment av grusig sand ovan morän på berg. Lösa organiska jordar i form av torv och gyttja finns vid ett antal ställen utmed sträckan där den planerade gc-vägen ligger intill Viskan eller Guttasjön. Befintlig väg ligger vid dessa ställen på relativt hög bank. 17

Väg 1610 Viskafors Borås Ridhus Förstudie Ledningar VA Längs sträckan finns både korsande och längsgående VA-ledningar. På flera brunnar kan betäckningar komma att behöva justeras. En längsgående vattenledning ligger under gc-vägen i stort sett mellan Älvstigen och 2 km norrut. Tele En längsgående teleledning ligger under planerad gc-väg längs nästan halva sträckan. Det finns även ett antal korsningspunkter längs sträckan. Gas Två gasledningar går från Älvstigen och 2 km norrut. Dessa ligger till största delen på östra sidan av vägen men på ett 500 meter långt avsnitt från Uddvägen och norrut, ligger de på västra sidan. 4. Projektmål Projektmålet är att skapa en säker och tillgänglig gång- och cykellänk mellan Viskafors och Borås Ridhus. Denna skulle knyta an till befintliga cykelvägar norrut mot Borås och söderut mot Viskafors. 18

Väg 1610 Viskafors Borås Ridhus Förstudie 5. Åtgärder 5.1. Fyrstegsprincipen Vägverkets fyrstegsprincip bör ses som ett allmänt förhållningssätt i åtgärdsanalyser för vägtransportsystemet. De fyra stegen innebär att åtgärder ska analyseras i följande ordning: Fyrstegsprincipen Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt Först ska sådana åtgärder övervägas och prövas som kan påverka transportbehovet och valet av transportsätt. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät I ett andra steg prövas åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät. Det kan vara åtgärder som styrning, reglering, information, väginformatik och avgiftssystem. Vägförbättringsåtgärder I det tredje steget prövas begränsade utbyggnadsåtgärder. Det kan vara breddning, mitträcke, sidoområdesåtgärder, ombyggnad av korsningar och andra förbättringsåtgärder i kombination med väginformatikåtgäder. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder I det fjärde steget prövas nyinvesteringar i form av omfattande ombyggnader eller rena nybyggandet i ny terrängkorridor. Nedan följer en analys av det aktuella projektet enligt fyrstegsprincipen. Steg 1. Att minska mängden cyklister och fotgängare på de aktuella vägarna är inte aktuellt. Tvärtom är en viktig effekt av projektet att man eventuellt kan locka fler att gå och cykla i stället för att välja bilen, genom att erbjuda ett bra gång- och cykelvägnät. Utan ett bättre gång- och cykelvägnät är det knappast möjligt att locka till ökad cykelanvändning eller att erbjuda de som redan går och cyklar i området en säkrare trafikmiljö. Steg 2. De befintliga vägarna är för smala för att ge tillräckligt med utrymme för gång- och cykeltrafik. Genom att sänka hastigheten och införa hastighetsbegränsande åtgärder så att medelhastigheten blir 30 km/h, skulle säkerheten höjas för de oskyddade trafikanterna. Med sådana åtgärder skulle ändå inte säkerhetsstandarden för framförallt fotgängarna kunna betraktas som god och framkomligheten för motortrafiken skulle bli oacceptabelt låg. Det finns alltså inte några lämpliga åtgärder som skulle möjliggöra att fotgängare och cyklister säkert kan dela den befintliga vägbanan med motorfordonen. Steg 3. Genom vägförbättringsåtgärder i form av anläggande av en separat gc-väg vid sidan om befintlig väg kan man troligen åstadkomma en god trafikmiljö för gående och cyklister. Steg 4. Det är inte aktuellt med några omfattande ombyggnader eller att helt nya terrängkorridorer tas i anspråk. Slutsats: Projektet kan anses vara en steg 3-åtgärd. 19

Väg 1610 Viskafors Borås Ridhus Förstudie 5.2. Tänkbara åtgärder Nollalternativ Inga åtgärder utförs. Fotgängare och cyklister får även fortsättningsvis dela körbanan med övrig trafik. Utbyggnadsalternativ För att förbättra trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter utmed väg 1610 på delen Viskafors-Borås Ridhus har ett utbyggnadsförslag för gc-väg utmed väg 1610:s östra sida studerats. Bredden på gc-vägen bör vara 2,5-3,0 meter. En utformning med kantsten mot körbanan föreslås. För att underlätta avvattning eller för att erhålla en lägre kostnad kan man som alternativ tänka sig en utformning med s k gcm-stöd. Där hastigheten är 90 km/h kan en utformning med räcke övervägas. Förslag på sektioner Utbyggnadsförslag 20

Väg 1610 Viskafors Borås Ridhus Förstudie I Viskafors föreslås gc-vägen i huvudsak anläggas med kantsten utmed befintlig väg. Detta kommer att medföra visst intrång i skolans fastighet och att en del träd inte kan stå kvar. Den befintliga gångtunneln vid skolorna i Viskafors bör rustas upp och den nya gc-vägen föreslås anslutas till denna. Här föreslås att gc-vägen avviker från väglinjen och läggs nedanför befintlig slänt. Önskvärt vore en kompletterande gc-passage i anknytning till den norra skolan, busshållplatsen och idrottsplatsen. Denna bör vara hastighetssäkrad till 30 km/h. På sträckan norr om skolområdet finns en trottoar som kan breddas till 3 meter och efter den en befintlig gc-väg vid sidan om Varbergsvägen som föreslås utnyttjas. Därefter breddas befintlig trottoar fram till busshållplats. Ett samutnyttjande av plattform och gc-väg minskar intrång i fastighet. Slänt vid skola i Viskafors. Här föreslås anslutning till gångport. Träd kommer att tas bort. Trottoar breddas till gc-väg Norr om Viskafors, där vägen är mycket smal, är intrång i berg oundvikligt om en gc-väg ska få plats. Även i slänten söder om bron över Viskan kan intrång ske. En ny bro över Viskan kommer troligen att byggas för att ersätta den befintliga som är gammal och uttjänt. På denna kan en separat gc-bana komma att inrymmas. (se Förstudie Väg 1610 Bro över Viskan, 2009). Om detta inte genomförs blir fotgängare och cyklister även i fortsättningen hänvisade till att röra sig i blandtrafik över bron. Intrång i berg, sträcka söder om Rydboholm Eventuellt intrång i slänt söder om bron i Rydboholm. 21

Väg 1610 Viskafors Borås Ridhus Förstudie Norr om bron i Rydboholm, breddas befintlig busshållplatsplattform/trottoar till gc-väg. Gc-vägen läggs norr därom vid sidan av vägen med visst intrång i fastighet Borås Rydboholm1:386 som följd. Öster om Varbergsvägen ligger en utgrävd damm och utrymmet mellan väg och damm är smalt, vilket troligen innebär att en utfyllnad måste göras. Utredning krävs i nästa skede. Norr om korsningen med Sven Erikssons väg i Rydboholm utnyttjas befintlig gc-väg fram till korsningen med Villagatan. Här tar en busshållplats vid, vars plattform föreslås samutnyttjas som gcväg. Gc-vägen kan sedan följa Varbergsvägens östra kant. Mindre intrång kan eventuellt ske i trädgårdarna till fastighet Borås Rya 1:22 och Borås Rydboholm 1:99 söder om Älvstigen. Norr om Älvstigen ligger Viskan nära vägen och en utfyllnad måste troligen göras vid anläggande av gc-vägen. Då Viskan är kraftigt förorenad är det dock osäkert om detta är genomförbart p g a miljöskäl. Utredning krävs i nästa skede. Strax norr om korsningen med Uddstigen, vid Ryavägen, finns en trång sektion vid fastighet Borås Rya 1:80. En lösning vore ev att minska spärrområdet kring refugerna och nyttja en del av befintlig körbana till gc-väg, så att fastighetsintrånget minimeras. Norr om Rydboholm ligger Guttasjöns södra del nära vägen på ett par sträckor. Här krävs troligen viss utfyllnad. Då Guttasjön är kraftigt förorenad är det dock osäkert om detta är genomförbart p g a miljöskäl. Utredning krävs i nästa skede. Alternativ till ny gc-väg är att låta fotgängare och cyklister fortsatt röra sig i blandtrafik på dessa sträckor. Den norra delen av utredningssträckan är vägbredden är 13 meter. Här föreslås gc-vägen läggas på befintlig väg vilket innebär att körbanebredden minskas. Trång sektion vid Ryavägen Varbergsvägen nära Guttasjön 22

Väg 1610 Viskafors Borås Ridhus Förstudie 13- metersväg i norr Fastighetsintrång 23

Väg 1610 Viskafors Borås Ridhus Förstudie 6. Effekter och konsekvenser 6.1. Väg och trafik Nollalternativ Nollalternativet medför att trafiksäkerheten och framkomligheten för de oskyddade trafikanterna fortfarande kommer att vara undermålig. I takt med att trafikflödena ökar kommer situationen för denna trafikantgrupp att försämras. Utbyggnadsalternativ En utbyggnad av en gc-väg längs väg 1610:s östra sida skulle förbättra både framkomligheten och trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanter som önskar trafikera sträckan. Pendlingsmöjligheterna ökar även för cyklister som vill ta sig mellan Viskafors och Borås. En anslutning till befintlig gångtunnel skulle öka säkerheten för de oskyddade trafikanterna. En förutsättning är dock att tunneln rustas upp så att den känns trygg och attraktiv att utnyttja. Längs vägavsnittet söder om bron över Viskan vid Rydboholm är sikten idag mycket dålig. En breddning av vägområdet med en gc-väg skulle förbättra sikten och därmed öka säkerheten för samtliga trafikantgrupper. Det vägavsnittet i norr där vägen idag är 13 meter, får en minskad vägsektion om en del av körbanan utnyttjas till gc-väg. Detta skulle även kunna leda till sänkta hastigheter och trafiksäkerheten skulle då öka. Viskadalsbanan påverkas inte av utbyggnaden. 6.2. Miljö Nollalternativ Nollalternativet innebär inga effekter på miljön. Utbyggnadsalternativ Landskapsbild Sprängning av berg ger nya bergskärningar och en bredare vägsektion. Där gc-vägen läggs utanför körbanekant blir vägrummet bredare. Visst intrång kommer att ske i trädgårdsmiljöer. En del träd längs vägen kommer att tas ner i Viskafors. Naturmiljö Utbyggnaden bedöms inte påverka naturvärdena i Viskan, förutom längs Stockaströmmen där exempelvis buller i byggskedet kan störa fågellivet. De stora bergskärningarna norr om Viskafors kommer att innebära ett ingrepp i naturmarken på och kring berget. Dispens från strandskyddet kommer att behöva sökas hos kommunen. Kulturmiljö Kulturmiljövärdena bedöms inte påverkas. Den nya gc-vägen bedöms hamna precis intill milstolpen på vägens östra sida i Rydboholm, men ej påverkas. Rekreation och friluftsliv Ombyggnaden bedöms enbart få positiva konsekvenser, då tillgängligheten ökar för oskyddade trafikanter längs sträckan. Om fler passager över järnvägen skulle skapas, ökar tillgängligheten ytterligare. 24

Väg 1610 Viskafors Borås Ridhus Förstudie Förorenad mark På grund av de kraftigt förorenade sedimenten i Djupasjön och Guttasjön anser miljöskyddskontoret, Borås stad, att alla byggnationer som berör Djupasjön, Guttasjön eller Viskan måste följas av en särskild miljökonsekvensbeskrivning där riskerna med föroreningar i sedimenten och åtgärder bedöms från fall till fall (Osdal Bråt, beskrivning och skötselplan 2002). Idag bedöms miljöriskerna och spridningen av de gamla sedimentföroreningarna långsamt minska, främst beroende på att de täcks med nya sediment. En förutsättning för att spridningen samt miljö- och hälsoriskerna ska minska är att inga större sedimentförflyttningar sker i sjöarna Djupasjön och Guttasjön i framtiden. Om sådana sker, kan de gamla förorenade sedimenten komma att blottläggas, vilket då t ex skulle innebära betydligt större föroreningsupptag i fisk och ökad spridning av allvarliga föroreningar längre nedströms i Viskan. Längre nedströms i Viskans huvudfåra saknas större sammanhängande områden där fina partiklar kan ansamlas. Detta innebär att de föroreningar som frigörs genom grumling till största delen transporteras ut till Kattegatt. Vid utloppet till Klosterfjorden i Varberg är flödet 5 ggr högre än i Borås. Föroreningarna späds ut till låga halter, men de försvinner inte. Om fyllning ska ske i Viskan krävs noggranna undersökningar av bl a vad som behöver muddras, var massorna ska omhändertas (troligtvis är deponin komplicerad, pga höga organiska halter) och vad som händer om muddring sker i strandkant med övriga sediment utanför. Om fyllning ska ske utan muddring krävs omfattande undersökningar om det är möjligt att fylla, och låta så förorenade massor ligga kvar. Vidare måste spridning av föroreningar i samband med arbete i vattendraget utredas. Fyllning i Viskan medför således omfattande undersökningar och troligtvis dyra åtgärder. Den urgrävda dammen i Rydboholm har inte så höga halter av föroreningar. En fyllnad här kan troligtvis ske utan problem. Fler prover måste dock tas innan utfyllnad för att säkerställa miljöpåverkan. 6.3. Grundläggning Viskafors - Bro Rydboholm Ytterligare jord- och bergskärning bedöms ställvis vara aktuellt då breddning av befintlig väg erfordras, se bilder på sidan 21. Omfattningen på jord- och bergskärningar har ej undersökts i denna utredning. Gc-vägen bedöms kunna grundläggas utan förstärkning, efter urgrävning av organisk jord. Bro Rydboholm - Ridhuset Vid eventuell breddning av vägbanken krävs urgrävning av de organiska jordarna vid Viskans stränder och återfyllning med sprängsten och krossmaterial. Djupet ned till fast botten bedöms uppgå till mellan 1 á 3 meter, beroende på bankbredd. Arbetet kommer att innebära schakt under vatten och därmed grumling. GC-vägen bedöms kunna grundläggas utan förstärkning, efter urgrävning av organisk jord. 25

Väg 1610 Viskafors Borås Ridhus Förstudie 6.4. Kostnader Kostnadstyp Kostnad (kkr) Produktionskostnad 11 120 Projektering (arbetsplan och bygghandling) 1 112 Marklösen 200 Arkeologi 0 Summa anläggningskostnad 12 430 Summa anläggningskostnad + produktionsstöd 9%* 13 550 Prisnivå (år och månad): 2009 oktober *Schablonkostnad för förstudie, vägutredning, indirekta marklösenkostnader samt beställning och uppföljning Utförande med vägräcke längs den del av sträckan där hastighetsbegränsningen är 90 km/h innebär en merkostnad på ca 1,3 miljoner kronor. 26

Väg 1610 Viskafors Borås Ridhus Förstudie 7. Samråd 7.1. Samrådsredogörelse Den 23 oktober 2009 publicerades en annons i Borås Tidning där förstudien kungjordes. En utställelse skedde från den 23 oktober till den 13 november 2009. Förstudien fanns tillgänglig i Gatukontorets foajé i Borås, på biblioteken i Viskafors och Sandared samt på Vägverkets regionkontor i Göteborg. Handlingen fanns även utlagd på Vägverkets hemsida. Samrådshandlingen skickades ut på remiss till följande instanser: Remissinstans Länsstyrelsen Västra Götaland Borås Stad, kommunledningen Borås Stad, Gatukontoret Borås Stad, Miljökontoret Borås Stad, Utbildningskontoret Västra Götalandsregionen Banverket Riksantikvarieämbetet Försvarsmakten Vattenfall Västtrafik Västarvet Borås Elnät Skanova (fd Telias nät) NTF Väst Borås Naturskyddsförening Borås Fältrittklubb Södra Älvsborgs Räddningsförbund Cykelfrämjandet PRO Viskafors SPF Älvsborgs södra Svar inkommet Ja Ja Nej Nej Nej Ja Ja Nej Nej Ja Ja Nej Ja Nej Ja Ja Nej Ja Nej Nej Nej Dessutom skickades handlingen till berörda fastighetsägare, 35 stycken. 27

Väg 1610 Viskafors Borås Ridhus Förstudie 7.2. Sammanställning av yttranden med kommentarer Nedan följer sammanfattningar av inkomna yttranden samt Vägverkets kommentarer till synpunkterna. Yttrandena återfinns i fulltextformat i bilaga. Länsstyrelsen Västra Götaland Länsstyrelsen anser att förstudien kan ligga till grund för fortsatt planering. Förstudien ger en god redovisning av vägnätet, dess funktion och standard. Viss komplettering bör göras för att kunna bedöma om åtgärderna är godtagbara. Utredningsområdet är tillräckligt och dess karaktär är väl beskriven, liksom markanvändning och intressekonflikter. Viskadalsbanan: Förstudien behöver visa avståndet till järnvägen. Det måste framgå om banan berörs. Vattenverksamhet: Det bör framgå av förstudien om vattenområdena berörs av gc-vägen. Tillstånd för vattenverksamhet kan bli aktuell. Förorenad mark: Länsstyrelsen anser att man ska avvakta med utfyllningar i Viskan. Inom Projektet Viskan pågår utredningar om lämpliga åtgärder. Naturmiljö: Delar av sträckan berör strandskyddsområdet. Förstudien behöver redovisa om gc-vägen kommer att beröra dammen i Rydboholm. Ingrepp i dammen kan komma att kräva dispens enligt artskyddsförordningen. Utfyllning i Guttasjön är extremt olämpligt med tanke på miljöfarliga ämnen där. Längs delar av sträckan har man funnit backsippa som är fridlyst. Detta bör undersökas på våren. Finns backsippa kan dispens krävas. Anläggandet bör ske på den tidpunkt på året då buller kommer att innebära minst störning på fågellivet. Tunnlar/passager under vägen: Det är angeläget att passager under vägen utformas så att de upplevs som trygga och säkra. Kulturmiljö: Kulturmiljö har beaktats på ett tillfredsställande vis i förstudien. I förstudien har i tillräcklig omfattning analyserats möjligheten att tillgodose trafikeringsbehovet på alternativt sätt. Länsstyrelsen anser att vid genomförande av det aktuella projektet ska ovan nämnda synpunkter beaktas. Kommentar: Viskadalsbanan berörs inte av utbyggnaden. Texten i förstudien har kompletterats med denna information. Det är i detta utredningsskede svårt att säga om det krävs intrång i vattenområdena. Dessa blir i så fall av ringa omfattning. Om det visar sig i nästa planeringsskede att det blir aktuellt med intrång i vattenområdena, kommer noggranna utredningar att ske avseende miljöeffekter. Borås Stad, kommunledningen Kommunstyrelsen är positiv till att en gc-väg byggs och ser gärna att det görs så fort som möjligt. Man anser att det bör studeras om projektet medför betydande miljöpåverkan. Föreslagen gc-väg stämmer överens med intentionerna i ÖP06 och bidrar till att uppfylla kommunens miljömål. 28

Väg 1610 Viskafors Borås Ridhus Förstudie I kommunens naturvårdsprogram utpekas tre objekt utmed sträckan. Strandskydd finns dessutom längs Viskan. På flera ställen ingår Varbergsvägen inom strandskyddsområdet. Samhällena Viskafors och Rydboholm är värdefulla kulturmiljöer. Från trafiksäkerhetssynpunkt anses det dock vara angeläget med en gc-väg längs föreslagen sträcka. Det är viktigt att hänsyn tas till föroreningarna i Viskan och till resultatet av undersökningen i projektet Sanering av Viskan (hösten 2009). Utöver det genomför DHI en detaljerad översvämningskartering för del av Viskan m m. karteringen beräknas bli klar till jul. Kommentar: Detaljstudier kommer att göras i nästa planeringssteg, då även en MKB tas fram. Västra Götalandsregionen Ingen kommentar. Banverket Banverket anser att förstudien behöver kompletteras med uppgifter om järnvägen Viskadalsbanan som går genom Rydboholms och Viskafors samhälle. Banan är riksintresse för omledning men används idag främst för persontrafik. Banverket kan se att en gc-väg ger en väsentligt förbättrad tillgänglighet och säkerhet för oskyddade trafikanter. Man föreslår att utredningsområde och byggnation utökas fram till Viskafors station som också är en viktig målpunkt. För att skapa goda förhållanden vad gäller rekreation och friluftsliv bör Borås stad även ta ställning till om det finns behov av nya passager över järnvägen. För boende i Rydboholm innebär föreslagen placering öster om vägen att flertalet oskyddade trafikanter måste korsa Viskadalsbanan och väg 1610. Ryavägen saknar helbomsanläggning och är inte lämplig för utökad gc-trafik. Rydboholm N är utrustad med bommar. Båda korsningarna bedöms som riskkorsningar. Åtgärder bör undersökas i det fortsatta arbetet. Åtgärder bör vidtas i samverkan mellan Borås Stad, Vägverket och Banverket. Banverket har rekommenderat Borås stad att stängsel uppförs längs banan och att gc-möjligheter längs med Rydbovägen/järnvägen tydliggörs. Kommentar: Komplettering angående Viskadalsbanans riksintresse har gjorts i förstudien. Behov av nya passager över järnvägen inryms ej i detta projekt. Utformningslösningar som t ex stängsel längs järnvägen behandlas i kommande planeringsskede. Vattenfall Vattenfall upplyser om att de har anläggningar inom området enligt bifogad karta. För att de ska kunna genomföra åtgärder som kan komma att behövas, krävs att Vägverket kontaktar Vattenfall. Åtgärder bekostas av Vägverket. Under förutsättning att ovanstående följs har man inget att erinra. Kommentar: Vägverket kommer att kontakta Vattenfall under kommande planeringsskede. Västtrafik För Västtrafik är det viktigt att utbyggnaden tillgodoser kollektivtrafikens behov på ett bra sätt. Västtrafik påpekar att gc-vägen bör dras bakom befintliga busshållplatser. I annat fall ökar risken för olyckor mellan cyklister och resenärer. Man betonar även vikten av framkomligheten för bussarna och att denna inte försämras i samband med utbyggnaden av gc-vägen. Kommentar: Möjligheten att lägga gc-banan bakom befintliga hållplatser studeras i nästa planeringssteg. 29

Väg 1610 Viskafors Borås Ridhus Förstudie Borås Elnät Borås Elnät har befintliga elledningar vid Borås Ridhus som ska beaktas. Bornet har samförlagt rör i samband med Borås Stads förläggning av gas/biogas- samt VA-ledning till Sobacken/Viskafors. Rören/kablarna följer alltså gas/biogas/va-ledningarna ut till Rydboholm där det delar sig i gas/biogas-ledning samt optorör/kabel som går till Sobacken och VA-ledning och optorör/kabel som går till Viskafors. Ledningarna korsar väg 1610 på några ställen och finns därför på västra och östra sidan växelvis. I Rydboholm finns rören/kablarna i direkt anslutning till väg 1610. Ledningarna måste beaktas, då de är i drift och utgör förbindelse mellan flera orter. Kommentar: Vägverket kommer att beakta ledningarna. NTF Väst NTF Väst har inget att erinra i projektet utan ser med glädje att tillgängligheten för de oskyddade trafikanterna ökar och att även friluftslivet och miljön prioriteras. Borås Naturskyddsförening Naturskyddsföreningen är positiv till att Vägverket satsar på de oskyddade trafikanterna. Man anser vidare att alternativa sträckningar som inte följer vägen bör tas fram. Föreningen bedömer att föreslagen sträckning inte kommer att påverka miljön negativt. Dock bör en MKB göras. Kommentar: Projektet är ett samarbete mellan Vägverket och Borås Stad, där kommunen finansierar utbyggnaden av gc-banan. Kommunen gör även prioriteringar mellan vilka sträckor som ska byggas ut enligt gällande cykelplan. En MKB kommer att tas fram i nästa planeringssteg. Södra Älvsborgs Räddningsförbund SÄRF är positiv till gc-vägar, då risken för personskador och konsekvenser vid en olycka minskar. Man poängterar värdet av belysning längs gc-vägar. Kommentar: Detaljlösningar såsom belysning kommer att studeras i nästa planeringssteg. Destination Viskan Destination Viskan är ett projekt som bl a arbetar för att synliggöra besöksmål längs vattendraget. Man poängterar vikten av en gc-väg längs sträckan. Man anser att bågbron i Viskafors är en historisk symbol som har koppling till området som är av riksintresse. Den nya cykelleden skulle inte behöva innebära en rivning av bron, utan kunna nyttjas av cyklister. Att visa på att en historia finns är viktigt och att kunna se både nytt och gammalt om vartannat. Kommentar: Bron över Viskan behandlas i en separat förstudie. Mikael Andersson Andersson är positiv till gc-banan. Han påpekar att den lösning som gjorts längs Gånghestervägen med en stålbalk som avbärare. Detta omöjliggör att bilister kör på gc-banan. Han anser också att vägbelysning också ska finnas. Kommentar: Detaljlösningar för bl a utformning kommer att studeras i nästa planeringssteg. 30

Väg 1610 Viskafors Borås Ridhus Förstudie Eva och Morgan Carlander, Rydboholm 1:80 Carlander påpekar att de inte fått ett exemplar hemskickat till sig. De är positiva till en gc-väg, men vill inte ha intrång på sin tomt. De anser att de har en smal tomt som det redan gjorts intrång i. Häcken har efter 10 år äntligen vuxit upp och de har en stor hästkanstanj nära vägen som de inte vill bli av med. Carlander är positiva till att minska refugernas bredd. De föreslår även en flyttning av vägen närmare järnvägen alternativt avsmalningar och sänkning av hastigheten till 30 km/h. Man anser det nödvändigt med räcke samt belysning. Kommentar: Vägverket beklagar att Carlander inte erhållit ett exemplar av förstudien. I nästa planeringssteg kommer detaljlösningar att studeras och Vägverket/Borås kommun kommer då att kontakta berörda fastighetsägare. Sigvard Roos Roos påpekar att bågbron har en mycket hög bevarandeprofil och att bron av många uppfattas som porten till Rydboholm. Han önskar att bågbron kan stå kvar som en symbol mitt i den textilindustriella vaggan utan att för den skull inkräkta på framkomlighet och säkerhet. Kommentar: Yttrandet är behandlat i förstudien Väg 1610 Bro över Viskan. 8. Måluppfyllelse Genom att anlägga en separerad gc-väg längs Varbergsvägens östra sida uppfylls målet om en säker och tillgänglig cykellänk mellan Viskafors och Borås Ridhus. 9. Väghållningsmyndighetens beslut Vägverket beslutar hur projektet ska drivas vidare efter samrådet med hänsyn till inkomna yttranden. 10. Fortsatt arbete Efter samråd kompletteras denna handling och den betecknas då Förslagshandling. Länsstyrelsen tar sedan beslut om betydande miljöpåverkan. Efter länsstyrelsens beslut formuleras en Beslutshandling. 31